Ladda ner rapporten - Avfall Sverige

5.2 Beräkningar
En beräkning av vilken lösning som är den bästa ur driftekonomiskt hänseende är svårt på flera sätt. För
det första finns det relativt liten erfarenhet av utrustningen på biogasanläggningar, än mindre offentlig
data på driften. Flera av de ingående aktörerna agerar som konsulter/entreprenörer med intresse i
specifika tekniker, vilket gör att det finns litet eller inget intresse av att sprida en korrekt bild som sedan
kan jämföras med andra tekniker. Flera kalkylvärden tar därför avstamp i rena kemiska/fysikaliska
förhållanden som går att beräkna eller mäta upp i labbmiljö. Undantag är energiåtgång som härrör från
utfrågningar av leverantörer eller erfarenhetsvärden.
Kostnaderna för insatsvaror är svåra att beräkna, inte minst eftersom behovet av insatsvaror kommer
att vara mycket stort även på ”halvstora” biogasanläggningar. Priset för en kemikalie går till skillnad från
energi inte på ett enkelt sätt att ta reda på förrän det är ”skarpt läge” samtidigt som aktuellt marknadsläge
kan påverka det verkliga priset väsentligt. Liksom när det gäller resultat och resursförbrukning är det
svårt att få ett transparent svar vilket är absolut nödvändigt för att kunna göra en korrekt beräkning av
kostnaderna.
Värdet/kostnaden för de slutliga fraktionerna är svår att beräkna. Lägsta och högsta pris på handelsgödsel
har bara under de senaste två åren varierat med en faktor 2-3 vilket påverkar värdet på en slutprodukt
väsentligt. Dessutom är värdet av produkten platsspecifik beroende på transportavstånd till tänkbara
konsumenter/mottagare.
Nedanstående kostnader på insatsvarorna har använts för beräkningar.
Energipris, el 0,60 kr/kwh
Energipris, termisk energi 0,50 kr/kwh
Natriumhydroxid (50 %) 1 650 kr/ton
Svavelsyra (96 %) 750 kr/ton
Magnesiumhydroxid (100 %) 3 500 kr/ton
Bränd kalk 1 300 kr/ton
Rejektvatten (lågt N-innehåll) 10 kr/m3 Salpetersyra (70 %) 1 530 kr/ton
Fosforsyra (80 %) 4 450 kr/ton
Kostnaden för fosforsyra och salpetersyra har beräknats vara lika stor som motsvarande mängd fosfor
respektive kväve som handelsgödsel. Priset för handelsgödsel vid datum för beräkningarna (2010-01-21)
var 9,9 kr/kg för kväve respektive 17,6 kr/kg för fosfor.
Intäkterna respektive utgifterna för olika fraktioner har beräknats som 50 % av värdet om det vore
handelsgödsel. Anledningen är att restprodukter historiskt sett visat sig ha det värdet ute i handeln.
Undantag torkat slam och struvit (båda granuler) har fått 75 % respektive 90 % av värdet av
handelsgödsel. Från värdet av produkten har en schablonmässig frakt/hanteringskostnad på 140 kr/ton
dragits av. Det motsvarar en genomsnittlig transport på ca 10-15 mil. Metoden kallas senare i rapporten
för ”Handelsgödselmetoden”.
Värt att notera är att lantbruket i dagsläget betalar för det näringsämne som är mest värt i en
gödselprodukt. Gödselfraktioner med både 20 % kväve och 2 % fosfor är alltså inte värd mer än en
produkt med enbart 20 % kväve.
11