Ett Bibliotek? - Osqledaren

OL 

Osqledaren funderar 

behöver vi 

ett bibliotek? 

Dessutom 

Osqledaren, 

nummer 3, 08/09. 

geo-engineering världens räddning? 

THs kan komma aTT jo-anmäla kTH den långa handläggningstiden 

för disciplinärenden på kth kan strida 

mot lagen 

FokUs: HiTTa värmen i vinTer osqledaren har gått i 

raggningsskola, provat på internetdejting, låtit en 

psykologstudent analysera the game och utsett 

glöggen som värmer mest. och så kan du tävla om en dejt. 

VINN 

EN 

DEJT! 

vem vinner på Nobellotteriet? / SSF vs SSSb / Fråga Fysikern 

Plugga trendspotting på SSeS / Filmfestivalspecial 

DigiGirlz / Debatt / typsnittsnörderi / och mer

Utlandsstudier 

- Omkring en tredjedel av civilingenjörerna 

på KTH läser utomlands inom sin utbildning 

- Över 95% av dem är mycket nöjda eller 

nöjda med utlandsvistelsen 

- 61% anser att det har hjälpt dem till ett 

bättre jobb 

Sök utbytesstudier senast 15 januari 2009. 

www.kth.se/student/utlandsstudier

innehåll 

osqledaren nummer 3, 08/09. 

inneHåll osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

nummer tre 

Fokus 

HiTTa värmen i vinTer s. 24ff 

s. 24: lika barn leka mest – en lektion i internetdejting s. 27: att ragga med handbok – en analys 

av the game s. 27: vinn en dejt! s. 28: två flickor och två pojkar går på raggningskurs hos charismatic 

revolution s. 30: osqledaren utser årets hetaste glögg 

På sTUdenTernas 

sida? s. 16 

ssf anklagar sssb för att 

distansiera sig från studenterna 

ytterligare genom att försöka 

få igenom hyresförhandlingar 

bara vart tredje år. 

vad ska vi Ha 

deT Till? s. 18 

biblioteket. vem lånar egentligen 

böcker där? skulle det inte 

vara bättre om böcker och tidskrifter 

scannades in digitalt 

så att det blir mer utrymme att 

sitta att plugga i? 

TYPsniTT FÖr 

ingenjÖrer s. 20 

vad är skillnaden mellan 

typsnitt, stil och font? läs en 

djupgående artikel om vikten 

att välja rätt typsnitt vid rätt 

tillfälle. 

dessutom 

s. 5: ledare s. 7: debatt s. 9: aktuellt s. 10: ths kan komma att jo-anmäla kth s. 11: vad händer med 

din utbildning? s. 12: fråga fysikern s. 13: how to... fixa julstämning – billigt! s. 15: digigirlz 

s. 17: nobellotteriet s. 22: geo-engineering s. 33: filmfestivalspecial s. 35: sses-skolan s. 36: ths sidor 

s. 38: seriekrönika 

s. 3

s. 4 

redakTion osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

det är oss ni ska hylla/skylla på 

osqledaren 

nummer 3 08/09. 

cHeFredakTÖr & 

ansvarig UTgivare 

sara eriksson 

graFisk Formgivning & laYoUT 

sara eriksson 

omslag 

kthb, osquars backe 

foto av marcus blom 

medverkande 

henning alesund, alexander biledt, marcus blom, 

kim dahlgren-strååt, oguzhan erim, calle finnström, 

anna glassel, david goldea, jonas gunnarsson, 

Sara Gustavsson, Josefin Karlsson, 

lars klintwall malmqvist, johannes koch, 

felix lindberg, eva olsson, hanna pettersson, 

xuli qian, marina rantanen, anna wahlberg, 

dunja vujovic 

rePro ocH TrYck 

wallin & dalholm boktryckeri ab 

PaPPer 

inlaga: multioffset 100 g 

omslag: multidesign original white 170 g 

annons 

tomat annons & reklambyrå 

www.tomat.se eller info@tomat.se 

webb 

www.osqledaren.se 

webbutvecklare: victor hallberg, dennis nkangi 

konTakT 

08/070-790 98 70 

osqledaren@ths.kth.se 

postadress: osqledaren, ths, 100 44 stockholm 

Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble 

vara med? 

vill du vara med i osqledarens redaktion? 

maila osqledaren@ths.kth.se och 

berätta lite om dig själv. 

medverkande 

i detta nummer. 

ogUzHan erim har medverkat i 

osqledaren detta och förra läsåret som 

fotograf. han jobbar också på ths 2008 

som ordförande för iss (international 

student service). oguzhan är från istanbul, 

turkiet, och är i sverige främst för 

att gå masterprogrammet ict entrepreneurship. 

rolig fakta: ”he get used to 

burn any part of himself while cooking”. 

calle FinnsTrÖm började plugga 

teknisk fysik 2004 och skriva för osqledaren 

2006. han beskriver sig själv som 

en ”musikintresserad, avslappnad kille”. 

calle är även känd för att vara en ”ofrivillig 

lägereldsgitarrist” – eller med hans 

egna ord: ”finns det en gitarr lägger jag 

märke till det”. i detta nummer har han 

skrivit om geo-engineering. 

sara eriksson. såhär ser jag 

alltså ut, jag som har varit chefredaktör 

sedan i juni och skribent sedan 2003. 

detta är mitt tredje nummer och jag 

kommer att göra fyra till. när det är 

avklarat är det dags att göra exjobb i 

medieteknik. om jag inte sadlar om helt 

och blir fotbollsproffs i argentina, that is. 

mer om mig på sidan 24. 

manUssToPP FÖr nUmmer 4 är den 14 janUari 

redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. för icke beställt material ansvaras inte. i tidningen gjorda uttalanden 

är endast om så anges att betrakta som ths eller osqledarens ståndpunkt. 

osqledaren 

är sedan 1959 tekniska högskolan studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. den kommer ut sju gånger per 

år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på kth. 

Får dU inTe osqledaren? 

1) har du betalat kåravgiften? 2) om ja; ring kårx på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) om den gör det men du ändå inte 

får tidningen kan du ringa citymail på 0200-211 911.

ledare 

With(out) a license 

to serve alcohol 

ledare osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

chefredaktör har ordet 

nästan ett år har gått sedan kåren sålde sin del i hörs och i samband med det blev av 

med det permanenta alkoholtillståndet som stod på restaurangen. tanken – och något 

som skrevs in i avtalet som upprättades – var att ths och den nya restaurangen som vann 

upphandlingen, fazer amica, skulle få varsitt tillstånd. något som i efterhand visade sig vara 

omöjligt. 

Frågan om hur det går med att skaffa kåren ett nytt permanent 

alkoholtillstånd är en fråga som tas upp varje kårfullmäktigemöte. 

Svaret från kårens ledningsgrupp är vanligtvis varianter 

på ”vi jobbar på det” och sällan mer uttömmande än så. Därför 

tänkte jag här redogöra för vad som egentligen händer, och har 

hänt. hur har vi lyckats hamna i den här obekväma sitsen och 

varför lyckas vi inte ta oss ur den? Det hela kan ställas upp i ett 

problem med två alternativa lösningar. 

PrOblemet: Avtalet som upprättades mellan kåren och 

Amica säger att båda ska ha varsitt permanent alkoholtillstånd. 

tillståndsmyndigheten i Stockholm är dock väldigt tydliga med 

att de endast tillåter ett tillstånd per serveringsyta. Att både 

thS och Amica skulle ha tillstånd att servera alkohol i Nymble 

är alltså inte möjligt. 

lösningsalternativ 1: thS får tillståndet. Detta betyder 

att vi också måste skaffa oss ett livsmedelstillstånd och att 

det är vi som måste stå för matlagningen vid sittningar, eller i 

alla fall vara ansvariga för den och hyra in personal. Alla som 

jobbar på en tillställning där det serveras alkohol måste nämligen 

vara anställda av tillståndshavaren, enligt lag. 

lösningsalternativ 2: Amica får tillståndet. Detta 

alternativ innebär att all personal istället måste vara anställd av 

restaurangen, precis som det var på hörS tid. Detta omöjliggör 

till exempel ett ideellt arbetande klubbmästeri, då även 

barpersonalen måste vara anställda av Amica och avlönad enligt 

kollektivavtal. 

De två alternativen känns väldigt tydliga, om än lite krångliga 

att genomföra båda två. Så varför tar det då så lång tid att 

komma fram till vilket av dem det blir? och varför ingick thS 

ett avtal med Amica som säger att båda parter ska få tillstånd 

att servera alkohol från första början? 

Det finns flera orsaker till det. bland annat handlar 

det om att det trots allt är helt vanliga, om än ambitiösa och 

drivna, studenter som sitter i kårledningen och skriver avtal 

och förhandlar, och att de dessutom byts ut varje år. Därtill 

gick man länge och hoppades att tillståndsmyndigheten skulle 

göra något slags undantag – vilket man har gjort i andra delar 

av landet på andra kårhus – och låta thS och Amica få varsitt 

alkoholtillstånd ändå. Något som bottnar i att den förra styrelsen 

som gjorde avtalet säger att de hade en muntlig överenskommelse 

med tillståndsmyndigheten om att det var okej. Det 

var inte förrän ungefär en månad sedan som alla parter insåg 

att det inte är det. 

Det är inte helt otänkbart att frågan äntligen är löst eller 

åtminstone på god väg att lösas när det här numret av osqledaren 

når kth-studenternas brevlådor. Men det är lika tänkbart 

att förhandlingarna fortfarande pågår. Under tiden är det helt 

tyst i kårhuset på kvällar och helger. De tillfälliga tillstånden är 

förverkade – vi har redan fått 16 stycken i år (varav det sista i 

och för sig är för den kommande tentapuben i december) och 

att vi skulle få ännu ett är inte särskilt troligt. Speciellt inte om 

inte en lösning på tillståndsproblemet är nära förestående. 

Det är inte bara mindre kul för studenterna att det inte händer 

något i Nymble. har vi inget permanent tillstånd blir det också 

väldigt svårt för programgruppens ordförande att dra in några 

pengar och på så sätt täcka sin egen lön. Just nu kostar programgruppen 

alltså en hel del mer än vad den smakar. Frågan 

är hur medlemmarna ställer sig till det. 

sara eriksson 

chefredaktör osqledaren 08/09 

s. 5

Always aiming for higher ground. 

Just another day at the office for a Tiger. 

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference 

every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new 

opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career 

fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while 

helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture 

is the place to be. 

Opportunities in business consulting 

We’re now looking for exceptional 

graduates to join our consulting team 

– people with the potential to become 

leaders. 

Our clients include many of the world’s 

largest organizations and we’ll train you 

to take a central role in developing 

innovative business and IT solutions 

that improve the way they operate. 

Professional development is a key part 

of the total rewards package we offer. 

Visit accenture.se/jobb 

You’ll get continuous training, both 

formal and on-the-job, and you’ll be 

working on some of the largest, most 

challenging projects around. 

In our dynamic environment, you can 

move your career forward faster than 

with most other employers. And in return 

for taking on a high level of responsibility, 

build deep market-relevant skills and get 

competitive compensation with a full 

range of benefits. 

Join Accenture and you could be 

delivering the innovation that helps 

our clients become high-performance 

businesses. To find out more about 

graduate career opportunities and to 

submit your application, visit our 

website today. 

© 2008 Accenture. All rights reserved.

teknOlOger är i allmänhet smarta 

individer med en bred teknisk kompetens. vi 

sover med miniräknaren under kudden, kodar 

eleganta program och bygger snygga maskiner. 

Dessutom har många teknologer talanger 

som egentligen inte har så mycket med teknik 

att göra. en del sitter och filar på krångliga investeringskalkyler 

på fredagskvällarna medan 

andra roar sig med att läsa in ett extra språk 

eller ta fram grafiskt material till olika projekt 

på campus. De som tar examen från kth är 

kungar på att lösa akademiska uppgifter inom 

högskolans skyddande sfär. Men sedan när 

dagen du längtar efter äntligen kommer, den 

första måndagen på det nya jobbet, blir allt 

pannkaka trots fem års akademiska förberedelser. 

istället för att svettas ensam med en 

serie modulbaserade problem i några timmar 

tvingas du samarbeta med andra ingenjörer, 

och dessutom ständigt se dina banbrytande 

visioner kompromissas till smulor av lagar 

och budgetramar. 

företag har insett vikten av att 

nyanställda inte ”bara” har teknisk kompetens 

i världsklass, utan även förmåga att utforma 

marknadsinriktade tekniska lösningar inom 

strikta finansiella ramar, och sedan förklara 

och förmedla frukten av arbetet på ett 

övertygande sätt till personer utan teknisk 

bakgrund. För att kontrollera ifall en potentiell 

medarbetare har den rätta mentaliteten 

och erfarenheten för att passa in i den nya 

gemenskapen grillas ofta studenter med ett 

exempelproblem, eller ett så kallat ”caseproblem” 

av företaget. För att glänsa i denna del 

av arbetsintervjun krävs inte bara att du är 

bra på ditt teknikområde, du måste kunna 

sätta dina kunskaper i ett sammanhang, sålla 

ur viktig information, och finna en lösning 

debaTT osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

om case 

KTHs studenter 

på efterkälken när det 

gäller att lösa case 

“både studenter 

och företag 

upplever 

att de som 

examineras 

från kth 

ofta saknar 

erfarenhet av 

att lösa tvärvetenskapliga 

problem på 

ett tävlingsinriktat 

sätt.” 

idag letar företagen inte bara efter hög teknisk kompetens när de 

rekryterar ny arbetskraft. kths studenter bör därför vidga sina 

vyer och se till att lära sig lösa case, menar mikael rapp, elis kullberg 

och per nyström från nystartade föreningen ths case. 

till ett problem som ibland inte ens finns 

definierat. Detta sker under stark tidspress 

och lösningen ska sedan presenteras med en 

slagkraft så chefen nästan ramlar av stolen. 

båDe stuDenter och företag upplever 

att de som examineras från kth ofta saknar 

erfarenhet av att lösa tvärvetenskapliga problem 

på ett tävlingsinriktat sätt. vi måste helt 

enkelt träna på att lösa case! en del kurser på 

kth har börjat integrera case i utbildningen, 

men långt ifrån alla studenter känner sig bekväma 

med tanken att arbeta med ett näst intill 

oöverstigligt näringslivsförankrat problem 

(ofta i grupp) och sedan presentera lösningen 

för sin drömarbetsgivare. För er som vill lära 

er mer om case och hur man löser dem med 

stil, finns nu thS Case. vi erbjuder föreläsningar 

om case som ger både inspiration, 

insikt om hur företag arbetar med case, samt 

tips för att bli en bättre caselösare. Dessutom 

erbjuds tävlingar och seminarier där det finns 

möjlighet att prova på att lösa ett case, vässa 

tungan, och presentera lösningen inför en riktig 

jury. Att träna på caselösning medför att 

du ökar chanserna att lyckas både på arbetsintervjun 

och första arbetsdagen, får chansen 

att knyta kontakter med nya människor och 

dessutom ha kul. ta chansen att slå din potentiella 

chef med häpnad redan från dag ett. 

Skriv upp dig på vår mailinglista så kommer 

vi ut med mer information inför varje event. 

mikael raPP, elis kUllberg & 

Per nYsTrÖm 

ths case, www.thscase.se 

s. 7

s. 8 


finns det plats för kvinnliga ingenjörer i dagens tyskland? 

”Do it with an European 

engineer” 

finns det plats för kvinnliga ingenjörer i dagens tyskland? 

european young engineers (eye) är en organisation som samlar unga ingenjörer och teknologer 

från hela europa. två gånger per år anordnas en konferens med syfte att främja kontakter mellan 

företag och studenter från olika europeiska länder. i oktober 2008 anordnades denna konferens i 

düsseldorf, tyskland av eyes tyska medlemsorganisation vdi. 

temat för årets konferens var ”Do 

it with an european engineer” och tonen 

sattes redan i öppningstalet där avsaknaden 

av kvinnliga ingenjörer påpekades med 

skämtet: ”Det går fyra män på en kvinna på 

den här konferensen, så tjejer – det är bara 

att sätta igång”. Dagen fortskred med välplanerade 

studiebesök och avslutades med 

en storslagen galamiddag. efter företagsminglande 

och en obegränsad mängd gratis 

alkohol förändrades vårt trevliga middagssällskap 

från politiskt korrekta tyska unga 

manliga ingenjörer, till några som kläcker ur 

sig irrelevanta åsikter om svenska kvinnors 

sexvanor. 

