Traditionell skinngarvning – seminarierapport. - naptek

20
Olika dräkter av fiskskinn från Alaska och Sibirien.
Vid de stora älvarna och floderna
Flera jägar- och fiskarfolk längs de stora floderna i Sibirien
och Alaska har använt fiskskinn till kläder och skor,
till väskor och påsar. Det tycks ha varit vanligt att sommarkläderna
tillverkades av fiskskinn. I första hand användes
skinnen från lake och lax. Det har inte varit ett
material som tagits till av brist på annat, istället har man
värderat fiskskinnens egenskaper högt. Skinnet är både
starkt och smidigt, och dessutom vattenavstötande. Det
finns uppteckningar om att ostjakerna tillverkade regnkläder
av lakeskinn – och att dessa hade den fördelen
att de vid behov kunde kokas till soppa.
Å andra sidan har fiskskinnen rejält skilt sig från de
klädesplagg som kom med den framträngande moderna
tiden. Säkert är det detta som ligger bakom, när grannfolk
under 1800-talet beskrev att ”Ostjakernas fiskskinnskläder
stinker av fisktran”, det är ett sätt att nedvärdera det
gamla och omoderna och visa att man minsann hänger
med i civilisationens utveckling. Sedan må fiskskinnen
vara överlägsna de moderna tygerna och materialen, det
modernas värde ligger oftast inte i det funktionella.
Fiskskinn på catwalken
Under 2000-talet har intresset ökat för fiskskinn som
material i modekläder, skor och till accessoarer. Haus-
sen var en tid så stor, att det tycktes som om knappast
någon modevisning blev komplett om inte fiskskinn
ingick. I motsats till tidigare användning är det inte
skinnens kvalitet som nu prisas i första hand, utan istället
lyfts ett ekologiskt tänkande fram. Fiskskinn är en
restprodukt som tidigare kasserats, nu används den som
alternativ till exklusiva skinn som krokodil och reptil.
Fiskskinn där fjällomfattningen är särskild tydlig tycks
föredras, för då står det klart att skinnet kommer från
just fisk. En sådan fisk är nilabborre (se figur överst på
nästa sida).
Men de moderna garvningsmetoder som idag används
är knappast ekologiska. Med starka kemikalier
i garvningen, färgade i grälla toner har dessa fiskskinn
föga gemensamt med det äldre bruket av fiskskinn.
Före kemikaliernas tid
I en avhandling från 1914 går Gudmund Hatt igenom
de skinn och garvningsmetoder han funnit i äldre litteratur
från 1700- och 1800-talen rörande folk från det
norra halvklotet. Dessa garvningstekniker använder jag
när jag garvar alla sorters skinn. Men med fiskskinn
har jag fortsatt den utforskning som jag påbörjade
på Bäckedal 1987 – att söka ta reda på den optimala