Sveriges språk - vem talar vad och var?

1.3.2. Utvecklingen under det senaste kvartsseklet
Under 1970-talet hade utvecklingen mot ett allt svenskare Sverige vänt, genom
att efterkrigstidens invandring kommit att märkas i samhället, och ett
visst intresse för den nya språksituationen började göra sig gällande. Den
enda tidigare uppskattning av Sveriges språks numerär som jag känner till
(som är såväl rimligt detaljerad som rimligt tillförlitlig) gäller året 1979, och
utfördes av Sven Reinans (här citerad ur Gustavsson 1984:5). Som
avslutning på den historiska tillbakablicken presenterar jag här Reinans
siffror för elva språk tillsammans med mina egna uppskattningar som är
tänkta att återspegla läget drygt 25 år senare.
Språk Reinans 1979 Parkvall 2006 Tillväxt
Finska utom meänkieli 210 000 201 000 -4%
Norrbottensfinska 50 000 30 000 -40%
Serbokroatiska 34 000 113 000 232%
Grekiska 19 000 14 300 -25%
Estniska 16 000 13 000 -19%
Spanska 14 000 65 000 364%
Polska 11 000 49 000 345%
Ungerska 10 000 21 000 110%
Turkiska 9 000 34 000 278%
Italienska 7 000 8 500 21%
Lettiska 3 500 3 300 -6%
Arabiska 93 000
Kurdiska 66 000
Tyska 64 000
Persiska 59 000
Norska 56 000
Danska 54 000
Albanska 49 000
Engelska 44 000
Arameiska 36 000
Somaliska 25 000
22