Italiens vackraste byar - Italienska Statens Turistbyrå

krenelerade framsidan på hotellet
Walther von der Vogelweide höjer
sig över de kringliggande
byggnaderna. Från att ha varit tullhus
blev det sedan en bar från och med
1867. En annan gammal bar är det
tidigare hotellet Agnello (Zum
Lamm), som nämndes för första
gången år 1460. Förbi den vackra
välvda pelargången kommer man till
första våningen och till Walthersalen
som under senare hälften av arton -
hundratalet var favoritmötesplatsen
för världsberömda konstnärer.
Betydande byggnader var även de
som inrymde prästgården, domstolen
och det gamla stadshuset, som även
kallades för ”Casa al Cervo” (hjort -
huset). Nästan alla husen i den övre
staden är mycket smala och har
därför blivit alltmer avlånga i sin
strävan efter mer utrymme. Baksidan
på dessa hus vetter åt floden och ger
en romantisk vy över trädgårdar och
blommande balkonger. Città Alta
(den övre staden) slutar vid torget
Piazza Parrocchia där Sant’Andrea -
kyrkan ligger, som är en sengotisk
Sabiona
byggnad (1482–98) som är byggd på
resterna av den tidigare romantiska
bygg naden. Sant’Andreakyrkan anses
vara en av de vackraste gotiska
kyrkorna i Sydtyrolen. Mitt emot
tornet Torre del Sagrestano ligger
Församlingskyrka och Castel Branzoll
kapellet Cappella della Cripta från
1439.
Från torget kan man gå mot Città
Bassa (den lägre staden), där man
kan beundra alla de vackra
hotellskyltarna. De pittoreska
gränderna har fått namn från olika
verksamheter och hantverkare. Värt
att se är även det tidigare hotellet
Orso Grigio (gråbjörnen), den äldsta
serveringen i staden (nämnd redan
Chiusa/Klausen
Den vackra konststaden vid Isarcofloden
Loretokapellet Hus och Castel Branzolls torn
1335), det nuvarande sätet för Cassa
di Risparmio (sparbanken), som
härstammar från sena medeltiden
med sina karakteristiska erkerutbyggnader.
Caffè Nussbaumer
(tidigare Croce Bianca-hotellet), där
det under tiden för konstnärskolonin
i Chiusa fanns ett Künstlerstübele
(konstnärsrum) med tillhörande
konstgalleri. Efter det tidigare
Rosahotellet slutar den nedre staden
vid Piazza Tinne, pittoreskt inramad
av de gamla hotellen, som
fortfarande är verksamma. På andra
sidan Tinnefloden ligger det tidigare
kapucinermunksklostret i en stor
offentlig park. Idag rymmer det
stadsmuseet och stadsbiblioteket.
Lite längre fram ligger kapuciner -
munkarnas kyrka och Loreto-kapellet,
som båda är en del av kapuciner -
munkarnas klosterkomplex. Sevärt på
den östra sidan om Isarcofloden är
fasaderna på Seebegg-residenset, en
tid kontor för gruvadministrationen,
prästgården och Griesbruckresidenset.
Till sist ligger där det
vackra Castel Branzoll på den västra
flodstranden, längs stigen som leder
till Sabiona.
Av det ursprungliga komplexet
återstår endast Torre del Capitano
(kaptenstornet), daterat till början av
1200-talet.
Besöket fortsätter längs en antik
vägsträcka med stationer för Korsets
väg (Via Crucis) (30 minuters
gångväg) mot Sabionaklostret, som
med sin stora byggnad upptar den
främre delen av bergsutlöparen som
reser sig över byn. Klostret, som
slutfördes 1686, är tillsammans med
klosterkyrkan och Santa Crocekyrkan,
uppfört på ruinerna av det tidigare
komplexet som förstördes i en
eldsvåda år 1533.
TRENTINO
ALTO ADIGE
31