12/13-2 - Osqledaren

OSQLEDAREN #2 2012/2013 

LuftENS 

hjäLtAR 

Vi besöker DOCH – Dans- och Cirkushögskolan – där vi 

träffar några av Sveriges framtida artister och dansare, 

som ger frasen «Hänger i plugget» en helt ny innebörd. 

sid 28–31 

DESSUTOM: hålen på campus frEDrik wikingSSOn stor glöggspecial 3D-SkrivarE 

nObEl nighTcap jorden går under flEr arga fåglar jesús – studenternas frälsare

Ta chansen! 

Sök utbytesstudier senast 17 januari 2013 

Information och ansökan: www.kth.se/student/utlandsstudier 

För studenter som vill bygga en framgångsrik och 

stimulerande karriär är det viktigt att så tidigt som 

möjligt ge sig ut på upptäcksfärd i världen för att knyta 

kontakter och lära sig om andra kulturer. 

Med utvecklingen på världens tillväxtmarknader är 

utlandserfarenhet kanske den viktigaste meriten, inte 

bara inför kommande jobb, utan för hela livet! 

Claudia Olsson 

kth-alumn och Managing Director, 

access Health International Southeast Asia 

I dagens globala samhälle är ingenting enbart lokalt. 

Oavsett var du arbetar eller vad du arbetar med så 

kommer du i kontakt med kunder, medarbetare och 

partners från olika länder. 

Utlandsstudier ger dig kontaktnät som du har nytta 

av, värdefulla insikter om hur sociala band knyts i 

andra kulturer och en chans att ta till dig nya arbetsmetoder 

och annan kunskap. 

Gandalf Hernandez 

kth-alumn och Senior Backend Engineer, Spotify, New York 

The journey starts here 

– take a master’s at the Stockholm School of Economics 

The Stockholm School of Economics is a place where talents can flourish and grow. 

We have been a center of excellence for more than a century and will continue to 

nurture innovative bright minds and leaders for Swedish industry in the years to 

come. Our success as one of Europe’s top business schools is built on a commitment 

to progress: we never stand still. SSE offers bachelor’s, master’s, MBA and PhD 

programs, as well as a highly regarded executive education. 

Read more about our master’s programs at www.hhs.se/education. 

Please come and meet us at the Armada fair November 13-14 

and attend our Information meeting at SSE on November 27.

ledAre 

Hej igen. Vore det inte najs 

med ett nobelpris? Till KTH, 

alltså. Vi har ju bara haft en 

true nobelpristagare på KTH, 

och det är Hannes Alfvén, som tog emot 

fysikpriset 1970 för sitt ”grundläggande 

bidrag och upptäckter inom magnetohydrodynamiken 

med fruktbärande tillämpningar 

inom olika delar av plasmafysiken”, 

och med detta upptäckten av Alfvénvågor. 

Han var något av vetenskapsvärldens rockstar 

under sina glansdagar, trots att hans 

aktiva kärnkraftsmotstånd och... liberala 

syn på Big Bang inte föll särskilt många på 

läppen vid den tiden. Han gick bort 1995, 

86 år gammal. Och sedan dess har det varit 

intet nytt på nobelprisfronten från vårt 

universitet. 

I ett tidigt utkast av KTH:s Vision 2027 

slog man sig på bröstet och satte som mål 

att kamma hem minst ett nobelpris fram 

till år 2027, men i slutversionen av samma 

dokument är man aningen mer blygsam 

och talar i lite lösare termer om vikten av 

en högkvalitativ forskning. Om det är till 

någon tröst ser det inte mycket bättre ut 

gällande tekniska nobelpris för Sveriges 

universitet i övrigt – med undantag från 

Uppsala Universitet, som har lyckats klämma 

fram en ansenlig skara fysik-, kemi- och 

medicin-/fysiologipristagare. 

medverKAnde i deTTA nummer 

FOTO: Sara Edin 

vore det inte najs 

med ett nobelpris? 

Så vad gör man? Ska man gå efter Jan 

Björklunds linje där man satsar hårt på att 

ge större anslag till riktad spetsforskning, 

eller istället lägga pengarna på att man har 

en jäkligt solid grundforskning att vila på? 

Ja du - även om jag hade mer plats i denna 

kolumn är jag långt ifrån rätt person att 

svara på detta. Wannabe-hipstern i mig 

skulle dessutom glädjas minst lika mycket 

om KTH kammade hem ett Ig Nobel-pris 

(se sid. 20) någon gång framöver. Något 

vi THS:are däremot kan vara grymt stolta 

över, är ju att se till att de som nu vunnit 

nobelpriset får historiens fetaste Nobel 

NightCap den 10e december. 

Och i slutändan kanske nationaliteten 

på pristagaren inte spelar så stor roll, när 

man inser att det, när allt kommer omkring, 

är hela mänskligheten som gagnas 

av effekterna av nobelprisvinnande forskning 

– oavsett om hen som står i Stadshuset 

och skakar hand med kungen är fransk, 

kines eller svensk. Det är en rätt fin tanke. 

Axel Hammarbäck 

Chefredaktör 12/13 

Chefredaktör och ansvarig utgivare 


Grafisk form och layout 


Tryck 

Edita Västra Aros 

Papper 

Inlaga, 90g Arctic matt 

Omslag, 250g Arctic matt 

Annons 

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, 

eller se osqledaren.se/annonsera 

Kontakt 

08/070 790 98 70 

osqledaren@ths.kth.se 

@osqledaren 

/osqledaren 

@osqledaren 

Kontakta redaktionen 

[för.efternamn]@osqledaren.se 

Postadress 

Osqledaren 

Tekniska Högskolans Studentkår 

100 44 Stockholm 

Om Osqledaren 

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans 

Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger 

per år med en upplaga på ca. 16 500 exemplar och 

är helt annonsfinansierad. 

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka 

och granska verksamheten inom THS och KTH. 

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, 

att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. 

Omslag 

Elisabeth Ingvar 

Bidrag 

Vill du bidra till tidningen? 

Maila osqledaren@ths.kth.se 

Redaktionen förbehåller 

sig rätten att korta i eller 

refusera insänt material. 

OL3 kommer runt 1 januari, 

och manusstopp är 18 

januari. 

Från vänster: Anders Nilsson, Caroline 

Arkenson, Elisabeth Ingvar, Erica 

Edfeldt, Eva Olsson, Gabriella Sanchez 

Karlsson, Hugi Ásgeirsson, Ingrid Kjellström, 

Karl Bolm gren, Katja Rantala, 

Lidija Murselović, Martin Barksten, Niclas 

Ericsson, Philip Wessman, Rickard 

Norberg, Sara Edin, Sarah Freilich, Sebastian 

Ols, Stephen Kirk, Matilda 

Kaba-Liljeberg, Nadan 

Gergeo. 

Dessutom: Per-Viktor Bryntesson, 

Sara Blomqvist, Robin 

Norström, Denise Fuglesang, 

Göran Manneberg. 

håLEN på cAmpUS 

Knappt kan man gå någonstans på 

Campus Valhallavägen utan att snava 

över en byggnadsställning, och urgröpta 

vägar är ett vanligt inslag. Men vad 

är det som händer? Hur länge ska 

detta fortsätta? Vi har hela listan! 

I SKUGGAN 

AV NOBEL 

December är över 

oss, nobelpriset är i 

färd att delas ut, och 

allt bevakas flitigt av 

världens medier. I skuggan 

av detta står Ig Nobel-priset 

– ett ofantligt 

mycket mindre prestigefyllt 

pris som delar ut 

till forskning på sillfisar 

och rump-hicka. Ja, 

det är ungefär så konstigt 

som det låter. 

32. 

INNEHÅLL OL#2 

VärLdEN I 3d 

Bristande njure? Inga problem – det är bara att printa ut en ny! 

I takt med att utvecklingen för 3D-skrivar håller på att bryta 

ny mark öppnas det upp en värld av nya applikationer. 

34. 36. 

frEdrIK 12.. 39. 

20. 

UtAN fILIp 

Fredrik Wikingsson 

leker ofta med tanken 

om vad som hade 

hänt om han börjat 

på KTH, han låter sina 

barn röka i smyg, och 

taggar järnet inför nya 

föreställningen «Jakten 

på den försvunna 

staden». OL har träffat 

honom, snackat 

om ovan stående; och 

mycket mer. 

16. 

årEtS LärArE GLöGGtEStEt 

Jesús Azpeitia Seron 

blev nyligen utnämnd 

till årets lärare 2012. Läs 

om vem han är, och varför 

han går hem hos arkitektstudenterna. 

Osqledaren har botaniserat 

bland årets glöggsortiment 

för att ledsaga dig 

när det under denna korta 

stund är dags att ta fram julkänslan. 

Vilken vann? Hur 

blev slasken? Frågorna äro 

många, svaren finns på 

sidan 27! 

Sätt prOtEINEt 

på KArtAN! 

Bakom den putsade fasaden 

på AlbaNova håller man 

just nu på med Sveriges enskilt 

dyraste forskningsprojekt. 

Läs allt om’et i OL#2. 

ArGA fåGLAr 

Vi fortsätter oavsiktligt 

med vår artikelserie om 

arga fåglar, och tar oss ett 

snack med Patrick Liu, ingenjör 

från KTH som vände 

tvärt och nu jobbar som Creative 

Director på Rovios nystartade 

stockholmsstudio. 

27.

tILL Att BörJA mEd... 

är i skrivande stund KTH:s antal 

deltagande i Dropbox Space 

Race. Chalmers ligger vid samma 

tillfälle på 3384 deltagare. 

twIttErfråGAN 

@Osqledaren: Vad 

ska DU göra innan 

jorden går under den 

21 december? 

tEmA: NNc 

50% 

av alla funktionärer med i projektet är män. 

smäller 

det – då är det dags 

för Nobel NightCap 

att äga rum på Nym- 

10december 

ble. Var fjärde år får 

THS äran att anordna den inofficiellt officiella 

efterfesten till Nobelbanketten. 

306 1200 

pers. är engagerade i projektet. 

liter sake kommer att hällas upp, 

men glöm inte att ta lite bubbelvatten 

då och då – det finns nämligen 

765 liter. 

nAdAn GerGeO @nadangergeo 

Fly till mars, och hänga med min nya 

BFF Curiosity. 

BellA @izabellatirbal 

Dansa till soul, hångla och bli vinfnittrig. 

rusTedivAn @rustedivan 

Jag siktar på att genomleva undergången 

på Radisson Longyearbyen. 

ellie @succepiskt 

Fira eller sörja tentorna med en sangriafylld 

skål i ena handen och en vän i 

andra. Och äta massa choklad. 

m 2 svart tyg 

har beställts 

till festen. Vad 

det ska användas 

till åter står 

att se. 

i en av kurs omgångarna 

under 

läsåret 11/12 

klar ade Flervariabelanalys 

vid första tentamenstillfället. 

3000 

är antalet macarons som kommer att 

serveras under kvällen. 

flaskor vodka, samt 

3941 

mnkr var KTH:s 

totala omsättning 

under 

verksamhetsåret 

2011. 

[källa: KTH] 

liter glass bunkrar man upp med under kvällen. 

CArOline @arkiey 

Älska. (Och freaka lite) 

Läs mer om Nobel 

NightCap på sidan 

22 

jOhAn wiKAnder @johanwikander 

Förmodligen börja äta godis och baka 

kakor igen 

mun & sKäGG @munOskagg 

Fira #glöggensdag den 1:a December! 

Samt få mitt lystmäte av lussebullar! 

denise fuGlesAnG @DeniseFuglesang 

Ha storslagen undergångsfest med 

mycket champagne för att fira jordens 

tid i universum. Kom förbi vetja! 

Professor Göran Manne berg 

är universitetslektor i fysik på 

KTH. Två gånger har han blivit 

utsedd till årets lärare. För OL 

svarar Göran på dina frågor 

om stort och smått. 

4 OSQLEDAREN #2 

FlEr FrågOr OcH Svar FinnS på OSqlEdarEn.SE 

OSQLEDAREN #2 

FOTO: Sara Edin 

FRÅGA: Jag kollade nyss på 

detta otroligt häftiga klipp 

på nätet: 

[ http://bit.ly/ol_waterwalk ] 

Det är några snubbar som 

springer på vatten, och det 

är ju otroligt coolt. Det 

är något jag tänker prova 

nästa sommar när det är varmt 

i vattnet igen. Vad är det som 

gör att det är möjligt att springa 

på vatten? Vilka saker bör man 

tänka på för att det ska gå så bra 

som möjligt, vilken sorts skor 

bör man ha – stora eller små 

skor, någon speciell ytstruktur 

på sulan kanske? Och hur är det 

med stegfrekvens, bör man vinkla 

fötterna eller stegen? Ska 

det vara salt- eller sötvatten, 

kallt eller varmt vatten? Alla 

tips som gör att jag kan klara 

detta är välkomna :) 

Vänliga hälsningar, 

/Linus Nissen 

SVAR Att till synes upphäva 

naturlagarna har genom tiderna 

varit populärt i många sammanhang 

då man vill bevisa sin storhet. 

Det sägs exempelvis (har inte 

kunnat hitta belägg för det, men 

i värsta fall är det bara en skröna) 

att engelsmännen vid underkuvandet 

av Natal i Sydafrika använde 

sig av en (för dem) känd kommande 

solförmörkelse, och att 

man vid den utpressningsliknande 

«förhandlingen» med de som hade 

makten i Natal, vid ett lämpligt 

tillfälle hotade med att släcka solen. 

...och sedan gjorde det. 

Lika stort imponansvärde har kanske 

inte springandet på vatten men 

många skulle nog tycka det var en 

skill som vore kul att besitta. 

Filmen som frågeställaren länkar 

till verkar ju visa att man med... 

Har du En Fråga Till mannEbErg? 

maila Till osqledaren@ths.kth.se! 

...träning och vetenskaplig metod 

kan komma en bit. Av outgrundlig 

anledning avslutas filmen i sin 

originalform med att varumärket 

för ett par sportskor flashas förbi. 

En slump naturligtvis, men ändå. 

[ http://bit.ly/liqmount ] 

Om vi lämnar reklamens värld och 

försöker oss på en liten beräkning 

och resonemang 

Man vill ha: 

1 – Hög densitet, 4-gradigt saltvatten 

vore bäst 

2 – Hög viskositet (Tre ton majsstärkelse 

i sjön först kanske?) 

3 – Stora sulor. Ju större ju bättre. 

Förtar kanske en del av det coola 

intrycket men ändå. 

4 – Hög stegfrekvens, åtminstone 

några tiotal nertramp per sekund 

även med stora sulor behövs. 

Här behöver en värderade fysiker 

någon vecka på sig att träna först. 

Åtminstone. 

Som så mycket annat har Mythbusters 

testat: 

[ http://bit.ly/ol_mythb ] 

Med majsstärkelse går det. 

/Göran 

5 

bakgrundsfoto: fermilab visual image services

dEc 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 


14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

1 – TemA nymBle: sånGArTävflAn 

Årets upplaga av Sångartävflan går avf stapeln. 

1 – Cl 10–årsBAnKeTT 

CL firar tio år som sektion, och jubileumsveckan avslutas 

1 december med en bankett. 

[http://main.cl–sektionen.se/] 

5–7 – Ol #2 

OL#2 dimper ned i brevlådan. 

7–10 – nymBle sTänGT för nnC 

7 – UniSL-PUB PÅ DRAGET 

Kemi är värd för årets sista UniSL-BarCraft! 

[http://www.unisl.se/] 

10 – nOBelBAnKeTT OCh nnC 

Nobelprisen delas ut i Stadshuset, följt av banketten, 

och den officiella efterfesten Nobel NightCap. 

[http://www.nobelnightcap.se/] 

13 – julfesT dOKTOrAnd–seKTiOnen 

13 – öPPeT seminArium KTh 

«Surviving the Anthropocene: Towards Global Sustainability» 

är ett öppet seminarium med den australienske 

professorn Will Steffen. Anmälan krävs, 

se länk nedan. 

[http://bit.ly/ol_globsus] 

15 – TenTAPuB. Aww yeAh. 

15 – KunGl. TeKnOlOGKören julKOnserT 

Endast förköp, se webbsida. 

[http://www.ktk.ths.kth.se/] 

18, 19 – diPlOmerinG 

21 – jOrdens underGånG 

Osqledaren reserverar sig för att evenemang efter 

den 21 december kanske inte kommer att äga rum. 

[http://bit.ly/ol_maya] 

24 – julAfTOn 

26/12–1/1– KwAnzAA 

31/12 – nyårsAfTOn 

JAN 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 



14 

15 

16 

17 

18 

19 

20 

21 

22 

23 

24 

25 

26 

27 

28 

29 

30 

31 

7–10 – OmTenTAPeriOd 

11 – PeriOd 2 BörjAr 

Slut på det roliga – period 3 börjar efter jul- och 

nyårsledigheten! 

23 – söKsTOPP ArmAdA PG 

Pass på – 23 januari är sista dagen att söka till projektgruppen 

för Armada 2013! 

[http://armada.nu/] 

24–25 – ros, Ths närinGsliv 

Rekryterings- och Summer internship-dagarna går 

av stapeln! Två heldagar med fokus på att du som 

student ska få möjligheter till praktisk erfarenhet 

under studietiden genom b la extrajobb, sommarjobb 

och internships. 

[http://armada.nu/] 

26 – KluBB nymBle 

Årets första Klubb Nymble! Kör ba’. 

30/1–1/2 – Ol #3 

OL#3 gör storslagen entré i din brevlåda. 

1 OL PÅ CAMPUS 2 

fEB 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

m 

t 

O 

t 

F 

l 

s 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 



14 

15 

16 

17 

2 –Ths-mäsTersKAPen: inneBAndy 

Den 2 januari fortsätter THS-Mästerskapen! Maskin 

vann första deltävlingen – basket – men vem står 

som segrare i den andra, när innebandyklubborna 

ska korsas? 

7 – lAvA 

Dags för den av en sektion ordnad största mässan på 

KTH. Samhällsbyggnads arbetsmarknadsmässa är 

som vanligt på Nymble, mellan kl. 10:00–16:00. 

[http://www.lava2013.se/] 

13 – KAm – KisTA ArBeTsmArKnAdsdAG 

Företagen flockas i Sveriges Silicon Valley för att haffa de 

bästa teknologerna från programmen på campus Kista! 

[http://kam.ictcontact.se/] 

16 – Plums 

Vad får man om man kombinerar ett badhus, en massa 

studenter, och öl? Plums, såklart! Det preliminära 

datumet är satt till 16 februari. Arr: DKM. 

[http://www.datasektionen.se/] 

WhAt’S up? 

Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang 

man inte bara får missa? Då borde det såklart stå 

med i Osqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se. 

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern. 

färGKOdNING 

fesT 

TisdAG 

OnsdAG 

TOrsdAG 

fredAG 

sPex/TeATer 

närinGsliv/mässA 

viKTiGT Om Ths/KTh 

övriGT 

pUBBAr på cAmpUS 

Med stor sannolikhet har de flesta pubbar stängt över jul, så 

kolla med varje sektion innan du taggar järnet en torsdagkväll! 

kistan, In konsulatet, F 

Gråttan, Cl+W 

Meta, data hardox, Bergs 

Bar nymble Meta, Media 

Idyllien, I oasen, s 

kistan, In Mequa, Ist 

t–Centralen, Flyg smörjis, M 

Björns, Ish draget, k 

Mequa, Ist 

1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub. 

2) Varannan vecka torsdag/fredag. Se festschema: http://bit.ly/QVjqzc 

[1] 

[2]

BOsTAdsräTT 

en vild idé och 87 tkr i utdelning 

Robin Norström läser femte året på Samhällsbyggnad, 

sitter med i THS och SSSB:s styrelse 

samt arbetar med fastighetsvärdering på NAI 

Svefa. För OL:s räkning skriver han krönikor om 

bostadsfrågor. 

Under våren blev jag involverad 

i ett arbete kring 

att skapa en värdegrund för 

THS, detta skedde inom ramen 

för mitt arbete som styrelseledamot 

inom organisationen Den centrala 

frågan i processen var – varför? Varför 

finns vi? Och när arbetet var slutfört, 

för min del som styrelseledamot, så 

slutade dock inte min nya tankeprocess. 

Jag började med funderingar kring varför 

jag finns och till slut applicerade jag 

detta tankesätt på något annat, kanske 

mer intressant för er. Varför finns SSSB? 