Morgonen därpå var det dags för paneldebatt 

med deltagare från tyskt näringsliv; 

bruno o. braun, ordförande för vDi samt 

vD för tÜv rheinland Group, Christoph 

Dänzer-vanotti, hr-ansvarig på e.oN, 

Albrecht ehlers, hr-ansvarig på hochtief 

AG samt Michael Stückradt, minister med 

ansvar för teknik, forskning och utveckling 

i delstaten Nordrhein-Westfalen. Debatten 

som egentligen till största delen bestod av 

företagsreklam och inte så mycket debatt 

började med en filmsnutt där frågan “vad är 

en ingenjör” ställdes till förbipasserande på 

gatan. 90 procent av de tillfrågade var kvinnor 

med svar som ”vet inte”, ”Någon som 

klär sig fult”, ”en sexig man”, ”vet inte”, 

”vet inte” och så ibland dök det upp en 

man i rutan som svarade saker som: ”Någon 

som jobbar med teknik”, och så åter tillbaks 

till kvinnorna som inte visste. När filmen är 

slut nämner den kvinnliga moderatorn Mrs 

Woggan-kaiser att hon är stolt fru till en ingenjör 

som ”faktiskt klär sig snyggt” varefter 

hon med glimten i ögat tillägger: ”men det 

är ju för att jag handlar hans kläder”. Alla 

fyra män i panelen skrattar. 

när Det är Dags för braun att 

göra reklam för sitt företag pratar även han 

om hur gärna de vill locka kvinnliga ingenjörer 

till sitt företag, bland annat genom att 

anordna mentorskapsprogram för kvinnor. 

han nämner även att hans företag försöker 

inspirera kvinnor till att söka sig till de 

tekniska utbildningarna men att det kan bli 

svårt då ”de flesta kvinnor inte ens kan stava 

till ordet ingenjör”. 

viD frågestunDen i slutet av debatten 

fick en ung brittisk student första ordet. 

Frågan löd huruvida de äldre männen i 

panelen har funderat över att de med sina 

manschauvinistiska åsikter kanske har del i 

problematiken kring varför kvinnor inte söker 

sig till tekniska utbildningar och företag. 

en pinsam tystnad uppstod och moderatorn 

såg sig osäkert omkring för att hitta någon 

hon kunde lämna över frågan till. Männen 

samlade sig och svarade utan att egentligen 

ge ett svar – lösningen på problemet ansåg 

de vara att införa dagis på sina arbetsplatser, 

så att kvinnor slipper stanna hemma och ta 

hand om barnen… 

Dagen efter när det var dags att checka ut 

från hotellet frågar den manliga receptionisten 

oss vilket rum väskorna ska hämtas 

ifrån. Morgontrötta som vi var gav vi olika 

svar, varpå han säger ”hehe, hade det varit 

en skoaffär hade ni vetat vilket håll att gå 

åt”. kan tyckas att detta inte var mer än ett 

dåligt, ogenomtänkt skämt men för oss som 

i tre dagar hunnit med att bli förolämpade 

av både företagschefer, ”vanliga” tyska ingenjörer 

och unga studenter var det ganska 

tröttsamt att än en gång behöva bli behandlade 

med en nedlåtande attityd enbart på 

grund av vårt kön. 

De stOra sPOnsOrerna till denna 

konferens påpekade upprepade gånger hur 

gärna de vill locka kvinnliga ingenjörer till 

sina företag, men genom ovanstående kommentarer 

förlorar de snabbt sin trovärdighet. 

De har lärt sig vad som bör sägas för att 

vara politiskt korrekta, men skrapas det lite 

på ytan märks det tydligt att de själva varken 

har förstått eller står för dessa åsikter. 

Mentaliteten att kvinnor ska vara hemma 

och ta hand om barnen belyses extra då de 

anser att dagis är lösningen på problemet 

att det finns för få kvinnliga ingenjörer. här 

gick vi runt och trodde att män har lika 

stort ansvar för sina barn... För oss är dagis 

en självklarhet och det borde det även vara i 

ett välfungerande i-land som tyskland. Det 

är inget man kan locka med som en bonus 

när man nyrekryterar. Detta speglar så tydligt 

vilken uppfattning man fortfarande har 

om kvinnan i tyskland, en uppfattning som 

är i nivå med hur det var i Sverige för 30 

år sedan. Förändring måste ske i de högre 

positionerna för att tydligt visa att familjeliv 

är bådas ansvar. Det handlar inte enbart om 

frågan om hur man som ingenjör ska kunna 

kombinera familj och arbete, utan om hur 

man blir behandlad som kvinna av en tysk 

man. Skrämmande nog kom de flesta sexistiska 

kommentarer från unga tyska manliga 

ingenjörer, vilket tyder på att detta inte är 

en generationsfråga utan snarare ett bevis 

på det tyska klimatet. 

våra förväntningar på konferensen 

var att åka dit och nätverka och för att 

se vad tyskland som ett ledande tekniskt 

land har att erbjuda snart utexaminerade 

civilingenjörer och om landet kan tänkas 

vara en potentiell framtida arbetsplats. Den 

respektlöshet som visades gentemot oss 

åskådliggjorde tydligt att de inte ser oss som 

framtida kollegor eller chefer. Självklart är 

vi medvetna om att man inte kan döma ett 

helt land utifrån några enstaka individers 

uppförande under dessa tre dagar, men 

det vi upplevde tyder på en acceptans för 

sexistiska skämt och fördomar mot kvinnors 

intelligens i det tyska samhället och 

företagsvärlden. Slutsatsen vi drar är att 

många tyska företag inte är redo för kvinnliga 

ingenjörer, och definitivt inte kvinnliga 

ingenjörer från Sverige. 

sara berglUnd elektroteknik 

soFia seraFimovska farkostteknik 

FoTo oguzhan erim

eplik från seek 

många verkar ha accePterat detta, och det är ett 

stort problem eftersom ett sådant beteende kan komma att 

stjälpa den utveckling Alexander olsson hoppas det skall 

skapa. Problemet är att den metod man som konsument använder 

för att påverka sin omgivning inte kan användas på samma 

sätt inom ens yrkesutövande. Som konsumenter kan vi välja att 

köpa produkter som är ”hållbara”, se till att vi betalar för vår 

miljöpåverkan när vi betalar för produkten, för att på så sätt 

göra företag som minimerar sin miljöpåverkan mer konkurrenskraftiga. 

ett enkelt sätt att skapa den förändring vi vill se i 

världen. 

Men kan vi, och bör vi, agera på detta sätt som producenter? 

låt oss undersöka det. Ponera att vi agerade ur ett ideologiskt 

perspektiv, och bara accepterade jobb på företag som arbetade 

med hållbar utveckling. vad skulle resultatet bli? 

resultatet skulle bli att väldigt många företag som arbetade 

med cleantech skulle få extremt kompetent arbetskraft. 

Men framför allt betyder det att företagen skulle få detta inte 

på grund av att deras affärsidé har ett stort värde, att de erbjuder 

en tjänst som efterfrågas eller en stimulerande arbetsmiljö, 

utan bara på grund av att de ämnar skapa en ”hållbar utveckling”. 

Denna typ av agerande efter ideologi är något av det värsta 

som kan hända ett kapitalistiskt system. i ett väl fungerande 

ekonomiskt system kommer de goda affärsidéerna att gynnas, 

både av investerare, och av sin förmåga att anställa kompetent 

personal. Stör vi denna balans, som det finns många historiska 

exempel på, sker oundvikligen följande: boom, sen bust. Det 

absolut värsta som skulle kunna hända cleantech och hållbar 

utveckling just nu är att den bubbla många redan talar om, 

förvärrades ytterligare av att vi agerade inte efter vårt egenintresse, 

utan efter vad vi ansåg vara ”rätt” utveckling. För när en 


svar till ”använd er makt, armada!” ur osqledaren nr 2 

”Stirra er inte blinda på cleantech” 

alexander olsson, ordförande i seek, uppmanade oss i förra numret av osqledaren till 

att i egenskap av ingenjörer påverka framtida arbetsgivare. han förslog att om vi, 16 000 

ingenjörer från kth, kräver att få arbeta med cleantech och hållbar utveckling, kommer 

företagen vara tvungna att anpassa sig själva, och sina tjänster, efter våra krav. 

Hållbar utveckling är inte en brancH 

för att svara På hjalmar Nilsonnes debattartikel vill jag 

till och börja med säga att jag tror det råder en viss begreppsförvirring. 

hållbar utveckling är inte en bransch och kan därför 

inte jämföras med it-boomen. Det är skillnad på ”hållbar 

utveckling” och ”cleantech”, där cleantech kan betraktas som 

en bransch och hållbar utveckling är en samhällsutveckling. 

Men att cleantech skulle vara en fluga och att cleantechföretagen 

ingår i en ”et-bubbla” är för mig fullständigt ologiskt. 

De flesta cleantech-företag är stabila företag med många år på 

nacken, som fått ett uppsving med ökande priser på energi och 

andra råvaror. Andra företag har nyligen börjat jobba med cleantech, 

för de inser att det inte går att fortsätta med ”business 

as usual”, fossilbränslena måste ersättas med någonting hållbart. 

De fossila bränslena har producerats under 100 000 000 år och 

konsumerats på 100 år, det säger sig självt att det inte fungerar. 

Det är möjligt att vi kommer att få se övervärderade cleantech- 

bransch väl når ”bust”-fasen, då spelar det ingen roll längre hur 

bra affärsidé du har, varken investerare eller arbetskraft vill ha 

med dig att göra. Niklas Zennström hade extremt svårt att få 

20 miljoner kronor för att utveckla Skype, men boo.com kunde 

få 120 miljoner dollar utan problem, bara några år tidigare. 

låt Oss lära av it-bubblan! om vi väljer jobb strikt efter 

hållbar utveckling kommer vi att underminera den rörelse som 

vi önskar att starta. väljer vi istället att investera i de riktigt bra 

cleantech-idéerna, inte för att de är hållbara, utan för att vi tror 

att deras affärsidé är riktigt bra och kommer att generera massiva 

inkomster, ser bilden helt annorlunda ut. Då gynnas ett litet 

antal svenska bolag, som alla har stor internationell potential, 

då de får mer kompetent personal som kommer att prestera 

bättre. tror du inte att et (energy technology) kommer att bli 

större än it, strunta helt enkelt i cleantech. Men känner man 

till nettoenergi-skillnaderna mellan ”antracitecoal”, ”bitominous 

coal”, ”subbitominous coal” och ”lignite”, samt hur mycket 

som återstår av de olika sorterna att återvinna, kan man se in 

i framtiden. hur mycket var det international energy Agency 

höjde den förväntade minskningen av oljeproduktionen med 

de kommande åren? 

Om cleantech är framtiden eller inte, det är upp till dig 

själv att tycka till om. Men vill du liksom jag se denna förändring, 

låt oss möjliggöra den genom att uppmana alla de 16 000 

ingenjörer som examineras från kth att kräva att få arbeta 

med en affärsidé de verkligen tror på. Sedan om det råkar vara 

cleantech eller inte, det är inte relevant. 

Hjalmar nilsonne industriell ekonomi 

företag, men den omställning som nu sker är dock oundviklig. 

Problemet är att omställningen går för långsamt och här har 

du som ingenjör – och en av de mest kunniga i samhället – ett 

speciellt ansvar. 

sen blir jag lite förskräckt. hjalmar Nilsonne 

skriver bland annat: ”Ponera att vi agerade ur ett ideologiskt 

perspektiv, och bara accepterade jobb på företag som arbetade 

med hållbar utveckling. vad skulle resultatet bli?” Frågan är 

vad som är alternativet till det? Jo, att vi bidrar till en motsatt 

utveckling, en ohållbar utveckling. 

stuDenter har i alla tiDer varit de som utmanar 

rådande strukturer och normer. Nu utmanar vi den föråldrade 

fossilbränsle-ekonomin, nu kräver vi att de företag vi låter 

oss anställas på ska vara del av en omställning till ett hållbart 

samhälle. 

alexander olsson ordförande seek 

s. 9

s. 10 

inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

aktuellt (TexT sara eriksson) 

Studentkåren 

kan komma att 

JO-anmäla KTH 

osqledaren skrev i förra numret om de 

långa handläggningstiderna vid utredningen 

av disciplinärenden på kth. nu kan 

ths komma att anmäla kth till justitieombudsmannen 

och högskoleverket. 

en student som är anmäld för fusk i en kurs får idag vänta 

i genomsnitt 11,14 månader på att bli antingen fälld eller 

rentvådd; något som kan vara både psykiskt påfrestande 

och i värsta fall leda till indraget studiebidrag. 

vid pressläggningen av detta nummer av osqledaren är 

det inte helt klart om studentkåren väljer att gå vidare, 

men det finns en påtaglig chans att thS kommer att Joanmäla 

kth. Allt hänger på ett möte som ska hållas med 

kth nästa vecka (läs: denna vecka). visar kth då att de 

tar problemet på allvar kan en eventuell anmälan skjutas 

på framtiden. 

Att anmäla är inte helt okontroversiellt och en del menar 

att en anmälan skulle riskera att försämra de goda relationer 

kåren har med kth idag. 

Johan Fagerhem, utbildningsansvarig på thS, har jobbat 

med frågan i höst. 

Vilken kontakt har ni haft med KTH i frågan hittills? 

– vi har framförallt varit i kontakt med rektor, förvaltningschefen 

och universitetsförvaltningens juridiska 

avdelning. 

Varför överväger ni att anmäla och vad tror ni att ni skulle 

uppnå med en sådan anmälan? 

– vi har försökt kommunicera att vi ser detta som ett problem 

som är akut och att vi prioriterar det högt. Däremot 

har kth inte gett tillfredställande respons. vi har krävt 

konkreta mål och fått dunkla svar som bäst. en anmälan 

skulle signalera att detta är viktigt för oss och skulle 

förhoppningsvis få kth att höja prioriteringen av att lösa 

problemet. 

Finns det inte en risk att en anmälan skulle riskera att 

försämra förhållandet mellan KTH och THS och i värsta 

fall göra det svårare för THS att påverka KTH i sådana här 

frågor i framtiden? 

– thS företräder studenter, och i det här fallet drabbar de 

långa handläggningstiderna på ett uppenbart sätt enskilda 

studenter. Frågan har diskuterats med kth i ungefär två 

år, och skolan har inte lyckats leva upp till att korta handlingstiderna 

till en rimlig nivå. Att anmäla det hela till Jo 

skulle vara ett sätt att lyfta ärendet till en högre instans. 

valberedningen blir arvoderad 

på kårfullmäktigemöte 2 den 30 oktober bestutades det att 

valberedningen ska få 2 studiemedelsveckor per person och år 

i arvode. argument som åberopades var att de som jobbar i 

valberedningen utför ett viktigt jobb och att de sällan får den 

uppskattning de förtjänar, men också att arvoderingen ger kf 

större befogenheter att kräva att valberedningen jobbar så 

mycket som den ska. de som röstade emot menade bland annat 

att det finns andra sätt att få fler att söka till valberedningen 

än ekonomiska incitament och att det inte är för pengarna 

studenter engagerar sig i kårens verksamhet. 

valberedningen ska enligt ths stadgar bestå av 3 till 6 ledamöter. 

under det aktuella kårfullmäktigemötet utökades antalet 

valberedare från 2 till 6 personer. de valdes dock innan propositionen 

om arvodering gick igenom. 

Hsv Har kartlagt rankningssystem 

majoriteten av dagens rankningslistor ger knappt någon information 

till studenterna alls. en topplista över lärosäten säger 

väldigt lite om kvalitetsskillnaderna, menar högskoleverket, 

som har redovisat sitt regeringsuppdrag om att kartlägga olika 

rankningssystem och bedöma förutsättningarna och för- och 

nackdelar med ett system för rankning av svenska universitet 

och högskolor. syftet är att ta reda på i vilken utsträckning 

rankning kan fungera som studentinformation. De flesta 

rankningslistor består av sammanvägda resultat där rankningen 

presenteras i form av en topplista med lärosäten som är ”bäst” 

och ”sämst”. högskoleverket är kritisk mot denna typ av rankning 

eftersom den inte uppfyller studenternas informationsbehov. 

