Språkinriktad naturvetenskap i förskolan, skolan och ... - Malmö stad

Forskningscirklar kan ha olika syften och deltagare drivs av olika motiv, men de fyra cirklar
som arrangerades av Malmö högskola och FoU Utbildning-Malmö hade det uttalade syftet att vara
ett verktyg för skolutveckling, det vill säga att deltagarna skulle öka sin kompetens inom det på
förhand givna temat, lärandets språkliga dimensioner inom det egna ämnet eller ämnes området.
Ett sådant syfte förpliktigar konkreta resultat, och den här texten är i den bemärkelsen en resultatredovisning,
ett kvitto på satsade resurser. Från ett skolutvecklings perspektiv kan resultat emellertid
vara av många slag, och exempel på vad deltagande i en forskningscirkelprocess kan resultera i är allt
ifrån teoretisk kunskap till konkreta uppslag av elevaktiviteter och övningar att använda i klassrummet.
Texterna i den här skriften vänder sig till skolledare, lärarutbildare och lärare, och de kan läsas
från flera perspektiv. Vi hoppas att du som läsare både kan inspireras och förhålla dig kritisk till det
som deltagarna presenterar.
Forskningscirkeln i språk och no-ämnen har i likhet med de flesta andra sådana cirklar följt en
grundläggande forskningsprocess, och Sven Persson kallar arbetet i en forskningscirkel för en ”kollektiv
kunskapsproduktion genom en forskningsprocess” (Persson 2009). I korthet kan sägas att
forskningscirkeln som redskap för kompetensutveckling definieras av begreppet den reflekterande
läraren, vilket är en del av en förändrad syn på lärande och kunskap. Lärande och kunskapande
är processer som utöver den tidigare modellen med teoretiska studier följt av praktisk tillämpning
numera även anses omfatta ”Förmågan att formulera, kritiskt granska, argumentera för och
kommunicera” (Persson 2009). Forskningscirkeln är genom sin teoretiska förankring i forskningsprocessen
och sin praktikförankring i skolans vardag en bro som för samman skolan och akademien
för ömsesidigt utbyte och ömsesidig vinning.
Bokens huvudavsnitt är deltagarnas presentationer av sina studier, och dessa är av två slag. De
två deltagarna från lärarutbildningen har utifrån andras verksamhet, som de själva på ett eller annat
sätt varit delaktiga i, undersökt hur denna verksamhet fungerar, för att utifrån granskningen dels
fördjupa sin teoretiska kunskap, dels kunna dra slutsatser om förbättrings möjligheter. Lärarna på
grundskolan har utifrån en teoretisk grund direkt iscensatt en förändring i sin egen undervisning
med syftet att förbättra.
Karin Nilsson, Malmö högskola, sökte svar på frågan om hur kopplingen mellan natur vetenskap,
teknik och språkutveckling gestaltas i förskolan, vilka möjligheter den befintliga verksamheten skapar
samt hur den skulle kunna förbättras. Som underlag för att besvara sin fråga granskade hon
ett stort antal uppsatser skrivna av förskollärare som deltagit i kurser inom Förskolelyftet samt den
litteratur som ingått i dessa kurser. Inte förvånande såg Karin hur barnen och pedagogerna helt
7