Resultatet blev inte det enkla svaret som 

«därför» eller «att vi måste finnas» – 

det hela gick längre och till slut frågade 

jag mig om varför specifikt vi, vi som i 

SSCO, vi som i THS, måste äga SSSB? 

Jag fick en vild idé; varför säljer vi inte 

SSSB? 

Skulle någon köpa SSSB? Absolut, 

pensionskapital letar med ljus och lykta 

efter fastigheter innehållande bostäder 

och de skulle troligen sälja som smör 

i solsken – vid rätt pris. Och vad är då 

rätt pris? En försiktig men någorlunda 

korrekt metod är att bara se på vad taxeringsvärdet 

på SSSB:s fastigheter är. 


9 

Taxeringsvärdet skall spegla 75 procent 

av det faktiska marknadsvärdet. SSSB:s 

fastigheter är för närvarande taxerade 

till cirka 4 mdkr. Detta skulle innebära 

ett marknadsvärde på cirka 5,3 mdkr 

och avdraget för bolagets lån på cirka 

1 mdkr skulle en köpeskilling för hela 

bolaget kunna ligga kring 4,3 mdkr. 

Det är en helt hisnande summa och slår 

man ut den på alla ca 49 500 medlemmar 

motsvarar det ca 87 000 kronor per 

person. 

Om vi nu inte ska vara alltför giriga 

så finns det givetvis alternativ. Vi kan 

faktiskt ta alla de här miljarderna och 

bygga nya studentbostäder! Eller? Nej, 

inte direkt – för att vi behöver mark, 

och det skulle inte ens räcka med mark 

– vi behöver även bygglov och då blir det 

dags att vända sig till det lokala stadsbyggnadskontoret. 

Det spelar dock ingen 

roll hur högt man håller den studentikosa 

och samhällsekonomiska fanan, 

det kommer ta stop där – tro mig, jag 

vet. Vi får helt enkelt göra som de andra 

företagen, det är dags för affärslunch. 

Enligt mina beräkningar är ett rimligt 

antagande och en god fördelning att 

1,3 miljarder läggs på affärsluncher och 

resterande på bostäder. Det blir strax 

över tre miljoner luncher på ett rätt bra 

lunchställe nära Fleminggatan 4 där 

tjänstemännen sitter, borde täcka deras 

behov i många år – och i slutändan får vi 

kanske 8 000 nya bostäder. 

Vad är då alternativet om 

man tycker att ovanstående 

låter helt sjukt? Ja kanske lite 

lobbyverksamhet! Det vore 

intressant att ta köpeskillingen och hyra 

hela Prime PR, kända för bombning av 

nallebjörnar i Vitryssland. Baserat på 

deras omsättning så skulle vi kunna 

hyra hela bolaget med 130 anställda. 

Deras uppgift får bli att hänga utanför 

Regeringskansliet varje dag i 24 år. Blir 

det inga bostäder så kanske vi kommer 

undan med dubblat studiebidrag, fri 

kollektivtrafik och fri tandvård. 

Eller så fortsätter vi göra det 

som var syftet med SSSB, att skapa 

förutsättningar för kommande generationer 

– de kanske kommer på något 

ännu trevligare. 

rObin nOrSTröm 

FOTO: AXEL HAMMARBÄCK 

Vill du Vill du 

forma forma framtiden framtiden 

tillsammans 

tillsammans 

med oss? 

med oss? 

Sandberg 

Nybrogatan 9, Stockholm 

08-679 90 20, www.examensring.com 

mån - fred 10-18, lörd 10-15 

Alstom är miljö, innovation och engagemang 

Alstom är miljö, innovation och engagemang 

Alstom är en global koncern, med 93 500 anställda i 100 

Alstom länder. är Här en global i Sverige koncern, arbetar ca med 1 000 93 personer 500 anställda med att i lev- 100 

länder. erera Här tåg, i Sverige konstruera arbetar kraftverk ca 1 och 000 system personer för transmission. med att leverera 

Dessutom tåg, konstruera utvecklar kraftverk och testar och vi ny system teknik för ren transmission. miljö. 

Dessutom Vi vet att utvecklar Alstom har och mycket testar vi att ny erbjuda teknik och för att ren många miljö. utmaningar 

ligger framför oss. Därför söker vi kontinuerligt 

Vi vet att Alstom har mycket att erbjuda och att många ut- 

efter nya talanger med fokus på teknik, innovation och miljömaningar 

ligger framför oss. Därför söker vi kontinuerligt 

frågor. Är du den vi söker? Hör gärna av dig till oss. 

efter nya talanger med fokus på teknik, innovation och miljöfrågor. 

Läs Är mer du om den oss vi söker? på www.alstom.com 

Hör gärna av dig till oss. 

Läs mer om oss på www.alstom.com

Ths uTBildninG 

årets lärare – varför? 

THS utser sedan 1985 varje 

år Årets Lärare. Priset har som 

syfte att «främja pedagogisk 

utveckling på KTH» och består 

av ett vandringspris (ett silveräpple), ett 

diplom och ett stipendium som utbetalas 

av Ericsson. Det har genom åren gått 

till många uppskattade lärare på KTH 

med vitt skilda ämnesområden – men 

alltid ett brinnande engagemang för 

undervisning och studenternas lärande. 

Att studentkåren, THS, delar ut 

ett sådant här pris har många syften och 

positiva effekter, en sådan är att lärare 

som ansträngt sig extra mycket får uppskattning 

för sin insats - tyvärr inte alla 

varje år, men det är ändå ett sätt att visa 

att vi studenter ser deras ansträngningar 

och uppskattar dem. En annan är att 

visa lärare som kanske «gett upp» att det 

faktiskt går att hålla i god undervisning, 

trots brist på både tid och pengar. 

En sista är att på ett påtagligt sätt visa 

KTH vad det är vi studenter uppskattar 

och vill ha mer av. 

Varje sektion utser varje år just 

sin kandidat till priset. Cheferna för 

Utbildningsinflytande samlar sen ihop 

alla nomineringar och sätter ihop en 

jurygrupp med representanter från Utbildningsrådet, 

där alla sektioners studienämnder 

finns representerade. Efter 

intervjuer med flera av kandidaterna, 

diskussioner kring vad en bra lärare 

faktiskt är, pedagogisk utveckling och 

prisets syfte utses slutligen en pristagare. 


illustration: karl bolmgren 

! 

Så vad är det då som gör en lärare till 

en särskilt bra lärare? Det räcker knappast 

att bara tala tydligt och skriva 

snyggt på tavlan. Konsten att lära ut och 

förmedla ett ämne är betydligt mer delikat 

än så. Djupa ämneskunskaper och 

god pedagogik, och framför allt, en vilja 

och intresse att engagera studenterna 

till att själva lära är några av grundstenarna. 

Under processen att utse årets lärare 

har vi som sagt haft möjligheten att 

intervjua flera av kandidaterna och prata 

om bland annat lärande och lärarrollen. 

En sak som var återkommande under 

de här intervjuerna är vikten av kontakt 

med studenterna – att ta vara på 

de tillfällen som finns till återkoppling 

och diskussion, oavsett om man har en 

studentgrupp på 20 eller 200 studenter. 

En kandidat uttryckte det som att han i 

sin lärarroll försöker att vara en samtalspartner 

snarare än någon som sitter på 

all kunskap. En annan samtalade med 

studenterna i rasten och frågade «om 

det gick att förstå den här smörjan?» då 

enskilda studenter var rakare i sina svar 

än om man frågar klassen i sin helhet. 

Enkla verktyg som kan göra stor skillnad 

i undervisningen. 

En annan fråga vi ställde under 

intervjuerna var hur kandidaterna 

såg på balansen mellan 

forskning och undervisning, 

om det innebär en svårighet att göra 

både och eller om man kan dra nytta av 

det. För att dra saken till sin spets skulle 

man ju kunna tänka sig att personer som 

make 

algebraic 

equations, 

not war! 

jag gick på kth, och 

det enda jag lärde 

mig var att skriva bra 

skyltar! 

undervisade endast undervisade och de 

som forskade endast forskade. Men då 

skulle man också förlora det som är 

speciellt för ett universitet – att utbildning 

och forskning bedrivs sida vid sida 

och berikar varandra. Detta var också 

just det svar vi fick från de intervjuade 

lärarna. Att ha väldigt djupa kunskaper 

i ett ämne kanske inte direkt utnyttjas 

i en grundkurs, men den kontinuerliga 

forskningen bidrar till att hålla uppe en 

nyfikenhet på och passion för ämnet. 

Samtidigt kan ibland kniviga frågor från 

studenter ge frågeställningar som kan 

vara till hjälp i forskningen. 

För att utbildningen och lärandemiljön 

på KTH ska fortsätta att utvecklas 

är det viktigt att lärosätet ger 

alla lärare de verktyg, de medel och 

den tid som behövs för att bedriva god 

undervisning. Vi, THS som studentkår 

såväl som enskilda studenter, måste å 

vår sida fortsätta att uppmärksamma 

bra undervisning och ge feedback till 

våra lärare. Priset för årets lärare delas 

ut en gång om året, men ännu viktigare 

är att vi tar vara på möjligheten vi 

har att varje dag föra den här dialogen 

i klassrummet, att studenter och lärare 

pratar med varandra om kurser och undervisning. 

pEr–vikTOr brynTESSOn OcH 

Sara blOmqviST 

klipp låt inte inte 

studenterna 

vårt 

hamna i kläm! 

budskap! 

Det här kan mycket väl vara 

det sista numret av OL som 

du någonsin kommer att läsa. 

Om någon vecka finns det 

kanske inget kvar. Då kanske du undrar: 

Va!? Ska OL läggas ner? Åh nej, jag vill 

inte leva mer! Jag förstår din panik - 

men bara lugn - det är inte OL som läggs 

ner utan snarare hela jorden. 

Den 21 december år 2012 ska världen 

gå under. Eller det är om man ska tro 

Mayafolket och deras kalender. Eller 

egentligen inte, det är om man ska tro 

spekulationer och myter som uppkommit 

kring Mayakalandern. Mayafolket 

har aldrig själva skrivit något om den 

här apokalypsen, utan det är snarare forskare 

som spekulerar. Det hela grundar 

sig i att en tidsperiod i Mayakalendern 

som pågått sedan 11 augusti 3114 f.kr. 

tar slut just den 21 december 2012 och 

en ny påbörjas. Men ur det här «slutet» 

har alltså myterna om att det även är 

9 

slutet för människan och resten av 

världen sprungit. 

Då kan man ju fundera lite över just det 

här med myters inverkan på folk. Historiskt 

sett har ju just myter och sägner en 

tendens att skrämma upp folk. Jag menar, 

se bara på rädslan som folk hyste för 

gårdstomtarna som «fanns» förr i tiden. 

De där tomtarna kunde ju döda en ko 

om du glömde ge honom en klick smör 

i risgrynsgröten, så därför vågade man 

absolut inte glömma smöret. Jag antar 

att panik kunde utbryta på gården då. 

Tänk då om samma rädsla skulle uppstå 

kring det är annalkande slutet. Tänk om 

alla skulle börja sälja allt de ägde för att 

ha råd att göra allt det som de alltid velat 

göra. Vilket kaos som skulle utbryta 

då. Jag menar först och främst skulle 

ingen vilja köpa, alla skulle bara vilja 

sälja och de med tillräckligt med pengar 

sluta jobba och börja leva livet. Hela vårt 

samhälle skulle krascha eftersom ingen 

//krönika 

går vi under nu? 

«Jordens undergång»snurran 

skulle köpa och ingen skulle jobba. Det 

skulle bli undergången och vi skulle ha 

orsakat den själva, paradoxalt nog. Jobbigt 

sedan om det nu visar sig att vi tolkat 

Mayakalendern fel och man står där 

den 22 december utan hem och jobb. 

Så kanske är det bäst att bara ta det 

lugnt, strunta i spekulationerna och se 

vad som händer. Värsta scenariot är väl 

att jorden går under och vi med den, 

men då är vi ju ändå «in it together» så 

att säga. Bästa scenariot är att vi istället 

ser på den här tidsperiodens slut och 

reflekterar över vad som har hänt, för 

ärligt talat har det gått utför på många 

sätt och vis. Jag menar, det finns en del 

ovänner i världen när det gäller människa/människa-, 

människa/djur- och människa/natur-interaktion. 

Så låt oss göra 

nästa tidsperiod till något bättre. Rädda 

isbjörnarna vetja! (samt alla andra djur 

som vi håller på att utrota, människan 

inkluderat). 

kaTja ranTala 

Bild: Nadan Gergeo

TexT//huGi ásGeirssOn 

fOTO//sArAh freiliCh OCh Axel hAmmArBäCK 

12 OSQLEDAREN #2 

11 

det nya 2D 

ett mörkt rum i M-huset 

står vi och ser in genom 

en liten lucka. Bakom glaset 

rör sig en robotarm 

rytmiskt till sitt egna mekaniska 

surrande. Sakta 

men säkert lägger den ut 

smält vit plast på en svart 

platta i lådans botten... 

Bzzzzzzz, tiktiktiktiktiktik» 

surrar den belåtet när 

ännu en kant byggts upp, och 

armen återvänder till lådans 

bortre hörn för automatisk rengöring. 

Den lilla 3D-skrivaren är ganska primitiv, 

men medan den långsamt bygger 

upp modellen vi haft med oss på ett 

USB-minne går tankarna till hur revolutionär 

tekniken verkligen är. 

en fABriK i GArAGeT 

I ett pittoreskt hus i engelska semesterorten 

Bath sitter Dr. Adrian 

Bowyer och bygger en revolution. Hans 

uppfinning, skrivaren Rep-Rap, kan 

nämligen skriva ut kopior 

av sig själv. På projektets 

hemsida finns alla filer 

man behöver för att 

skriva ut plastkomponenterna, 

och de 

metallkomponenter som 

behövs går att köpa i vilken 

metallvaruhandel som 

helst, världen över. 

Uppfinnarens 

dotter fick 

up pleva nyt- 

tan i att ha en egen fabrik i garaget när 

en plastdel i hennes bil gick sönder. På 

bara några timmar kunde hon modellera 

delen på datorn och skriva ut en kopia. 

Skillnaden i pris och väntetid, jämtemot 

att gå till verkstaden, var givetvis enorm. 

Det kanske låter trivialt, men tänkt 

då på de enorma industrier som bygger 

på att leverera reservdelar till hutlösa 

överpriser. 

Tekniken har funnits i nästan 30 

år, men det är först under det senaste 

decenniet som den blivit tillräckligt 

snabb och billig för privat bruk. För den 

som inte vill skriva ut och bygga sin 

egen skrivare finns skrivare med imponerande 

prestanda att köpa för under 

tjugotusen kronor, en prisbild som kan 

jämföras med priset för en hemdator för 

femton år sedan. 

Det finns heller ingen brist på fantasin 

hos användarna, och på sidor som 

Thingsverse och Shapeways finns modeller 

på allt från smycken och verktyg till 

byster på napoleon och kaffekoppar med 

inbyggda cigaretthållare, fria för nedladdning. 

ATT sKrivA uT deT OmöjliGA 

På horisonten finns en framtid 

som lovar mycket mer än att bara kopiera 

det som redan var möjligt. Det finns 

redan maskiner som kan skriva ut i titan 

och aluminium, någonting som skulle 

kunna ge både lättare flygplansvingar 

och balkar, helt utan bultar och svets. 

Samtidigt drömmer den italienske 

ingenjören Enrico Dini om att skriva ut 

byggnader. Med sin maskin D-Shape 

skulpterar han flera meter höga organiska 

strukturer i marmorliknande sandsten. 

Inuti en höjbar metallram blir hans 

CAD-modeller till solid verklighet, och 

även om han ännu inte lyckats skriva 

ut en hel byggnad ännu, så kanske det 

pekar vägen för framtidens arkitekter. 

Men kanske är det i det mikroskopiska 

som det största genombrottet döljer 

sig. Kirurgen Anthony Atalas team utvecklar 

just nu en metod för att skriva 

ut fungerande organ för transplantation. 

Genom att använda celler 

som material kan man bygga upp 

komplexa vävnader med inbyggda 

blodkärl, någonting som redan 

använts för att skriva ut en 

OSQLEDAREN #2 

//3d 

13

3d 

prototyp av en organisk mänsklig njure. 

Under ett seminarium har Atala beskrivit 

en liknande teknik där skadad vävnad 

som artärer och hud, skulle kunna repareras 

genom att skriva ut nya celler direkt 

på patientens kropp, lager för lager. 

eTT GenOmBrOTT för 

åTervinninGen 

I Seattle tävlas det årligen i rodd 

på farkoster byggda med plastflaskor. 

Bidragen är vanligtvis fantasifulla flottar 

av olika slag, men i årets tävling var 

ett bidrag en till synes vanlig jolle. Tre 

kreativa studenter hade smält sina plastflaskor 

och skrivit ut en båt med en 3Dskrivare, 

helt i enlighet med tävlingens 

regler. 

De båtbyggande studenterna 

startade sedemera välgörenhetsorganisationen 

Water for Humans. Entrerpenörer 

i fattiga länder ska få hjälp att 

bygga billiga skrivare som förvandlar 

plastskräp till regnvattensamlare och 

komposter. Mjukvaran ska vara gratis, 

och över internet kan nya innovationer 

delas och ge tekniken ännu fler användningsområden. 

14 Det vackra OSQLEDAREN resultatet efter #2 ca 2,5 timmars 

tuggande av 3Dskrivaren borta på Maskin. 

Miljön vinner på tekniken, även på 

andra sätt. I traditionell tillverkning går 

mycket av materialet till spillo när block 

etsas och skärs till de former som eftersöks. 

Dessa tillverkningsmetoder kallas 

för subtraktiva, i kontrast till additiva 

metoder som 3D-utskrift, där nästan 

inget material ödslas. 

ATT sKrivA uT eTT vAPen 

Ett mer kontroversiellt projekt 

är amerikanska Defense Distributed, 

vars syfte är att ta fram ett sjutvapen 

som kan tillverkas med relativt billiga 

skrivare. Materialen som används 

är ännu inte tillräckligt tåliga för att 

motstå de påfrestningar som krävs för 

att tillverka ett fungerande skjutvapen. 

Trots det visar projektet på ännu en del 

av samhället som tekniken skulle kunna 

förändra dramatiskt. 

En ideologi byggd på tron på eget 

ansvar och gränslös frihet ligger till grund 

för projektet, och männen bakom 

ser det som ett tekniskt hjälpmedel för 

att nå sitt politiska mål. De tänker sig 

hur ett skjutvapen i handen på varje 

människa, jorden runt, skulle förändra 

maktbalansen. Det är ett samhälle som 

de, till skillnad från de flesta, är ivriga 

att se förverkligas. 

TillBAKA På KTh 

Medan tankarna vandrat till de 

landvinningar som gjorts har vår 

anspråkslösa skrivare i M-huset tappert 

byggt en modell framför våra ögon. I 

två timmar har den kämpat med Osqledarens 

logotyp, utskriven i vit plast 

och knappt tio centimeter hög. Trots 

det är det med andakt vi försiktigt tar 

ut den lilla modellen. Vi vet att vi kommer 

minnas den, på samma sätt som 

vi minns hur det lät att koppla upp sig 

på internet med 56k modem, eller hur 

människor för hundra år sedan mindes 

de första puttrande bilarna som knappt 

var snabbare än häst och vagn. De flesta 

revolutioner har en blygsam början, och 

så även denna, men om man ska tro visionärerna 

kan det komma att bli en av 

de största hittills. 

Föreställ dig vad George 

R.R. Martin med en åttaårings 

fantasi, deprimerad, tvångsmatad 

med historier om hjältar 

och prinsessor, på en av århundradets 

snedtrippar medan han försöker göra 

sin matteläxa skulle kunna skapa för tvserie. 

Resultatet är Adventure Time, en 

tv-serie du troligen inte sett – men absolut 

måste se. 

Adventure Time är vad en åttaåring 

tvångsmatad med historier om hjältar 

och prinsessor skulle kunna skapa. Det 

finns en ond magiker som snor prinsessor, 

och det är bara hjälten och hans 

magiska hund som kan rädda prinsessorna. 

Oftast genom att man springer 

upp till slottet där den onde magikern 

bor i och helt enkelt slå ner honom. 