– det är bättre med mångdimensionella rankningar, gärna 

interaktiva, där studenterna själva kan välja vilka kriterier som 

är viktiga och relevanta för dem, säger anders flodström, 

universitetskansler och chef för högskoleverket. 

TexT olle blomqvist/kth-ekot 

20 miljoner till forskning om miljö 

hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter, miljöskyddsteknik, 

användning av biologiska naturresurser, lätta och avancerade 

material samt energi är de sex styrkeområden inom 

miljöteknik som formas utlyser totalt 20 miljoner kronor för 

åren 2009-2011. detta är formas andra utlysning inom miljöteknik. 

i utlysningen välkomnas ansökningar som är systeminriktade, 

tvärvetenskapliga och ämnesövergripande, som behandlar 

samhällsvetenskapliga aspekter samt avser projekt kopplade till 

demonstrationsprojekt. Samfinansiering från näringslivet med 

50 procent krävs. formas samverkar inom miljöteknikområdet 

och inom denna utlysning med vinnova och energimyndigheten. 

TexT olle blomqvist/kth-ekot

Programmen 

ska bli färre 

1. sigbritt karlsson på sitt kontor 

Årets lärare: 

Linda Kann, CSC 

illUsTraTion linda kann 

linda kann, csc-skolan, får utmärkelsen årets lärare 2008 som 

delas ut av ths varje år. priset består av en vandringspokal, ett 

diplom samt ett stipendium från ericsson på 25 000 kronor. 

ur motiveringen: ”det som gör linda till ett föredöme för andra 

lärare är kanske främst att kurserna förbättras från år till och år, 

och att hon (uppenbarligen) samarbetar med sina kollegor för 

att tillsammans med dem ge så bra undervisning som möjligt till 

studenterna.” 


aktuellt (TexT sara eriksson) 

just nu pågår en utredning för att undersöka vilka 

program som kan slås ihop och hur framtidens 

utbildningar på kth ska se ut. det handlar om att 

minska antalet civilingenjörs-, högskole- och masterprogram 

för att därigenom förbättra 

kvaliteten och höja söktrycket. 

”rör inte vårt medieteknikprogram.” heter en grupp på Facebook 

med 114 medlemmar. Många studenter, och även anställda på kth, 

verkar oroliga över utredningen som de har hört talas om pågår och 

tror att just deras program kommer att försvinna. 

– Det är två uppdrag vi har gett till skolorna. ett okontroversiellt 

som handlar om att sammanföra utbildningarna med masterprogram 

så att de som började plugga treåriga program hösten 2007 ska kunna 

läsa vidare 2010, säger Sigbritt karlsson, prodekanus på fakulteten 

med ansvar för strategiska utbildningsfrågor och som leder utredningen. 

– Den andra delen som vi skickade ut till skolorna i månadsskiftet 

oktober/november berör skapandet av bredare ingångar. 

Förslag har tagits fram på vilka program som skulle kunna slås ihop 

och just nu håller skolorna själva på att utvärdera om och hur det 

skulle kunna fungera. tanken är att de programspecifika kurserna 

inom de olika utbildningarna istället ska finnas som inriktningar. Men 

bara för att man ser över möjligheterna för att till exempel media, 

elektro, mikroelektronik, it och data ska slås ihop på något sätt betyder 

inte det att det är säkert att det kommer att hända. 

– Det här är en förutsättningslös översyn. blir det ingen bra ingång 

rör vi inte de programmen, säger Sigbritt karlsson. 

Anledningen till att man nu vill skära ner på antalet program är bland 

annat att nyrekryteringen till kth sjunker (även om den höjdes nu 

senast). tidigare har man svarat på detta genom att knoppa av en del 

inriktningar och starta nya program, som till exempel Design- och 

produktframtagning och bioteknik. Det som hände då var istället att 

intresset sjönk. Framförallt masterprogrammen behöver ses över. idag 

finns det hela 55 stycken, och enligt Sigbritt karlsson är endast en 

tredjedel av dem välrekryterade. en del har så lite som fem studenter. 

tack vare införandet av bolognasystemet finns det idag flera olika 

examina att ta på kth. Civilingenjörsutbildningarna finns kvar (”det 

är här kth har sin nisch”), men är femåriga. högskoleingenjörsutbildningarna 

finns också kvar, men det är därefter möjligt att läsa 

ytterligare ett eller två år och ta en master. Dessutom går det på vissa 

skolor att ta en bachelor. vad är egentligen skillnaden på att gå ett 

civilingenjörsprogram och ta en master? 

– bra fråga. Det beror nog på vad man går. Masterprogrammen är 

forskningsförberedande och civilingenjörsutbildningarna är yrkesförberedande. 

Men tar man först en högskoleingenjörsexamen och sen 

en master blir de två ganska lika. 

Vad vill du säga till dem som är oroliga? 

– Jag tycker inte att de ska vara oroliga. Så länge vi har forskarutbildningar 

och forskning inom de områden vi har på kth är vi väldigt 

måna om att ha en bra grundutbildning och avancerad utbildning. 

och framförallt: vi vill att ungdomar ska tycka att det är spännande 

att vara ingenjör. 

19 december ska skolorna rapportera. Under våren ska diskussioner 

föras. Studentrepresentanter sitter i alla råd och Sigbritt karlsson 

uppmanar enskilda studenter att föra fram sina åsikter i frågan till 

dem. Maila till utbildning@ths.kth.se. 

s. 11

s. 12 


fråga fysikern 

Har du en fråga? maila den då 

till osqledaren@ths.kth.se 

ILLUSTRATION: LIV STRÖMQUIST 

Fråga 

Fysikern 

professor göran manneberg är universitetslektor 

i fysik på kth. två gånger har han blivit utsedd till 

årets lärare. även detta läsår svarar göran på dina 

frågor om stort och smått. 

FRÅGA många av mina vänner brukar knacka ett par gånger på 

läskburken innan de öppnar den och hävdar att detta gör att den 

då inte bubblar över. jag tror på dem – empiriska försök har visat 

att det stämmer. men varför? 

”sune” 

SVAR Detta är uppenbarligen en av de stora samtidsfrågorna. Det finns gott 

om sajter på internet som diskuterar och förklarar, exempelvis 

http://chemistry.about.com/od/howthingsworkfaqs/f/cantapping.htm. 

Kortfattat är det i alla fall så att det alltid finns bubblor av icke-upplöst gas inuti 

en burk. Mer om den skakats eller blivit varm. Om trycket i burken plötsligt 

faller så kommer de bubblor som ligger utmed väggarna eller sitter i botten att 

rusa i tryckgradientens riktning, det vill säga uppåt. De sliter därmed med sig 

Tid är utbildningskvalitet 

brun kladdig vätska och burköppnaren blir ofrivilligt brun utan 

sol (no Berlusconi pun intended). Knackar man på burken innan 

öppning samlar sig bubblorna nära ytan och sliter följaktligen 

inte med sig så mycket vätska. 

Ännu viktigare är dock att öppna sakta så att tryckgradienten 

blir mindre. 

GöRAn 

Många studenter får alltför lite under- 

visningstid och träffar sina lärare bara 

några få timmar i veckan. Inget har 

större betydelse för lärandet är tiden 

med en god pedagog. Läraren är också 

en av studentens viktigaste inspirationskällor. 

Kunskaper och färdigheter 

utvecklas i samspel mellan lärare och 

student och emellan studenter. TCO 

vill därför se ökade satsningar på högskolan 

för att möjliggöra mer tid för 

lärande samtal. 

Utbildning 

för ett bra liv 

FoTo marcus blom

sTeg 1: julpynt 

som vi alla vet är studentens plånbok inte den 

tjockaste, ändå verkar det alltid finnas pengar 

över till öl (någon indekstudent kan kanske förklara 

varför?). dra nytta av detta faktum och pynta 

julgranen med färggranna ölburkar i år. heineken 

och mariestads passar perfekt i en grön plastgran 

(the gran that keeps on giving). 

vill du visa någon att du älskar denne speciellt 

mycket? slå i såna fall in dina julklappar i gamla 

tentor (undvik f-tentor, de förstör stämningen). 

big in japan 

ktH i: tokyo 

joakim lööv studerar tredje året 

på medieteknik vid kth och har 

bestämt sig för att pröva vingarna 

på andra sidan jorden – japan 

närmare bestämt. där studerar 

han en kurs i japanska, computer 

science och speech/speaker 

recognition på tokyo institute of 

technology, titech, som är japans 

största tekniska universitet. 

...fixa julstämning – billigt! 

Första snön har fallit och det är svinkallt och mörkt ute. Då finns det bara en sak 

som värmer våra studenthjärtan – tanken på att det snart är jul. denna ho-hohow 

to visar därför hur man skapar julstämning till csn-priser! no pepparkakor 

were harmed during the making of this article. 

sTeg 2: klädsel 

en tomteluva för 50 spänn kan 

faktiskt göra mycket för att öka 

julstämningen, samtidigt som den 

även håller ditt huvud underbart 

varm i din kalla fuskisolerade 

studentlya. komplettera med en 

mysig norsk ylletröja alternativt 

en röd t-shirt med juligt tryck 

och julstämningen är ett faktum. 

Varför just Japan? 

– Jag har alltid varit intresserad av den asiatiska 

kulturen, kanske för att den är så annorlunda 

mot den europeiska, och Japan kändes som det 

självklara valet för att studera i ett år i Asien. 

Vad är det roligaste som hänt under din studietid 

där? 

– Det finns inget specifikt jag kan säga som är 

det roligaste utan det är hela upplevelsen av 

att befinna sig i en annan kultur, lära känna japaner 

och studenter från hela världen, utforska 

en av världens häftigaste städer och uppleva 

den spännande mixen av gammal japansk kultur 

blandat med det moderna högteknologiska 

och allt annat som gör det hela roligt. Men 

jordbävningssimulatorn var rätt rolig faktiskt 

när jag tänker efter. Det är även en speciell 

upplevelse att åka tunnelbanan under rusningstrafik 

där personal på perrongen får hjälpas åt 

för att skjuta igen dörrarna då det är så trångt 

att de inte går att stänga automatiskt. 

Vad är ditt tips till andra som vill åka till Japan? 

– Försök att åtminstone lära dig katakana, ett 

av alfabeten de använder, så blir din vardag 

mycket enklare. Det används på menyer och 


how to/kth i världen 

sTeg 3: mat och dryck 

vad vore jul utan glögg, pepparkakor och eiskonfekt? 

ungefär som en fylla utan en bigmac klockan fyra 

på morgonen, that’s how! desvärre är julmat något 

dyrare än ramennudlar – tur att man tröttnar på pepparkakor 

innan man ens har pyntat granen. 

s. 13 

Infinner sig julstämningen inte snabbt nog? Även det 

finns det en lösning på, den börjar på ‘V’ och slutar på 

‘odka’, glöm bara inte att tillsätta russin och mandlar, 

det är detaljerna som gör hela skillnaden mellan en 

vanlig fylla och en julfylla. 

namnet på matvaror i butikerna och allt blir 

så mycket enklare om du kan förstå vad det är 

för något du håller i handen när du står där i 

butiken och slipper komma hem med något 

annat än det du tänkt dig. 

Skillnaden mellan KTH och Japan? 

– På titech fungerar studierna på ett helt 

annat sätt än på kth. När du har passerat 

Undergraduate så hör du till ett forskningslabb 

lett av en professor där du sysslar med ett 

forskningsprojekt parallellt med dina studier. 

Din professor har väldigt mycket att säga till 

om och om han vill att du ska vara i labbet 

mellan vissa tider eller läsa vissa kurser är det 

bara att gilla läget. om man ska hit och studera 

så får man vara beredd på att det kan vara 

mycket arbete och långa dagar i vissa fall. 

vill du läsa mer om Joakims vardag rekommenderas 

hans flitigt uppdaterade blogg om 

livet i Japan: 

http://jockeinjapan.wordpress.com/ 

TexT eva olsson

Lån med låg rörlig 

ränta under hela studietiden 

Studentföräldralånet är till för dig som är eller blir förälder under din studietid. Med lånet får du som studerande förälder 

lite mer utrymme i den ibland ekonomiskt ansträngda vardagen. 

För att kunna söka Studentföräldralånet måste du: 

• vara över 18 år 

• ha barn som är under 18 år 

• vara vårdnadshavare för barnet/barnen 

Du får inte ha några betalningsanmärkningar. 

Utbetalningsperioden 

Med lånet får du en utbetalning på 

1 200 kronor per månad under studietiden 

(max sex år). Räntan under utbetalningsperioden 

är låg, f.n. 2 % . 

Mellanperioden 

Du har en betalningsfri period på två 

år medan du etablerar dig i arbetslivet 

och får en riktig inkomst. Räntan är 

f.n. 2 % även under denna period. 

Exempel: Om du studerar under 3 år utbetalas totalt 43 200 kronor och lånets totala löptid är 8 år. 

Den effektiva räntan är per 081001 3,74 %. På www.danskebank.se/sflvillkor kan du alltid se aktuella 

räntevillkor och räkneexempel baserade på olika låneperioder. Du kan också utnyttja vårt 

kalkylverktyg och se hur ett studentföräldralån påverkar din vardagsekonomi. 

Nyhet 

för studerande 

med barn 

• aktivt studera på CSN-berättigad utbildning 

• uppfylla CSN:s krav för studiemedel 

samt tilläggsbidrag för förälder. 

Återbetalningsperioden 

Återbetalningsperioden är alltid 36 

månader. Räntan under perioden är 

rörlig. Aktuell ränta hittar du alltid på 

www.danskebank.se/sflvillkor. 

Läs mer om lånet – och ansök online – på www.danskebank.se/studentforaldralanet.

osqledaren granskar osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

KTH lär högstadietjejer 

använda Microsoft-produkter 

digigirlz 

med Digigirlz ”agerar [de] mot den rådande bristen på kvinnor i it-branschen” 

digigirlz är ett samarbete mellan 

kth och microsoft där högstadietjejer 

som snart ska välja 

gymnasieprogram får testa på 

olika datorprogram inom media 

och kommunikation. det uttalade 

syftet är att öka andelen kvinnor 

i it-branschen. initiativet kommer 

från microsoft som ställer upp med 

programvara, kameror och andra 

tillbehör, utbildning av labbhandledare 

i programmen och håller i två 

av de fem föreläsningarna. resten 

står kth för. 

De 25 tjejerna som deltog i DigiGirlz när de 

besökte kth i slutet av oktober fick under tre 

dagar prova på några olika Microsoft-program och 

bland annat lära sig att lägga upp en liten hemsida, 

vad de kan göra med mobilen förutom att prata i 

den och göra film. 

DigiGirlz. Smaka på ordet. Jag kan inte låta bli att 

dra paralleller till bratz-dockorna, barbies i rosa 

minikjolar eller kanske ett eller annat tjejband av 

typen excellent. och känslan av att det daltas med 

tjejerna, att fördomarna om att tjejer inte är särskilt 

tekniska förstärks genom att deltagarna på DigiGirlz 

får ganska ”fluffiga” uppgifter, kan inte låta bli att 

infinna sig. Microsoft-program som Powerpoint och 

Messenger har väl inte mycket med en ingenjörs 

jobb att göra? 

– vi hinner inte gå in på djupet, de är bara här i tre 

dagar, förklarar eva Pethrus från Microsoft som ligger 

bakom DigiGirlz i Sverige. 

– Det vi kan göra är att börja där tjejerna befinner sig idag och 

gräva där de står. Få dem att förstå att det de har i sin ficka 

eller handväska är teknik. Få dem att förstå att de redan kan, 

fortsätter hon. 

Företeelsen kommer från USA från början där rörelsen växer 

sig större och starkare för varje år sedan 2000 då den startades. 

CSr (Corporate Social responsibility) är ett honnörsuttryck 

för företaget – titta bara på bill Gates och hans stiftelse – och 

de har valt att fokusera sina insatser på utbildningsfronten. 

De vänder sig till elever på högstadium, gymnasier och till 

blivande lärare på högskolor och universitet. 

Digigirlz är ett fint initiativ – som utan tvekan är uppskattat 

av deltagarna och har blivit okritiskt hyllat i allehanda 

media – men jag kan inte låta bli att känna en bitter eftersmak. 

