Sveriges språk - vem talar vad och var?

Samplets representativitet kan förstås ifrågasättas – totalt inkom 1 051
enkätsvar, vilket måste anses vara en otillfredsställande svarsfrekvens.
Dessutom skulle man kunna misstänka att personer med en högre grad av
etnisk identifikation (och därmed sannolikt bättre språkkunskaper) skulle
vara mer både lättare att lokalisera och mer benägna att svara på enkäten.
Till yttermera visso inkluderades inga personer från sydligare nejder än Dalarna.
Å andra sidan visar det sig att äldre (vilka är mer benägna att vara samisktalande)
är underrepresenterade i enkäten (Vallius, Syrjänen Schaal &
Teilus 2006:177), vilket skulle kunna påverka resultatet i motsatt riktning.
2.5.2.5. Uppskattning baserad på Sametingets röstlängd
Röstberättigad till Sametinget är den som antingen själv talar samiska i
hemmet eller vars föräldrar eller far-/morföräldrar gjorde det, men den som
önskar bli upptagen i röstlängden måste själv anmäla detta. Vid senaste
valet, i maj 2005 (nästa äger rum i maj 2009), var 7 180 personer anmälda
enligt den svenska valmyndigheten. Detta omfattar knappast hela den
samiska befolkningen över myndighetsålder, men det kan nog antas att
talare av samiska är överrepresenterade bland de som gjort sig omaket att
registrera sig som röstande (vi har redan sett att detta är fallet i Finland).
Under tidigt 00-tal behärskade 44% av individerna i röstlängden samiska
(Vallius, Syrjänen Schaal & Teilus 2006:108). (Siffran var 67% hos renskötare,
vilket stämmer bra med 1975 års uppskattning). Behärskningen är
förstås av varierande grad. Äldre personer talar, föga förvånande, samiska
bättre än de yngre. Totalt var det en fjärdedel som talade samiska ”utan svårigheter”,
medan 19% gjorde det med ”vissa” eller ”stora” svårigheter (Vallius,
Syrjänen Schaal & Teilus 2006:110).
Om vi som vanligt tillämpar dessa siffror på en samisk befolkning om 15 000
personer, resulterar det i 6 600 talare av samiska, varav 3 750 fullständigt
kompetenta.
2.5.3. Sammanfattning
Följande tabell sammanfattar diskussionen hittills:
Bas för uppskattningen Antal Definition
1975 års undersökning 8 100 aktiv kompetens
1975 års undersökning (uppdaterad – se nedan) 7 500 aktiv kompetens
Sametingets röstlängd 6 600 vissa aktiva kunskaper
Extrapolering från 1945 års undersökning 5 000 modersmål
Enkätundersökning 2005 3 750 kunskaper
Sametingets röstlängd 3 750 mycket goda kunskaper
Finländska förhållanden 3 525 modersmål
Alla dessa siffror avser nutida förhållanden utom de från 1975, som också är
de högsta. Om vi antar att alla som kunde samiska 1975 hade förvärvat sina
kunskaper i hemmiljön (vilket säkerligen stämde bättre då än idag, eftersom
resultatet föregår hemspråksundervisningens utbyggnad), och antar att en
del av 1975 års äldre talare ersatts med senare födda som i mindre
utsträckning talar samiska, kan vi tillämpa samma princip som för ”moderniseringen”
av 1945 års data. Detta skulle innebära att ett antal årskullar
som tidigare beräknats som 41% samiskspråkiga (med avseende på modersmål)
ersatts av kullar som är till ca 25% samiskspråkiga. Även om ökad
livslängd tas i beaktande skulle detta resultera i en förlust av runt 500
talare.
52