Låter det stereotypt och tråkigt? Det är 

det också, i grund och botten. Adventure 

Time är som ett Super Mariospel – i 

grunden kan man bara springa och hoppa, 

men man bygger vidare på konceptet 

tills det blir något mycket mer. 

När man ser mer av serien ser man att 

bakom den enkla historien ligger ett sorgligt 

drag. Allteftersom märker man att 

den onde magikerna inte är särskilt ond, 

han är bara väldigt ensam. Han är bara 

9 

en socialt misslyckad människa som 

trots sina otaliga försök att bli vän med 

hjälten aldrig lyckas. Den onde magikerna 

är ondskefull inte för att han är ond, 

utan för att han är ensam, utstött och 

inte kan hantera sociala situationer. Sen 

är han ju lite smått galen också... 

Galenskap är också ett 

genomgående tema genom 

serien. Den som läst Moment 

22 vet hur galen den boken är, 

men också hur den totala galenskapen 

behandlas som något normalt, någonting 

vardagligt. På samma sätt är det i 

Adventure Time – flygande ernhörningar 

och prinsessor av godis behandlas 

som totalt normala saker. Känslan av se 

Adventure Time liknar den man får när 

man läser Moment 22, man accepterar 

galenskapen och blir själv lite småkonstig 

av det. På ett positivt sätt. 

Historien är också förvånansvärt 

djup. Händelser från säsong ett 

återkommer i säsong tre, och möten 

karaktärer emellan innan seriens början 

påverkar dem i serien. Just det att vara 

noggrann med allt som händer och låta 

det som utspelas innan historen börjar 

påverka känns mycket som det George 

R. R. Martin gör i sin bokserie A Song of 

//krönika 

adventure time! 

Ice and Fire (eller som tv-serien heter, A 

Game of Thrones). Förvisso är det inte 

lika komplicerat som i böckerna, men 

det är ändå fascinerande att se att det 

behandlas så seriöst. 

Låter det fantastiskt? Det är för 

att jag överdrivit lite. I slutändan så är 

Adventure Time en barnserie och det 

märks. Serien går aldrig fullt ut i det sorgliga 

utan måste ändå låta det vara lite 

positivt och lyckligt. Att en karaktär blir 

praktiskt taget mobbad får aldrig utforskas 

utan det hostas bara bort. Lika lite 

så kan galenskapen gå fullt ut även om 

den här tänjer gränserna för hur sjuk en 

serie för barn får vara. 

Adventure Time är en serie 

som är förvånansvärt bra. Det 

är inte lika tunga teman eller 

komplexa historer som berättas 

i en serie riktad enbart till vuxna, 

men för att vara en serie för barn är den 

ändå förvånansvärt vuxet. Adventure 

Time är en serie där man kan slappna av 

och skratta åt hur sjuk den är, det är en 

serie lika mycket för vuxna som för barn. 

marTin barkSTEn

ubrik //inTervju 

snäll kille, 

arga fåglar Har 

Patrick Liu är KTH:aren som 

började på kemiteknik, men 

följde sitt hjärta och bytte 

program. Med några omvägar 

till läraryrket och som 

producent på DICE jobbar han 

numer som Creative Director 

på finska Rovios nystartade 

Stockholms kontor, och 

stormtrivs. 

TexT//evA OlssOn 

fOTO//sTePhen KirK 

du missat fenomenet 

Angry Birds måste du bott 

isolerad i skogen de senaste 

åren. Fåglarna har fullkomligt 

erövrat världen i sin kamp mot de 

elaka grisarna som snott deras ägg. Folk 

spelar spelet överallt, de finns numera 

i godisform och fåglarna har lyckats 

ta sig till rymden med hjälp av NASA. 

Numera finns dessutom den världsberömda 

spelstudion på svensk mark. 

Rovio Stockholm slog upp sina portar 

för någon månad sen och idagväljer de 

att kalla sig «underhållningsstudio» snarare 

än «spelföretag», med ett så pass 

breddat koncept. Osqledaren har pratat 

med deras creative director Patrick Liu 

om vägen från kemiprogrammet till arga 

fåglar och mobilspel, en karriärväg man 

kan ta om man låter hjärtat styra ens val 

i livet. 

När skola skulle väljas var inte 

KTH det självklara valet, inte heller 

civilingenjör men tack vare en engagerad 

kemilärare föll valet på KTH och 

Kemiteknik, även om förstahandsvalet 

hade varit Datateknik. Efter två och ett 

halvt år kände Patrick att kemiteknik 

inte var rätt trots allt och följde magkänslan 

och tog steget över till Publiceringsteknik, 

det som idag är Medieteknik. 

Han valde att läsa klart kemidelen av sin 

utbildning och läste ett tag 200 % vilket 

egentligen inte var något större problem 

då kurserna på publiceringsteknik var 

intressanta och därför lätta att klara av. 

Rätt snabbt efter skolstarten fastnade 

han, som många andra, i studentlivet 

och identifierade sig med overallen 

och sektionen. Det började med Musikaliska 

Direktoriet på Kemiteknik, sedan 

skrev han för Osqledaren och slutade 

som directeur för Kårspexet innan han 

tog examen från KTH 2003. Han påpekar 

att balansgången mellan plugg 

och engagemang är svår och att det är 

upp till var och en att göra en avvägning 

för hur mycket tid och energi som 

ska läggas ner på vardera uppgift. Trots 

ett stort engagemang tog han examen 

på fem år (4,5 år var den tid som en civilingenjörsexamen 

beräknades ta på den 

tiden) och lyckades bli utexaminerad 

mitt i IT-kraschen. Patrick påpekar även 

att nätverket som alla som är engagerade 

i kåren har möjlighet att bygga är 

fantastiskt. Du lär känna personer med 

olika kompetenser från olika program, 

och lärdomarna av att leda en ideell organisation 

som Kårspexet är något han 

har med sig än idag från sitt jobb. Tyvärr 

har inte kemikunskaperna kommit till 

så mycket användning i yrkeslivet. 

Att han idag hamnade på Rovio var 

som du kanske vid det här laget förstår, 

inte självklart, inte ens spelbranschen 

var självklar när steget ut från KTH 

skulle tas, mitt i IT kraschen dessutom. 

Trots detta var Patrick aldrig arbetslös 

utan när han tog examen snubblade 

han över ett lärarjobb med inriktning på 

kemi och matematik i en högstadieskola. 

Det om något bidrog till hans ledarskapskompetens. 

– Att leda tonåringar var inte lätt, antingen 

satte man dem på plats, eller så 

åt de upp en, de var helt skoningslösa, 

säger han ödmjukt, dock fungerade hans 

ledarskap och de bråkiga ungdomarna 

lydde den unga, nyutexaminerade ingenjörsstudenten. 

Efter lärarjobbet blev 

han upplockad av ett litet konsultföretag 

som jobbade mot myndigheter, så som 

Försvarsmakten och Mölndals kommun. 

Jobbet som managementkonsult visade 

sig inte vara Patricks kall utan ganska 

snabbt sökte han sig vidare från konsultjobbet 

till dataspelsbranschen. 

Spelföretaget Starbreeze i 

Uppsala fick en öppen ansökan 

av Patrick där han påpekade att 

de kanske skulle behöva en projektledare, 

då studion inte utannonserade 

någon speciell tjänst. Där pekade 

han på sina kvalitéer inom projektledning 

som han samlat på sig genom åren 

samt de kunskaper han hade inom spel, 

och framförallt från demoscenen. Det 

var ett lyckat drag, och helt oväntat fick 

han jobbet år 2005. Efter knappt två år 

på Starbreeze blev Patrick headhuntad 


OSQLEDAREN #2 

17

ubrik 

“är det någonstans man verkligen 

har råd att misslyckas så 

är det i skolan. så det är bara 

att köra – misslyckas man 

så misslyckas man” 

av DICE och bytte tågpendlande till 

Uppsala varje dag mot den stora studion 

vid Slussen. Redan på Starbreeze 

förstod han att det fanns en kreativ ådra 

hos honom som sedan gjorde att han 

landade en producentroll på DICE. Hos 

DICE innebär det att man som producent 

är kreativ ledare för spelet. Patrick 

hade en omfattande roll mot slutet på 

DICE som produktägare där han hade 

ansvaret för att peka ut riktningen för 

spelet, men även marknadsföring, testning 

av spelet samt affärerna som skedde 

runt omkring spelet. Under sina år på 

DICE jobbade Patrick framförallt med 

Battlefieldserien samt Medal of Honour 

som gjordes tillsammans med EA:s Los 

Angeles-studio, där Patrick var ansvarig 

för multiplayerdelen. 

Något som är viktigt, och som styrt 

Patricks val under hela sitt liv är att han 

verkligen vill brinna för det han gör. 

Mot slutet kände han att glöden slocknade 

lite på DICE och när Rovio i våras 

annonserade ut att de skulle starta en ny 

studio var han inte sen på att söka sig in. 

Tillsammans med sin före detta kollega 

på DICE, Oskar Burman, bestämde de 

sig för att starta upp Rovios stockholmsstudio. 

De ville pröva något nytt, helt 

enkelt, och i och med Rovio kom den 

möjligheten. Rovio är det bästa av två 

världar, samtidigt som det är en startup 

i Stockholm finns den finansiella 

tryggheten för HR-frågor samt juridiska 

frågor att tillgå i Finland. Men samtidigt 

PATriCK liu 

nAmn patrick liu 

född 1979 

sTuderAT kth, kemiingenjör, samt 

publiceringsteknik 

jusT nu creative DirectOr på rOviO 

då Directeur på kårspexet, prOgrammeringsassistent 

på naDa 

däremellAn lärare, jObbat på labb i 

usa, prODucent på Dice 

var start-up-aspekten lockande – att få 

möjligheten att gräva ner sig i saker som 

behöver göras. Vem ska beställa datorerna? 

Hur sköts städningen? Efter att 

ha jobbat i en så stor koncern som DICE 

där allt fungerar är det en härlig omväxling 

att bygga upp en hel studio på två 

personer, även om de planerar att vara 

ett trettiotal redan i vår. 

“Han är störst och 

har ingen speciell 

kraft utan bara brute - 

forcear – han bara kör 

och är enkel.” 

– Patrick Liu om favoritfågeln 

Osqledaren frågade om 

Patrick hade något tips till 

oss studenter som fortfarande 

pluggar och som inte 

kommit ut ur KTH-bubblan och rådet 

vi fick var engagera sig och jobba 

tillsammans med olika människor. 

– Genom engagemang och projekt 

tillsammans med andra lär man sig att 

jobba med folk, stöta på problem, arbeta 

tillsammans, stöta på folk man inte gillar 

men måste arbeta med ändå. Sådant 

som händer i verkligheten också, men 

lika bra att lära sig tackla det redan i 

skolan. Är det någonstans man verkligen 

har råd att misslyckas så är det i 

skolan. Så det är bara att köra, misslyckas 

man så misslyckas man. Man har inte 

så mycket att förlora jämfört med resten 

av livet så det är bara att satsa tycker jag. 

Något han önskade att han vetat 

som student på KTH som Patrick vet 

idag är att våga lita på sin magkänsla 

och att den tanken som först dyker upp 

i huvudet är oftast rätt. Att man måste 

våga lita på sina instinkter och gå dit 

man egentligen vill istället för att harva 

på i sina gamla hjulspår för att det är 

bekvämt och tryggt. Man måste fråga 

sig vad man har att förlora på att ta 

steget utanför sin comfort zone? Patrick 

visste till exempel inte vad han skulle 

göra efter sin examen från KTH, och han 

påpekar att det inte finns något facit 

man som civilingenjörsstudent bör följa 

– utan att vi alla måste hitta vår egen väg 

att gå. Han tycker inte heller att man ska 

oroa sig eller planera för långt in i framtiden, 

edtersom att det inte finns något 

rätt eller fel. Samtidigt påpekar han att 

när man väl hittat rätt en gång så vet 

man hur den känslan är och därför har 

lättare att se när nästa sak som är rätt 

för en dyker upp. 

Sist men inte minst var Osqledaren 

tvungna att ta reda på vilken av de arga 

fåglarna som var favoriten. Det visade 

sig vara den gröna i Angry Birds Space. 

– Han är störst och har ingen speciell 

kraft utan bara bruteforcear – han bara 

kör och är enkel. 

Citatet speglar Patricks lugna, 

men väldigt ödmjuka personlighet väldigt 

bra och med denna intervju hoppas 

vi att du som KTH-student insett att det 

bara är att köra på magkänslan och staka 

upp din egen väg i arbetslivet så kommer 

du nog en dag bli en lika framgångsrik 

och lycklig själ som Patrick. 


OSQLEDAREN #2 

//rubrik 

19

Foto: Mike Benveniste, Improbable Research 

ig nobel 

ungefär som som vanliga nobel – men ändå inte 

Ig nobel är en lättsammare version av det 

svenska nobelpriset. Här delas priser ut till 

udda, obskyr och alldeles alldeles underbar 

forskning. Galan har funnits sedan 1991 och 

skapades av en amerikansk snubbe som ville 

att man skulle premiera forskning som vid 

första anblicken får folk att skratta för att 

sedan tänka efter. I början ansågs priset som 

ett hån mot forskare men det har vunnit 

mark i takt med att dess anseende ökat. Nu 

för tiden tackar nästan ingen nej till priset, 

PsyKOlOGi 

[Leaning to the left makes the Eiffel Tower 

seem Smaller] 

Studien gav teamet vinsten av årets 

psykologipris. Det är dock inte bara Eiffeltornet 

som verkar mindre då man lägger 

huvudet på sned. Studien visar att då 

man lutar sig åt vänster och uppskattar en 

kvantitet blir de värden man uppskattar 

lägre, och vice versa. Detta eftersom vi 

vanligtvis tänker oss siffror som ökande 

åt höger och minskande åt vänster. 

fluidmeKAniK 

[Walking with coffee: Why does it spill?] 

Priset går till gruppen bakom studien 

«Walking with coffee, why does it spill?». I 

sökandet efter svaret på denna eviga fråga 

fördjupade sig teamet i research om dynamiken 

bakom skvätt. 


trots att pristagarna måste betala sin resa 

till Harvards Sanders Theatre med pengar 

från egen ficka. I Sanders vackra lokaler 

trängs tusentals färgglada åskådare som 

visar sin uppskattning genom att kasta pappersflygplan 

på scenen. Dessa sopas årligen 

bort av den beryktade Keeper of The Broom, 

förutom år 2005 då han tyvärr var tvungen 

att närvara vid den riktiga Nobelgalan, eftersom 

att han vann nobelpriset i fysik. Som 

återgäldande för den bevingade kärlek som 

vinnare 2012 

fysiK 

[Shape of a Ponytail and the Statistical 

Physics of Hair Fiber Bundles] 

Sätt upp håret med en tofs och du får 

en hästsvans. Beräkna alla krafter som 

rör och formar håret i denna hästsvans 

och du får Ig Nobelpris i Fysik. 

fred 

Diamanter är fredens bästa vän. Så 

fredspriset gick givetvis till företaget 

som omvandlar gammal rysk ammunition 

till nya diamanter. Nanodiamanter 

för att vara exakt, men hey, var inte så 

kräsen vi pratar fortfarande om diamanter. 

Av ammunition. 

Kemi 

Johan Pettersson vann detta pris för 

Sverige och Rwanda då han löste en gåta 

med nybyggda hus i Anderslöv. Här hade 

invånarnas hår blivit grönt. Detta eftersom 

koppar luckrats upp från rören över 

natten då varmvatten vilat i dem. 

TexT//Anders nilssOn OCh mATildA KABA-liljeBerG 

illusTrATiOn//KArl BOlmGren 

Ig Nobelgänget blir utsatt för har de skapat 

ett system för att göra galan så trevlig som 

möjlig för åskådarna, genom att hålla talen 

korta och konsisa. Det geniala systemet 

består av att den åttaåriga flickan Sweetie 

Poo resolut kliver in på scenen och högt 

börjar proklamera «Please stop. I’m bored!” 

när hon tröttnat på talaren. Hon fortsätter 

sedan tålmodigt med detta tills talaren tvingas 

av scenen. 

liTTerATur 

[Actions Needed to Evaluate the Impact of 

Efforts to Estimate Costs of Reports and 

Studies] 

För sin rapport om rapporter om rapporter 

som rekommenderar förberedandet 

av en rapport om en rapport om 

rapporter om rapporter fick US Government 

General Accountability Office ett 

självklart pris i litteratur. 

AKusTiK 

[SpeechJammer: A System Utilizing Artificial 

Speech Disturbance with Delayed Auditory 

Feedback] 

Genom att återspela för en person det de 

just sagt med en väldigt kort fördröjning 

får man dem-em att-tt hålla-lla ty.. äh jag 

ger upp. Speech Jammer är en maskin 

som gör detta, dessutom kan man ställa 

in den på den person i en grupp man önskar 

censurera. 

AnATOmi 

[Faces and Behinds: Chimpanzee Sex Perception] 

Schimpanser känner igen sina vänner 

från bilder på deras rumpor. Forskningsteamet 

som vann priset i anatomi 

såg at schimpanser kunde koppla ihop 

rätt rumpa med rätt schimpanskompis, 

memory-style. 

rumPhiCKA 

[Termination of intractable hiccups with 

digital rectal massage] 

Två separata forskargrupper fick 

priset i medicin 2006 för sina oberoende 

upptäckter att ett finger i 

rumpan kan bota långvarig hicka, 

med enda bieffekt at patientens 

ögon poppade ut av chocken. Vi antar 

att detta är en vidareutveckling av 

att hoppa fram bakom ett hörn och 

skrika bu. 

hAlvsmArTA råTTOr 

[Effects of Backward Speech and Speaker Variability 

in Language Discrimination by Rats] 

År 2007 gick priset i Lingvistik till forskare 

som gjorde den fantastiska upptäckten 

att råttor inte alltid kan förstå skillnaden 

mellan japanska som pratas baklänges och 

holländska som pratas baklänges. För att 

rättfärdiga forskarna så vill vi trycka på 

att man försökte finna likheter mellan 

mänskliga spädbarn och andra djur för 

att öka förståelsen av språkets utveckling, 

men vad man lyckades med var att visa att 

råttor – ibland – inte är bra på baklängesjapanska. 

BAjseTs TryCK 

[Pressures produced when penguins poo: 

calculations on avian defaecation] 

Artikeln vann priset i fluiddynamik år 

2005. Forskarna avslutar med att nämna 

att om frågan om fåglarna väljer riktningen 

i vilken de bajsar eller om detta beror 

på yttre faktorer kan endast besvaras med 

ytterligare en resa till Antarktis. Vi gissar 

att företagen står på rad för att få sponsra 

expeditionen. 

mediCin 

[Colonic gas explosion during therapeutic 

colonoscopy with electrocautery] 

Tack Frankrike för forskningen som 

minimerar chansen att patienten att explodera 

under en koloskopi! 

ig nobel-pris vi minns 

vAniljdynGA. 

[Novel Production Method for Plant Polyphenol 

from Livestock Excrement Using 

Subcritical Water Reaction] 

Priset i kemi gick år 2007 till forskare 

som upptäckte att man med lite enkla 

förädlingsmetoder kan extrahera vaniljsmak 

ur kobajs. Visst går det att äta men 

vill man göra det? För att hedra pristagarna 

så så introducerade ett glassbolag 

i Massachusetts en ny smak med namnet 

Yum-a-Moto vanilla twist, döpt efter huvudforskaren 

Mayu Yamamoto. 

dePrimerAnde COunTrymusiK 

[The Effect of Country Music on Suicide] 

2004 år pris i medicin går till forskarna 

som fann ett direkt samband mellan 

mängden självmord och country musik 

som spelas av radiostationer. Tydligen är 

countrymusik deprimerande. Hur sambandet 

uppmärksammades är lite luddigt 

men vi gissar att någon av forskarna har 

blivit mobbad av en countryartist. Om 

korrelationen är sann så skulle countrymusikens 

darrande toner kunna bli ett 

starkt vapen i kampen mot en överbefolkad 

jord. 

snusKiGA änder 

[The first case of homosexual necrophilia in 

the mallard Anas platyrhynchos] 

Kanske den märkligaste artikeln någonsin 

publicerad. Rubriken lyder: Det första 

fallet av homosexuell nekrofili hos 

gräsänder. Artikeln vann biologipriset år 

2003. Den går in på djupet av den snuskiga 

andens handling och beskriver förloppet 

med orden «Bredvid den uppenbart 

döda anden stod en annan andhane som 

besteg liket och började kopulera med stor 

kraft.» Cudos till anden som inte lät sig 

hindras av nyfikna fågelskådare. 