Microsoft är trots allt ett företag. Även om DigiGirlz når sitt 

mål att få ett hundratal unga tjejer att bli mer intresserade av 

it varje år, är det Microsoft-program de blir indoktrinerade i. 

oPPs (offentligt-privat-partnerskap) i all ära, men att kth så 

lättvindigt går med på att lära ut ett kommersiellt företags produkter 

– som deltagarna sedan måste betala både i pengar och 

integritet för att få använda – känns inte helt politiskt korrekt. 

inte ens då syftet är gott. 

var tog egentligen open source-traditionen på Nada vägen? 

TexT sara eriksson 

illUsTraTion felix lindberg 

s. 15

s. 16 


sssB 

På studenternas sida? 

ssf anklagar sssb för att distansera sig från studenterna ytterligare 

1. lappkärrsberget är sssbs största bostadsområde 

att sätta oss studenter i första hand kan man tycka är en självklarhet för en stiftelse driven av den 

centrala organisationen för alla studentkårer i stockholm. man kan tycka att studenternas liv, ekonomi 

och vilja ska vara tunga argument när beslut fattas. frågan är hur det fungerar när man är 

herre på täppan – är man fortfarande en hjälp då eller vill mycket ha mer? 

sssb, Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, 

sitter i den positionen idag. Många 

väljer att studera i Stockholm och bostadssituationen 

är minst sagt otillfredsställande. 

SSSb står då med öppna armar med sina 

8 000 studentlägenheter till förfogande, 

redo att ta emot den nyinflyttade studenten. 

8 000 lägenheter kan låta mycket, 

men när det väl kommer till kritan är det 

ingenting i jämförelse med efterfrågan. kötiderna 

verkar heller inte ha någon tendens 

att sjunka, snarare tvärtom. enligt SSSb 

ser man istället en ökning i antalet ködagar 

detta år gentemot föregående. SSSb hävdar 

själva att stora barnkullar dessa årgångar är 

orsaken. De håller även med om att det kan 

bli så att finanskrisen kan göra att antalet 

ködagar kan komma att stiga ytterligare då 

många som blir arbetslösa väljer att studera. 

lösningen på bostadsproblemet ser med 

andra ord ut att vara långt borta. 

Att studenter engagerar sig aktivt i sitt boende 

borde från SSSbs sida ses som positivt, 

och man kan tycka att de borde dra nytta 

av detta för att ytterligare kunna förbättra 

sina boenden. SSF, Stockholms Studenthyresgästers 

Förening, är det främsta organet 

för organisering av studenter engagerade 

i studentbostadsfrågor. SSF är en förening 

för boende i SSSbs lägenheter, och som de 

som bor hos SSSb automatiskt är medlemmar 

i. SSF är med och förhandlar fram avtal 

om hyror och hyreshöjningar varje år och 

verkar för studenten. De har även rätt att 

nominera en person till SSSbs styrelse samt 

att ha en representant från SSF som har 

yttranderätt på styrelsemötena. 

enligt ssf tar, tyvärr, SSSb inte alltid 

emot dem med öppna armar. SSF menar 

att SSSb, i vissa frågor, verkar ovilliga 

att samarbeta. ett exempel på det är när 

SSSb i höstas lade fram ett nytt förslag till 

förhandlingsavtal där man istället för att 

förhandla om hyror varje år bara skulle 

göra det vart tredje år. Under dessa tre år 

skulle man, istället för förhandlingar, ta ett 

medelvärde av andras hyreshöjningar för att 

göra processen smidigare och snabbare. SSF 

med flera frågar sig då varför SSSb inte vill 

förhandla om hyror med sina egna hyresgäster. 

hur viktiga verkar vi studenter vara 

för SSSb då? Detta förhandlingsavtal skulle 

också betyda att snittet på hyreshöjningarna 

inte bara baserades på studentbostäder utan 

att det även innefattade vanliga hyresrätter. 

borde man inte vara mer intresserad av 

studentens liv och ekonomi och inte jämföra 

den med vanliga arbetandes ekonomi? 

osqledaren har varit i kontakt med SSSb 

för att få svar på vad tanken bakom detta 

avtalsförslag var samt vad de skulle tjäna på 

att ha mindre kontakt med sina studenter, 

men SSSb har valt att inte kommentera 

frågan än då förhandlingarna enligt dem 

inte är klara. SSF står enade mot avtalet och 

oklarheter finns idag om hur avtalet kommer 

att se ut i framtiden. 

ett avtal på tre år skulle betyda smidigare 

och snabbare hyresförhandlingar, men 

utan några egentliga förhandlingar. enligt 

SSF förlorar studenten mer eller mindre 

sin rätt i frågan och får nöja sig med en 

förhandling vart tredje år. Många studenter 

stannar inte ens i huvudstaden så pass länge. 

Detta skulle även betyda att det hela tiden 

blir nya personer från SSF som är med vid 

förhandlingarna samt att studenten förlorar 

rätten att påverka sin egen bostadssituation 

under de tre år som löper mellan förhandlingarna. 

SSF menar att det redan långa 

avståndet mellan studenten och SSSb då 

skulle förlängas ytterligare. 

sssb är iDag i monopolsituation och har 

ett stort inflytande över studentens liv och 

bostadssituation. De avgör hyrorna och har 

flest bostäder. vad de än gör idag eller hur 

höga hyror de än har kan de vara säkra på 

att ändå få sina lägenheter uthyrda då studenterna 

måste ha någonstans att bo. Det är 

då upp till oss studenter och boende inom 

stiftelsen att se till att de inte utnyttjar den 

situationen. viktigt att veta är att SSSb är 

en stiftelse som inte ska gå med vinst så 

att ibland ifrågasätta hyreshöjningar är inte 

obefogat. Att ständigt granska och ifrågasätta 

deras arbete är viktigt. 

vi får hoppas att också SSSb inser detta 

och vill ha mer kontakt med SSF och sina 

hyresgäster i framtiden. 

TexT & FoTo hanna pettersson

nObellOtteriet är ett årligt återkommande event där 

övermarskalksämbetet (en del av Stockholms Studenter Centralorganisation, 

SSCo) lottar ut möjligheten att få köpa biljetter 

till Nobelbanketten samt Nobel NightCap. Studenter från 

hela Sverige är välkomna att delta och därigenom få chansen 

att lägga vantarna på en av de 60 parbiljetter som finns i potten. 

2008 kostade en biljett till själva banketten 1 600 kronor 

och till efterfesten 350 kronor. 

Att deltagarna i lotteriet faktiskt inte vinner något utav värde 

– utan just möjligheten att få köpa en biljett, gör att Nobellotteriet 

faller utanför lotterilagen. 

– De måste vara något man vinner som har ett värde som går 

att mätas i pengar, förklarar lena Pettersson, handläggare på 

lotteriinspektionen. 

– i tidigare liknande fall – där man till exempel ville lotta ut en 

plats i en bostadskö – bedömde man att en sån vinst inte har 

något faktiskt värde. 

sscO behöver alltså inte ha något lotteritillstånd och har 

heller aldrig haft det för Nobellotteriet. 

– Då de faller utanför lotterilagen finns det inga lagar eller 

regleringar som styr deras verksamhet. Då kan de i praktiken 

göra lite som de vill, säger lena Pettersson. 

hur kan en deltagande student då vara säker på att dragningen 

går rätt till? Johanna Schyl, en av två övermarskalkar på SSCo, 

förklarar: 

– Dragningen är öppen för de som vill komma och titta. Det 

är vi sittande övermarskalkar, våra företrädare och oberoende 

vittnen som brukar vara närvarande under dragningen. Själva 

dragningen går till så att vi skapar en randomiserad lista av alla 

lottnummer där den första siffran är första vinsten sen jämför 

vi den med en lista över alla köpta lotter. Dragningsprotokollet 

med alla dragningslistor finns att få titta på om man hör av sig 

till oss. 

Jag har hört ryktas att ni ibland delar ut vinstlotterna till vänner 

istället för till deltagande studenter? 

– vi har också hört de ryktena. Så kanske det var för tio, femton 

år sedan. Men det är inte så nu. och vi försöker verkligen 

att komma ifrån det genom att ha öppna dragningslistor och 

bevittning av dragningen och så vidare, säger Jenny hansen, 

också övermarskalk. 

Nobellotteriet är liksom organisatören SSCo till för studenterna. 

SSCo är en ideell organisation som bland annat har till 

uppgift att ”tillhandahålla gemensam service för studenterna i 

Stockholm” och inte har något vinstsyfte. Med detta i bakhuvudet 

är det intressant att notera att det kostar 50 kronor per lott 


noBellotteriet 

vem vill bli 

nobelfestare 

vem skulle inte ta chansen att få gå på nobelbanketten åtminstone en gång i sitt liv? ssco 

nobellotteri gör det möjligt för 60 lyckligt lottade studenter att få köpa en parbiljett till 

årets mest prestigefulla fest. men det många inte vet är att lotteriet egentligen inte är ett 

lotteri. inte heller att omsättningen ligger på bortåt 200 000 kronor. 

att delta i Nobellotteriet. Dessutom går det att köpa flera lotter 

per person, och på så sätt öka sina chanser att vinna (även om 

det såklart bara går att vinna en gång per person). Något som 

SSCo nästan tycks uppmuntra på hemsidan där de svarar ”hur 

många som helst!” (notera utropstecknet) på frågan om hur 

många biljetter varje enskild student kan köpa. 

Kan det inte ses som orättvist att de studenter som har mer pengar 

har större chans att vinna? 

– om man tänker på medelstudenterna så har de ungefär lika 

mycket pengar att köpa lotter för ändå, säger Jenny hansen, 

men ändrar sig sedan litegrann och säger att ”det är jättetråkigt”. 

– Men det finns de som bara köper en eller två biljetter som 

vinner också. 

Snittet ligger dock på fem biljetter per person, även om det 

finns ett fåtal personer som köper betydligt fler. i år var det en 

student som betalade för 199 stycken (9 950 kronor). totalt 

såldes 3 648 lotter fördelade på 719 personer. knappt hälften 

av dem var från Stockholm, vilket också innebar att Stockholm 

hade flest vinnare. vinstlotterna fördelas nämligen på de olika 

studentregionerna (Göteborg, linköping, Stockholm, lund 

och så vidare) enligt d’hondts metod. Detta innebar i år att 

stockholmsstudenter fick köpa 27 av de 60 biljetterna. 

3 648 sålDa lOtter blir 182 400 kronor. 182 400 kronor 

till en ideell organisation som inte ska gå med vinst. vad används 

egentligen alla pengar till? 

– Det går till att betala våra löner, säger Jenny hansen som, 

liksom Johanna Schyl är arvoderad till 30 procent. 

– vi registrerar alla betalningar manuellt och på hösten jobbar 

vi nästan 100 procent med det här. vi jobbar ju också med att 

hålla samarbetet med Nobelstiftelsen bra, vilket är en förutsättning 

för att vi ska få genomföra lotteriet. och vi organiserar 

fanborgar och marskalkar, håller i möten och så. 

– Sen jobbar vi även med alkoholfrågor här på SSCo och 

SSCos valborgsfirande, fyller Johanna Schyl i. 

Det är alltså därför fattiga, men festsugna, studenter hetsas att 

köpa så många biljetter som möjligt med uttryck som ”Förra 

året vann var tionde deltagare!” 


s. 17

iblioteket 

vad ska vi ha det till? 

biblioteket på osquars backe är en känd mötesplats för studenter. med sin inspirerande 

och vackra arkitektur är KTHB en perfekt lokal att plugga i. Det finns 

något för alla, datorer, grupprum, tysta rum, kopieringsrum, tidskrifter 

och böcker. att biblioteket är välbesökt är det ingen tvekan om, 

men hur många lånar böcker därifrån och läser tidskrifter 

där egentligen? skulle det inte vara bättre om böcker 

och tidskrifter scannades in digitalt så det blir 

mer utrymme att sitta och plugga i?

1. stora bokhallen i kthb 

På Framsidan osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

Behöver vi ett BiBliotek? 

s. 19 

På kthbs hemsiDa finns statistik över de böcker och eresurser 

som utnyttjats under 2006. Antal utlån var en tiondel 

av bibliotekets totala antal böcker och tidskrifter vilket betyder 

att uppåt 780 000 fysiska böcker och tidskrifter aldrig behövde 

finnas tillgängliga för utlåning. Däremot laddades det ner över 

620 000 fulltextdokument från databaser, e-tidskrifter och eböcker. 

enormt mycket mer laddas alltså ner än vad som lånas 

ut. varför vill kthare inte låna böcker? beror det på att ryggsäckarna 

redan är fullproppade så att en bok till inte får plats, 

eller kanske för att det går mycket fortare och är smidigare att 

slå i databaser än att sitta och bläddra i en bok. ”Man ska vara 

smart på ett lat sätt” predikade en (av mina) högstadielärare 

och just dessa visdomsord lever många teknologer efter. 

”om man är riktig snabb kan man låna viss kurslitteratur på 

biblioteket” hördes viskas inne på bibloteket för några dagar 

sen. Studenter vill gärna spara pengar och skulle biblioteket 

ha flera exemplar av kurslitteraturen skulle antagligen antalet 

utlånade böcker skjuta i höjden. 

enligt bibliotekslagen (1996:1596) måste alla högskolor 

ha ett bibliotek som ska ”inom de områden som anknyter till 

utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice”. 

lagen säger inget om bibliotekservicen ska vara i form 

av fysiska böcker eller om det räcker att ha ett elektroniskt 

bibliotek. byggnaden där biblioteket ligger idag invigdes 2002 

och har vunnit priser, till exempel helGo-priset av Statens 

fastighetsverk för bästa restaurering. Något slags bibliotek har 

funnits på högskolan ända sedan kths begynnelse, och några 

av boksamlingarna är ännu äldre. För att få lånekort på kthb 

behöver du inte vara student utan bara vara folkbokförd i 

Sverige. 

att kth har ett eget bibliotek med böcker från 1700-talet 

känns väldigt anrikt. Det är något speciellt med att sitta och 

plugga i en sal full med gamla böcker. Det känns nästan som att 

Alfred Nobel och Anders Celsius hjälper en, bara genom att de 

kanske satt och läste i samma böcker för fler hundra år sedan. 

Denna känsla av att bli smartare av att bara titta på en bok kan 

inte föras över elektroniskt. Det måste finnas en anledning till 

att det är så populärt att sitta och plugga i biblioteket. kan det 

bero på den fantastiska miljön alla böcker skapar? 

att ta bOrt böckerna från biblioteket skulle leda till att det 

blev mer plats för studenter att sitta och plugga, men frågan 

är om studenterna skulle vilja sitta där trots att det inte finns 

några böcker. teknologer behöver kanske fysiska böcker för att 

bli inspirerade, trots att vi aldrig lånar dem. 

TexT anna wahlberg 

FoTo marcus blom 

doktorandhandboken.nu 

Vill du forska? 

På Högskoleverkets webbplats om forskarutbildning, 

doktorandhandboken.nu, kan du läsa om livet som 

doktorand. Här finns det mesta du behöver veta om 

rättigheter, skyldigheter och villkor under utbildningen. 

En engelsk version av doktorandhandboken finns på 

doktorandhandboken.nu/english. 

Tävla i 

10.000kr 

studentfrågan 

Problemet. 

Ett studenthuvud fyllt av idéer blir ofta tyngt av en alltför 

tunn plånbok. 

Lösningen. 

Svara på några enkla frågor och skriv en kort motivering till 

varför du behöver pengarna. Bäst motivering vinner. 

Lycka till! 

Besök: sweco.se/cash

s. 20 

Teknik osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

typsnittsnörderi 

TexT & illUsTraTion marina rantanen 

Typsnitt för 

ingenjörer 

har du någonsin funderat över det där med 

typsnitt? 

