Årsredovisning 2004 - Oskarshamn

More documents

Recommendations

Info

Finansiell analys En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun förändrade fr.o.m. bokslutet 2002 sin finansiella analys genom att använda den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller ej. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Oskarshamns kommuns resultatutveckling var extremt negativ under åren 2000 till 2002. Anledningen är framförallt den negativa utveckling som skett på aktiemarknaden i kombination med en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även det negativt med 17 mkr, medan 2004 års resultat var positivt med 20,2 mkr. Verksamheterna överskred sina budgetar under 2001 och 2002 med ca 25 mkr/år. 2003 höll sig verksamheterna inom givna budgetramar för att 2004 åter igen överskrida med ca 15 mkr. Den extraordinära intäkten 2001 avser realisering av Sydkraftsaktier. Bolagens inverkan på resultatet under 2001 till 2003 har varit FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 negativt, medan bolagen under 2004 förbättrade koncernens resultat. Årets resultat 2000 2001 2002 2003 2004 Kommunen Före extraor. poster -57,5 -95,8 -186,0 -17,0 20,2 Efter extraor. poster -57,5 % av skatteintäkter 670,7 -186,0 -17,0 20,2 och statsbidrag -7,5 -11,8 -22,2 -2,0 2,2 % av eget kapital -3,1 -3,7 -7,9 -0,7 0,9 Koncernen Före extraord. poste -50,5 -114,5 -194,1 -33,4 22,4 I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens intäkter i form av skatteintäkter, statsbidrag och verksamhetsintäkter har ökat mer än vad verksamheternas kostnader har gjort mellan 2003 och 2004. Anledningen till detta är skattehöjningen om 75 öre som genomfördes fr.o.m. 2004. En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen, förutsatt en oförändrad utdebitering. Intäkter och kostnader 2000 2001 Verksamhetens 2002 2003 2004 bruttointäkter Verksamhetens 0,0% 0,8% 5,5% 1,2% 7,2% bruttokostnader 4,2% 7,3% 4,8% 1,8% 4,0% Avskrivningar Skatteintäkter och 5,4% 5,0% -0,7% -1,9% 6,6% statsbidrag 7,4% 5,8% 3,4% 3,2% 5,0% Vks Nettokostnader 5,5% 9,1% 4,6% 2,0% 3,1% KPI (inflation) 1,0% 2,5% 2,1% 1,9% 0,4% Kommunens utveckling av verksamhetsintäkterna har i genomsnitt för den sista femårsperioden varit 4,1 % medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod har ökat med 4,9 %. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,8 %. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant mot rikssnittet. Rikssnittet var 100 % (bokslut 2003) vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 110,0 % år 2004. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen skall ner i en nivå kring 105 % senast verksamhetsåret 2005. I november 2004 i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut 2005 – 2007 fastlades nya finansiella mål. Anledningen till detta var regeringens proposition 2003/04:105 ”God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting”. De nya finansiella målen införs från och med 2007 och innefattar ett tak på 105% gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stats-
idrag samt att kommunen per mandatperiod skall behålla det reala värdet på kommunens egna kapital. 118 113 108 103 98 Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/Skatteintäkter och generella statsbidrag 7,7 10 1,3 7,7 104,9 7,4 10 6 ,2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7,0 104,9 7,1 10 2 ,9 2000 2001 2002 2003 2004 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna under många år. Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av sina resurser i anspråk på sina anläggningar/fastigheter än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda detta har Kommunfullmäktige beslutat om låga investeringsvolymer gällande skattefinansierad investeringar under åren 2003-2004. De framtida avskrivningsvolymerna kommer dock att öka med anledning av två stora investeringsprojekt, ny sportanläggning samt ombyggnation av en grundskola. 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar 2000 2001 2002 2003 2004 Investeringar Avskrivningar Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten avseende 2004 var 89 % och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre, men koncernen har ändå ca 21 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. 8 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 93% 92% 91% 57% 89% 61% 60% 61% 2001 2002 2003 2004 Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats i positiv riktning jämfört med rikssnittet. Anledningen till detta är de stora realisationsvinster som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under 1999 och 2001 samt att kommunen under de senaste åren har egenfinansierat utlåning till bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för 2004 11,0 % jämfört med rikets 47,1 % (bokslut 2003). Koncernens skuldsättningsgrad var för 2003 39,1 % jämfört med rikets 60,1 % (bokslut 2003). Skuldsättningsgrad (koncernen) 2000 2001 2002 2003 2004 Skuldsättningsgrad 52% 43,3% 39,5% 40,0% 39,1% Kommunen 12% 7,6% 8,2% 8,9% 11,0% Bolagen 40% 35,7% 31,3% 31,1% 28,1% Rikssnitt 61% 60,1% 59,5% 60,1% Den kommunala utdebiteringen höjdes till 21,66 under 2004 efter att ha varit oförändrad under lång tid. Rikssnittet för 2005 är 20,84 kr och länssnittet är 21,57 kr. Den totala kommunalskatten för 2005 är 32,13 kr jämfört med rikssnittet 31,60 kr och länssnittet 32,04 kr. Detta medför en högre utdebitering om 53 öre jämfört med riket. Kommunens utdebitering 2000 2001 2002 2003 2004 Primärkommunal skatt Primärkommunal 20,91 20,91 20,91 20,91 21,66 skatt, rikssnitt 20,57 20,57 20,7 20,7 20,8 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 31,08 31,08 31,38 31,38 32,13
Page 1 and 2: Årsredovisning 2004
Page 3 and 4: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Oskars
Page 5 and 6: Inledning Oskarshamns kommun har p.
Page 7: kommunen. Detta arbete är mycket a
Page 11 and 12: Kontroll Den målbeskrivning Kommun
Page 13 and 14: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investerin
Page 15 and 16: Den personalekonomiska redovisninge
Page 17 and 18: Antal övertidstimmar per årsarbet
Page 19 and 20: Vattenförsörjning Dricksvattenfö
Page 21 and 22: OSKARSHAMNS KOMMUN Resultaträkning
Page 23 and 24: OSKARSHAMNS KOMMUN Kassaflödesanal
Page 25 and 26: 2004 2003 - Verksamhetsfastigheter
Page 27 and 28: 2004 2003 - Konst Ingående anskaff
Page 29 and 30: 2004 2003 Not 22 Kortfristiga skuld
Page 31 and 32: Kommun Redovisningen följer lagen
Page 33 and 34: NOVA hade under 2004 ca 230 student
Page 35 and 36: Ordförande: Lars Aronsson Antal le
Page 37 and 38: Ordförande: Ing-Britt Krantz Antal
Page 39 and 40: Ordförande: Lis Lyrbo Antal ledam
Page 41 and 42: Framtiden Ombyggnad av Rödsleskola
Page 43 and 44: arn i åldern 4 - 12 år. Det har v
Page 45 and 46: Ordförande: Rigmor Eklind Antal le
Page 47 and 48: Ordförande: Sören Westerholm Anta
Page 49 and 50: SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen
Page 51 and 52: Oskarshamn Energi AB Verksamhetsomr
Page 53 and 54: I februari lämnade Luftfartsverket
Page 55 and 56: Risk - kontroll Koncernens kassalik
Page 57 and 58: SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Balansrä
Page 59 and 60:
Noter - sammanställd redovisning (
show all

Årsredovisning 2004 - Oskarshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?