//deT andra PriseT 

neurOveTensKAP 

[Neural correlates of interspecies perspective 

taking in the post-mortem Atlantic 

Salmon: An argument for multiple comparisons 

correction] 

Kunskap är ett tvåeggat svärd. Med 

moderna verktyg kan hjärnforskare hitta 

hjärnaktivitet var som helst. Även i döda 

fiskar. 

simmA GenOm sirAP 

[Will humans swim faster or slower in 

syrup?] 

Om du någonsin har legat sömnlös och 

funderat på om man kan simma snabbare 

genom sirap eller vatten så kan du 

sluta klura nu. År 2005 gick kemipriset 

till ett forskarlag som har lyckats svara 

på den eviga gåtan. Svaret; man simmar 

lika fort genom båda. 

sillfisAr 

[Sounds produced by herring (Clupea 

harengus) bubble release] 

År 2004 gick priset i biologi till svenska 

forskare för deras studier angående sillars 

kommunikation via pruttar. Tro det eller 

ej, men upptäckten har stora politiska 

konsekvenser då det har visat sig att 

ljudet som antagits vara ryska ubåtar i 

Östersjön troligen bara är pratglada sillar 

som inte har lärt sig när det är läge att 

knipa. 

AnTiKrisTen GOrBAChev 

[Gorbachev! Has the Real Antichrist Come?] 

År 1993 gick priset i matematik till 

statistikern Robert W. Faids fantastiska 

prestation att räkna ut den exakta sannolikheten 

att Mikhail Gorbachev 

är antikrist. Hans noggranna 

beräkningar och användande av 

tillgänglig data gav till slut den 

exakta sannolikheten 1 på 710 

609 175 188 282 000. 

Så troligen är inte 

Gorbachev bringaren 

av undergång.

nobel nigHtcap 

– festen där du är långt ifrån smartast 

Det börjar dra ihop sig till 

kårens mest storslagna fest 

på fyra år. Det handlar om 

festen som enligt Nobelstiftelsen 

inte får kallas Nobelbankettens 

officiella efterfest, men som ändå förknippas 

starkt med den. Det handlar om 

en fest som det ryktas att kungen varit 

på, men som det inte finns några säkra 

källor på. Det handlar om Nobel Night- 

Cap, festen som det är mycket hysch-hysch 

kring och som det är få förunnat att 

bli bjudna på. OL träffade projektledaren 

Marianne Fjelberg och näringslivsansvariga 

Nina Morawetz för att prata lite 

om den stundande festen. 

Något som många säkert har hört 

om och kanske rent av blivit upprörda 

över är det faktum att åtminstone de 

två senaste gångerna THS anordnat 

festen gick man back med flera hundra 

tusen kronor. Festen skulle egentligen 

inte kosta kåren någonting, alla pengar 

skulle komma från sponsring, men istället 

blev det i slutändan studenterna som 

fick betala. 

– I år har man lagt tryck på, redan 

från början, att det inte finns en chans 

i världen att THS kommer att betala ett 

underskott, berättar Marianne. I år har 

vi lagt upp flera stegbudgetar, så beroende 

på vilket sponsorbelopp vi drar in 

förhåller vi oss till en viss budget. 

En av de anledningar som gavs till 

förra gångens misslyckande var att 

sponsorerna drog sig ur väldigt 

sent, bara en kort tid innan festen. 

Detta var möjligt eftersom man 

faktiskt inte skrivit något kon- 

trakt med sponsorerna. 

– Jag skulle säga att vi ligger bra till 

med årets sponsring och jag tror att vi 

kommer dra in allt som vi siktade på i 

början, menar Marianne. Vi handlar 

efter det vi har kontrakt på. Nu har vi 

kontrakt på ett visst belopp men har 

fått «ja» på ett annat belopp, men vi 

förhåller oss till en budget som tillsäger 

det belopp som vi har kontrakt för. 

Detta innebär alltså att man i år 

bara använder upp de pengar som man 

är helt säkra på att få. Detta för att det 

ligger i allas intresse – projektgruppens, 

THS och medlemmarnas – att gå plus på 

det hela. 

När det gäller just kårmedlemmarna 

är det få förunnade som faktiskt 

får en möjlighet att gå på festen. Det är 

traditionellt så att de som är bjudna på 

Nobelbanketten också får en inbjudan 

till Nobel NightCap. Någon gästlista 

finns det inte tillgång till, den ger Nobelstiftelsen 

inte ut. 

– Det inte så svårt att räkna ut vilka 

som är bjudna till banketten, så vi bjuder 

in dem. Och vi spånar själva på 

vilka som kan tänkas 

komma. 

TexT//KATjA rAnTAlA 

fOTO//sTePhen KirK 

På frågan om det kommer några 

kändisar till festen svarar Marianne: 

– Vi kan ju inte lova något och vi ger 

inte ut vår gästlista. Men förra året 

twittrade Carl Bildt om festen och två 

högt uppsatta ministrar var där. 

Madde och Chris är inbjudna och det 

är för den delen resten av kungafamiljen 

också. Men hur gör man då för att själv 

få tag i en biljett och möjligheten att 

festa med celebriteter? 

– Det är ju ganska stängt, men det är 

klart att det är möjligt att komma in, 

säger Marianne. Till exempel kan man 

vara med i olika utlottningar. 

– Våra samarbetspartners kommer 

lotta ut biljetter via oss och de bjuder då 

indirekt in studenter, lägger Nina till. 

Och att crasha festen verkar inte 

vara en särskilt lätt uppgift. Det kommer 

finnas mycket vakter för att säkra 

huset och dess gäster. 

– Vi kommer att ha ett väldigt stort 

säkerhetspådrag i och med att det är 

så pass viktiga människor i byggnaden, 

förklarar Nina. Så att försöka bryta sig 

in är inte något jag rekommenderar. Det 

är inte värt. Det lättaste är nog att man 

flörtar till sig en plats som date till 

någon i projektet. 

Lyckas man inte med att få 

tag i en biljett får man 

Marianne Fjelberg 

snällt sätta sig ner och plugga till tentorna 

istället. Festen äger rum på måndagen 

i tentaveckan. Det är en tid när Nymble 

vanligtvis brukar vara fyllt till bredden 

med studenter som sitter och kämpar 

med alla ekvationer och liknande. I år 

blir det dock annorlunda. Från och med 

den första december stängs plan tre ner 

och successivt stängs hela huset. Den 

sjunde bommar Nymble helt igen. Frågan 

är ju då vart alla ska ta vägen, när 

alla studieplatser som Nymble erbjuder 

försvinner? 

– Tyvärr hamnar Nobeldagen på måndagen 

i tentaveckan i år. Klockan 16:00 

den sjunde december stänger Nymble 

helt, så säg att studenter inte pluggar på 

kvällar, då är det bara helgen man tappar 

och in i tentaveckan. Vi tycker verkligen 

att det är jättedumt, men det är lite 

sådant man får acceptera när det händer 

vart fjärde år och vi har lagt tighta scheman 

för uppbyggnad. 

Med en fest som kräver 

flera dagars uppriggning 

och så mycket utrymme 

undrar man kanske vad de 

bjudna faktiskt har att förvänta sig. 

– Allt, säger Nina, vi har låtit det faktum 

att Nobelfesten är ett svenskt pris 

influera temat. 

– Ja, du kan förvänta dig det du inte 

förväntar dig, instämmer Marianne. 

//hAr ni fesT, eller? 

vem är mAriAnne fjelBerG? 

Sedan hon gick på som projektledare 

har hon varit halvtidsarvoderad och 

sitter med i THS ledningsgrupp. Just 

nu har hon studieuppehåll för att kunna 

dedikera all sin tid åt festen. 

– Man ska ju inte bränna ut sig själv, menar 

hon. 

Vad är din roll som projekledare? 

- Min roll är att se till att allting flyter på 

och att tänka på alla detaljer. Jag vårdar 

relationer och ser till så att alla mår bra. 

Sedan är det väldigt mycket administrativt 

och jag har hjälpt till med sponsen som det 

varit väldigt högt tryck på i år. Vi vill göra 

en häftig fest men inte gå back. 

Vilken nobelpristagare skulle du vilja 

hänga med på festen? 

– Jag skulle nog välja Yamanaka (Shinya 

Yamanaka fick Nobelpriset i medicin tillsammans 

med John Gurdon – reds. anm.). 

Han kommer från Japan där det har varit 

ett jättesvårt år. Vi har haft kontakt med 

en sponsor från Japan som berättat att 

det varit «the great disaster» sedan Fukushima. 

Det här är den första stora internationella 

grejen som hänt i Japan sedan dess 

och som fått Japan att glömma det hemska 

som hände och istället fokusera på det här 

häftiga. Jag skulle vilja prata med honom 

om hur det känns att han har dragit upp ett 

helt folk och gjort dem lite mer lyckliga och 

stolta över sitt land. 


OSQLEDAREN #2 

Nina Morawetz 

fem snABBA Till mAriAnne 

Nobelbanketten 

Kaffe 

Nobel NightCap 

Té 

Sveriges Norges 

nobelpris nobelpris 

- Det där är ju taskigt, jag är ju 

norska. Jag skulle nog säga Sveriges 

eftersom vi pluggar på KTH 

och de är akademiska priser. 

Fredspriset är inte akademiskt på 

samma sätt. 

Nobelpriset 

Ig Nobel-priset 

Fyllekäk «Dagen efter» 

-brunch 

- Då frossar jag. 

5 

vAd är nOBel niGhTCAP? 

Nobel NightCap, NNC, är en fest som arrangerats 

sedan 1978, då en student tyckte att Nobelbanketten 

slutade för tidigt eftersom det ändå 

var festen för att fira ett av de största prisen i 

världen, Nobelpriset that is. Fram till idag har festen 

vuxit och istället för en vanlig enkel efterfest 

är det idag ett storslaget firande. De fyra kårerna 

i Stockholm som turas om att arrangera festen är 

de på SU, KI, Handels och 5KTH. källa: nobelnightcap.se 

23

BäStA GLöGGEN 

Julen för med sig många saker, varav en av dessa är glögg. Har du tröttnat på det gamla vanliga? Gillar 

du att prova något nytt? Eller är du en helt ny glöggdrickare och vet inte vad du ska köpa? No worries. 

Osqledaren satte sig ner i vanlig ordning för att testa på hela 22 stycken glöggsorter - allt för att hjälpa dig 

hitta i det stora glöggträsket. Vilken sort blir du sugen på att värma dig med i vinter? 

Testet är väldigt ovetenskapligt, och testförrättarna bestod av ~22 medlemmar ur OL-redaktionen med 

olika bakgrund och smakpreferenser. De blev ombedda att bedöma glöggen 

efter doft, smak, och upplevelse, samt betygsätta glöggen på en skala mellan 1–5. 

GOd jul GlöGG, 2,2 % 

Doft: Pepparkakig. Smak: Lite nejlika, varm saft. Upplevelse: 

Påminner om en dagisutflykt. Flaskan är inte den snyggaste och 

glöggen är väldigt söt och saftaktig – tyvärr lite intetsägande. Då 

den testades först blev den något av en referensglögg för testet. 

BeTyG 

3,2 

hAGA sTArKvinsGlöGG lAKriTs, 15 % 

Doft: Lakrits, hostmedicin. Smak: Hostmedicin möter turkisk peppar. 

Upplevelse: Som en misslyckad kombo av den värsta glögg 

och den värsta lakrits. Är nog dock najs som varm shot. Flaskan är 

bedrägligt fin – «som ett skogsrå som lurar ut en i lakritsträsket». 

1,3 

herrljunGA APelsin/ChOKlAd, 2,2 % 

Doft: Förförisk choklad. Smak: Choklad. Upplevelse: «Ischoklad!» 

utbrister Anders, och jag frågar «Till smak eller doft?» «Ja… både 

och. Jag bara skrek ‘ischoklad’.» Redaktionen säger att den nog är 

najs i en termos med rom, under en solig skiddag. Annars funkar 

den som aperitif men inte primärglögg, då den inte riktigt känns 

som... glögg. 

3,1 

herrljunGA KörsBär/liKör, 2,2 % 

Doft: Körsbärsgodis. Smak: Cocktailkörsbär. Upplevelse: «Någon 

borde straffas för det här.» «Luktar och smakar fel.» Syntetisk körsbärssmak 

verkar inte vara en höjdare hos redaktionen. Eftersmaken 

beskrivs både som mandelmassa och brända däck. 

1,5 

iKeA GlöGG, 0 % 

Doft: Svartvinbärsté. Smak: Svartvinbär. Upplevelse: Ikeas glögg 

beskrivs som en charterversion av glögg, att den mest smakar saft 

med kryddor. Redaktionen frågar sig vart julen tog vägen och varför 

denna glögg ens får kallas glögg. 19 kr. 

2,1 

TexT//CArOline ArKensOn 

fOTO//elisABeTh inGvAr 

vinTerGlöd eKO, 10 % 

Doft: Spritig, på ett bra sätt. Smak: Vinaktigt, lite ingefära. Upplevelse: 

Mer vin än saft. Bra att ha hemma för att bjuda på. 

Glöggen gör inte så mycket väsen av sig – aningen medioker. Syrlig, 

som ekologiskt brukar vara. 

eKO 

1:a 

2,5 

BlOssA läTTGlöGG, 2,2 % 

Doft: Svag glögg. Smak: Varm, avslagen Pommac, eller som en 

piggelin. Upplevelse: En helt okej, mjuk men lite för sliskig glögg. 

Redaktionen föreslår att den nog är godare om den spetsas. 

2,2 

herrljunGA PärOn/COGnAC, 2,2 % 

Luktar: Doftar svagt av spya. Fjortisfylla. Smak: Varm päroncider. 

Upplevelse: När doften av spya nämns blir den för många i redaktionen 

odrickbar. Martin säger att «Man blir inte så jävla taggad på 

den här.» Kanske passar den bättre kall? Päron och glögg verkar i 

vilket fall inte samarbeta väl. 

1,1 

mATildAs GlöGG, minsT 5 %, mAx 25 % 

Doft: Stickande. Smak: Fyllig. Upplevelse: Riktigt god. För 

tankarna till portvin och den upplevs kanel-ig, men kanske lite 

väl stark. «Kontrasten blev så kraftfull också efter att ha druckit 

det där joxet», säger Olof och pekar på en annan glögg i testet. 

Läs receptet för Matildas glögg: [ http://bit.ly/ol_glogg ] 

4,6 

GryThyTTAn sKOGsGlöGG, 15 % 

Doft: «Mmm... Gott». Smak: Sur. Upplevelse: Redaktionen delas 

upp i två läger, där det ena tycker att glöggen är perfekt och en riktig 

vuxenglögg, och där det andra anser att glöggen är obehaglig. De två 

lägren är dock överens om att den «slår till» och är plötslig – skillnanden 

ligger i om man anser det vara bra eller dåligt. 

3,9 

sATurnus whisKyGlöGG, 1,2 % 

Doft: Rökig kåta, mumsig skogsutflykt. Smak: Rökig. Som skog och 

cigarr. Upplevelse: Att det bara är ett stänk av whisky i glöggen är 

lite av en besvikelse för redaktionen, som gillar glöggen men önskar 

mer av whiskysmaken. «Den är som saft... fast vuxensaft». 

3:a 

eKO 

3,6 

BlOssA yuzu/inGefärA, 15 % 

Doft: Ingefära madness. Smak: Ingefära/rabarber/wasabi. Upplevelse: 

Absurd! Mer spännande än god. «WTF?» Nej, att detta är en 

glögg håller inte redaktionen med om. Och frågan alla ställer sig lyder: 

“vad är yuzu?” 

2,2 

BlOssA linGOn, 2,2 % 

Doft: Inget speciellt. Smak: Lingondricka. Upplevelse: Lingon, lingon, 

lingon. Som att dricka lingondricka till köttbullarna på IKEA. 

En bra upplevelse, alltså. En mysig, varm bärdryck med lagom mycket 

lingonsmak. 

3,1 

sATurnus hAllOnlAKriTssKAlle, 0 % 

Doft: Hallonlakritsklubba. Smak: Hallonlakritsklubba. Upplevelse: 

Ingen glögg, men dock en godisaktig groggbas. Lite för söt och 

påminner lite för mycket om sirap. Redaktionen hade därför velat se 

en lite tyngre variant av denna glögg, som inte är lika mycket godis. 

2,8 

herrljunGA linGOn/PePPArKAKA, 2,2 % 

Doft: Tebutik. Smak: Stearinljus. Upplevelse: En glögg som smakar 

både tvål, bränt och fabrik, samt som upprör. Den smakade inte 

pepparkaka 

1,4 

TeGnér & sOn eKO wilKens fAT, 14,5 % 

Doft: Kardemumma. Smak: Kryddigt och gammeldags. Upplevelse: 

Det här är en riktig glögg! Glöggen med stort G. Redaktionen 

blir glad, trots att den är lite besk. Den är väldigt god och smakar 

länge. Perfekt att bryta av mot sin favoritglögg. 

slAsKen - En Salig blandning. prOcEnTHalT Okänd. priS OvärdErlig. 

Doft: Lakrits. Smak: Lakrits 

och svartvinbärssaft Upplevelse: 

Anders provsmakar häxblandningen, 

numera döpt till 

Kräkhäxan, och tar en andra 

klunk för att fånga upp en 

mandel. Krähäxan var kall, och 

3,9 

mandeln var inte god. Jag frågar 

Anders om den har en hint av 

kräk. «Nää... alltså... nää... den 

smakar inte kräks. Lakritsen tar 

över» svarar Anders innan han 

tar en sip till... Vi får även höra 

från ett håll att «På Kemi... Om 

BlOssA sTArKvinsGlöGG med rOm, 21 % 

Doft: Sticker i näsan, som en käftsmäll. Smak: Lite rom, men mest 

sprit. Upplevelse: Den osar och sticker i ögonen, och smakar för 

mycket sprit. Stephen föreslår att den passar lite vuxnare personer 

vid ålder «typ 90, 100 år..» 

Anders dricker något så brukar 

vi andra låta bli. Det är en standard.» 

och Anders konstaterar att 

«Det är konstigt, men vettigt. 

Folk kan liksom inte stänga av 

sina smaklökar som man bör 

kunna.» 

2:a 

eKO 

2,8 

BlOssA AlKOhOlfri GlöGG, 0 % 

Doft: Nada. Smak: Klassisk glögg. Upplevelse: En referensglögg - 

en glögg som smakar så som man tänker sig att en glögg ska smaka. 

Lite trist och lite för traditionell i jämförelse med allt annat crazy 

som provas under kvällen. 

2,3 

dufvenKrOOKs vinGlöGG, 10 % 

Doft: Kanel. Smak: Kardemumma. Upplevelse: Den vänder sig 

och kapsejsar i munnen. Den är som ett feldimensionerat recept 

som utmynnat i en bulle där kardemumma använts istället för mjöl. 

Referensen “som att hångla med en diskmaskin” ges. 

2,5 

sATurnus GlöGG med ChOKlAd, 2,2 % 

Doft: Choklad. Smak: Karamellig choklad. Upplevelse: Den är lite 

för saftig, lite för söt, lite för vattnig. Martin föreslår att «Saturnus 

verkar inte ha förstått att detta inte är glögg – de vill egentligen göra 

saft». 

2,4 

riPA eKO BAG-in-BOx, 12 % 

Doft: Saft. Smak: Standardglögg. Upplevelse: En glögg som är 

bra att ha hemma. Den är lite besk, men helt okej. En trevlig, vanlig 

glögg. Kirk yttrar orden «bränd halsmandel», men vet inte riktigt 

vad han menar med det. 

4,2 

mumm COrdOn rOuGe BruT ChAmPAGne 

Doft: Frisk. Smak: Fräsch. Upplevelse: Konstigt med en kall glögg 

med bubblor. Det är snålt med glöggkryddor vilket gör den aningen 

oglöggig, men den är fräsch och fin. Bra till nyår. Trots färre 

referens ramar inom champagnedrickandet är den mycket god. 

Testets... Bubblare. 

God jul! 