Den sOm intresserar sig för design i allmänhet, har säkert 

någon gång funderat kring formgivningen av en text. Man 

vill ofta försöka reda ut hur man använder sig av designkoncept 

rent praktiskt för att omsätta teori till en så pass snygg labbrapport 

att vilken rättande läsare som helst bländas och missar 

innehållsmässiga brister. lösningen till sådana strukturproblem 

nästan självgenereras när man stöter på en riktigt uselt formgiven 

text, vars innehåll liksom hamnar i läsbarhetens skugga och 

man varken lurar eller snärjer läsaren, allt är bara dåligt. Andra 

lösningar kan resoneras fram till baserat på tidigare forskning 

kring läsbarhet. bland annat ska betänkas avståndet mellan 

bokstäverna i texten, antalet tecken i en rad och bokstävernas 

utformning – ”typsnittet”. 

typsnitt, stil ocH font 

Att designa typsnitt är en omkring 500 år gammal konst, som i 

sin tur bygger på den ännu äldre traditionen att skriva vackert. 

boktryckarkonsten har funnits i europa sedan mitten av 

1400-talet och alltsedan dess har formgivningen av enskilda 

bokstäver varit viktig. Men dagens terminologi är förhållandevis 

ny och har svårt att få ordenligt fotfäste i svenskan, varför vissa 

benämningar och begrepp ofta förväxlas. i samband med de 

första tryckpressarna användes benämningen snitt om de bokstäver 

man satte ihop för tryck. Det byttes under 1800-talet ut 

mot begreppet stil, som då åsyftade en uppsättning bokstäver 

av en viss form, storlek och snittvariant. Snittvariant avser de 

olika utseenden en specifik stil kan komma i, exempelvis rak, 

kursiv och fet. Alltså är times i 12 pt (punkter) en stil och 

times i 8 pt en annan. När böcker, tidningar och annan media 

sedan kom att tryckas i en allt större upplaga och antalet stilar 

växte, blev också behovet större av ett ord som kunde beskriva 

själva bokstavsformen som sådan, oavsett storlek och snittvariant, 

varför man kring 1900-talets början myntade begreppet 

typsnitt. Synonymt med typsnitt är teckensnitt och stilsort. en 

vanlig missuppfattning är att även ordet font är synonymt med 

de tidigare, men så är det dock inte. Med font menar man idag 

den specifika fil som informtionen för en bokstavsform är lagrad 

i och innefattar alltså endast digitala data för en snittvariant 

och en storlek. På 1970-talet ville man i svenskan införa termen 

teckensats som en överssättning av font, men misslyckades 

att etablera denna, varför font fortfarande används. 

kategorisk indelning 

typsnitt delas in i de sju huvudgrupperna Antikvor, Mekaner, 

Grotesker, Frakturer, Skripter, reprodukter och extremer. varje 

typsnitt sägs också inom typografin tillhöra en av sex olika typkaraktärer, 

där grupperingen bygger på gemensamma huvuddrag 

hos typsnitten i respektive kategori. 

0. Bokstävernas ursprungliga form 

Många gamla typsnitt lever fortfrande kvar och finns 

numera beskrivna som fonter. hur gör man för att 

översätta en 500 år gammal bokstav till en modern 

font? första steget är att ge en logisk beskrivning av 

bokstaven. informationen på detta uppslag är hämtad 

ur electronic publishing, artistic imaging, and digital 

typography från förlaget springer (1998). 

snittgrader ocH punkter 

ett typsnitts storlek, det vill säga själva storheten, kallas grader 

och anges ofta i enheten punkter. ett typsnitt kan alltså inte 

vara stort eller litet, då dess definition inte innefattar någon 

utgångsstorlek. ibland anges bara inbördes förhållanden för 

ett särskilt typsnitts olika tecken, för att sedan enkelt kunna 

variera graderna. exempelvis kan en bokstavs höjd x anges som 

2/3 av kapitälens höjd. Allting kan sedan anges i en rad olika 

enheter, där punkt räknas till det vanligare. en standardpunkt 

är definierad som 1/72 tum. 

modulära typsnitt 

Precis som det låter är modulära typsnitt något som byggs upp 

av olika moduler, ungefär som leGo. Man sätter ihop olika rutor, 

cirklar, ellipser och så vidare, ovan på och bredvid varandra 

för att skapa bokstäver. Detta är ett intressant system som 

tillåter ett visst typsnitt att ha många olika potentiella former 

på en och samma gång. om man ser det som att bygga med 

klossar, inser man att den största bergänsningen för bokstävernas 

utformningsmöjligheter ligger i fantasin hos den som kombinerar 

klossarna. Det kanske mest kända modulära typsnittet 

är Schablonensschrift skapat av Josef Albers på 1920-talet, men 

de modulära typsnitten har existerat betydligt längre än så och 

är än idag populära. bland annat har den tysk-italienske grafiska 

formgivaren Alessio leonardi utvecklat typsnittet elettriche 

(www.elettriche.com) sedan 1997, som CAP&Designs läsare 

kunde läsa om nyligen. 

Att välja rätt typsnitt för en text är viktigt. ibland lika viktigt 

som valet av ord bokstäverna sedan formar. ett företag kan göra 

sig påmint utan att visa upp vare sig namn eller logga, om de 

har ett välutvecklat typsnitt. ett Cv kan sticka ut ur mängden 

med ett noga utvalt typsnitt i rubriken. och en labbrapport 

kan få goda kommentrer om den har det där lilla extra – det 

snygga typsnittet. 

1. Centr 

3. Min 

änd 

5. Elim

ering av linje 

ska avståndet mellan 

punkter 

inera hål 

först och främst 

är det nödvändigt 

att kunna skapa en 

medelbild av två 

linjer, så som i figur 

1, för att möjliggöra 

kommande steg. i 

bilden speglar den 

mittersta linjen en 

centrering av de två 

omkring. 

Bilden i figur 2 har många brister, så som 

stora avstånd mellan kurvornas ändpunkter 

och hål på de punkter där två 

olika element i det ursprungliga tecknet 

möttes. 

avstånden är ganska stora, men kan 

minskas genom att analysen itereras och 

gradantalet ständigt halveras. klipper 

man först vid 22.5º och sedan 11.25º, fås 

bilden i figur 3, där avstånden i princip 

har eliminerats. alltså har analysen 

nu gjorts i 8 riktningar istället för de 

ursprungliga 2. 


typsnittsnörderi 

2. Hitta bokstavens huvuddrag 

inför koordinataxlarna x och y invid bokstäverna. 

antag att vi har linjerna l1 från (x1, 

y1) till (x2, y2) och l2 från (x3, y1) till (x4, 

y2), i ett linjärt fall fås då en centrerad linje 

l3 som börjar i ((x1+x3)/2, y1) och slutar i 

((x3+x4)/2, y2). 

För Bezierkurvor finner man de centrerade 

linjerna också med hjälp av ändpunkternas 

x-värden och hjälppunkter i både x- och 

y-värdena. 

utför man denna analys och avslutar varje 

genomgång vid 45º, fås bilden i figur 2. 

4. Eliminera korta streck 

i den senaste bildens som 

skapats, finns en del korta 

“skräpstreck”. dessa får 

man bort genom att radera 

alla linjer som är kortare än 

25 % av en sedan tidigare 

definierad maxbredd för 

fonten, då blir man av med 

alla uppenbara rester. när 

detta är gjort fås bilden i 

figur 4. 

titta först på de linjära kurvor som slutar i en vinkel som skiljer sig från den linjära kurvan 

som mest med 11.25º och radera denna kurvsekvens så att bara en rak linje återstår. om 

denna avslutande kurvsekvens föregås av en ickelinjär kurva, undersök då om den lilla 

kurvsekvensen innehåller någon extrempunkt och splitta den i två delar där. då bildas en 

liten kurvbit som kan raderas på en gång. 

För att nu eliminera hålen, börja med att undersöka om fler än två raka linjer möts någonstans 

och sätt ihop de två som ligger närmast 180º. Vid de fall där bara en rak linje finns, 

sätts denna ihop med den bezierkurva vars ände ligger närmst det önskade 180º-förhållandet. 

i övriga fall sätts linjepar med ändar i så-nära-som-möjligt-180º-förhållande till varandra 

ihop bäst det går. 

Än finns några hål kvar. Rita, med bibehållen lutning, en imaginär linje från slutet av varje 

kurva som ännu inte anslutits till någon annan. förhoppnngsvis kommer denna nya linje att 

möta en annan ny eller redan befintlig linje, rita i så fall in den enligt den imaginära kurvans 

bana. med detta har nu bokstävernas skelett byggts upp och man får den slutgiltiga bild som 

visas i figur 5. 

s. 21

s. 22 


om att Bygga om jorden 

Ska vi stoppa klimathotet

illUsTraTion jonas gunnarsson med 

meDan hushållen uppmanas bidra 

genom att handla ekologiska och miljövänliga 

produkter, bedrivs forskning som 

ämnar motverka den globala uppvärmningen 

i större skala, och nu handlar det 

inte om tveksamma, alternativa bränslen. 

Det kallas geo-engineering och har gått från 

att vara science fiction till en väg att gå som 

faktiskt övervägs i vissa forskningskretsar. 

Fast beslutna att rädda vår kära planet har 

forskare lagt fram idé efter idé om storslagna 

initiativ som skulle minska den globala 

uppvärmningen. idéerna rör allt mellan 

speglar i rymden som reflekterar solljus till 

algodlingar i havet som skulle binda koldioxid. 

Med hotet om smältande glaciärer 

tillfälligt ur bilden skulle mänskligheten 

(och jorden) få lite andrum. Det destruktiva 

beroende av fossila bränslen som bara 

förvärrats det senaste århundradet skulle 

kunna brytas, utsläppen av växthusgaser 

minskas, nya tag tas för att hitta hållbara, 

långsiktiga energikällor. Grundtanken är att 

behålla den livsstil vi utvecklat och vant oss 

vid, och att radikalt minska den industrialiserade 

världens energiförbrukning skulle 

sannolikt vara ett ännu större projekt. 

förslagen sOm tagits fram kan delas 

in i två grupper. i den ena återfinns åtgärder 

som syftar till att öka atmosfärens förmåga 

att reflektera solens strålar, och således 

minska den solenergi som absorberas av 

jorden. i den andra är huvuduppgiften att 

minska mängden koldioxid i atmosfären, 

vilket skulle leda till mindre växthuseffekt. 

idéerna som rör reflektion av solenergi är, 

minst sagt, storslagna. ett projekt rör till 

exempel ökning av halten kväveoxider på 

cirka 30 000 meters höjd i atmosfären. 

Detta skulle åstadkommas genom att låta 

vanliga flygplan flyga på denna höjd, och 

helt enkelt släppa ut kväveoxidrika avgaser. 

Flygplanen släpper redan ut kväveoxider 

där de normalt flyger, på cirka 10 000 

meters höjd, men på denna höjd faller 

föroreningarna ner på jorden efter alldeles 

för kort tid för att effektivt kunna bidra till 

ökad reflektion. ett tillfredsställande resultat 

skulle dock kräva stora mängder bränsle, 

ungefär häften av vad som förbrukas årligen 

av den kommersiella flygtrafiken. Så länge 

flygplanens syfte bara är att släppa ut 

avgaser, och inte att ta passagerare, kommer 

ett projekt av så stora dimensioner ses som 

väldigt ineffektivt. Med en sådan stämpel 

kan det få svårt att få genomslag i dagens 

samhälle. 

en annan idé är att öka förmågan hos moln 

att reflektera solstrålar genom att spreja 

dem med saltvatten. Detta skulle öka den 

så kallade globala fördunklingen. För att 

kompensera för den, av upphovsmännen, 

beräknade globala uppvärmningen skulle 

1,4 miljarder ton saltvatten krävas årligen. 

Uppgiften skulle utföras av en enorm flotta 

på 1 500 skepp monterade med stora roterande 

cylindrar, Flettner rotors, som utnyttjar 

den så kallade Magnuseffekten. Magnuseffekten 

innebär att ett roterande objekt i 

en fluid (till exempel luft) skapar en virvel 

runt sig själv, något som ger upphov till en 

kraft. Denna kraft skulle utnyttjas för att 

driva skeppen runt världshaven medan de 

sprejar upp mängder av små, små droppar 

av saltvatten i luften. 

när Det gäller reducering av koldioxidhalten 

i atmosfären har ett flertal förslag 

lagts fram. Storskalig planktonodling genom 

gödsling med järnrikt gödningsmedel på utvalda 

platser i världshaven (platser där just 

ett underskott av järn är det som hämmar 

tillväxt av plankton), plantering av väldigt 

många träd eller utslussning av Co 2 vid polerna 

genom att utnyttja jordens magnetfält 

är några av dem. 

Avgörande för det förstnämnda förslagets 

framgång är att encelliga planktonorganismer 

som absorberar Co 2 sjunker till havets 

botten när de dör. Sker detta kommer den 

koldioxid de har tagit upp begravas med 

dem. 

utslussningen av cO2 bygger på det 

faktum att syre redan lämnar jorden vid polerna. 

Samma resultat med koldioxid skulle 

kunna nås genom användning av lasrar och 

radiovågor för att styra molekylerna, så att 

de sedan tar sig ut i rymden på samma sätt 

som syret. ett ambitiöst projekt om något. 


om att Bygga om jorden 

geo-engineering? 

Det har gått några år sedan nyheten om den globala uppvärmningen fick folk att ramla av stolen 

i chock. vid det här laget börjar det bli ett accepterat faktum att jordens medeltemperatur sakta 

stiger. mer och mer resurser läggs på försöka att motverka ökningen, oavsett om den är resultatet 

av människans handlingar eller om den bara är en naturlig del i jordens klimatcykel. 

oavsett vilket förslag som diskuteras kan 

man inte undgå att bli fascinerad – mastodontprojekt 

i mänsklig regi har ofta 

den effekten. De flesta är fortfarande bara 

på forskningsstadiet, långt ifrån redo att 

genomföras i praktiken och frågan är om de 

någonsin kommer att förverkligas. Det finns 

ett antal anledningar till att man tvekar. 

Den kanske mest avgörande är oanade sidoeffekter. 

Då till exempel atmosfären är relativt 

känslig för störningar av olika slag kan 

projekt som ändrar dess egenskaper ses som 

ganska riskfyllda. För att ta plankton som 

ett annat exempel, skulle stora blomningar 

kunna leda till oönskade effekter på havsmiljön, 

speciellt om de sker nära kusterna. 

eftersom forskarna ofta är pionjärer inom 

forskningsområdet finns ytterst lite information 

om vilka effekter, bra eller dåliga, som 

kan komma att uppstå. 

finansieringen är nästa problem. 

kostnaderna för att genomföra ett sådant 

här omfattande projekt är enorma, något 

som ofta är till nackdel för projekt som har 

svårt att garantera ett framgångsrikt resultat. 

När budgeten kräver att länder går ihop 

för att klara finansieringen komplicerar det 

ytterligare. Det går inte att komma undan 

att politisk prestige kommer spela en roll, 

när det rör så pass laddade frågor som vår 

planets framtid. 

Ännu har inte det stora steget till förändring 

av jorden genom omfattande geoengineering 

– för att säkra mänsklighetens 

framtid – tagits. Frågan är vad som krävs 

för att detta ska ske. tydliga bevis på att 

den globala uppvärmningen verkligen är 

människoorsakad? en fråga som för tillfället 

är förankrad i politik snarare än vetenskap. 

Skulle det visa sig att temperaturökningen 

är ett naturligt fenomen, skulle det ändra 

situationen? Skulle vi låta jorden sköta sitt 

och sen plocka upp de eventuella spillrorna 

av vår civilisation? knappast. Människan 

kommer vilja överleva till varje pris så nog 

har forskningen kring geo-engineering en 

framtid. 

TexT calle finnström 

s. 23

fokus 

HiTTa 

VäRMen 

i VinTeR 

när du öppnar dörren för att ta dig mot skolan ser du 

att det är halv snöstorm. dina converse står inte emot 

slasket på trottoarkanten mer än någon sekund och den 

våta kylan sprider sig uppåt från fötterna för att landa 

i hela kroppen. vinden viner och snön lyckas leta sig in 

under halsduken. väl nere i tunnelbanan inser du – något 

förvånat – att snön och lövhalkan har överraskat sl i år 

igen. alla tåg är försenade. 

inomhus är det knappast bättre – varken hemma eller i 

skolan. sssb har valt att spara pengar genom att sänka 

värmen med ännu en grad och elementet är på sin höjd 

lite ljummet när du känner på det med din frusna handflata. 

I de stora föreläsningssalarna på KTH är tjock vinterjacka, 

halsduk, vantar och mössa obligatorisk mundering 

när temperaturen utomhus närmar sig nollstrecket. 

höstdepressionen kommer krypande, det är snart tentaperiod 

igen och julafton känns alldeles för långt borta för 

att skänka någon tröst. Varken pengar eller tid finns till 

en välbehövlig solsemester. 

