Intryck nr 2, 2010 - Landstinget i Värmland

staffans språkspalt
Strokar eller strokes?
Obesitas eller fetma?
enligt dödbOken för Blomskogs församling dog min
morfars far av ålderdomssvaghet. Det var en vanlig dödsorsak
förr i världen men idag finns den inte. folk dör ändå
men orsakerna anges oftast med större precision, om än
inte alltid lika begripligt.
Andra åkommor var rödsot, bleksot, tvinsot, lungsot,
utsot, nervfeber, blodgång, bröstfeber, bröstqväfva, kräfta,
dragsjuka, fallandesjuka, fransosersjuka, frossa, hjärnfeber
och många andra. Alla dessa termer är idag utmönstrade.
I en del fall var det nog oklart vad de betydde redan då
Staffan Svanqvist, utvecklingsledare
inom landstingets
kansli.
de användes. Kanske blir det lättare för framtidens släktforskare att reda ut vad deras
förfäder led av, men alldeles säkert kommer uppslagsverk att krävas för full klarhet.
dagens medicinska terminOlOgi är ofta mera svårgenomtränglig för lekmän
än förr. Det är ett fackspråk där latin och grekiska dominerar, med ett växande inslag
av termer från engelskan. Samtidigt har många ord som från början tillhörde det
medicinska fackspråket letat sig in i allmänsvenskan. Exempel: abort, akne, anorexi,
autism, cancer, demens, dialys, epidemi, eutanasi, fobi, graviditet, infarkt, injektion,
inkontinens, kronisk, leukemi, melanom, metastas, narkotika, neuros, obduktion, polio,
prognos, psykos, resistens, reumatism, senil, spasm, symptom, terapi, transplantation,
tumör, virus, vitamin.
Trots ett långvarigt motstånd från Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk
språkvård får nog också stroke nu räknas som etablerad i vardagsspråket i stället för
slag eller slaganfall – dessutom med fel genus: en stroke, inte ett som kommittén har
förordat. Ett skäl till motståndet har säkert varit frågan hur man ska böja ordet på
svenska: en stroke, flera strokear/strokar/strokes? I den nu gällande upplagan av Svenska
akademiens ordlista anges stroke som oböjligt: en stroke, flera stroke. Stalltips: det
kommer att stå strokar i framtida upplagor.
möJligen kOmmer oBEsitAs att gå samma väg in i svenskan, ett hittills okänt ord
för gemene man. Språkkommittén anser att det ska heta fetma men inom Landstinget
i Värmland utövas obesitaskirurgi i Torsby och snart har vi en skylt till obesitasmottagningen
på Centralsjukhuset. Ett argument kan möjligen vara att beteckningen fetmamottagning
kan upplevas som negativ för de patienter som ska dit. Kanske finns ett
liknande skäl till att vi inte längre har några cancerkliniker?
Sedan förra sommaren har vi visserligen en språklag som lägger ett särskilt ansvar
på ”det allmänna” att använda och utveckla svenskan. för olika fackområden har
”myndigheter” också ett ansvar för att svensk terminologi finns tillgänglig, används
och utvecklas. Till ”det allmänna” och ”myndigheter” hör landstingen. Här finns ett
visst tryck: justitieombudsmannen prickade i februari självaste regeringskansliet för att
enbart använda engelskspråkiga e-postadresser ”i bristande överensstämmelse med
Språklagen”.
Men det betyder knappast att vi måste räkna med en revolution för det medicinska
språket. Organiserat arbete har pågått åtminstone sedan 1980-talet för att införa
svenska termer och försvenska stavning och böjning av latinska och grekiska benämningar.
I samarbetet medverkar Läkaresällskapet, Socialstyrelsen, Terminologicentrum
och Läkartidningen. En uttalad ambition är att det medicinska språket ska överensstämma
med Språkrådets skrivregler – som är grundläggande även för språkbehandlingen
inom Landstinget i Värmland.
källOr
• Språklagen 2009:600
• Medicinens språk, Svenska Läkaresällskapet, Liber 2006
• Medicinskt fackspråk i skrift, Terminologicentrum 2010-03-05, www.tnc.se
• Diffusa termer med viss diffusion, Hans Nyman, artikel i Läkartidningen 2005-10-04
boktips
Patientens bästa – en kritisk introduktion till läkaretiken.
Av Axel Carlberg
I boken argumenterar Axel Carlberg för att reflektionen
kring etiska frågor bör utgå från en ”närhetsprincip”
– en djupare förståelse för patient-läkare-relationen
och de moraliska förpliktelser som läkare har gentemot
patienten. Den medicinska etiken bör först och främst
bottna i en tydlig läkaretik. Medicinsk etik från ett mer
filosofiskt perspektiv.
Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen
nästan alltid bättre samhällen
Av Richard G. Wilkinson och Kate Pickett
Boken presenterar en omfattande forskning
och statistik från 21 rika länder –
däribland Sverige – som visar hur graden
av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur
vi mår både fysiskt och psykiskt. En av
de mest uppmärksammade politiska
böckerna i Storbritannien under 2009.
glädjen är själens vingar
– tankar från en tröstande trädgård.
Av Helena Emanuelsson
författaren började skriva dagbok när hon fick sin cancerdiagnos.
Anteckningarna blev terapi och redskap för
att bearbeta svåra och existentiella tankar. Trädgården
med sin inneboende, läkande kraft ger njutning för öga
och själ. Boken är rikt illustrerad med fotografier och akvareller
som Helena själv målat. Uppskovsgiven är titeln
på författarens första bok.
Okänt offer. Av Tana french
Poliskommissarie Cassie Maddox kopplas in på ett mordfall
där offret är mycket lik henne själv. Cassies chef föreslår
att hon ska spela den döda kvinnan Lexie och lära
känna hennes kamrater för att kunna lösa fallet. Polisen
berättar för Lexies studiekamrater och för media att skadorna
inte var dödliga. Miljön är Dublin.
gotland – upplevelser och utflykter
Av Jonas Henningsson
En liten fin bok med många bilder om Gotland där författaren
och fotografen beskriver sina favoritställen. Det
är såväl naturreservat, stränder och raukar som ateljéer,
hantverksbodar, gårdsbutiker, kaféer och fiskelägen.
utrensning. Av Sofi Oksanen
En berättelse om svek och ondska, om makt och maktlöshet,
men också om den starka viljan att överleva i
tider av förtryck och terror. Systrarna Aliide och Ingel
växer upp på en liten gård i västra Estland under andra
världskriget. När Sovjet invaderar landet deporteras
Ingel till Vladivostok, men Aliide stannar kvar och sköter
gården. När landet återfått sin självständighet är Aliide
gammal och märkt av livet. En dag hittar hon en ung,
blåslagen kvinna under en björk i närheten av hemmet.
Det visar sig snart att de har en del gemensamt.
Välkommen till Sjukhusbiblioteken om du vill låna böckerna
eller få fler boktips! Du hittar oss på intranätet:
interna.liv.se/sjukhusbibliotek och på Internet: www.liv.
se/sjukhusbibliotek. Eller läs vår blogg: sjukhusbibliotek.
wordpress.com.
intryck 2 • 2010
3