3,5

jul med mATildA //Ol TräffAr: GlöGGmäsTAr’n 

Gör EGEN GLöGG 

2 

Jag tog mig an uppdraget att göra egen 

glögg med stor entusiasm. Efter att ha 

finkammat internet efter olika recept, 

tips och blandningar frågade jag om råd 

från nära och kära. «Brännvin» sa pappa. 

«Ingen honung», sa min moster. Med 

dessa erfarna kockars instruktioner i 

ryggen kunde inget gå fel. Deras ord lyste 

likt stjärnan i öster då jag navigerade 

mig fram, från Systembolagets välfyllda 

hyllor, sneddandes över Solna Centrums 

sTeG 2 

Jag slog på brännvinet och lät stå i ungefär en halv dag. 

Här kan man välja lite hur länge man vill låta spriten 

suga smaken ur kryddorna. Längre tid går bra men det 

finns en risk att det blir beskt. Se för guds skull till att 

du har en tättslutande förpackning för detta; ner i en 

bra kanna med lock eller tillbaka i brännvinsflaskan. När 

smaken är klar filtrerar du bort kryddorna. Jag använde 

vanligt kaffefilter. Detta är viktigt då det inte är gott att 

värma upp kryddorna, samt att om man sparar glöggen 

vill man inte att den ska ändra smak när man vänder 

ryggen till. En kommentar här är att jag först gjorde en 

provsats då kryddorna legat i en halv dag. Denna glögg 

blev enligt min syster «den bästa hon någonsin druckit». 

När jag sedan gjorde huvudsatsen hade kryddorna legat 

i en dag till och drycken blev beskare. Detta parerade jag 

med mer socker. Denna glögg blev enligt samma syster 

«en tribute till den bästa glögg hon någonsin druckit». 

Den blev fortfarande god men nu sötare. 

TexT OCh fOTO//mATildA KABA-liljeBerG 

ofärdiga stenläggningar och ner för de 

mörka trapporna mot ICA:s kryddhyllor. 

Väl hemma igen pustade jag ut med 

mitt byte och förberedde för etapp två, 

den alkemiska fasen, när mina ingredienser 

under omrörning och frammuttranden 

skulle bli till flytande guld. Igen 

sökte jag råd hos mina två vise kockar. 

«Det är äckligt när det blir för sliskigt» 

sade min moster. «Brännvin» sa pappa. 

Det som skedde nu var i tre steg. 

2 

steg 1: Förbered kryddblandning och 

häll på spriten. steg 2: Låt stå tills 

spriten tagit smak och filtrera bort kryddorna. 

steg 3: Värm upp och blanda 

med vin, socker och övrig smaksättning. 

Följer man dessa tre steg kommer man 

komma iland. Däremot är det fritt fram 

att byta och mixtra med kryddblandning, 

sprit, vin och ytterligare smaksättare. 

Jag har använt brännvin, rött vin 

och portvin som den extra smaksättaren. 

sTeG 1 

Jag kryddade brännvinet med olika kryddor; ingefära, 

kanel, kardemumma, nejlikor och pomeransskal. Efter 

att ha läst att kardemummakärnorna skulle stötas 

mortlade jag dem med hjärtats lust och kände stor salighet 

då doften spred sig i köket. 

sTeG 3 

Jag hällde upp brännvinet som nu fått en härligt vacker 

bärnstensfärgad nyans i en kastrull tillsammans med 

vinet. Dessa två värmde jag upp och tillsatte socker. 

Jag var restriktig med sockret, hällde på lite i taget och 

smakade av. Rör runt ibland för att det inte ska fastna 

i botten. Då sockret lösts upp är glöggen färdig. Här 

hällde jag även i ytterligare en smaksättare, portvinet. 

Glöggen är nu färdig att servera. Hela köket luktar jul. 

Dina gäster tittar på dig med respekt. Du serverar med 

självsäkerheten, och självklarheten, hos en värd som 

just serverar sin egengjorda glögg. 

SE HEla rEcEpTET: 

[ http://bit.ly/ol_gorglogg ] 

so you think you can glögg? 

Jag knackar på hans dörr i ett lägenhetskomplex 

i Edsbergsocken vid tretiden 

på eftermiddagen. Solen håller på att gå 

ned och mysigheten börjar infinna sig. 

Det är perfekt tid för glögg. Porten slås 

upp och där står han; den självutnämnda 

glöggmästaren, Thomas Backlund. 

Hej Thomas. du är ju lite av en glöggentusiast, 

har det alltid varit så? 

– Jag har alltid gillat glögg men det var 

för ca fyra år sedan som intresset tog fart 

ordenligt. Det var i samband med längdskidedagar 

med en vän. En dag i skogen 

följdes gärna av en varm middag, och sedan 

soffmys med glögg och Playstation 

vid brasan. 

Mellan vilka datum är det glöggsäsong? 

– Vi tjuvstartar lite nu. Om man bor i 

norra delen av landet så kan man börja så 

fort första snön faller, annars börjar man 

på glöggens dag som i år infaller första 

december, sedan är det okej att dricka 

hela januari ut. Enligt Kung Ladulås får 

så är det dock ok att dricka glögg så länga 

man kan skida mellan stugorna. 

Vad är Glöggens dag och vad har Kung 

Ladulås med glögg att göra? 

– Glöggens dag har så länge någon kan 

Glöggen, eller det glödgade vinet, 

har inte alltid haft en egen dag. 

Men så länge någon kan minnas 

infaller den vid snö första lördagen 

efter att glöggen släpps på Systembolaget, 

annars första lördagen i 

december. Glödgat vin var förr i tiden 

något bönder hade för att stärka själen 

med innan, under och efter alla viktiga 

moment de ställdes inför. Enligt praxis 

fick var bonde inte dricka mer än 3 

liter glögg i veckan. Detta var givet 

minnas firats första lördagen efter att 

glöggen släpps på Systembolaget. Den 

instiftades av Kung Ladulås för att han 

skulle ha en dag per år att fira sina många 

barns födelsedagar. Ungefär som fars 

dag fast för barnen. Därför är glögg är en 

social företeelse som skall avnjutas med 

vänner och familj. 

Finns det några praxis runt glöggdrickandet 

som man bör följa? 

– Ja det finns en del riktlinjer. Glöggtillbehör 

är nästan obligatoriska om man 

inte är sjukt sugen förstås. Är man ute 

och skidar så kanske man inte alltid har 

med sig en påse russin och då kan det 

fungera att dricka glöggen ren. Värt att 

tänka på är att alkohol normalt sett är en 

social syssla, men med glöggen är det ok 

att göra ett litet undantag. 

Du har berättat att du gör mycket 

glögg själv, har du några riktlinjer till 

förstagångsbryggare? 

– Kolla på internet. Det finns väldigt 

många bra sidor där ute som ger fina tips 

för hur man gör sin egen glögg. Börja 

med att utgå från ett mustigt vin. Fråga 

på Systembolaget som brukar ha bra koll. 

Sen är det bara att krydda efter smak. 

Kryddorna pomerans, kardemumma, 

ingefära, kanel och kryddnejlika är den 

heliga femenigheten vid glöggbryggning. 

allT du bEHövEr vETa Om: GlöGGens dAG 

vis bara riktlinjer och bönderna litade 

i första hand på sitt eget omdöme för 

att bestämma mängderna. Det var på 

den tiden Magnus Ladulås var konung. 

Han brukade låsa in bönderna i deras 

lador för att de skulle kunna dricka 

sin glögg i fred. Medan han själv drack 

tallbarrste med husmor. Det är därifrån 

det gamla uttrycket «vi har nog 

alla lite Ladulås i oss» kommer ifrån. 

Ladulås som var en god familjefar fick 

givetvis svårt att hålla koll på all sin 

Kör efter recept på nätet men anpassa 

efter egen smak så brukar det bli bra. 

Man kan jäsa sin glöggbas själv, men utgå 

från vin första gången du gör glögg för att 

få lite vana. 

Har du några tips att tänka på när man 

skall dricka glögg? 

– Ja, när man värmer glöggen så är den 

klar att tas av när första bubblan syns. 

Man vill ju inte förlora för mycket av alkoholen 

eftersom den hör julen till. Undantaget 

är om man råkar vara gravid. Då 

kan man lämna glöggen kvar ett tag extra 

på plattan. Se till att dricka mycket av 

glöggen. Det är bara jul en gång om året 

och då gäller det att passa på. 

Jag lämnar Thomas några timmar senare, 

lätt snurrig, både av glöggen och 

alla intryck. Hans trevliga anekdoter om 

glöggens innersta väsen har kickstartat 

min julkänsla och jag förstår hans entusiasm. 

Det är med tindrande ögon och 

lätta steg som strosar hemåt genom 

Stockholmsnatten. 

avkomma utmed riket. Han var enligt 

legenden sifferdyslektiker och kunde 

inte minnas allas födelsedagar. Det var 

då Kung Ladulås instiftade Glöggens 

Dag. För att hylla alla sin avkomma i 

riket på en och samma dag. Som fars 

dag, men för barnen. Så se till att samla 

ihop din familj och vänner och fira 

tillsammans Glöggens Dag lördagen 

den 1:a december! 

– Thomas Backlund 

TexT//Anders nilssOn 


OSQLEDAREN #2 

d 

d 

27

OL Gör 

THE OTHERS 

svängandes i rep och hängandes i trapetser – vi tar pulsen 

på docH – dans- och cirkushögskolan – och får de 

bästa tipsen på vad man gör om man känner sig stel i 

ryggen under en föreläsning. 

text//eLISABetH INGVAR ocH SARA edIN 

Foto//SARA edIN 

Till skillnad mot förra gången vi klev över 

gränsen till the Others visste vi denna gång 

precis vart vi skulle. Mot den berömda DOCHskylten. 

De fyra silverbeklädda versalerna 

utgör ett landmärke på KTH Campus Vallhallavägen 

likt hollywoodskylten i Los Angeles. 

Dock (doch...) är skylten placerad på marken 

framför entrén istället för på ett berg. Rimligt, 

eftersom campus faktiskt saknar berg. 

När vi kliver in utbyter vi 

några snabba blickar för att 

bekräfta att båda är redo. 

Blickarna övergår snabbt till 

ett gemensamt «woooaw» - ena väggen 

i hallen är en lång färgskiftande glasvägg 

som får hela korridoren att skimra 

likt ett clowndisco. Vi fortsätter till 

TexT//elisABeTh inGvAr OCh sArA edin 

fOTO//elisABeTh inGvAr 

kafeterian där vi snart träffar en pigg 

Tove Hellkvist, informationsansvarig på 

högskolan, tillsammans med en utvald 

skara DOCH:are. Varsin kopp kaffe och 

ett antal presentationer senare sätter vi 

oss ned. Alla har mycket att berätta om 

skolan och inte sällan blir det svårt att 

hänga med i den ivriga konversationen. 

DOCH startades 1963 och är en 

konstärlig högskola för utbildning och 

forskning i dans och cirkus. Sedan 2006 

har högskolan legat på campusområdet 

och erbjuder både kandidat- och masterprogram 

i ämnena. Skolan med sina 

program är väldigt fysiskt krävande. 

«Om någon kommer till skolan sminkad 

undrar man verkligen vad som är på G», 

berättar Per Bror Tillö, utexaminerad 

danspedagog och ordförande för STU- 

DOCH. Efter en halvdag på DOCH kan vi 

bekräfta att vi inte såg en enda student 

iklädd något annat än mjukiskläder. 

Ansvarig för kandidatprogrammet 

i modern och samtida dans, Kristine 

Slettevold, berättar att det är runt 

270 sökande varje år och att kring 6% 

blir antagna (snabb uträkning av vår 

gode vän TI-82). För att komma in på 

dansprogrammen krävs både standardbehörighet 

och särskild behörighet 

genom dansprov, som ser olika ut beroende 

på vilket program man söker. 

Skolan har dessutom fristående kurser. 

Dock (doch...) är antagningsgränsen 

också där hög, och dessvärre inte något 

för teknologen med koordination som 

ett kylskåp. 

Vidare till frågan som får den halvan 

av «OL gör»-duon med talangen att 

klockrent imitera ett clownskratt att 

småflina medan den andra halvan bör- 

jar se sig nervöst omkring. «Finns det 

några clowner här?». Sebastian Printz, 

musiker och chef för musikenheten, 

svarar snabbt att så inte är fallet. «Snart 

kommer däremot en fristående kurs i 

magi». Magi?! Hur många av er fick just 

en nyantänd längtan efter det där hogwardsbrevet 

på posten? Det fick vi i allafall. 

Kontrasten mellan KTH 

och DOCH växer sig starkare 

då Hellkvist berättar att man 

ibland kan hitta studenterna 

vilandes i märkliga positioner runtom 

i korridorerna. Varpå Slettevold fyller 

i «Tätt, tätt och vilar! De ligger ibland i 

en hög ovanpå varandra» följt av Printz 

som berättar att han sett studenter stå 

på händer i lunchrummet. Sannerligen 

har dansarna en helt annan syn på den 

kroppsliga fysiken än teknologerna. 

Tänk dig att du sitter på en föreläsning 

och ryggen börjar bli stel. Vad skulle 

du göra? Studenterna från DOCH har 

svaret; för dem är det självklart att resa 

sig upp mitt under föreläsningen för att 

sträcka på sig, gå runt eller bara sätta sig 

på golvet och lyssna. 

Bilden av den rastlösa DOCH:aren 

fick oss att fundera på hur en tenta på 

skolan egentligen ser ut. Hinner tentavakten 

valla tillbaka alla de kringvandrande 

tentanderna till sina platser? När 


OSQLEDAREN #2 

//Ol Gör 

vi frågar hur ofta studenterna skriver 

tenta får vi reaktionen «Nej usch, nej 

aldrig». Tillö berättar sedan att examinationen 

istället går till på andra sätt, ofta 

praktiskt genom videofilmade dansprov. 

Våra teoretiska hjärnhalvor 

vägrar ge sig och försöker desperat: 

«Beräknar ni centripetalkraft i volter 

och sånt?» och ja, det gör de. På sitt sätt. 

Utan vare sig matematiska formler el- 

“om någon kommer 

till skolan 

sminkad undrar 

man verkligen vad 

som är på g” 

ler räknehäften beräknar de rörelsen i 

kroppen. När rörelsen behärskas är den 

automatisk och spontan, det enda som 

behövs är en redig dos kroppskontroll. 

Slettevold vänder sedan på frågan och 

menar att istället för att applicera vetenskap 

på rörelse, kan det vara intressant 

att göra tvärtom. Vad kan deras kunskaper 

göra för forskningen? 

Samarbete mellan KTH och DOCH 

sker inte bara genom forskning, den 

egentligen största sammankopplingen 

29

Ol Gör 

mellan skolorna (borträknat gemensamma 

koordinater) är en delad ITinfrastruktur. 

De har allihop ett KTHkonto 

och är överrens om att det är en 

väldigt bekvämt att de slipper tänka på 

det. 

de har ett koncept 

kallat ‘kom och 

dansa’ för barn, 

vuxna och kylskåp. 

Nåväl. Snabb vändning från forskning 

till fest. Hur är det med studentlivet 

på skolan? Jorå. Givetvis har de en styrelse 

och en insparksfest, men att vara 

schemalagd 9–17 varje dag i tre års tid 

gör studenterna trötta. Det blir svårt 

att varken hinna eller orka uppehålla 

ett blomstrande studentliv. Tillö hälsar 

dock (doch... .. .) att DOCH:arna blir väldigt 

glada över inbjudningar till pubar 

och gasquer från KTH. 

Det var snart dags för Slettevold att 

gå då hon skulle ha lektion. Som små 

tomtar tassar vi efter. Skorna av och in 

i en sal där studenterna värmer upp till 

musiken genom att medvetandegöra 

och utmana kroppens rörelsemönster 

till musiken. Obestämt och improviserat 

låter de kroppen sköta sitt. Ingen märker 

att vi är där. Mäkta imponerade står 

vi med glosögon och iakttar. Det enda 

ljud som hörs är enkla trumslag, och 

dansarna sveper över golvet, rullar, hoppar 

och slänger sig från en rörelse till en 

annan i ett organiserat kaos. Snart har 

Printz hunnit ikapp oss. Han smiter förbi 

och börjar plinka på flygeln som står i 

salens hörn. Studenterna fortsätter som 

om ingenting har hänt. Som att vi två aliens 

inte alls trampat in, utan som att de 

är dansen i sin helhet. 

När vi trodde vår intryckskvot var 

fylld var det dags att lämna byggnaden 

och besöka cirkusdelen av DOCH. Mitt 

emot B-huset och Fysiksektionens sektionslokal 

ligger cirkushallen. Vi passerar 

ett knallrött kök med lampskärmar i 

form av gröna ballerinakjolar, låten Black 

Cadillacs av Modest Mouse spelas i högtalarna 

och korridoren har fönster som 

vetter in mot träningssalen. Det är en 

stor lokal och studenterna hänger från 

taket i trapets och rep. Vi ser muskelpaket 

göra volter från pålar och jonglörer 

i världsklass. Tydligen har de utnämnda 

världsmästarna i jonglering, tre år i rad, 

studerat på just DOCH. Vi kan inte låta 

bli att återigen utbyta blickar. Med våra 

ryggsäckar, skjortor, anteckningsblock 

och kamera känner vi oss lite lätt malplacerade 

bland all jonglering, trapets, 

handstående, partrapets, parakrobatik, 

kinesisk påle.... Tjae, egentligen allt man 

kan (och inte kan) tänka sig. Allt vi ville 

var att slänga oss ut i salen och försöka 

efterapa deras rörelser. Hela rummet 

genomsyrades av vighet och kroppskontroll 

- vardagsmat för dem men väldigt 

spännande för oss som betraktare. 

Gunilla Egevi, administratör 

på administratör på 

institutionen för cirkus, berättar 

att cirkusutbildningen är 

uppdelad på två olika sätt. Varje förmid- 


OSQLEDAREN #2 

//Ol Gör 

dag har studenterna teknikträning på 

sina discipliner, medan eftermiddagen 

behandlar ämnen kring scennärvaro, 

dramaturgi och teori. De flesta studenter 

har två discipliner; en huvud- och 

en deldisciplin. De jobbar ofta med att 

komma på nya trick och utmana gränser. 

Hela utbildningen ges på engelska då 

ungefär hälften är internationella studenter. 

Egevi fortsätter sin rundtur med 

oss runt broarna i taket på jättesalen där 

vi tittar ned på cirkusträningen. Med ett 

noterande leende säger hon att eleverna 

måste vara beredda på att lämna Sverige 

efter utbildningen för att turnera runt i 

världen med olika sällskap och trupper. 

Till vårt stora förtret märker vi 

att rundturen börjar lida mot sitt slut. 

Vadå? Vi som vill dansa och volta för 

evigt?! Även om vi gör perfekt slumpartat 

formade hjulningar och eventuellt 

kan stå på händer ett par sekunder passar 

vi inte riktigt in. Som ett sympatiplåster 

fick vi under besöket reda på att 

det kanske ändå finns en plats här för 

oss kylskåpsteknologer, trots de höga 

intagningskraven. De har ett koncept 

kallat Kom och dansa för barn, vuxna och 

kylskåp, som leds av studenter i syfte att 

öva på sin pedagogiska teknik. DOCH 

hälsar vänligt att vi alla är välkomna att 

komma och stappla någon gång. «Schysst» 

säger vi och gör sedan en perfekt 

bakåtvolt i huvudet. 

31

jesús 

–StuDENtERNAS fRäLSARE 

«Jesus har varit en positiv kraft för studenterna 

på Arkitekturskolan. Han har arbetat 

för en trevligare och öppnare miljö där studenter 

och lärare kan samverka och kommunicera», 

så låter en del av den motiveringen 

för «Årets lärare» – Jesus Azpeitia Seron. 

Det första vi möts av när vi 

står vid cafeterian på arkitekturskolan 

är en väldigt glad 

Jesús. Medan vi går till ett 

grupprum för att intervjua honom går 

vi förbi den öppna miljön – ritsalarna - 

där arkitektstudenterna sitter och jobbar 

med sina projekt. Alla verkar väldigt 

engagerade i det de gör. Enligt Jesús är 

studenterna väldigt duktiga men överambitiösa, 

och menar att de måste vara 

försiktiga och se till att sova. Jesús hade 

en idé om att man skulle stänga datasalarna 

under helgerna, men det förslaget 

gick inte igenom. Redan här börjar jag 

förstå varför han har blivit nominerad, 

en lärare som förstår att studenter be- 

TexT//lidijA murselOviC 

fOTO//PhiliP wessmAn 

höver tid för annat mer än bara att studera. 