Tur då att Osqledaren finns till hands med tips på hur du 

kan hitta lite värme vinter, hemma i sverige. läs vidare 

och få inspiration (och livsglädjen tillbaka) på följande 

fokussidor. 

s. 24 

illUsTraTion josefin karlsson 

Lika barn leka 

en lektion i internetdejting 

till alla de tusentals människor som jag har 

pratat med på spray date, msn, match. 

com, barer och brunchställen under de senaste 

två månaderna. 

om ni läser detta, vill jag att ni ska veta att 

jag inte försökte blåsa er. jag var helt ärlig. 

det är säkert. ni var speciella. 

”jag letar efter Dig som skäms lite för att du är här. 

Som kanske har druckit en öl med någon du har träffat på 

Spray Date för sisådär ett halvår sedan, tänkt ’WtF!’ och 

direkt tagit bort din profil. För att sedan – liggandes i sängen 

en söndagsmorgon, bakis, ragglös men i stort behov av ömhet –

mest 

inse att du är ganska desperat ändå och blivit medlem återigen. 

(På skämt, såklart.) 

Du ska vara en söt nörd, smal, inte äldre än 28(isch) och gärna 

yngre, smart nog för att förstå ironi, lagom bitter och sarkastisk, 

ha självdistans, gilla elektronisk musik, ha ambitioner, vilja bli 

tillräckligt rik i framtiden för att kunna leva ett vänsterborgerligt 

liv med rödvin och fejkrustikt lantställe, tycka om att resa 

och gör det ofta, läsa böcker och titta på smarta independentfilmer 

(men samtidigt inte vara pretentiös – glöm inte bort 

självdistansen!), kunna (och vilja) laga god vegetarisk mat, vara 

beredd att väcka mig med tårta och presenter varje gång jag 

fyller år. 

Jag då? Jag passar in på allt ovanstående. Dessutom är jag en 

studerande typsnittsnörd som jobbar med att göra en tidning. 

lagom snygg, bildad och smart. 

hör av dig om det låter intressant.” 

så ser min PrOfil ut på dejtingsajten Spray Date, en sida 

vars målgrupp är lite yngre än den som hänger på till exem- 

illUsTraTion anna glassel 

pel Match.com eller Parship.se. Dessutom är den helt gratis, 

åtminstone om man inte väljer tilläggstjänsten ”Deluxe”. Men 

gör inte det – det finns inget mer avtändande än en person som 

är så pass desperat att han eller hon faktiskt betalar för chansen 

att få lite action. Själv har jag som policy att aldrig gå in på en 

så kallad ”deluxares” profilsida. 

min kravlista är lång. en manlig vän undrade varför tjejer 

alltid ska vara så negativa på Spray Date: ”varför listar ni alltid 

det ni inte vill ha först?” Även om jag faktiskt inte listar vad 

jag inte vill ha, utan istället kvalitéerna jag letar efter hos en 

potentiell partner, kan jag hålla med om att jag är ganska exkluderande. 

och det är jag för att min profilsida är mitt första 

filter. vi tjejer blir – tyvärr – ofta mer eller mindre attackerade 

av killar som tycker att vi två skulle passa förbannat bra ihop. 

inte för att vi har några gemensamma intressen överhuvudtaget, 

eller för att de tycker att vi är speciellt snygga, intelligenta 

eller intressanta på något sätt, utan just för att de är killar, vi är 

tjejer, och för att vi båda är heterosexuella. 

Någonstans inbillar jag mig att jag reducerar procentantalet 

irrelevanta meddelanden och gästboksinlägg genom att vara 

s. 25

6 tips för att hitta värmen på nätet: 

s. 26 

något av en bitterfitta i min presentation. Något som jag till 

en viss del kan verifiera genom att jämföra responsen jag får 

idag mot responsen jag fick för ungefär ett halvår sedan, då jag 

också hade en profil på Spray Date, men en avsevärt mycket 

mer inbjudande sådan. 

Då gick jag – precis som jag antyder i min presentation – på en 

dejt. Dejten var jättetrevlig och vi har hörts sporadiskt sedan 

dess, även om vi inte fick några direkta romantiska känslor 

för varandra. Anledningen till att jag tog bort min profil den 

gången är alltså inte – som jag i och för sig antyder i min presentation 

– att dejten var dålig på något sätt. Utan istället att 

frihandelsvänner, skogspromenadälskare och träningsnarkomaner 

började höra av sig och på allvar raggade på mig, en uppenbart 

vänsterorienterad person som aldrig har lärt sig uppskatta 

vare sig djur eller natur, och som anser det vara träning när hon 

tar trappan istället för hissen upp till kontoret. vad hade de 

tänkt att vi skulle prata om? Jag kommer ihåg att jag tyckte att 

det hela kändes ganska obehagligt. 

På nätet har nämligen inte den där attraktionen som kan 

uppstå mellan två personer som egentligen inte har ett dugg 

gemensamt skuggan av en chans att infinna sig. vilket är ganska 

logiskt om man tänker efter. istället väljer man att prata med 

dem som gillar ungefär samma saker. Något som kan tyckas 

1. Stå ut. 

skriv inte att du är en ”glad kille 

som gillar träning och letar efter 

någon att mysa med” eller att du 

”blir kall” (listfunktion på spray 

date, reds anm.) av 1) krig, 2) 

falskhet och 3) lögner. det är inte 

bara fantastiskt tråkigt utan ger 

heller inte en eventuell besökare 

någonting intressant att inleda en 

konversation med. våga vara ärlig, 

utan att vara utlämnande – det här 

är din chans att beskriva vad du är 

ute efter. försök att skriva något 

med hög igenkänningsfaktor hos de 

personer du vill attrahera. 

2. Var seriös – men 

ha självdistans. 

självdistans är nyckeln och det 

alla letar efter. du vill hitta någon 

– vad gör du annars på en internetdejtingsajt? 

– men har samtidigt 

tillräckligt mycket distans till ditt 

eget självt att du fattar att det ändå 

inte är något livsviktigare än, just det 

– dejting över internet. 

3. Lägg upp bilder. 

en där du är söt, en där du är 

cool – på en klubb med en drink i 

handen eller i en storstad på resa, 

och en där du gör något lite ”crazy” 

och visar att du har humor och 

vågar driva med dig själv. works 

every time. 

vara lite tråkigt, men som åtminstone borgar för att man har 

gemensamma referenser och därför massor av saker att snacka 

om på en eventuell dejt. Det blir liksom aldrig fel. Men också 

väldigt sällan 100 procent rätt. 

inför det här reportaget drack jag öl med en radiojournalist 

från Göteborg och åt brunch med en teknisk fysiker från luleå. 

båda dejterna var väldigt trevliga och absolut inget jag ångrar, 

även om jag nog inte kommer att träffa någon av dem igen. 

Mina vänner som jag lurade med i Spray Date-träsket i samma 

veva som jag själv gick med har ungefär samma facit, fastän någon 

enstaka av dem har inlett något som kanske kan bli seriöst. 

och jag känner flera personer som har träffat sitt livs kärlek på 

internet. 

så slutsatsen måste bli: the search goes on. och till dess 

att jag hittar den rätta kommer jag i alla fall att ha förbannat 

trevligt. 


4. Fritextsök. 

första gången du loggar in kommer 

du troligtvis att göra det klassiska 

rookie-misstaget att söka på alla 

stockholmare mellan 20 och 29 av 

könet/könen du är intresserad av 

(”man vill ju inte råka missa någon”) 

och sedan börja evighetsprojektet 

att gå igenom varje persons sida. 

även då du kommer att dissa 

majoriteten av dem bara genom att 

slänga ett öga på deras profilbilder 

– ja, du har äntrat en väldigt ytlig 

värld – tar det ett bra tag och är 

allt annat än effektivt. på spray date 

går det att välja ”avancerad sökning” 

och där söka på olika egenskaper 

(”röker i smyg”, ”har barn” 

etc.) eller att fritextsöka. hitta ord 

som du gillar och som du tror att 

personer som du gillar skulle skriva 

i sin presentation och sök away! exempel: 

håkan, gitarr, metal, träning, 

tequila, sarkastisk, glad, emacs. 

5. Släpp stoltheten. 

du är helt anonym och dina coola 

bekanta kommer aldrig att få veta 

hur du frångår dina principer för 

möjligheten att få en het dejt. pra- 

tade du med en person förut som 

du gillade och som verkade gilla dig, 

men som slutade att svara? låt inte 

stoltheten hindra dig från att skicka 

ett meddelande av typen ”dissade 

du mig? jag kräver att få gå på minst 

en dejt innan jag blir dissad!” eller 

”vem slutade skriva – var det du eller 

jag? :)”. I de flesta fallen kommer 

ni att återuppta konversationen. att 

han eller hon slutade höra av sig 

är sannolikt ett ärligt misstag – alla 

pratar med många och du är bara 

en i mängden. 

6. Våga dejta IRL. 

ni har skickat ett antal meddelanden 

fram och tillbaka (skriv inte i 

gästboken – det är för creeps och 

weirdos och du får sällan svar), ni 

märker att ni gillar varandra och 

det är dags att föreslå en dejt. se till 

att göra det innan samtalsämnena 

börjar ta slut – tre, fyra meddelanden 

fram och tillbaka räcker oftast 

för att bestämma sig för om man 

gillar en person eller inte. se till att 

träffas första gången på en offentlig 

plats, som till exempel på en bar 

eller ett fik.

Att ragga med handbok 

den här boken är en psykologisk självhjälpsbehandling. sjukdomen: fobi för att ragga 

upp damer. behandlingen: exponering. det hade lika gärna kunnat vara spindlar, 

ormar eller höga höjder; det handlar om att utsätta sig för det man fasar för mest. 

neil strauss omtalade bok är till 

formen en självbiografisk beskrivning av 

hur författaren kommer in i och avancerar 

inom en amerikansk subkultur av så kallade 

Pick Up Artists. Strauss själv beskriver att 

han alltid varit blyg och tafatt kring tjejer 

trots att han är en framgångsrik författare 

med en strålande karriär. Genom boken 

utvecklas han från en blyg nörd till en 

självsäker casanova, en utveckling som först 

är fascinerande men mot slutet förstås mest 

blir irriterande. längs vägen presenteras 

knep och tricks som olika gurus lär honom. 

Dessa knep är alltifrån esoteriska hypnotiska 

gester till råd kring hur man bör klä 

sig. De flesta av dessa lurigheter och tips på 

opening-lines och liknande tycks emellertid 

mest vara efterhandskonstruktioner. Det 

som verkligen får Strauss boll i rullning är 

en enda sak: han raggar på varenda satans 

tjej han kommer åt. 

vägen till att bli bra på att ragga är 

alltså upprepning upprepning upprepning. 

Gå ut och öva flera gånger i veckan, och skit 

i rädslan du har för att bli ratad: ”You will 

feel shy sometimes, and self-conscious, and 

Vinn 

en dejt! 

staffan (25 år,1,88 meter) 

pluggar datateknik, inriktning autonoma 

system. 

you must deal with it like you deal with a 

pebble in your shoe. it’s uncomfortable, but 

you ignore it.” 

Detta är precis vad en bra terapeut skulle 

säga till en fobiker: ”Jaså, du önskar du kunde 

ragga tjejer på krogen, men du är rädd 

för att bli ratad och sedd som en slemmig 

sexfixerad snubbe? Du får som hemuppgift 

att gå fram till tjugo tjejer per kväll, tre 

gånger i veckan. Skit i om du rädd, gör det 

ändå. Skit i om du blir dissad, pröva en annan 

tjej. Gör denna hemuppgift så ska vi se 

om inte din rädsla försvinner.” i psykoterapi 

kallas detta för exponering. och när ångesten 

är bortexponerad är det förstås lätt att 

vara självsäker och charmig vilka skruvade 

raggningsknep man än använder sig av. 

the Game är helt enkelt 150 sidor framgångsrik 

fobibehandling toppad med ytterligare 

300 sidor gymnasial on the road 

och Fight Club. i likhet med kerouac och 

Palahniuk skriver Strauss med en uppenbar 

man-till-man-stil. Men som fobibehandling 

fungerar förmodligen the Game lika bra för 

kvinnor. 

se Dig nu noga 

omkring! Du borde 

skämmas för att ens 

läsa den här artikeln! the 

Game är inte en bok som du låter ligga 

framme på nattduksbordet, inte en titel 

som du låter sticka upp ur kavajfickan, inte 

nåt att småprata med din mamma om på 

söndagsmiddagen. Den här skammen är 

samma som du känner inför att gå fram till 

en okänd flicka. rädslan för att vara den där 

slemmiga snubben som bara tänker på en 

sak, rädslan för att andra ska misstänka dig 

för att vilja knulla. Det första steget för att 

bli av med den här rädslan är att läsa the 

Game. 

Dessutom: låt den ligga på nattduksbordet, 

sticka upp ur kavajfickan och vara samtalsämnet 

hemma på söndagsmiddag hos 

mamma. Du är sjuk, och detta är första 

steget mot att bli frisk. 

lars klinTwall malmqvisT 

psykologstudent, su och 

forskningsassistent, ki 

ta chansen att vara med och tävla om en dejt med anna eller 

staffan, båda teknologer från kth! verkar någon av dem vara 

något för dig? maila då in och berätta vem du är och varför just ni 

skulle passa ihop till osqledaren@ths.kth.se. glöm inte att bifoga 

foto! osqledaren bjuder de två paren på varsin romantisk dejt. 

staffan är en kille som gillar 

robotar och att läsa wikipediaartiklar 

om allt från macrocheira 

kaempferis parningsbeteende 

till popcornindustrins historia. 

staffan gillar också: att laga god 

vegetarisk mat, musik och konserter 

åt indiehållet, trailer park 

boys, peter wahlbeck och det 

goda livet. 

staffan letar efter en tjej som: 

vet vad hon vill, är ambitiös och 

nyfiken, är intelligent och inte 

har svennebananstil. estetiska 

sidor och oväntade fascinationer 

för till exempel akvariefiskar 

eller chiliodling är klara konkurrensfördelar. 

på er dejt ska ni absolut inte gå 

på bio, men kanske bowla eller 

dricka rödvin. 

anna (24 år, 1,71 meter) 

kommer inom kort ta examen från 

maskinteknik, inriktning hållfasthetslära. 

anna är en mycket trevlig och 

rolig tjej som beräknar hållfasthet 

på arbetstid och illustrerar 

på sin fritid. hon gillar också: 

techno och indie, pumps, att 

dansa, dålig humor, americas 

funniest home videos, sin macbook, 

udda resmål och glada 

människor. 

anna letar efter en kille som är: 

ambitiös, snygg, snäll, gärna ironisk, 

social och rolig, men ingen 

spexare. 

på er dejt ska ni spela bingo. 

s. 27

kall 

klassisk ”bad guy”. kvinnor dras till honom 

för att han är farlig och oförutsägbar. han är 

ofta en playertyp och han kan skapa sexuell 

attraktion med tjejer, men han har samtidigt 

svårt för att skapa starka emotionella band 

med människor eftersom han är rädd att 

visa sårbarhet och mänskliga sidor av rädsla 

att ses som svag. 

han är ofta dryg och kan vara elak mot 

andra i gruppen som han är ledare över. 

tjejer som är trygga i sig själva kommer i 

slutändan inte svansa efter den kalla alfakillen 

utan gå över till en varm beta eller 

ännu bättre varm alfa. 

en värdetagande beta är ofta en ensam och 

introvert person, som sällan eller aldrig har 

ett stort socialt umgänge. han är killen som 

ofta benämns som ”nörden” i vardagliga 

sammanhang och som är ”socialt okalibrerad”. 

han har svårt att känna av stämningen 

i en grupp och ofta är arg på kvinnor för 

att han aldrig har haft flyt med dem. Han 

blir lätt nervös och de få vänner han har är 

ofta likadana. 

alfakonceptet 

vad gör vissa män mer 

attraktiva än andra? 

enligt cr 

beta 

alfa 

den varma alfan är idealet som alla killar 

ska sträva mot enligt cr. han är liksom den 

kalla alfan en ledare, men en ledare som är 

ödmjuk och kan ge bekräftelse till de andra 

i gruppen. han är trygg och social. han blir 

inte aggressiv utan möter konkurrens med 

självsäkerhet och glimten i ögat. 

