Immateriellt kulturarv som begrepp och process - Doria

More documents

Recommendations

Info

246 Immateriellt kulturarv som begrepp och process Brages 30-årsjubileum år 1936 poängterades åter vikten av revitalisering: ”Martin Wegelius hade redan tidigare med sina folkvisearrangemang visat vilka skatter på detta område lågo gömda i arkivens samlingar med risk för att snart bli glömda, såvida de ej ställdes fram i ljuset och återskänktes till det sjungande Finland.” 345 Inom Föreningen Brage var man tydlig med att insamlade kulturkomponenter skulle återanvändas – dock inte i originalskick. Dessa diskussioner utgör därmed en del av diskursen där folkmusik ses som ett råmaterial som kan förädlas. Arkiv framställdes i dålig dager – där gömdes och glömdes folkets skatter, som i stället borde användas i samtiden. Det var därmed revitalisering som utgjorde målsättningen. Otto Andersson hade observerat att bygdediktare som Maria Berg, Pali-Maj, i Pörtom, Närpes och Hans Björk, Bjerkback-Hans, i Såka, Karleby skrev nya texter till traditionella melodier. Inom Brage skulle man kunna göra på samma sätt. Andersson valde ut och förenklade lämpliga melodier. Han gav dem sedan åt Brages poetiskt lagda medlemmar, som i sin tur producerade nya texter i rätt ideologisk anda. Resultatet blev de så kallade ”Bragevisorna”, som introducerades i häftet Toner från stugor och stigar år 1913. 346 Ann-Mari Häggman har karaktäriserat detta häfte, innehållande dikter av Alexander Slotte, Ernst V. Knape och Jonatan Reuter som synnerligen betydelsefullt på ett brett folkligt plan. 347 Häftet innehåller dikter som ”Ant han dansa med mig”, ”Plocka vill jag skogsviol”, och ”Slumrande toner”. 348 De nyskrivna texterna med folkliga melodier upptogs av stora delar av det svenskspråkiga föreningslivet i Finland och påverkade därför, enligt Häggman, stora kretsar: ”Den nationalromantiska sånggenre, som med folkvisan som förebild skapades under 1900-talets andra decennium, kom att som identitetsskapare få långt större betydelse än de egentliga folkvisorna.” 349 Uppfattningen att dessa ”Bragevisor” var förskönade och förbättrade versioner av den traditionella musiken förekom. I samband med Brages 30-årsjubileum år 1936 införde Svenskbygden artikeln ”Folkvisan tackar Brage”, undertecknad ”Folkvisan.” Där funderar ”folkvisan” över händelseförloppet: ”Tänk, så många vackra körsånger man gjort av mig, sånger som nu ljuder överallt. [...] Och hur skall jag kunna tacka farbröderna Alexander Slotte och Otto Andersson för allt vad de gjort för mig. Tänk t.ex. på den underbara Bröllopssviten, så rik på växlande stämningar, där jag känner mig riktigt vimmelkantig av all den skönhet i tankar och toner de flätat omkring mig.” 350 Utgående från citatet förefaller man inom de bildade kulturkretsarna ha varit nöjd med Brages insatser för att förbättra och återskänka folkets musik. Märk att folkvisan framställs som ett barn, vilket tillitsfullt omtalar övertagarna med epitetet farbror. År 1926, då Föreningen Brage firade sitt 20-årsjubileum, publicerade Svenskbygden en artikel om föreningens betydelse. I den framgår det att övertagarna ansåg sig förbättra folkmusiken. Framför allt framhävdes Brages insatser ”för återuppväck- 345. Föreningen 1936:33. 346. A.a., Häggman 1995:28. 347. Häggman 1995:37. 348. Slotte, Knape & Reuter 1913. 349. Häggman 1996a:50. Jfr s. 231 ovan. 350. Folkvisan 1936:34 f. ”Bröllopssviten” torde syfta på Alexander Slottes Bröllopssvit från 1916.
