Traditionell skinngarvning – seminarierapport. - naptek
Traditionell skinngarvning – seminarierapport. - naptek
Traditionell skinngarvning – seminarierapport. - naptek
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8<br />
Ett annat sätt att leva…<br />
Marie Byström, Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala<br />
Klimatmötet i Köpenhamn gav inte det resultat<br />
många hade hoppats på. Världens regeringar lyckades<br />
inte komma överens om en plan för att hejda uppvärmningen<br />
av jordens medeltemperatur vid 2 grader.<br />
Nationella utfästelser och internationella förhandlingar<br />
fortsätter, men det går trögt. Ändå har det gåt1 sexton år<br />
sedan klimatkonventionen (FN:s ramkonvention om<br />
klimatförändringar) trädde i kraft år 1994.<br />
Koldioxidhalten i jordens atmosfär bara fortsätter<br />
att stiga allteftersom vi i rasande takt bränner den fossila<br />
energi som lagrats under hundratals miljoner år.<br />
Dagens koldioxidhalt i atmosfären, just nu cirka 389<br />
ppm, är högre än den varit på åtminstone 400 000<br />
år. Fossilbränsleanvändningen minskar inte. Bioenergi<br />
kanske är svaret? säger någon. Faktum är att storskalig<br />
produktion av biobränslen visat sig ge ännu större<br />
växthuspåverkan än fossila bränslen per bränsleenhet1 ,<br />
och den skulle konkurrera om mark som är viktig för<br />
jordbruksproduktion, skogsproduktion och bevarande<br />
av biologisk mångfald.<br />
Vi är faktiskt rejält illa ute. Kommer vi människor<br />
att kunna avvärja en klimatkatastrof och ekologisk katastrof<br />
på jorden? För några år sedan trodde jag det, eftersom<br />
jag arbetat i så många år på olika sätt för hållbara<br />
samhällen; jag intalade mig själv att det måste gå. Nu är<br />
jag mer tveksam. Den ekologiska katastrofen är ju redan<br />
här <strong>–</strong> ekologer i Millennium Ecosystem Assessment beräknade<br />
för några år sedan att utrotningen av växter och<br />
djur går mellan 100 och 1000 gånger snabbare än vad<br />
som vore fallet utan människans omvandling av jorden.<br />
Alla de arter som utrotas är borta för alltid. Den amerikanska<br />
klimatforskaren James Hansen, chef för NASA:s<br />
Goddard Institute for Space Studies, skriver i sin nya<br />
bok Storms of My Grandchildren (2009):<br />
The startling conclusion is that continued exploitation<br />
of all fossil fuels on Earth threatens not only<br />
the other millions of species on the planet but also<br />
1 Det beror bland annat på produktionen och användningen<br />
av kvävegödsel vid biobränsleproduktion. Det ger upphov till<br />
kväveoxid, en gas som har nästan 300 gånger större växthuseffekt<br />
än CO 2 . Etanol från majs beräknas ge 0,9<strong>–</strong>1,5 gånger större<br />
växthuseffekt än bensin, och rapsolja (källan till mer än 80%<br />
av världens biodiesel) ger 1<strong>–</strong>1,7 gånger större växthuseffekt än<br />
diesel.<br />
the survival of humanity itself— and the timetable is<br />
shorter than we thought.<br />
[Min översättning: Den skakande slutsatsen är att fortsatt<br />
exploatering av alla fossilbränslen på jorden hotar<br />
inte bara de andra miljontals arterna på vår planet utan<br />
också mänsklighetens egen överlevnad <strong>–</strong> och tidtabellen<br />
är kortare än vi trodde.]<br />
Ett jordklot är inte nog...<br />
Isarna i Arktis, på Grönland och i världens bergsglaciärer<br />
smälter i allt snabbare takt. Metan läcker från Sibiriens<br />
tundra i allt snabbare takt. Människan omvandlar<br />
naturliga ekosystem till jordbruksmark, virkesåkrar,<br />
vägar och bebyggelse i allt snabbare takt. Människors<br />
livsstil kräver allt mer av jordens resurser. Svenskens<br />
ekologiska fotavtryck är större än sex hektar per person,<br />
och om alla levde som vi skulle världens befolkning<br />
kräva mellan tre och fyra jordklot. Man har beräknat<br />
att vi människor idag använder jordens naturresurser i<br />
betydligt snabbare takt än de förnyas; vi har alltså börjat<br />
förbruka kapitalet. Och det trots att större delen av<br />
världens befolkning förbrukar väldigt lite resurser. Man<br />
räknar med att 16 procent av världens befolkning förbrukar<br />
mer än 80 procent av resurserna, och de rikaste<br />
2 procent äger mer än hälften av jordens samlade privatägda<br />
kapital.<br />
Den politiska viljan till förändring tycks inte finnas<br />
på allvar, och inte heller tycks viljan finnas på allvar hos<br />
enskilda människor att ändra sitt sätt att leva. Inte ens<br />
jag själv, som har försökt i mer än trettio år, har lyckats<br />
få ner mina ekologiska fotavtryck till den gräns jag har<br />
satt för mig själv (motsvarande 2 hektar per år). Men jag<br />
närmar mig sakta men säkert.<br />
Tillväxt är upphov till problem<br />
Vad ska vi göra då? Lägga oss ner och dö? Nej, det tänker<br />
i alla fall inte jag göra. Det finns trots allt positiva<br />
tecken. Allt fler vågar öppet kritisera världens tillväxtbaserade<br />
ekonomiska system. Storbritanniens Sustainable<br />
Development Commission pekar i rapporten Prosperity<br />
Without Growth (2009) ut en riktning mot en hållbar<br />
samhällsekonomi som inte är tillväxtbaserad. Årets
Change language