”den varma alfahanen har kort sagt alla de 

attraktiva egenskaperna som den kalla alfahanen 

(klassisk ’bad guy’) har, men utan 

att vara falsk och destruktiv. det här är den 

ultimata målbilden för en attraktiv man.” 

den varma betan hävdar cr är cirka 90 

procent av alla killar. så läs noggrant nu så 

du kan bli en varm alfa! 

den varma betan är killen som lätt hamnar 

i kompisfacket hos tjejerna. han är social 

och utåtriktad, men lyckas sällan vara 

en riktig ”lover”. han sätter tjejen på en 

piedestal och håller hennes drink när hon 

pratar med andra killar. det är han som får 

höra tjejen prata om andra killar och ofta 

ses som den ”roliga killen” eller ”nice guy” i 

ordens negativa bemärkelse. han får tjejer 

då och då, men mest av tur och inte på 

grund av att tjejen känner en riktig attraktion 

för killen. han är mer en trygg hamn 

som inte är så komplicerad. 

varm

TexT david goldea och dunja vujovic 

bilder osqledarens arkiv 

Två flickor och 

två pojkar går på 

raggningskurs 

Orkar du inte läsa boken – gå då och se filmen. Eller ännu bättre 

– gå kursen! charismatic revolution lär dig att förstå att det inte 

är konstigt att prata med främmande personer av det andra könet 

(läs här: kvinnor). personer du är eller skulle kunna vara intresserad 

av. 

så hur jObbar killarna bakom Charismatic 

revolution? vad är det de försöker lära ut? 

en kurs, som oftast pågår en helg, kostar 

6 500 kronor (eller 5 000 för studentversionen). 

Då får du delta i seminarium, föreläsningar 

och två utgångar på krogen där 

instruktörerna tipsar dig praktiskt om hur 

du ska kommunicera med kvinnor och sedan 

utvärdera försöken tillsammans med dem. 

För att få sina elever att förstå hur de ska 

bete sig runt kvinnor pratar de om heteronormativa 

könsroller, om hur kvinnor först och 

främst inte är intresserade av utseende utan 

att många andra faktorer spelar roll. Man ska 

till exempel vara avslappnad, prata och ha 

kul, precis som man gör med sina vänner. Det 

är viktigare hur du säger saker än vad det är 

du säger, men du ska samtidigt se till att hålla 

dig borta från tråkiga, deprimerande eller 

stötande ämnen. Man ska inte heller ha någon 

vanföreställning om att man är mycket mindre 

värd och att det skulle vara någon ”mur” 

mellan en själv och tjejen. hon är troligen 

lika nervös som du. 

ett tiPs som vi gillade var att man ska 

vara källan till positiva känslor hos den andra 

personen. Cr tar också avstånd från så kallad 

”neggning” som ofta är det mest kända exemplet 

från boken ”the Game” med Neil Strauss 

som är grunden till hela raggningsvärlden. 

För att framgångsrikt kommunicera med 

kvinnor handlar det främst om dig och det 

som pågår i ditt huvud, varför du får för dig 

vissa saker, saker som att det ska gå dåligt, 

raggningsrepliker du vill använda (vilket man 

verkligen inte ska använda), att hon står över 

dig eller att hon inte gillar dig fast hon kanske 

gör det. Dessa negativa tankar kallas ”mind 

fucks”. 

När du väl kommit över dessa ”mind fucks” 

handlar det också om yttre faktorer – hur du 

upplevs, hur du beter dig när du väl står där 

och kommunicerar. Det handlar till exempel 

om att alltid ha ett leende på läpparna, ens 

kroppsspråk, att vara vårdad och hälsosam 

och om hur man talar. 

ett annat kOnkret tips är ”kino”. Det 

handlar kortfattat om beröring. lyckas du 

ta på tjejen – till exempel genom att lägga 

en hand på hennes arm eller rygg – tre, fyra 

gånger utan att hon går därifrån eller säger 

ifrån får du troligtvis hångla om du bara vågar 

försöka. 

en stOr Del av det som Cr pratar med 

oss om grundar de på evolutionspsykologi 

(ni kan läsa mer om detta på deras hemsida, 

bland annat i artikeln om Alfakonceptet) där 

de förklarar vilka beteenden som en kvinna 

letar efter i en man varav det mesta är omedvetet. 

Förenklat handlar det om att en kvinna 

letar efter en man som är en beskyddare, 

ledare och vald av andra kvinnor. De tar även 

upp egenskaper som hälsa, social kompetens 

och karisma, humor, självkänsla och autencitet, 

men menar att dessa inte är av lika stor 

betydelse. Själva kan vi tycka att det kan vara 

svårt att bli en beskyddare och ledare och bli 

vald av andra kvinnor om man inte har just 

humor, hälsa, karisma och självkänsla. 

läs mer på www.c-r.se. 

Dunja: 

”Vi var två pojkar och två flickor som 

hade turen att få en gratiskväll med killarna 

på cr för osqledarens räkning. vi 

fick först en två timmar lång diskussion 

och föreläsning, en minikurs helt enkelt. 

därefter bar det vidare mot marie 

Laveau där våra två pojkar fick testa 

sina nyvunna kunskaper på tjejerna. det 

gick bättre för vissa än andra. johan som 

var mest skeptiskt mot detta lyckades 

ha en privat efterfest med tre tjejer i 

sitt vardagsrum. så något gav det. och 

flickorna hade en kul kväll, men inte 

så mycket tack vare cr. de hade inga 

konkreta tips till tjejer om hur de skulle 

ragga på killar. Råden vi fick var: ’Le 

mycket och var trevlig.’ check på den 

då.” 

David: 

”även fast det var kul att prata med 

cr-killarna innan så var den sista delen 

på marie laveau nästan roligast. inte 

bara för att vi skulle prata med massa 

tjejer och killar utan för att det var 

väldigt kul att vara ute med cr-gänget. 

precis innan vi gick så frågade vi hur 

många vi skulle prata med där inne och 

svaret var enkelt och självklart; ’alla’. väl 

där inne var det full fart på en gång och 

det var bara att lyssna på dem och börja 

prata med tjejerna. det var olika upplägg 

och vissa kändes bättre än andra. 

i stort så var det väldigt kul, vissa hade 

man nog av olika anledningar valt att 

inte prata med en vanlig kväll, vilket var 

både på gott och ont men väldigt kul.” 

s. 29

02 

Åkessons 

Glühwein 

passar tyskar 

s. 30 

10 

Blossa 08 

Blåbär 

13 

Kiviks 

Varm & Kall 

svennebananglögg 

sunkig 

Grythyttans 

11 Skogsglögg 03 

Dufvenkrooks 

Blåbär & Lingon 

lunarglögg 

skogens godis 

01 

15 

Herrljunga 1911 

Dufvenkrooks 

Amore Vanilj 

06 

08 

14 

Herrljunga 1911 

Dufvenkrooks 

Dufvenkrooks 

(alkoholfri) 

Original 

Amore Hjortron 

menlös 

förlorare 

time to 

GLÖGG 

en ruskig höstkväll i mitten av november samlades några av 

04 

09 

12 

07 

05 Dufvenkrooks 

Prestige 

Halalglögg 

pålitlig 

Dufvenkrooks 

Special Whisky 

jackassglögg 

vinnarglöggen 

Åkesson Kronovalls 

Slott Glögg 

spritrysning 

klassisk 

Dufvenkrooks 

Vinglögg 

töntglögg 

TexT sara gustavsson 

Dufvenkrooks 

X-mas Delight 

Kakao 

könsglöggen 

stadens mest erfarna glöggexperter på osqledarens kontor 

med ett enda gemensamt mål: att utse årets bästa glögg.

som vi alla vet kommer ordet glögg från ”glödga” som betyder ”värma upp”, så 

vad passar egentligen bättre att värma sig med i vinter än en skvätt glögg? den lilla 

muggen med den varma, söta, kryddiga spriten passar lika fint som välkomstdrink 

som efter skidturen. 

fine. men vilken glöggsort ska man välja? stark eller svag? vit eller röd? med rökarom eller med hjortronsmak? för att hjälpa 

läsarna att välja rätt samlades en kväll i november några av stadens mest erfarna glöggexperter på osqledarkontoret för att gå 

igenom ett noga utvalt glöggsortiment. Femton glöggsorter, ett antal hissningar och ännu fler dissningar senare, hade den hårda 

men rättvisa panelen korat en solklar vinnare. läs experternas omdömen för att veta vilken glögg du borde köpa i vinter. 

1. Herrljunga 1911, 10 % 

lukt: russin och kanel. smak: väldigt 

söt, kanelig. fylla? nä, lite för söt. 4) 

ett stabilt val, ”funkar i brist på annat”. 

passar nog bra på familjefesten. 

betyg: 4,8 

4. Åkesson Kronvalls Slott Glögg, 15 % 

lukt: fint, värmer i näsan. smak: riktigt 

bra, kraftig smak av nejlika. fylla? 

nej, nej. den här ska drickas långsamt. 

omdöme: Riktigt fin glögg, med perfekt 

glöggsmak. ”som en sommardröm!” 

fast på vintern. 

betyg: 7,0 

7. X-mas Delight Kakao, 15 % 

lukt: tigerkaka. smak: Tastylicious, fin 

balans mellan glöggsmaken och kakaosmaken. 

fylla? lätt! omdöme: riktig 

gottegrisglögg. vissa tyckte att det 

smakade för lite glögg, men helt klart 

en favorit bland tjejerna, varför den fick 

den osmakliga benämningen ”könsglöggen”. 

passar till vinterpicknicken. eller 

på kakfatet. Plus för den snygga flaskan. 

betyg: 4,2 

10. Blossa 08 Blåbär, 15 % 

lukt: god, mjuk doft. smak: rätt syrligt, 

fast med en besk underton. fylla? 

nja. inte omöjligt. omdöme: lite av en 

besvikelse, förra årets var klart bättre. 

fick kommentarer som ”blåbärslös 

hype” och ”går säkert hem i jönköping”. 

betyg: 4,4 

13. Kiviks Varm & Kall, 7 % 

lukt: plastdocka. smak: unken äppelkräm 

eller äppelcider. fylla? nä. 

omdöme: ingen höjdare och ett rätt 

sunkigt alternativ till glögg. ord som 

flickrum, plastleksaker, Barbie och Jensens 

boefhus dyker upp. ”känns som 

om man dricker en baby-boom.” 

betyg: 2,2 

2. Åkessons Glühwein, 8,5 % 

lukt: castillo de gredos. smak: varmt 

vin. fylla? drick vanligt vin istället. kallt. 

omdöme: testets rejäla första sågning. 

vissa tyckte den smakade skit, andra 

tyckte att den påminde om en ”härlig 

skidresa”. fast det kanske går hem hos 

tyskar. 

Betyg: 1,9 

5. Dufvenkrooks Prestige, 20 % 

lukt: spritigt, sticker i näsan. smak: 

sliskigt, typ smält godis. fylla? ja. av att 

lukta på den. omdöme: stark glögg som 

ger härliga spritrysningar. 

betyg: 5,3 

8. Dufvenkrooks Original, 15 % 

lukt: glögg. smak: Mjuk och fin 

glöggsmak. fylla? nej. omdöme: helt 

okej smak, men rätt menlös. ”passar på 

parmiddagar i fruängen.” 

betyg: 5,1 

11. dufvenkrooks blåbär & lingon, 

2,25 % 

lukt: saft. smak: varm saft, söt och 

god men ingen glöggsmak. fylla? med 

lite vilja. om man är lättpåverkad. omdöme: 

funkar lika bra som varm saft, 

drick den gärna till bullar, eller till glass. 

passar eventuellt på ungdomsgården. 

Betyg: 3,9 

14. Dufvenkrooks Amore Hjortron, 20 % 

lukt: Persika, finlandskryssning. smak: 

smält sorbet, glutamat. syntetisk smak 

som inte kommer i närheten av glögg. 

”smakar småland.” fylla? i så fall som 

grogg. omdöme: panelen utbrister i 

allmänt äcklade utrop och kräkljud, 

någon börjar gapskratta. ”vad är detta? 

jackass-christmas in sweden!” 

betyg: 1,3 

Expertpanelen fick i uppgift att ge sin syn på 

glöggen efter följande parametrar: 1) lukt, 2) 

smak, 3) fylla? (alltså – är glöggen av sådan 

art att det går att dricka mycket?), 4) omdöme 

och betyg (1-10). 

3. Grythyttans Skogsglögg, 15 % 

lukt: sylta. smak: väldigt rökigt. passar 

nog fint på Tyrols julbord. fylla? skulle 

du vilja bli full på kött? omdöme: helt 

klart en glögg med mycket karaktär, 

men panelen hade lite delade åsikter 

om den – alla uppskattade inte den 

köttiga smaken. 

betyg: 4,5 

6. Herrljunga 1911, 0 % 

lukt: syntetiskt. smak: varm xider. 

fylla? eh, nej. omdöme: äcklig, syntetisk 

smak. sen uppskattar inte heller 

panelen glögg utan alkohol, därav kommentarer 

som ”passar frikyrkliga och 

gravida” och ”syntetisk halalglögg”. 

betyg: 1,5 

9. Dufvenkrooks Special Whisky, 20 % 

lukt: Friskt, fläder och citron. smak: 

förvånansvärt söt och mustig. skitgott! 

fylla? ja, absolut. omdöme: spridda 

hyllningar hörs från testpanelen. en 

solklar favorit. en bra glögg att bjuda 

dejten på. en av få vita glöggar i testet. 

betyg: 7,2 

12. Dufvenkrooks Vinglögg, 10 % 

lukt: sockrigt och starkt. smak: kryddigt, 

rätt god. fylla? ja, fast man får 

dricka en del. omdöme: panelen tyckte 

att den här glöggen var rätt trång och 

tråkig. det hindrar för all del inte att 

den var god. 

betyg: 5,3 

15. Dufvenkrooks Amore Vanilj, 20 % 

lukt: Socker och vaniljfis. smak: sött 

och äckligt. fylla? se nummer 14. 

omdöme: vissa tyckte den här var 

aningen bättre än den ovan, andra 

tyckte den var aningen sämre. skitsamma. 

köp inte någon av dem. 

betyg: 1,3 

s. 31

TALK TO US ABOUT 

CAREER OPPORTUNITIES

Några godbitar från 

Stockholms Filmfestival 2008 

nÖje osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

filmfestivalspecial 

transsiberian regi: brad anderson (spanien, 2008) 

Jag har alltid velat åka transsibiriska järnvägen. ett annorlunda äventyr, en resa utöver det vanliga. När filmen 

började rulla och mysiga bilder på lyckliga barn svepte förbi lutade jag mig lugnt tillbaka. Det var sista gången 

jag var lugn på 111 minuter. 

ett sött par som skulle bege sig ut på sitt livs äventyr efter välgörenhetsarbete i kina fick just detta äventyr 

och lite till. På transsibiriska järnvägen börjar intrigerna tätna och något skumt ligger i luften. De möter ett 

backpackerpar och efter det bryter helvetet loss. De dras in i en rysk knarkkartell medan de oväntade händelserna 

radas upp. en händelserik film där man begravs under högar av snö och rysk mentalitet. 

redan efter de fem första minuterna satt jag på helspänn och kände paniken komma krypandes för att sedan 

stegras ju längre filmen rullade. en modern hitchcock stod det i beskrivningen. om jag hade läst den lite noggrannare hade jag kanske missat höstens 

bästa spanskregisserade thriller som utspelade sig i ryssland. thrillers och filmer med skrämmande överraskningsmoment brukar jag vanligtvis undvika 

men nu är jag glad över att vanor är till för att brytas. 

Dock kan själva handlingen diskuteras. Men i detta fall kan det förbises då detta inte är det viktiga ifall du ska se denna film. Filmen väcker känslor på 

så många sätt. Det är vackra kameravinklar, effektfulla övergångar och spänning. Filmen är inte djup, men den är vacker på ett otäckt sätt. Man vet att 

en film är bra när mitt sällskap till höger stundtals satt med mössan över ögonen, sällskapet till vänster fick sendrag och själv gjorde jag mitt bästa för 

att inte äta upp halsduken. 