Den traditionella musikens kulturarvsprocess andet av den finlandssvenska folkvisan” i artikeln: ”Vi hade redan kommit därhän, att verkningarna av den moderna kulturen höllo på att bl.a. fornt och gammalt förstumma den visa, som levat på folkets läppar. Genom Otto Andersson och Brage har folkvisan återuppstått – i förskönad form.” 351 Moderniteten utgjorde, enligt skribenten, ett hot mot folkvisan och Bragerörelsens versioner av folkvisorna var åtminstone estetiskt sett överlägsna de traditionella. Uppfattningarna om den förbättrade folkmusiken tillskrev även aktörerna inom denna verksamhet specialstatus. År 1927 publicerade Svenskbygden en nekrolog över Alexander Slotte. Där ansågs Slotte ha skänkt den svenskspråkiga befolkningen i Finland ”en värdefull andlig egendom”. Det påpekades att bygdediktning funnits både före och samtidigt med Slotte, men att ”Slottes diktning är något särskilt för sig”. Hans diktning ”verkar absolut äkta”, vilket ansågs vara förklaringen till dess popularitet. ”Folket har känt, att här förelåg ett autentiskt uttryck för dess innersta känslor och intet tillskapat eller tillkrånglat. På förvånande kort tid har denna folkliga diktning anammats av folket, så att många av dikterna i folkvisestil idag äro på väg att bli folkvisor. Men folkvisor i förädlad form med drag av det bästa i konstpoesin”. 352 Det vore intressant att veta vad ”anammats av folket” innebär, vilket enligt citatet är nyckeln till folkvisan. En möjlig tolkning är att visan bör 351. Brage 1926:33 f. 352. Alexander 1927:53. ”Slumrande toners” inflytande Tidskriften Folkdansarens oktobernummer år 1958 får här illustrera det stora inflytande som Alexander Slottes dikt ”Slumrande toner” fick inom kulturlivet i Finlands svenskbygder. Bilden av eldstaden åtföljs av ”Slumrande toners” tredje strofs textbörjan. Så var också banden mellan Finlands Svenska Folkdansring och Föreningen Brage starka – Folkdansringen bildades av eldsjälar inom Brages folkdanslag. 247
Page 1 and 2:
JOHANNA BJÖRKHOLM Immateriellt kul
Page 3:
IMMATERIELLT KULTURARV SOM BEGREPP
Page 6 and 7:
CIP Cataloguing in Publication Bjö
Page 8 and 9:
VI Abstract Cultural heritage has b
Page 10 and 11:
VIII fantastiskt roligt att få ta
Page 12 and 13:
X Kultur, tradition och kulturarv
Page 14 and 15:
XII
Page 16 and 17:
2 Immateriellt kulturarv som begrep
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
10 Immateriellt kulturarv som begre
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
100 Immateriellt kulturarv som begr
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211: 196 Immateriellt kulturarv som begr
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Page 338 and 339:
Page 340 and 341:
Page 342 and 343:
Page 344 and 345:
Page 346 and 347:
Page 348 and 349:
Page 350 and 351:
336 Register över uppslagsord Jag
Page 352 and 353:
338 Lista över signaturer och akro
Page 354 and 355:
340 Freudenthal, Axel Olof 205, 226
Page 356 and 357:
342 Smith, Laurajane 4, 24, 30, 33,
Page 358 and 359:
344 FMI 4 FMI 26 FMI 52 FMI 67 FMI
Page 360 and 361:
346 [Sociologiska institutionen vid
Page 362 and 363:
348 Arbetsplan 2005: Arbetsplan 200
Page 364 and 365:
350 Forslin, Alfhild 1958: Sveriges
Page 366 and 367:
352 Karunaratne, J. A. 1992: Väste
Page 368 and 369:
354 Resolutions 1955: Resolutions.
Page 374:
Kulturarv har blivit något av ett
show all

Immateriellt kulturarv som begrepp och process - Doria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?