Det hela började år 1971 i Spanien, 

en framtida arkitekt och lärare föddes. 

Han visste redan som åttaåring vad han 

ville göra som vuxen; rita hus. I andra 

halvan på 90-talet bestämde Jesús sig 

för att åka till Sverige som utbytesstudent. 

Han stannade i ett år och åkte sedan 

hem till Spanien igen för att slutföra 

sina studier. År 2001 flyttade han till 

Sverige permanent. Han säger att han är 

väldigt lugn för att vara spanjor och att 

kulturen här passar honom. Väl i Sverige 

började han att utbilda sig till lärare – ett 

yrke han brinner för. I Europa är det traditionellt 

och en prestige att arkitekter 

även jobbar som lärare, därför tycker 

han att det kändes som en naturlig följd. 

Nu har han jobbat som lärare på KTH i 

sju år och har precis skrivit kontrakt på 

ytterligare fem år. 

När jag frågar honom hur det känns 

att ha vunnit börjar han le lite och säger 

att det känns jättestort och väldigt roligt. 

Han har i många år försökt att göra 

ändringar på skolan och menar att det är 

som att man får lite betalt nu, en slags 

respons. 

Som lärare på Arkitekturskolan 

jobbar man bara deltid, 

40 % av sin tid spenderar han 

på skolan och resterande 60 % 

jobbar han på kontor inom arkitektbranschen. 

Just nu är han ansvarig för 

Inditex Scandinavia och har bland annat 

varit med och ritat alla nya Zara-butiker 

sedan december. Ett annat projekt som 

han tidigare har varit med om att rita är 

kongress- och hotellanläggningen Waterfront 

i centrala Stockholm. På KTH 

är hans huvudroll som examinator för 

examensarbetet på grundnivå, arkitekternas 

kandidatexamen. 

Det är ganska vanligt att man som student 

på Arkitekturskolan refererar till övriga KTH 

som den ”andra sidan”, och vice versa. Jesús 

egna tankar om detta är att det är ganska 

olika miljö på de olika utbildningarna, speciellt 

när det kommer till examinationen De 

flesta KTH-studenter är vana att läsa en kurs 

och avsluta med en tenta. På arkitektur är det 

utbildningsupplägget ganska svårt att tillämpa. 

Istället examineras både det som händer 

i ritsalen och själva slutresultaten, även om 

slutresultatet inte är det viktigaste. Jesús menar 

att lärarna uppmuntrar studenterna att 

ta risker, vilket leder till att man lär sig nya 

saker. När jag frågar honom vad han har för 

tips till andra lärare, för att göra undervisning 

mer intressant och lärorik, svarar han att 

det är viktigt att man utgår från studenternas 

egna intressen. Han släpper det faktum att 

han ska driva allt och låter studenterna välja 

utifrån intressen, mest kontrollerar att de 

lär sig det de ska istället för att dirigera hela 

arbetet. Han tycker att en lärare ska fungera 

mer som en coach och de ska finnas där för 

att hjälpa sina studenter att utvecklas. Det är 

en prestige att vara lärare och om man bara är 

där för lönen kanske det inte blir ett så bra utbyte 

mellan lärare och studenter. Jesús tycker 

nämligen att det är det roligaste med läraryrket, 

utbytet och kontakten man får med sina 

studenter. De har ibland idéer som han aldrig 

hade tänkt på och lär sig själv något nytt varje 

dag. Detta hjälper honom att utveckla sig som 

arkitekt. 

Det är inte så svårt att förstå 

varför studenterna på arkitektur 

nominerade Jesús till ”Årets 

lärare”. Han är allt det där som 

man vill att en lärare ska vara. Han är glad 

och trevlig och jag får känslan av att han 

gärna vill skapa kontakt med sina studenter. 

Samtidigt som han ställer krav på dem ger 

han dem stor frihet att välja projekt utifrån 

sina egna intressen och hjälper dem sedan på 

vägen för att få ut så mycket kunskap de kan, 

och ett bra resultat såklart. Det faktum att 

han tycker att han lär sig nya saker från sina 

studenter tyder även det på att han är väldigt 

öppen för nya idéer och att hans pedagogik är 


OSQLEDAREN #2 

//åreTs lärAre 

väldigt innovativ. Jag får även känslan av att 

detta är en människa som verkligen bryr sig 

om sina studenter och vill främja en god studenthälsa. 

Självklart är det så att denna typ 

av pedagogik inte kan tillämpas på alla typer 

av kurser, men det finns många lärare som 

skulle kunna lära från Jesús och försöka att 

agera mer som en coach snarare än en lärare 

som bara är där för att lära ut. Som student 

är man oftast begravd i sina studier och då 

kan det vara uppfriskande att vara begravd i 

studier som känns uppmuntrande och värda 

att lägga ner så mycket tid på! Och som Jesús 

själv säger: Glöm inte att ha roligt! 

jesús AzPeiTiA serOn 

född 1971 

ursPrunG spanien 

BOr på söDer meD sambO 

jOBBAr sOm lärare på kth arkitekturskOlan, 

inDitex scanDinavia 

inTressen biO, läsa, yOga 

fAvOriTByGGnAd På CAmPus 

kårhuset, av sven markelius, unO åhrén 

5 

åreTs lärAre 

Varje höst utser THS årets lärare i samarbete med 

Ericsson. Sektionerna nominerar varsin kandidat 

i ett demokratiskt förfarande under hösten. En 

kommitté inom THS utbilning utser sedan den 

nominerade som bäst främjar pedagogisk utveckling 

till ”Årets lärare”. 

5 

33

håLEN på cAmpUS 

Campus Valhallavägen har gått in i en fas där mängder av förändringar 

sker överallt. Vart man än går står det byggmaskiner och 

avspärrningsstängsel i vägen. Som det är nu, när informationen 

ibland är skral och framkomligheten är dålig, känns dessa projekt mer 

som något onödigt ont. Det gör det kanske svårt att föreställa sig de 

förbättringar av campus som de kommer medföra. OL tänkte därför gå 

igenom de olika projekten, för att titta lite på hur de kommer påverka 

vardagen idag och vad de kommer bidra med i framtiden. 

1 

ArKiTeKTursKOlAn 

Först och absolut 

störst i termer av påverkan, 

dels av det fysiska 

men också av det estetiska 

KTH är arkitekturskolan. De 

flesta av oss har en åsikt om huset 

som byggs mitt i hjärtat av campus. 

Syftet med huset är att integrera 

arkitektstudenterna på campus 

Valhallavägen, samt ge arkitektur 

de nya lokaler de är i behov av. 

Framför allt sedan förra årets tragiska 

brand. 

Rent estetiskt kommer den 

nya skolan utgöra något av en historisk 

förändring av KTH:s framsida. 

Det kan diskuteras ifall det är 

en bra eller dålig sådan, men säkert 

är att byggnaden kommer bidra 

till en tidigare icke-existerande 

mångfald. Detta i ett område som 

tidigare präglats av ett enkelriktat 

estetiskt språk. 

Många undrar säkert hur 

detta känsliga bygge kommer 

påverka det vardagliga livet för 

studenterna. Kommer man till exempel 

kunna ta samma vägar till 

biblioteket de kommande åren? 

Som det är idag är platsen tämligen 

tom och ödslig. Det gamla huset 

på platsen som fungerat som temporär 

utställningshall och pub för 

arkitekterna det senaste året revs 

efter sommaren, men sedan dess 

har inte speciellt mycket hänt. Det 

ska det dock bli ändring på i och 

med att arbetet med förberedande 

av marken (vilket inbegriper till 

exempel sprängningar) inför bygget 

startar första december. Dessa 

kommer ske bakom höga, skyddande 

plank. 

Första spadtaget tas sedan i 

januari, vilket innebär att platsen 

då kommer bli en mer generell byggarbetsplats. 

Osquars backe kommer 

halveras i bredd och på den 

kvarvarande delen kommer man få 

gå genom skyddande gångtunnlar. 

Det betyder att snabbaste vägen 

upp till biblioteket fortfarande 

kommer gå uppför Osquars backe. 

Bygget av nya Arkitekturskolan 

kommer utan tvekan innebära 

vissa prövningar för tålamodet de 

kommande åren, men när det är 

färdigt kommer vi säkerligen ha ett 

bättre campus. 

2 

ABEskolan, också 

känd som 

KTHs väg- och vattenkvarter 

ligger 

nedanför Röda Korset-huset 

och Operahögskolan. På denna 

plats har ytterligare ett hål 

grävts i och med utbyggnaden 

av skolan. Återigen är det Akademiska 

Hus, som nu bygger 

ut och samman den tidigare 

u-formade huskroppen till en 

sammanhängande fyrkant. På 

platsen slås man av hur utblåst 

den ser ut, sedan många träd 

och ett helt vägparti av tvärstråket 

har fått ge med sig. 

3 

Röda Korsethuset 

på cam pus är 

ett gammalt hus i 

vilket Röda korset 

har bedrivit sjukvård i nästan 

hundra år. 2010 köptes det 

upp av Akademiska Hus för att 

omvandlas till kontorslokaler 

åt skolförvaltningen som ska 

flytta in till årsskiftet. 

Huset med sin underliga 

form innehåller bland annat 

ett gammalt kapell i dess ena 

TexT//riCKArd nOrBerG 

illusTrATiOn//sArA edin 

ABe-sKOlAn 

Utformningen har i detta 

fall tagit extremt stor hänsyn 

till den tidigare utformningen 

av de gamla byggnaderna 

i kvarteret och kommer gå i 

nästintill exakt samma stil. 

Det är tydligt att spektakulära 

landmärkesbyggnader inte 

efterfrågas på varje adress 

vilket ur kostnadssynpunkt 

är förståeligt, men utformningsmässigt 

är lite tråkigt. Detta 

projekt kommer till skillnad 

från Arkitekturskolan gå snabbare 

och vara färdigt i slutet av 

nästa år. 

rödA KOrseT-huseT 

flygel som nu är omgjort till 

konferensrum. Kapellet kan 

lätt kännas igen från gatan 

genom ett stålkors på taket. 

Om det finns några som har 

spekulerat var rektorns nya 

kontor kommer vara placerat, 

och om det eventuellt kommer 

vara beläget högst uppe i 

tornet för bästa möjliga utsikt, 

har det klargjorts att så inte är 

fallet. Utan det ska ligga på en 

mer modest plats mitt i huset. 

Triangelparken ligger 

fram för L-huset 

och Försvarshögskolan 

utmed Drottning Kristinas 

väg. Denna är sommartid 

en park som ofta används för 

diverse påhitt, men också bara 

för att äta sin matlåda. Parken i 

sig är, trots att den förvisso fyller 

sin funktion, kanske inte den 

mest sköna att vila sina ögon på. 

Med tanke på dess placering centralt 

på campus med mycket folk 

runt om har därför Akademiska 

Hus gett i ansvar till arkitektfirman 

Tengbom att fräscha upp 

och gestalta en ny utformning 

TriAnGelPArKen hållfAsTheTslärA 

av parken. Detta kommer medföra 

att till exempel belysningen 

byts, vilket är en del av ett större 

projekt där hela campus ska få ny 

belysning. Brinellvägen kommer 

också att få en ny beläggning för 

att i framtiden göra det möjligt 

att ha en flyttbar scen på platsen, 

tro det eller ej. 

Triangelparken planeras 

vara färdig i vår och huvuddelen 

av den parklika gestaltningen 

kommer färdigställas när mer 

växtvänliga temperaturer åter 

infinner sig. 

Under de senaste 

åren har det kanske 

märkts att det händer 

saker i Fysiks gamla 

lokaler. Till exempel har vissa delar 

bakom biblioteket varit avspärrade 

och under den senaste 

tentaperioden skakade marken 

stundtals av de sprängningar och 

ytskiksarbeten som utfördes. 

Dessa är en del i ett projekt 

att samlokalisera KTH:s institutioner 

i teknisk mekanik under 

samma tak. Akademiska Hus 

har investerat närmare 200 miljoner 

kronor för att skaka fram 

//ursäKTA rörAn... 

ytterligare 3000 kvadratmeter 

yta till denna förändring vilket 

de och hyresvärden KTH hoppas 

ska leda till nya och förbättrade 

möjligheter för forskning och innovation. 

Detta projekt är nu i sitt 

slutskede då inflyttning ska inledas 

inom en snar framtid. Det vill 

säga att studieplatserna i Norra 

Galleriet förhoppningsvis inte 

kommer störas särskilt märkvärt 

under nästa tentaperiod. 


OSQLEDAREN #2 

4 

4 

3 

2 

5 

5 

1 

35

Human protein atlas 

De nya kartograferna 

Just nu pågår Sveriges i särklass dyraste 

forskningsprojekt någonsin – där man har 

spenderat över en miljard kronor hittills. 

Vet du vilket projekt det är vi snackar om? 

Visste du att projektet drivs på bland annat 

KTH campus Valhallavägen? Troligtvis 

inte. Human Protein Atlas, HPA, är världens 

största kartläggning av människans ca 20 

000 proteiner och leds av KTH-forskaren 

Mathias Uhlén. 

Innan den guidade turen av 

proteomikavdelningens labb i AlbaNovas 

trånga korridorer inleds 

sätter vi oss ned med gruppchefer- 

na Holger Berling och Hanna Tegel i ett 

tomt lunchrum på avdelningen för att 

lära oss mer om det så kallade HPA-projektet. 

Båda är utexaminerade civilingenjörer 

inom bioteknik från KTH och 

hoppade på projektet efter sina studier. 

Målet med satsningen är att skapa 

en databas i vilken man kan visa och 

kartlägga proteinerna på ett bra sätt. 

Dels kartlägger man dem i olika typer 

av människovävnad, där man har både 

frisk vävnad och vävnad från cancersjuka 

patienter. 

– Poängen är att man ska finna var 

proteinerna befinner sig i vävnaden och 

hur mycket av dem det finns där. Sedan 

har man också celler där man går in och 

kikar lite mer på, inte bara på vävnad 

TexT//seBAsTiAn Ols 

fOTO//niClAs eriCssOn 

men ännu mindre nivå. Kikar i celler, 

hur ser det ut, vart finns proteinerna 

och utifrån det kan man kanske få reda 

på mer information om vad de gör eller 

åtminstone studera vidare funktionen 

för dem, berättar Holger. 

Informationen de samlar på sig 

publicerar de i en nätbaserad databas 

som är gratis att använda och öppen 

för allmänheten. Även om gemene man 

säkert inte förstår sig på informationen 

i databasen så är den mycket användbar 

för framförallt forskargrupper runt om 

i världen. 

– Det här är ett grundforskningsprojekt 

och det kanske inte alltid är så att 

det är just vi som gör de revolutionerande 

upptäckterna utan det kan vara 

specialistgrupper på andra universitet 

som håller på med de här bitarna och det 

är faktiskt de som hittar något då med 

hjälp av vår data, förklarar Holger. 

Immunohistokemi. Det är metoden 

som HPA-projektet främst använder 

för att kartlägga proteinerna i vävnad. 

Metoden går ut på att antikroppar har 

förmågan att funka som målsökande 

molekyler och fäster sig till specifika 

protein i vävnader. De kan sedan lokaliseras 

i vävnaden genom infärgning av de 

bundna antikropparna. Målet är att finna 

minst en antikropp per protein som 

bara binder till det specifika proteinet. 

Holger tillägger att det finns en 

hel del andra metoder för kartläggning 

och att de använder en del av de också. 

“Till exempel när vi vill in och se mer 

på cellnivå så använder vi immunofluorescens 

idag med hjälp av konfokalmikroskop 

så att man kan skapa sig en bild 

av enskilda celler och titta på enskilda 

organeller till och med för att se vart 

proteinet finns.” De poängterar också 

att de inte är de enda i världen som 

kartlägger proteiner och att de andra 

satsningarna inte gör på samma sätt och 

i samma skala. 

I varje cell finns gener som tillverkar 

proteiner. Dessa proteiner har många 

funktioner i kroppen. Utan dem skulle 

inte mycket fungera och när något går 

fel är nästan alltid proteinerna inblandade. 

Vid Alzheimers, ALS och Parkinsons 

har proteiner fått fel form. Vid 

blödarsjuka och cystisk fibros finns en 

brist på ett protein. Vissa proteiner kan 

även fungera som antibiotika. För mycket 

av vissa proteiner kan orsaka cancer, 

för lite av andra kan hämma immunsystemet 

så att cancern tar fäste och sprider 

sig. 

Olika typer av celler producerar 

olika proteiner. Proteinatlasen 

vill visa vilka celler 

som gör vad och hur sjuka 

cellers proteiner skiljer sig från friska. 

Det kan leda till nya behandlingar och 

nya metoder för diagnos och prognos – 

bedömningar av hur en sjukdom kommer 

att utvecklas. Det senare är sär- 

Holger Berling och Hanna Tegel 


OSQLEDAREN #2 

//fOrsKninG 

37

fOrsKninG 

skilt viktigt. 

– Att vi faktiskt kan hitta biomarkörer 

skulle ju vara oerhört mycket värt. Kan 

man få in någonting i cancerdiagnostiken 

eller kanske i cancerprognostiken 

så är det väldigt mycket värt, förklarar 

Holger. 

År 2001 färdigställdes en annan 

databas, nämligen Human Genome projektets 

databas. Det projektet, som mestadels 

bedrevs i USA, hade som mål att 

kartlägga hela mänskliga genomet. Det 

vill säga de ca 20 000 till 25 000 gener 

som utgör den männskliga arvsmassan. 

Idag så använder sig HPA-projektet av 

denna data för att ha minst ett representativt 

protein per gen. 

– Nu vet man på vilka kromosomer 

vilka gener finns och då vill vi ta länken 

vilka protein kodar de här generna för 

och var i människokroppen finns de, 

berättar Hanna. 

Hanna fortsätter och förklarar att 

“om man tänker mer som flödestänket 

i projektet. Då utgår vi ifrån genen och 

så designar vi vårt fragment av hela proteinet, 

som vi sedan kommer att klona. 

Vi klipper och klistrar i DNA:t och så har 

vi E. Coli-bakterier som hjälper oss att 

producera de här proteinerna. Det är de 

proteinerna som vi sedan immuniserar i 

kaniner. Det är då i kaninerna som man 

får antikroppssvaret så man får antikroppen. 

Då får man ju då en antikropp 

som är specifik mot just det protein vi 

skickade in i just den kaninen.” 

Djurprov är vanligt i 

medicinsk forskning och då 

var ju självklart följdfrågan 

ifall dessa kaniner skadas på 

något vis av proverna. Tyvärr, förklarar 

Hanna, så måste “man göra en ‘final 

bleed’ som det så fint heter”, vilket innebär 

att man tömmer kaninerna på blod 

för att få ut tillräckligt med serum innehållande 

antikroppar. Varje kanin ger 

också bara en enskild antikropp till projektet. 

Matten gjordes snabbt och faktumet 

att minst 20 000 kaniner mister sitt 

liv för forskningen slog hårt i hjärtat på 

reportrarna. Hanna förtydligade då att 

de kaniner som används bor i Kina och 

Korea och att de har det väldigt bra där. 

“Vi åker ner och har kontroller härifrån 

för att verkligen se till att de har det så 

bra man kan om man nu är labbkanin.” 

Human Protein Atlasprojektet 

grundades av Mathias Uhlén år 2003 

som ett samarbete mellan forskare på 

KTH och Uppsala Universitet och har 

sedan dess vuxit och omfattar idag över 

100 personer på fem olika platser. 

– På AlbaNova så tar vi fram antikropparna. 

Vårt mål är att ha en färdigrenad 

antikropp härifrån. Sedan är det Uppsala 

som har immunohistokemin och 

det är där patologikunskapen finns. På 

SciLifeLab sitter konfokalgruppen som 

håller på med immunofluorescens, så 

där har vi en av valideringsgrupprna kan 

vi säga. Sedan finns det ett gäng nere i 

Malmö som arbetar mer kliniskt och 

försöker samla ihop det vi kommer fram 

till för prognoser och leta biomarkörer. 

Sedan har vi även en site i Mumbai, Indien, 

där patologerna som utvärderar alla 

vävnader sitter, berättar Hanna. 

