30.04.2013 Views

Sveriges språk - vem talar vad och var?

Sveriges språk - vem talar vad och var?

Sveriges språk - vem talar vad och var?

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vi så skulle kliva av tåget, säg, <strong>var</strong> femte mil, så skulle vi upptäcka att befolkningen<br />

på just den orten pratade ungefär likadant som i byn innan. Likväl<br />

är det knappast någon tvekan om att en brysselbo <strong>och</strong> en sicilianare inte<br />

skulle förstå <strong>var</strong>andra med mindre än att de talade något de lärt sig i skolan<br />

(alltså något annat än sina respektive modersmål). Det man pratar i Bryssel<br />

<strong>och</strong> det man pratar på Sicilien är uppenbart olika <strong>språk</strong>, men ändå är det<br />

som förgjort att identifiera en endaste specifik <strong>språk</strong>gräns på vägen mellan<br />

de båda (eller rättare sagt, detta <strong>var</strong> omöjligt fram till nyligen, när <strong>språk</strong>bruket<br />

i högre grad började anpassa sig till nationsgränsernas lägen).<br />

I ett resonemang om <strong>språk</strong>situationen i Sverige aktualiseras detta problem<br />

flera gånger. Den svenska staten har valt att erkänna samiska (§ 2.5) som ett<br />

minoritets<strong>språk</strong>, trots stora skillnader mellan de olika <strong>var</strong>ieteterna av samiska,<br />

medan å andra sidan både finska <strong>och</strong> meänkieli/norrbottensfinska<br />

(trots enligt mitt intryck ringare skillnader dem emellan) betraktas som separata<br />

<strong>språk</strong>. Älvdalska <strong>och</strong> överkalixmål (§ 2.2) erkändes inte alls i minoritets<strong>språk</strong>slagen<br />

(eftersom de <strong>var</strong> ”dialekter av svenska”), trots att båda är<br />

svårare för de flesta svenskar att förstå än <strong>vad</strong> de flesta (om inte alla) <strong>var</strong>ieteter<br />

av norska är.<br />

Arabiska är ytterligare ett klassiskt exempel på denna svårighet. En marockan<br />

<strong>och</strong> en irakier kan inte förstå <strong>var</strong>andra om de använder sina respektive<br />

hem<strong>språk</strong> med mindre än att de anpassar sig till en standardarabisk<br />

norm som de tillägnat sig genom skolgång <strong>och</strong>/eller medieexponering. Samtidigt<br />

är klassisk arabiska allestädes när<strong>var</strong>ande – inte minst genom att <strong>var</strong>a<br />

Koranens <strong>språk</strong> – <strong>och</strong> de lokala <strong>var</strong>ieteterna skrivs så gott som aldrig. Frågar<br />

man en marockan <strong>och</strong> en irakier bedyrar de ibland att de <strong>talar</strong> ett <strong>och</strong> samma<br />

<strong>språk</strong>, med samma självklarhet som svensken <strong>och</strong> norrmannen är övertygade<br />

att de inte gör det.<br />

Än en gång har vi alltså att göra med mer eller mindre godtyckliga överväganden.<br />

Jag har själv valt att i det följande betrakta bosniska, serbiska <strong>och</strong><br />

kroatiska (§ 3.2.1) som <strong>var</strong>ianter av ett <strong>och</strong> samma <strong>språk</strong>, men svenska <strong>och</strong><br />

norska (<strong>och</strong> danska) som olika <strong>språk</strong>.<br />

Jag skulle å andra sidan gärna vilja redovisa arabiska, samiska <strong>och</strong> de sinitiska<br />

<strong>språk</strong>en (=”kinesiska”) som mer än tre olika <strong>språk</strong>, men det visar sig i<br />

praktiken <strong>var</strong>a problematiskt, både p. g. a. gränsdragningsproblemen <strong>och</strong><br />

bristande tillgång på relevant information.<br />

1.2. Språken i Sverige<br />

Språk som talas av i Sverige boende personer sönderfaller i tre olika huvudkategorier,<br />

nämligen 1) svenska, 2) andra <strong>språk</strong> än svenska som av hävd<br />

talas inom det nu<strong>var</strong>ande <strong>Sveriges</strong> gränser (”inhemska minoritets<strong>språk</strong>”),<br />

<strong>och</strong> 3) invandrar<strong>språk</strong>. Om vi inte inskränker oss till modermål, skulle vi<br />

även kunna lägga till en fjärde grupp av <strong>språk</strong> vilka (även om de naturligtvis<br />

dessutom har en del modersmåls<strong>talar</strong>e) huvudsakligen lärs in som främmande<br />

<strong>språk</strong> i skolmiljö.<br />

13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!