”Jag känner mig redan mer kulturell” utbrast min vän när vi sakta vandrade nerför ett snöigt Drottninggatan med varsin gratiskaffe i handen och 

funderade på vad vi faktiskt skulle göra om vi mötte ryska knarklangande mördare ute i skogen i norra Sibirien. 

henning alesund, eva olsson 

de ofrivilliga regi: ruben 

östlund (sverige, 2008) 

Jag kan upplysa om att jag befann 

mig på galapremiären. röd matta 

som inte var ämnad för mig och 

chips. Något av en besvikelse. Det 

var däremot inte ruben östlunds 

andra film efter regidebuten med 

”Gitarrmongot” som enhälligt 

hyllades av indie-Sverige med 

snedlugg och dyra fikavanor. De 

ofrivilliga kretsar kring fyra parallella 

historier med stor igenkänningsfaktor. 

Jag skrattade sådär 

pinsamt högt och länge åt Maria 

lundqvists porträttering av den 

kända skådespelerskan som under 

en bussresa av misstag råkar ha 

sönder gardinstången på bussens 

toalett. bussen stannar och chauffören 

vägrar att fortsätta innan 

någon tar på sig skulden. hon tiger 

på det mest olidliga vis och upplösningen 

är bitterljuv som den 

tidiga våren eller söndagsmorgon. 

felix lindberg 

tHe brotHers bloom regi: 

rian johnson (usa, 2008) 

Med en plan som hämtad från 

Jönssonligan med en något högre 

budget ska bröderna bloom 

(Mark ruffalo och Adrien brody) 

genomföra sin sista vals. Jag skulle 

vilja upplysa läsaren om att detta 

var en synnerligen briljant användning 

av ordet vals då det kan 

ha två benämningar. vals som i 

en lögn och vals som i ”den sista 

valsen”. båda dessa är lämpliga då 

bröderna bloom är professionella 

lurendrejare samt att detta råkar 

vara sista stöten då Adrien brodys 

karaktär tröttnat och vill finna sin 

hjärter dam. i sin sista bluff ska 

de förföra den rika arvtagerskan 

(rrachel Werz) och genom en del 

vändningar kamma åt los dineros. 

Filmen leker med genreklicheér 

och har en så pass ursnygg ensemble 

att de förtjänar en Michael 

bolton-låt. Dels faller filmen på 

djurskämten (som kanske är ännu 

värre än ordvitsar) samt det något 

banala slutet. 

felix lindberg 

filtH AnD WiSDOm regi: 

madonna (storbritannien, 

2008) 

trots en måttligt rosad skdespelarkarriär 

bakom sig, tar nu 

Madonna nya kliv in i filmvärlden, 

denna gång som regissör till filmen 

”Filth and Wisdom”. Detta något 

förutsägbara vägval varnar om usla 

resultat, men filmen håller en oanat 

hög kvalitet. historien berättar 

om några dagar ur tre människors 

liv i någon generisk storstad och 

kan verka trist för ett otränat öga, 

men är såväl rolig som lite sorglig, 

vacker som lite ful, ytlig som lite 

djup, alltihop i nästan perfekta 

proportioner. Madonna upphör 

aldrig att förvåna. 

marina rantanen 

s. 33 

medicine for melancHoly 

regi: barry jenkins (usa, 

2008) 

Filmen börjar på morgonen, dagen 

efter ett one night stand. Under ett 

dygn följer kameran paret Micah 

och Joanne i San Francisco. ett 

dygn som berättar en utlämnande 

historia om såväl huvudpersonerna 

som innebörden av att tillhöra en 

minoritet i en gentrifierande och 

föränderlig stad. 

dennis nkangi 

in bruges regi: martin 

mcdonagh (storbritannien/belgien, 

2008) 

Colin Farrell är förvånansvärt bra i denna 

film om en torped som tvingas ligga lågt i 

en liten stad i belgien som faktiskt lyckas 

våra underhållande och tankeväckande på 

en och samma gång. ralph Fiennes är också 

grym i sin roll som principfast men aningen 

schizofren maffiaboss. lätt sevärd! 

johannes koch

LOOKING FOR A QUIET 

DAY AT THE OFFICE? 

You could be one of our future talents 

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME 

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or 

have you already graduated? If so, there may be an exciting 

future for you with A.P. Moller - Maersk. 

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international 

career in a dynamic and challenging environment. 

Triple challenge 

During the programme you will work in one of our business 

units. We will challenge you in up to three different technical 

positions, giving you hands-on experience with the support of 

experienced colleagues. 

Focus and ambition 

You have the courage to challenge us. You are committed 

to excellence, ambitious, result-oriented and competitive. 

You are focused, innovative, self-motivated and you like to 

take responsibility. 

Find out more about the programme and how to apply. 

Today! 

www.maersk.com/mitas

UTbildning osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

Utbildning, övning och inspiration 

sses ger kurser i entreprenörskap, framtidstänkande och ledarskap 

den 8:e november hade sses sin årliga start-up day på norra latin i stockholm. detta är ett 

evenemang för alla intresserade av entreprenörskap och ett bra tillfälle att knyta kontakter, få 

tips och hjälp med sina idéer och drömmar om att starta eget eller bara lyssna på schyssta föreläsare 

och få inspiration för framtiden. 

– sses är en ideell förening som ägs av 

fyra medlemmar: kth, ki, handels och 

konstfack. tillsammans har dessa skolor 

gett i uppdrag åt SSeS att administrera, optimera 

och marknadsföra utbildning, övning 

och inspiration i entreprenörskap, berättar 

rasmus rahm, kursansvarig på SSeS. 

vid sidan av sina åtaganden på SSeS, driver 

rasmus Pr-byrån Pop’n’roll, som hjälper 

andra att bygga starka kundrelationer, 

tillsammans med henrik lenberg som läser 

teknisk fysik på kth. 

rasmus trycker på att syftet med SSeS är 

att ge inspiration. 

– Det ska gå som en röd tråd genom allt vi 

gör, säger han. 

henrik tillägger att SSeS kan ses som ett 

tillfälle att läsa kurser som inte hör till ens 

egen linje och inriktning, att vidga sina vyer 

och få möjlighet att träffa människor från 

andra områden. Få nya perspektiv, kort sagt. 

man behöver alltså inte ha en 

färdig företagsidé eller vara i slutspurten på 

sina studier med ena foten ute i arbetslivet 

för att kunna ta del av utbudet, även om 

det i det läget är ett bra tillfälle att skaffa sig 

sådana kunskaper. 

kurserna läses på kvällar två gånger i veckan 

och ger poäng som kan tillgodoräknas i examen. 

Den enda skillnaden är att kurserna 

handlar om entreprenörskap och kan läsas 

på annat lärosäte. känner man att man inte 

har tid för att läsa en hel kurs, men ändå är 

intresserad, finns möjligheten att arbeta som 

kursassist, något som inte tar lika mycket 

tid och där du som student istället får ge 

input till verksamheten. De flesta av dessa 

hjälper även till vid events som anordnas 

under året, till exempel Start-up Day. 

en av Dessa är Malena rystad som 

läser tredje året på design och produktframtagning 

på kth och som har arbetat som 

kursassistent i drygt ett år vid sidan av sina 

studier. 

– Jag ser det som en möjlighet att bygga 

upp ett nätverk och få kontakt med väldigt 

inspirerande människor, säger Malena. 

– Det är jobbigt att plugga på kth, och jag 

tror att det är något sånt här man behöver 

för att orka. 

blanD De många intressanta kurserna 

finns ”trendspotting & Future thinking” där 

man efter avslutad kurs ska se trendspotting 

som ett användbart verktyg och utveckla 

sitt framtidstänkande. Den hålls av Magnus 

lindkvist och undervisas på kostfack. Magnus 

kallar sig själv för en ”idé-DJ som vill få 

folk att dansa”, och med det menar han att 

han hittar nya trender och idéer och mixar 

om dem till något som får folk att känna 

”att det här var jävligt intressant”. 

Magnus har, bland mycket annat, grundat 

och arbetar som strateg på Pattern recognition, 

ett företag som vill inspirera och 

sses 

provocera till ett bättre framtidstänkande. 

ett av berggreppen studenterna kommer i 

kontakt med under kursens gång är något 

som kallas ”cool hunting”. Det beskriver 

Magnus som en slags åskådarsport, där det 

gäller att hitta det nya coola. ett klädesplagg, 

en teknologi, en livsstil. 

– Det är en ganska töntig term, men folk 

som är cool hunters är sjukt välbetalda och 

det är ett lite sådär hippt jobb, så kursen 

handlar lite om att dra ner dem från piedestalerna, 

säger han. 

men Det bästa jag snappar upp under 

den rappa föreställning som är Magnus 

seminarium och något jag definitivt kommer 

att minnas och ta till i tuffa stunder, är 

att din karriär är dina egna misslyckanden. 

Något som jag när jag tittar tillbaka på 

mitt liv även kan applicera där. Skulle jag 

ha lyckats bättre med allt jag tagit mig för 

genom åren, hade jag nog inte hamnat där 

jag är idag. Men det hindrar ju inte att man 

skaffar sig så bra möjligheter som möjligt 

för att lyckas och nå dit man vill. 

Skulle detta vara ett eget företag eller en 

vilja att öka chanserna för ett framgångsrikt 

kommande arbetsliv och utveckla sin professionella 

persona, verkar en kurs på SSeS 

som ett steg i rätt riktning. 

TexT kim dahlgren-strååt 

illUsTraTion xuli qian 

s. 35

Hej! 

Jag heter Thérèse Thiel och är studiesocialt ansvarig på THS. Detta innebär att jag är ansvarig för att du ska trivas 

på KTH, både under och efter lektionstid. Det är ett ganska omfattande arbete, men varje gång jag går uppför Osqu 

ars Backe ser jag studenter som gör allt arbete värt besväret. 

Det finns två bra sätt för dig som enskild student att få ut det mesta av din KTH-tid. Det första är genom att engagera dig. Många tror 

att studentlivet bara är för de mest insyltade: de som bär overall och festar varje helg. Studentlivet är dock vad man gör det till och det 

som är så bra med THS, och sektionerna, är att det finns någonting som passar alla. Tycker du om att fixa fester, idrotta, se på film, 

spela instrument eller är intresserad av att hitta din framtida arbetsgivare? På din studentkår och din sektion finns det föreningar för alla 

smaker, oavsett om du känner dig studentikos eller inte. 

Det andra du bör utnyttja under din studietid är din möjlighet att påverka. Som student kan du påverka din utbildning och förbättra 

kurserna till nästkommande årskurser. Det många inte vet är dock att du förutom utbildningen även kan påverka din studiemiljö. Är det 

för varmt i salarna? Är det svårt att höra vad läraren säger i en viss sal? Känner du dig orättvist behandlad på grund av hur du ser ut eller 

vart du kommer ifrån? Berätta för din sektions studerandeskyddsombud om du inte är nöjd med studiemiljön på KTH. Endast genom 

att veta vad som är fel kan vi göra någonting åt det. 

Vill du veta mer om vad jag arbetar med, eller vill du ha hjälp med att förändra din studiemiljö, tveka inte att kontakta mig på 

studiesocialt@ths.kth.se. Kom ihåg att THS finns här för din skull! 

Thérèse Thiel 

Studicesocialt ansvarig, THS Ledningsgrupp 

THS LEDNINGSGRUPP ÖNSKAR ALLA THS MEDLEMMAR EN 

RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!!

THS vill gratulera! 

Rektorns pris i jämställdhet och mångfald 

THS vill gratulera Linda Matsson D-06, som har blivit 

utsedd till vinnare av Rektorns pris i jämställdhet 

och mångfald 2008, med motiveringen: 

Linda Mattsson tilldelas rektors jämställdhets och 

mångfaldspris för sitt arbete med att få unga kvinnor 

med utländsk bakgrund att bli intresserade av teknik 

och därmed medverka till en framtida större mångfald 

på KTH. Detta gör henne till en förebild inte 

bara för dagens KTHare utan även för framtidens 

teknikstudenter. 

Linda kommer att, förrutom äran, bli tilldelad en 

prissumma på 10 000kr. Utdelning av priset kommer 

ske av självaste rektorn under Diplomeringscermonin 

i Stadshuset i december. Grattis! 

THS sidor 

Årets lärare 

THS har utsett Linda Kann på CSC-skolan till årets lärare. Linda har hållit flera 

kurser i bland annat Grundläggande datalogi, och har hållit en mycket hög nivå 

på kurserna över åren, och kontinuerligt förbättrat kurserna. På föreläsningarna 

har hon ofta med sig noga genomtänkt rekvisita för att illustrera olika begrepp, 

som man sedan får tillfälle att tillämpa i de välgjorda labbarna. 

Hon har planerat in flera pedagogiska grepp i sina kurser, bland annat genom 

att olika övningsgrupper med olika tempo och djup, så att studenterna kan välja 

vad som passar dem bäst. 

Pristagaren har också haft så välutformade tentor att somliga säger att de skulle 

vilja skriva omtentan för nöjes skull. 

Det som gör Linda till ett föredöme för andra lärare är kanske främst att kurserna 

förbättras från år till och år, och att hon (uppenbarligen) samarbetar med 

sina kollegor för att tillsammans med dem ge så bra undervisning som möjligt 

till studenterna. 

Utmärkelsen ”Årets lärare” har THS delat ut sedan 1985. Priset består av en 

vandringspokal i form av ett silveräpple, ett diplom samt ett stipendium från 

Ericsson på 25 000 kronor. 

Hela motiveringen finns att läsa på THS hemsida. 

Linus Ericsson, Utbildningsansvarig 

Varför sponsrar Ericsson Årets lärare? 

- Ericsson rekryterar många duktiga studenter från KTH 

och vi samarbetar med KTH inom flera områden. Priset 

Årets Lärare ser vi som ett sätt att att varje år ytterligare 

motivera och inspirera en lärare som gjort ett särskilt bra 

arbete under året. För oss är det ett sätt att bidra till utbildningen 

vid KTH. 

ORDförande 

Tillståndet i vita huset 

Samtidigt som Nymble används utav en stor del av KTH-studenterna ser det fortsatt mörkt ut om kvällarna. Orsaken är att 

tillståndsfrågan fortfarande inte löst sig. Ingen hade räknat med att det skulle vara så svårt för THS och restaurangen Fazer 

Amica att få en fungerande tillstånd för att THS ska kunna bedriva en ideell festverksamhet och Amica catering. Vi ser fram 

emot när festverksamheten kan dra igång på riktigt. 

PR-Chef sökes 

Är du grym på kommunikation och vill ansvara för THS PR-grupp? Du ansvarar för profilen och kommunikationen till 18 000 medlemmar. 

Du sätter själv ihop gruppen och specifika poster. Till din hjälp finns en splitterny hemsida och grafisk profil, THS-sidor i Osqledaren 

och THS ledningsgrupp. Arbetet är helt ideellt men det finns ekonomiska resurser till uppdraget. 

Gillar du ansvar och att producera resultat? Vill du att THS ska synas genom ditt arbete? Tveka inte att söka som PR-chef. 

Kontakta ordf@ths.kth.se 

1-1+1-1+1+…+1-1=? 

Med en ny rektor i spetsen och THS vid sidan har KTHs utvecklingsplan för 2009-2012 tagits fram. THS har varit hårda på den pedagogiska 

kvalitén och vi ser fram emot en utveckling av det pedagogiska upplägget på utbildningen. 

www.få.THS.att.synas.nu 

Vill du vara med i webbgruppen för snyggaste hemsidan någonsin? Tveka inte att kontakta oss och du får då en förhandsvisning till 

Kårens nya hemsida. Kontakta: webbgruppen@ths.kth.se 

En riktigt God jul! 

Christine Ambell, Ordförande, THS

s. 38 

avslUTning osqledaren, nUmmer 3, 08/09. 

seriekrönika 

serie riTad av johannes koch

En värld av 

möjligheter 

När du tar steget in i Scania öppnar du dörren 

till en värld av möjligheter. Du möter utmaningar 

i teknikens och marknadens absoluta framkant. 

Du får jobba med ett varumärke och produkter 

som har hängivna kunder på mer än 100 marknader 

över hela världen. 

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger 

du dig ut på en resa som varken du eller vi kan 

ana slutet på idag. Världen väntar. 

www.scania.com 

’’ 

resurser. Ändå ser och satsar man mycket 

’’ 

Scania är ett stort företag med stora 

på mig som individ. Det finns alla möjligheter 

att fortsätta utvecklas. 

Jessica, gick Traineeprogrammet 2004-2005. 

Arbetar idag som projektledare inom IT på 

Forskning & Utveckling.

PosTTidning 

osqledaren, thS, 100 44, Stockholm

Ett Bibliotek? - Osqledaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?