Projektet är i princip helt finansierat 

av Knut och Alice Wallenbergs 

Stiftelse där notan redan ligger på över 

en miljard kronor. Därmed klassas projektet 

som Sveriges genom tidernas dyraste 

akademiska projekt som bedrivs på 

svenska universitet. 

När projektet grundades så behövde 

personalen göra varje prov för 

hand. Idag så finns ett antal maskiner 

och robotar som hjälper till att automa- 

tisera arbetet och öka skalan på projektet. 

Båda uppmärksammar att det 

största problemet de har mött har varit 

att få till en sådan stor skala på det hela. 

Hanna tillägger att det också har varit 

viktigt “att hålla en god kvalitet. För det 

är ju inte bara att vi ska odla potentiellt 

288 kulturer i veckan utan vi ska ha bra 

‘success rate’ också.” 

Projektet jobbade initialt 

med att få upp tillverkning 

och analysskalan. Hanna 

förklarar att utmaningen idag 

skiljer sig från tidigare då de nu har 

“gjort alla enkla [protein] så nu börjar 

vi komma till utmaningen att vi istället 

måste sätta oss ett och ett med proteinerna 

för att få dem att funka så att de 

blir rena och vi får tillräckligt mycket. 

Det svänger verkligen i början var det att 

bygga upp någonting och få det storskaligt, 

och sedan var det att hålla samma 

tempo och bra kvalitet. Nu är det kanske 

snarare att få ner tempot och fokusera 

på specifika proteiner eller kloner.” 

År 2015 hoppas de vara klara med ett 

första utkast av proteinatlasdatabasen, 

och vad det innebär i praktiken är inte 

riktigt klart ännu. 

– Vi pratar då om att den absolut största 

delen av alla proteiner ska vara kartlagda, 

förklarar Holger. 

Hanna förklarar vidare att målet 

för oss är ju då att 2015 ha en antikropp 

för alla gener – minst en. 

– Mer långsiktigt så vill vi gärna ha 

två antikroppar för att validera att de 

säger samma sak. Men det är framtiden 

– först är målet att vi ska ha en, 

avslutar Hanna. 

Fredrik Wikingsson ser inte fram 

emot julen, blev nyss golvad av 

Örebro och önskar att han hade fått 

se Lincoln skjutas. Han älskar mörkt 

och starkt te, ljuger för sina barn fem gånger 

om dagen – mest om glass – och är antagligen 

smartare än vad du är. För det var inte 

alla av oss som lyckades sätta alla MVG då 

vi gick naturvetenskapliga linjen på gymnasiet. 

Just nu är han tillsammans med Filip 

Hammar aktuell i den interaktiva föreställningen 

Jakten på den Försvunna Staden. 

ERICA: Med sådana fina resultat i 

naturvetenskap, funderade du aldrig 

på att läsa på KTH? 

FREDRIK: Jo det gjorde jag. Jag tyckte 

framför allt att fysik och matte var kul. 

Biologi var inte kul alls – där fick jag 

kämpa mig till bra betyg. Jo men jag 

hade viss fallenhet för det och tyckte 

att det var jävligt kul också - med fysik 

och matte. Men sen gjorde jag lumpen, 

som fortfarande fanns på riktigt på 

den tiden. Då hade jag mycket dötid 

och började läsa mycket tidningar, och 

kände att det där verkade jävligt mäktigt 

att skriva – så där slank jag bort ur 

det nätet. 

MATILDA: Vad har du för bild av KTH? 

F: Jag var där, faktiskt. De som var bäst 

i Sverige på kemi fick åka och träffas 

på någon slags konferens. Och så har 

jag åkt förbi KTH väldigt mycket på 

min väg till jobbet. Då har man ju sett 

mycket människor. Alla människor 

som är med i nollning och Quarnevalen 

och liknande dras ju in i en slags fålla. 

Ju mer stavade saker med q, desto 

jobbigare blir det på något sätt. Imagerehab 

skulle kanske behövas. Gick inte 

lasermannen där också? Det är också en 

stark del av KTH-bilden. Han sov ju på 

KTH, han var där jämt. 

M: Tror att han sov vid Q. (ännu ett 

Q – qul) 

F: Jag får en positiv känsla i kroppen 

när jag åker förbi KTH, jag gillar ju 

platser där det finns smarta människor. 

Och det finns en liten sån där what 

if-känsla – vad som hade hänt med livet 

om jag gått där istället? 

E: Upplever du att det är mycket 

ryggsäckar? 

M: Det är väl mindre av en upplevelse 

och mer av ett faktum? 

F: Jo men det är det väl. Men det tycker 

jag bara är härligt. Jag hade en kompis 

som hade en ryggsäck, en amerikan. 

Alltså det häpnadsväckande var inte 

att han hade en ryggsäck utan vad han 

gjorde med den. Han stoppade ner 

böcker i väskan, skönlitteratur- han 

pluggade inte. Han blev irriterad på sig 

själv för att han läste så lite. Så han bar 

runt på den här tills han hade läst alla 

böckerna. Det fungerade. 

E: Hur många decimaler kan du på pi? 

F: Oj. Soran Ismail kan typ tusen. 

Nä men jag kan 3, 1415927 där 7 är 

avrundat. 

E: Ni ska göra en fortsättning på Jakten 

på den Försvunna Staden. Kan du 

berätta lite om den.? 

F: Föreställningen kommer dels ur 

att jag och Filip aldrig gjort något på 

scenen innan, vi tyckte det vore jävligt 

spännande. Men också från när vi åkte 

så intensivt genom Sverige som vi 

gjorde under «Vill ni följa med» – det 

blev väldigt tydligt att svenska städer 

har blivit mer och mer lika varandra. 

Det blev liksom «Fan var är vi nu? Är vi i 

Karlstad, det ser precis ut som Sundsvall!». 

I alla städer finns liksom ett mikrobryggeri 

utanför staden, det finns 


OSQLEDAREN #2 

//inTervju 

OL häNGEr mEd: 

fredriK WiKingssOn 

TexT//eriCA edfeldT, mATildA KABA-liljeBerG 

illusTrATiOn//GABriellA sAnChez KArlssOn 

fOTO//sArAh freiliCh 

39

ett Hallbergs Guld där, det finns alltid 

två gallerior, det finns alltid Waynes eller 

Espresso House. Det är extremt, det 

finns liksom ingen egen identitet längre 

bland de här mellanstora städerna. Men 

alla städer har ändå en sak som är deras 

grej liksom. Eftersom städerna blir så 

lika varandra är det viktigt att hitta de 

grejerna. Så då åker vi runt och gör en 

föreställning där vi med hjälp av publiken 

hittar fram till vad som är unikt med 

just deras stad. Och det funkar lika bra 

i Stockholm som det funkar i Grängesberg. 

Det var väldigt roligt. Och vi ville 

också göra en föreställning som inte var 

likadan varje kväll. De blir ju olika varje 

gång, beroende på vad publiken tycker 

är speciellt. I Stockholm till exempel 

blev grejen en iPhonepung, och då 

improviserar man kring det spåret. 

M: Föreställningen heter ju Jakten 

på den Försvunna Staden, på vilket 

sätt tycker du att Stockholm har 

försvunnit? 

F: Vi driver tesen att det är ju väldigt 

mycket galleriornas fel. Det finns för 

många gallerior och de ligger för centralt, 

och alla ser likadana ut. Största 

problemet med Stockholm är samma 

sak som med andra städer, att den går 

mer och mer mot att det saknas egen 

pryl och en tydlig egen identitet. Förr 

i tiden så tillverkade man ju städer för 

att göra saker; Västerås var gurkstaden, 

Varberg var cykelstaden och Gränna 

polkagrisstaden. Nu finns 

allting överallt. Vi efterlyser de här 

riktigt weirda prylarna som finns på 

landsbygden. Men den här föreställningen 

handlar egentligen lika mycket 

om min och Filips vänskap. Vi berättar 

mycket om hur det var att växa upp 

på landet och sen hitta varandra och 

bli kompisar. Det sista som sker är att 

vi spelar Lars Winnerbäck och Miss Li 

«Om du lämnar mig nu» och visar bilder 

på oss två genom åren. 

M: På tal om mysiga vänskaper och 

så, efter allt resande, vilken är Sveriges 

mysigaste stad? 

F: Vi blev fan golvade av Örebro. Det är 

så jävla fint där. De har ett slott mitt i 

stan som är enormt fint och så finns det 

någon kanal. 

M: Förutom din egen föreställning, 

vilken föreställning genom tiderna hade 

du själv velat sitta på och titta på? 

F: När Lincoln blev skjuten. Det hade 

varit bra att sitta i rummet då. När man 

kommer hem efteråt och någon frågar 

«Hur var pjäsen?», så svarar man ju inte 

bara ”Den var väl helt okej”. Då har man 

verkligen någonting att berätta. 

E: Vilket är ditt favoritte? 

F: Jag har ganska mycket tankar om te. 

Det finns ett te som heter Svartkrut, 

och det låter så jävla hårt. Jag gillar 

starka teer. Ska man dricka te ska man 

dricka det för att få en koffeinkick. 

Och att dricka svartkrut låter som 

att det är maximalt. Sen finns 

det ett som heter Formosa 

Lapsang som jag också gillar. 

Ju svartare desto bättre. 

M: I vilken svensk stad 

smakar teet bäst? 

F: Det måste vara i Norrland. 

Det är tråkigt att sitta 

i hettan i Malmö (red. 

Anm «hettan i 

Malmö?») och 

dricka 

te. Man ska sitta i Kiruna i januari, 

under de tio sekunder av dagsljus som 

finns där, sittandes med utsikt mot en 

gruva och titta på när de går ut och in 

där. Där och då ska man sitta och läppja 

på en kopp supersvart te. 

M: På vilket sätt anser du att kaffet 

bör förstöras? 

F: Kaffe! Jag älskar ju kaffe. Men om det 

måste förstöras, då tycker jag att det 

ska ske genom att man häller Svartkrut 

i det. Det skulle bli som en ny sorts 

knark. 

E: Nu går vi mot jul, ser du fram emot 

jul? 

F: Nej. Jag har alltid haft lite svårt för 

jul, jag var olyckligt kär en jul då jag var 

runt 20. Jag tror att min kropp har default-settat 

sig på att jul är skit eftersom 

jag hatade jul så mycket den gången. 

Nu har jag barn och de tycker att det 

är väldigt kul. Och då ska man säga att 

det gör att det blir roligare. Men det blir 

ju inte det. Då blir ju skillnaden mellan 

vad jag känner och vad jag borde känna 

ännu större. Avgrundslikt nästan. Men 

att vara Tomten tycker jag är helt okej. 

Man brukar ju säga att man inte ska 

ljuga för barn. Det enda man gör är att 

ljuga för barn. Jag ljuger för mina barn 

fem gånger per dag – utan överdrift. 

Typ «glassen är slut, det finns ingen». 

Jag vet att så fort de gått och lagt sig 

ska jag bara sitta och vräka i mig glass. 

M: Även om du inte tycker om julen, 

brukar ni julstöka hemma? 

F: Ja. När jag bodde själv hade jag ju ingenting. 

Men min fru är mer förtjust. I 

och för sig gillar jag ju ljusslingor väldigt 

mycket, det är väldigt fint. Det är det 

bästa med julen, det är liksom legitimt 

att köra. Så de sätter jag gärna upp, och 

sen vill jag aldrig ta ner dem. 

E: Vilka yrken rekommenderar du till 

dina barn? 

F: Min ena dotter vill bli arborist nu, 

alltså att beskära träd, och den andra 

vill bli vattnare. Bärare ville någon av 

dem bli förut bli också, bära runt grejer. 

Så jag säger bara «Follow your dreams». 

«ja men man kanske 

ska käka ostron», och 

så tar han fram ostrongaffeln 

ur innerfickan. 

M: Du har träffat så många kända 

människor, har du någonsin blivit 

starstruck? 

F: Oh ja, verkligen. Mest starstruck tror 

jag att jag och Filip blev det gemensamt 

i New York, på en restaurang som heter 

Grill Room på Four Seasons. Vi hade 

sprungit in i gastronomen Carl Jan 

Granqvist där på stan och sa «Ciao!» 

och så följde han med. Det var märkligt 

för han är så snyggt klädd jämt och har 

en väldigt spänstig utstrålning på något 

sätt. Det kändes som att vi var hans 

rent boys, vi var jeansjackigt klädda och 

så. När vi kom in på Grill Room så sade 

Carl Jan «Ja men man kanske ska käka 

ostron», och så tar han fram ostrongaffeln 

ur innerfickan. Tydligen hade 

han alltid en sådan på sig, ut ifall att. 

Och då vid bordet bredvid satt Henry 

Kissinger, före detta utrikesminister i 

USA. Då var vi jävligt starstruck. Det 

lustiga med det där är att vi innan vi 

gick dit hade sett en bild där han satt på 

restaurangen, och pratat om vilken grej 

det skulle vara om han var där. Det var 

helt otroligt. Carl Jan tog ju inte in det 

där över huvudtaget, han ville ju bara 

käka ostron. 

E: Man brukar ju säga Filip och Fredrik, 

hur känns det att Filip kommer 

före Fredrik? 

F: Det är ju i bokstavsordning. Jag har 

ju asbergianska drag precis som alla 

Sex Snabba till Fredrik Wikingsson 

andra, man vill ha ordning omkring sig 

och sådär, och enligt alla regler så ska 

det ju komma först. Bokstavsordning. 

Eller alla regler, den enda regeln. Hade 

det inte varit så hade jag varit mer 

brydd. Då kan jag alltid luta mig mot 

det varje gång jag kastas i backen av 

självtvivel. 

E: Vem KAN slå Filip och Fredrik? 

F: Ganska många. Vi var ganska dåliga i 

år. Varenda femteklassare i hela Sverige 

skulle jag säga. Varenda människa som 

kommer att läsa den här artikeln, eftersom 

den läses av så smarta människor, 

skulle kunna besegra oss tror jag. Eller 

så ska jag inte säga, för Filip är väldigt 

allmänbildad. Det är inte säkert att 

någon skulle spöa honom i geografi och 

sådana grejer, han är otroligt vass på 

sådant. Jag är dyslektisk när det gäller 

geografi. Jag kan verkligen ingenting. 

Hade det funnits geografi i gymnasiet 

så hade det varit mitt enda dåliga ämne 

tror jag. 

E: Vilka grenar skulle du förlora i 

direkt? 

F: Geografi, mot KTH:are skulle jag 

förlora i huvudräkning. Och sådant 

där tror jag. Periodiska systemet och 

programmering. 

E: Kommer ni alltid att vara en duo? 

F: Enligt den fysiska definitionen så 

är svaret nej, det går ju inte. Men jag 

hoppas innerligt att vi kommer att 

vara det länge till. Vi har väldigt kul 

tillsammans. Alla grejer man gör, i alla 

fall sådant som har med jobbet att 

göra, blir roligare när jag gör det med 

honom. Om han hade varit här nu hade 

jag haft ännu roligare. Och så hade 

vi kunnat prata om er efteråt och 

gå igenom er dynamik och sådär. 

Ett ögonblick lever kvar längre när 

man är med någon annan. 

M: Tycker du mest om att vara 

ensam, eller med andra omkring 

dig? 

F: Jag är ju aldrig ensam. Så jag 

tycker väldigt mycket om de 


OSQLEDAREN #2 

//inTervju 

stunder då jag är det. Efter det här ska 

jag köra till Söder, först ska jag ta den 

parkeringsbot jag är säker på att jag 

fått, sen ska jag sitta i bilen själv i 25 

minuter och det ser jag fram emot lite 

grann. Jag älskar bilköer, då kan man 

sitta och lyssna på grejer. 

M: Vad har ni för planer framöver? 

F: Vi har startat ett nytt produktionsbolag 

nu som vi ska börja jobba med 

efter nyår. Då kommer vi inte att använda 

våra gamla format. Vi ska göra våra 

egna program, det lutar mot två nya 

program i vår. Det ska bli oroligt kul. 

Och vi ska äntligen få spåna på idéer till 

andra programledare också. 

M: Betyder det att ni slutar med 

podcasten? 

F: Nej den fortsätter. Den älskar vi ju 

att göra. Den känns som en sådan specialgrej 

så det hade varit en dealbreaker 

om vi inte hade kunnat. 

M: Hur går det att jobba med tanke 

på att Filip bor i L.A.? 

F: Idealiskt så går det bra för då får man 

dubbelt så lång arbetstid, när jag slutar 

jobba så kan han börja jobba. Ibland kan 

det vara bökigt. Men distansen gör ju 

också att man får en nytändning varje 

gång man träffas. 

vinn biljETTEr Till «jakTEn på 

dEn FörSvunna STadEn» 

[ http://bit.ly/ol_wikingsson ] 

Från vänster: Fredrik Wikingsson, Filip Hammar. 

Illustration: Fredrik Wikingsson 

41

GEmENSKAp 

UtVEcKLING 

GLädJE 

– Vad är det, och varför ska du bry dig? 

THS Klubbade i våras igenom att verksamheten 

ska ha kärnvärden, samt definierade 

dessa. De blev Utveckling, Gemenskap och 

Glädje – men vad innebär det? Är det tomma, 

fina ord eller en effektiv grund att vila 

sin verksamhet på? 

Det är tisdag och klockan är 

strax efter tre på eftermiddagen 

när jag ringer Sebastian 

Ols, kommunikationschef 

på THS, och säger att «Jag är utanför 

nu!». Sebastian släpper in mig på Ledningsgruppens 

kontor och Denise Fuglesang, 

ordförande på THS, avslutar 

ett samtal innan hon kommer bort och 

börjar röja undan berget av frukt som 

finns placerat på bordet där vi ska hålla 

vårt samtal. Vi ska diskutera THS Kärnvärden 

– Gemenskap, Utveckling, Glädje 

– var de kommer ifrån och vad de fyller 

för funktion. 

«Just de här orden som vi har tagit 

fram nu är inget nytt koncept vi hittat 


på. Det man gjorde var att titta på hur 

verksamheten ser ut, vad man har som 

förenar alla olika kårföreningar och kulturverksamheter 

och som skapar helheten.» 

inleder Denise. Hon menar att 

om man tittar på två olika kårföreningar, 

exempelvis Kårspexet och Armada, 

finner man att de båda innefattar just 

gemenskap, utveckling och glädje - och 

det är på detta sätt kärnvärdena är menade 

att återspegla THS identitet. I och 

med kårobligatoriets avskaffande måste 

“det är klart att 

vi kan brainwasha 

varenda nØllan 

som börjar, men... 

det ska vara mer 

naturligt” 

–Denise Fuglesang, ordförande THS 

TexT//CArOline ArKensOn 

illusTrATiOn//KArl BOlmGren 

man kunna motivera varför man ska gå 

med i THS. Att säga att THS erbjuder diverse 

kårföreningar och billigare kaffe är 

bara vad som ingår i kårmedlemskapet 

– inte varför man ska betala kåravgiften. 

Därmed berättar Sebastian och Denise 

om ett TED Talk – How Great Leaders 

Inspire Action – som varit en stor inspirationskälla 

i utformandet av THS 

Kärnvärden – ett TED Talk som behandlar 

vikten av att inspirera, som förklarar 

varför man ska jobba och vad man får ut 

av det. Sebastian summerar det med att 

«De flesta företag jobbar utifrån och in, 

men företag som Apple [som är ett exempel 

i TED Talk:et] jobbar inifrån och 

ut. Kärnvärdena ska komma inifrån». 

I 

verksamhetsplanen för läsåret 

2012/2013 går det att läsa 

att kärnvärdena ska vägleda diskussioner 

och beslutsfattande. 

Jag frågar om kärnvärdena faktiskt har 

hjälpt till med detta, och får svaret att 

något konkret exempel inte ploppar upp 

just under samtalet – men att de har lyfts 

fram några gånger när kårstyrelsen 

fått ett nytt förslag att behandla. Denise 

säger att de då ställer sig frågorna 

«Skulle det här faktiskt bygga någon 

form av gemenskap? Kommer man ha 

roligt? Kommer det att utveckla? Är 

svaret nej på någon av frågorna, då 

borde vi inte syssla med det.» och att det 

även är rätt skönt att ha dessa frågor att 

luta sig mot vid beslutsfattande. 

Att «Kärnvärdena ska återspeglas 

i THS kommunikation mot medlemmarna 

under året i syfte att förmedla 

en enhetlig självbild» står även i versksamhetsplanen. 

Förutom de tygpåsar 

med trycket «Gemenskap. Utveckling. 

Glädje.» som delades ut till nØllan och 

mottagningsaktiva, undrar jag vad som 

mer har gjorts för att kommunicera de 

nya kärnvärdena. Så mycket mer än 

tygpåsarna har inte gjorts, säger Ols, 

men tygpåsarna säger inte heller att de 

orden står för just kärnvärden. «Poängen 

är väl kanske inte att de ska kunna 

rabblas som glosor», inflikar Fuglesang, 

utan man vill snarare få fram känslan 

att det är den grund som THS står på. 

«Så medlemmarna ska alltså mer ha ett 

hum om att de finns?», frågar jag. Denise 

svarar med att «Det är klart att vi kan 

brainwasha varenda nØllan som börjar, 

så som att vi lär dem att fysiker bär 

orange overall, men... det ska vara mer 

naturligt», och Sebastian instämmer 

med att det ska komma naturligt med 

engagemang. 

«Det är lite roligt», fortsätter Denise, 

«för när vi försökte sätta ord på vår verksamhet 

– det som blev kärnvärdena – så 

satt vi här inne och var ganska nöjda. 

Vi tog första bästa student här utanför 

som tog ut pengar - ‘kan du komma in 

en stund? Vi behöver hjälp’». Studenten 

släpptes in på Ledningsgruppens kontor, 

och blev ombedd att läsa de ord 

AndrA Kårer med Kärnvärden 

linTeK – linköpings teknOlOgers stuDentkår 

uTBildninG, GemensKAP, frAmTid 

1 

sTUff – kåren För stuDenter inOm utbilDningsvetenskap 

Och FilOsOFisk Fakultet viD linköpings universitet 

sTudenTfOKus, sAmverKAn, enGAGemAnG 

1 

hAlmsTAd sTudenTKår 

KvAliTeT i uTBildninG, meninGsfull friTid, 

ATTrAKTiv På ArBeTsmArKnAden 

//Ths CenTrAlT 

som tagits fram för att vara THS Kärnvärden. 

Vad tänkte då denne student, 

som är fysiker, på när han läste orden? 

Svar: Fysikalen. «Om han då läser orden 

och tänker ‘Fysikalen’, då har man träffat 

rätt.» 

Och det är väl så att THS 

Kärnvärden, oavsett om de 

står i sin ensamhet eller i 

helheten «Gemenskap och 

stolthet. Utveckling genom framåtanda. 

Glädje genom deltagande», så beskriver 

de ganska väl det vi spenderar vår tid på 

utanför studierna här på KTH. Vi gör 

saker tillsammans som vi kan vara stolta 

över, vi utvecklas genom att våga ta oss 

an nya utmaningar, och vi glädjs åt att 

utföra dessa projekt tillsammans. Är det 

inte sant, så säg. 

OSQLEDAREN #2 

43

FOTO: STEpHEn kirk 

räkna på din träning ocH toppa formen! 

Springa milen på under 50 minuter, bli bäst 

i klubben på sprint eller bli snyggare naken 

– alla har vi olika mål med träningen. Om du 

lägger ner tid på att räkna på och planera 

din träning kan du nå till högre nivåer. Ingrid 

Kjellström besökte Bosöns träningscentrum 

på Lidingö för att kolla sin form och få 

tips kring hur hon ska planera träningen för 

att nå bättre resultat. 

Att träna är roligt - att 

träna med goda resultat är 

desto roligare. Det finns ingenting 

som säger att du blir 

mer vältränad av att träna så många 

timmar som möjligt varje vecka – däremot 

finns det mycket som talar för att 

viss kunskap om din egen form, puls och 

pulszoner tillsammans med planering 

kan lyfta dina resultat. På Riksidrottsförbundets 

idrottsfysiologiska laboratorium 

på Bosön jobbar man med att 

genom olika tester hjälpa såväl elit som 

motionärer med rådgivning till formtoppning. 

På plats på Bosön träffade jag Juan 

Alonso, som är testledare och träningsrådgivare. 

Han gick igenom vilka tester 

som skulle göras: mätning av min mjölksyratröskel, 

och min maximala syreupptagningsförmåga. 

Juan berättar att 

foto: Stephen KirK 

VETENSKAP OCH SPORT 

mEd ingrid kjEllSTröm 

de flesta motionärer gör misstaget att 

träna sina hårda pass för lätt och sina 

lugna pass för hårt. All träning är bra 

för allmänhälsan, men om man vill utveckla 

sin fysiska form är det viktigt att 

gå till de flesta träningspass med en plan 

och ha ett mål, till exempel att träna på 

tröskeln under ett visst antal minuter eller 

bränna av intervaller på maxpuls. 

Efter invägning och uppvärmning 

fick jag sätta på mig ett pulsband 

och hoppa upp på en testcykel för att 

mäta min mjölksyratröskel. Under fyra 

minuter cyklade jag på en viss watt och 

fick sedan ta ett blodprov. Min puls vid 

slutet av dessa fyra minuter och mängden 

mjölksyra i mitt blod vid samma 

tidpunkt antecknades. Juan ökade successivt 

watten på cykeln tills han kunde 

se att påslaget av mjölksyra i mitt blod 

ökade markant . Här zoomade han alltså 

in nivån för min mjölksyratröskel, det 

vill säga den ansträngningsnivå där min 

kropp producerar så mycket mjölksyra 

att musklerna inte hinner transportera 

bort denna – det börjar helt enkelt bli 

riktigt jobbigt! 

Efter en stunds vila väntade syreupptagningstestet 

– det jobbigare av de två 

testen. För att nå upp till sin maximala 

foto: philip wessman 

syreupptagningsförmåga krävs att man 

kör in i väggen – med maxpuls och höga 

nivåer av mjölksyra i blodet. Det positiva 

är dock att denna form av test inte tar 

lång tid att utföra, snabbt ska kroppen 

jobba upp i maxpuls och det räcker till 

att utföra mätningarna. Jag fick sätta 

på mig en mask att andas i och sedan 

trampa igång. Testet innebär ingen mjuk 

successiv ökning av ansträngningsnivån 

– utan det är hård belastning som gäller 

redan från start och fortsätter sedan 

med en ökning av 25 Watt varje minut. 

Det innebar att efter ett par minuter var 

min andning extremt hög och tankarna 

på att hoppa av cykeln tätnade i huvudet. 

Men jag stod pall tills mina ben och 

mina lungor inte klarade mer – och för 

att få resultatet var det värt mödan. 

tränade igen redan två dagar efter årets 

upplaga av Ö till Ö. 

resulTAT: 

Jag nådde min tröskelnivå vid en puls 

på ca 160 slag/minut, då jag hade 5,3 

millimol/liter jämfört med 2,6 mmol/ 

liter vid en puls på 155. 

Mitt syreupptag uppmättes till 56 ml 

syre/kg/min, ett värde som är bra för att 

vara en elitmotionär, gränsen för en tjej 

går vid cirka 50 ml/kg/min. Charlotte 

Kalla har till exempel ett värde på cirka 

75 ml/kg/min. Därför finns det bara en 

slutsats att dra av resultatet – jag behöver 

träna hårdare för att maximera 

mina nivåer och min form! 

jAG fiCK följAnde TräninGsråd: 

Lägg upp din träning i perioder på 

3-6 veckor där du varierar fokus mellan 

tröskelträning och VO2max (2 veckor 

hårt/1 vecka lugnare). Kör du fyra pass 

i veckan kan du lägga in 2pass/vecka av 


den träning som står i fokus och 

ett pass vardera av de andra. Följ upp de 

intensiva passen med ett 20-30 minuters 

återhämtningpass till exempel gång 

eller cykling till skolan). 

OrdlisTA – PulsBAserAd TräninG 

Hur vet man egentligen sin maxpuls? 

Här är några ord och termer som förklarar 

vad som händer i kroppen vid en viss 

belastning. Att träna med en pulsklocka 

är till stor hjälp vid pulsbaserad träning, 

men inget krav. 

Maxpuls är den maximala puls som 

kan uppnås vid ansträngning. Maxpulsen 

är relaterad till vilken ansträngning 

man utsätter kroppen för och kan inte 

påverkas genom träning, utan man föds 

med en viss maxpuls, som sedan sjunker 


med cirka ett pulsslag varje år av livet. 

Den individuella maxpulsen beräknas 

approximativt genom en formel: [ 220 – 

din ålder ], eller genom ett maxpulstest. 

Vilopuls är den puls som man har när 

man vaknar eller när man har vilat under 

en längre tid. Vid långvarig konditionsträning 

sänks vilopulsen, och vid 

utebliven träning så ökar den. Ryktet 

säger att Gunde Svan hade 32 bpm i 

vilopuls under sin tid som aktiv idrottare. 

Anaerob träning är när kroppen 

utsätts för kortvariga och maximala belastningar, 

till exempel under ett sprintlopp 

och pulsen befinner sig på 90 % av 

max eller högre. Tränar förmågan att 

kunna utvinna mycket energi på kort tid 

från anaeroba processer, alltså så hårt 

att hjärtat inte hinner förse musklerna 

med syre och då mjölksyra bildas som en 

biprodukt. 

Aerob träning är lågintensivt arbete 

då blodförsörjningen att förse den arbetande 

muskeln med syre. Ämnesomsättningen 

sker då aerobt vilket innebär 

att kolhydrater och fett bryts ner 

och dess energi överförs till ATP. Sker 

på en lägre puls och utan mjölksyra i 

musklerna. Den na träning leder till att 

musklerna får möjlighet till ett bättre 

energiutnyttjande och kan återhämta 

sig snabbare. 

ATP är det ämne 

som muskeln använder 

vid kraftutvecklingen. 

Övriga energirika 

ämnen måste 

först omvandlas 

till ATP innan deras energi kan användas 

i kroppen. 

Mjölksyraströskel talar om vid vilken 

nivå av ansträngning kroppen producerar 

så mycket mjölksyra att musklerna 

precis hinner med att sköta borttransporten, 

vilket inträffar oftast vid cirka 

80 % av maxpuls. Träning på tröskeln 

bidrar till att du skjuter tröskeln uppåt 

och således blir bättre på att metabolisera 

mjölksyra. 

VO2 max är ett mått på kroppens syreupptagningsförmåga 

– med andra ord 

den maximala mängd syre som kroppen 

kan använda vid maximal ansträngning 

under en minut (aerob kapacitet). 

Maxnivån mäts när syreupptaget inte 

ökar trots att belastningen ökar. Används 

som ett mått på hjärtats maximala 

förmåga att leverera blod till resten av 

kroppen och kan kort och gott kallas för 

kroppens effekt. 

inGrid KjellsTröm 

INgRID pLUggAR TILL CIVILINgENjöR I 

SAMHäLLSByggNAD ÅK 3, MEN TRäNAR 

SÅ FORT DET gES MöjLIgHET. HON HAR 

pRECIS SLUTFöRT EN SVENSK KLASSIKER 

OCH SIKTAR NU MOT NyA UTMANINgAR 

INFöR ÅR 2013 – ATT CyKLA I DEN 

SNABBASTE TjEjKLUNgAN SUBXX RUNT 

VäTTERN OCH STÅ pÅ STARTLINjEN TILL 

IRONMAN I KALMAR. NäR INgRID INTE 

STUDERAR ELLER TRäNAR SKRIVER HON 

gäRNA OM TRäNINg OCH DRIVER TRäN 

INgSBLOggEN ENDORFINKICK.COM.

StudentmöSSa, anno 1900 


TexT OCh fOTO//sArA edin 

snapsglas och bägare i silver. 

inskription: «studentkåren». classy. 

Utgången öl 

Följande fyra flaskor hittades i arkivet i Nymble. 

«Armada öl, 1994». 

«Pripps V-pilsner», till synes för THS 75-årsjubileum. 

«Sjukt gammal flaska», med oläsbar etikett. 

«Pripp Jubelöl», också till THS 75-årsjubileum. 

Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte 

att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia 

mellan dessa anrika vägg ar. Och det gör det. I vår artikelserie 

«Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid 

som flytt. Andra delen handlar om Nymble. 

1902, året då THS bildades, hölls sammanträdena i en hörsal. 

Idag, 110 år senare, har vi ett helt byggnadskomplex av plugg-, 

dans- och jobbyta som vi THS-medlemmar äger ihop. Historien 

om Nymble börjar tidigt. År 1912 bildades en byggnadskommitté 

för kårhuset, men det var inte förrän 1928 man hade bra 

nog ekonomi för att börja bygga. En tävling utropades, och det 

vinnande förslaget var en byggnad i funkisstil ritad av Sven Markelius 

och Uno Åhrén. 

Bidraget låg precis rätt i tiden, och när kårhuset invigdes år 

1930 sammanföll det med den stockholmsutställning som innebar 

funktionalismens genombrott i Sverige. Nymble var Sveriges 

första byggnad i funkisstil och kulturmärktes därför i år. 

Namnet Nymble är egentligen bara en ganska studentikos 

ordtvits. I begynnelsen hyrde kåren en lägenhet att bedriva 

verksamheten i och behöll även lokalen en tid efter att kårhuset 

byggdes. Så för att skilja de båda kårlokalerna åt benämdes de 

«gamla» och «nya» kåren. Snart övergick «gamla» till att kallas 

«gamble» (skämtsam stavning - uttrycket var ålderdomligt även 

för den här tiden). «Nya» blev således «nymble». 

Nymble har genomgått två stora ombyggnationer. Med anledning 

av att antalet studenter ökade fort och att många bodde 

flera kilometer bort behövdes fler och större lokaler. 1950 började 

ombyggnationen (ritat av Markelius och Lindroos) som skulle 

göra kårhuset tre gånger större än tidigare. Delarna av Nymble 

där bland annat Nya matsalen, Hyllan och Mediaflygeln ligger var 

vid det här laget helt nya och invigdes 1952. 

1977 är det återigen dags att bygga ut. Den här gången är det 

Lindroos ensam som ritade det. Nymble får ett helt nytt kök i 

anknytning till restaurangen och en ny gasquelokal, nämligen den 

vi är vana att kalla Kröken. 

Och framtiden, då? Ja, Nymble har nästan nått sin maxkapacitet 

gällande studieplatser, och med en växande skara studenter 

börjar det kanske bli dags för en utbyggnad av vårt kära kårhus. 

Eller vad säger ni där borta, som pluggar vid det uppfällda pingisbordet 

på plan 2? 

ordförandeplunta med plats för 

fyra flaskor. årtal okänt. 

ths-vas med okänt 

användningsområde. 

(observera att ringarna ej 

följer ths grafiska profil.) 

Badass spade 

Inskription: 

«Rektors spade 

använd vid 

kårhusbyggets 

igångsättande 

den 28 september 

1950» 

vI LEDER 

UTvECKLINGEN Av 

HÅLLBAR TEKNIK föR 

PUMPNING, RENING 

OCH CIRKULATION Av 

vATTEN. 

ITT har blivit Xylem. 

Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa 

lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi 

kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra. 

Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden 

– Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, 

gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

OrdförAnde AvsluTAr 

Tänk dig ett lärosäte där 

kåren har allt en student kan 

önska sig. En plats där ett 

grupprum alltid är tillgängligt, 

där det finns oändligt många studieplatser, 

där kaffet är gratis, där lunchen 

kostar 20 kr och där varje förening har 

ett eget rum. Tänk dig ett universitet 

där varje lärare är den bästa du någonsin 

haft, labbutrustningen är top-notch, 

examinationsformen är anpassad efter 

individen och fysisk träning ingår i utbildningen. 

En värld där kåren kan garantera 

varje medlem en bostadsplats, 

en mentor i näringslivet samt ett jobb 

efter avslutad examen. Häftigt, eller 

hur? Dessvärre inte mer än en stackars 

ordförandes dröm… 

Jaa, vad är väl en vision om THS? 

Den kan vara storslagen och spännande 

och faktum är att den är alldeles, alldeles… 

obefintlig!? Ja, tyvärr är det så 

den grymma sanningen ser ut: THS är 

en studentkår utan framtidsplaner och 

utan vision – eller i alla fall utan uttalade 

sådana. 

Det har länge stått i våra stadgar att 

vårt ändamål är att «bevaka och medverka 

i utvecklingen av utbildningen 

och förutsättningarna för studier» samt 

«verka för god sammanhållning och 

kamratskap mellan de studerande vid 

KTH». Förra året definierades dessutom 

THS:s kärnvärden för att uttalat förklara 

vilken grund vi står på och varför vi 

bedriver vår verksamhet. Men hur ska 

vi veta vart vi vill ta vägen? Hur vet vi 

vad vi vill åstadkomma? 


vart är vi på väg, 

egentligen? 

Det absolut svåraste med THS 

är kanske att uppnå kontinuitet. Utmaningen, 

men även charmen med vår 

organisation är att människorna som 

driver den i stort sett byts ut årligen då 

alla förtroendeposter är på ettårsmandat. 

Det är därför ofta svårt att veta hur 

företrädare för fem år sedan tänkte när 

de gjorde ett visst val. Vad var tanken 

med beslutet? Hur ville man att THS 

skulle utvecklas utefter det? 

Poängen med en vision är att ge ett 

fokus så att vi vet hur vi ska bygga verksamheten. 

Om vi vill bli bättre, behöver 

vi ju veta vad vi menar med «bättre». Är 

det att vi ska erbjuda våra medlemmar 

billigare luncher eller är det att vi ska begränsa 

tillträde till Nymble till studenter 

med 3,7 i snittbetyg och på så sätt motivera 

bättre studieresultat…? 

För att en så stor organisation som 

THS ska bli långvarig och framstående 

behöver vi en uttalad vision så att jag och 

mina efterträdare vet vad vi ska sträva 

efter. Utan tydlig riktlinje kanske jag får 

för mig att på nästa rektorsgruppmöte 

hävda att det KTH:s studenter egentligen 

eftertraktar är mera kurser i botanik 

– och det vore kanske inte så bra. 

Nej, något sådant kommer 

aldrig flyga ur mig och 

antagligen inte heller ur mina 

efterträdare. Framtiden är 

nämligen lovande: kårfullmäktige (typ 

kårens riksdag) tillsatte under hösten 

en grupp som ansvarar för att ta fram 

ett visionsdokument till i vår. Vi är sju 

stycken som utgör gruppen och arbetet 

är i full gång. Vi ska ta reda på vad 

THS vill uppnå. Vi ska lista ut vad som 

gör dig till en glad student. Vi ska skapa 

ett verktyg som ger THS kontinuitet och 

riktning för att kunna avnjuta ytterligare 

110 år av sann studentanda. 

Vad tror du? Är du nöjd med din 

studiesituation? Tycker du att THS redan 

är så bra vi kan bli? Eller vill du vara 

med och bestämma om vår framtid? 

Kom gärna förbi kontoret i Nymble så 

kan vi talas vid. 

dEniSE FuglESang 

ordFörande ths 2012/2013 

ordf@ths.kth.se 

ICA Student 

Nej till nudlar! 

ICA Student – bättre mat, bank och försäkring. 

Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på 

mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker. 

Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… 

Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar. 

Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet? 

Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn 

väntar redan på kortet när du får det. 

nu är tidningen tyvärr slut! vad tyckte du om 

det här numret? maila gärna tips på hur vi 

kan bli bättre – osqledaren@ths.kth.se 

nästa nummer av osqledaren kommer förresten 

ca 30 januari. men kickar abstinensen 

igång innan dess finns vi ju på osqledaren.se; 

där händer saker löpande utöver papperstidningen. 

Ansök nu! 

Få 100:- på 

kortet!

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm 

Här står Martin och bygger 

det hållbara samhället. 

Vill du hjälpa till? 

Sök E.ON Graduate Program 2013 senast den 15 februari. 

Är du civilingenjör eller ekonom? Som brinner för innovation och entreprenörskap? 

Och vill bidra till ett samhälle byggt på hållbara energilösningar? Bra. 

Då passar du perfekt i vårt internationella traineeprogram. 

Vi ger dig en unik möjlighet att utvecklas som person och i din blivande yrkesroll. 

Och en fast anställning redan från början. Nästa omgång av E.ON Graduate 

Program börjar i september 2013 och du ansöker enkelt via eon.se/student 

mellan den 15 januari och den 15 februari. Varmt välkommen med din ansökan! 

Your energy shapes the future

12/13-2 - Osqledaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?