Immateriellt kulturarv som begrepp och process - Doria

Tidigare forskning
På folkmusikens område har det bedrivits mycket sparsamt med forskning på
finlandssvenskt håll under senare halvan av 1900-talet. Lokala studier har publicerats,
men övergripande forskning, framför allt kulturanalytiskt inriktad sådan, lyser
med sin frånvaro. Ann-Mari Häggman doktorerade på den finlandssvenska balladtraditionen
år 1992 med avhandlingen Magdalena på källebro. 41 Häggman står också
bakom en stor mängd vetenskapliga artiklar om folkmusik i Finlands svenskbygder,
liksom Anne Bergman, Erik Geber och Ulrika Wolf-Knuts i mindre omfattning.
Niklas Nyqvists avhandling Från bondeson till folkmusikikon behandlar Otto Anderssons
roll inom folkmusiken i Finlands svenskbygder. 42 När det gäller folkmusikens
omvandling har även artikelsamlingen Brage 100 år varit till stor hjälp. 43 Sedan får
man gå tillbaka till Otto Anderssons egen omfattande publikationsverksamhet under
åren 1905–69, samt Alfhild Forslins licentiatavhandling Riddar Olof och älvorna 44
för vetenskapliga texter inom detta område. Mig veterligen har dock ingen tidigare
analyserat folkmusik i Finlands svenskbygder ut ett kulturarvsperspektiv.
Vid min diskussion om nostalgi är Karin Johannissons Nostalgia en god introduktion
till ämnet. 45 Också Ulrika Wolf-Knuts artikel ”Drömmen om den gamla
goda tiden” behandlar nostalgi, uttryckligen utgående från historiska beskrivningar,
vilket blir aktuellt i min undersökning om folkmusik. 46 Vad gäller studier av nationalism
och kulturarv använder jag mig av Stefan Bohmans Historia, museer och nationalism,
medan jag främst har nyttjat Sten Högnäs Kustens och skogarnas folk angående
nationalism i Finland. 47 Denna litteratur stödjer jag mina analyser av folkmusikens
användningsområden gentemot.
Forskning om traditionsvetenskapernas kulturbundenhet och ideologiska påverkan
har till exempel gjorts av Regina Bendix, som i In Search of Authenticity har
undersökt hur autenticitet blev ett självändamål i de tidiga traditionsvetenskaperna.
Agneta Lilja påvisar i Föreställningen om den ideala uppteckningen att arkivväsendet
har en ideologisk barlast. 48 Folkets minnen av Fredrik Skott, som tar upp den sentida
synen på ideologierna bakom traditionsarkivens material, har hjälpt mig att nyansera
bilden av detta ämnesområde. 49 Alan Dundes klassiker Den devolutionistiska
premissen i folkloristisk teori behandlar, som titeln säger, det devolutionistiska tänkandet
inom folkloristiken. 50 Barbro Kleins artikel ”Cultural Heritage, the Swedish
Folklife Sphere and the Others” behandlar traditionsvetenskapernas användning av
begreppet kulturarv ur ett historiskt perspektiv och med fokus på förhållandena i
Sverige. 51 Denna litteratur har jag använt för att kritiskt närma mig tidigare folkloristisk
och musikvetenskaplig forskning, liksom folkloristisk insamlingsverksamhet.
Dessa publikationer behandlar dock varken kulturarv eller folkmusik.
41. Häggman 1992.
42. Nyqvist 2007.
43. Lönnqvist, Bergman & Lindqvist 2006.
44. Forslin 1962.
45. Johannisson 2001.
46. Wolf-Knuts 1995.
47. Bohman 1997a, Högnäs 1995.
48. Bendix 1997, Lilja 1996.
49. Skott 2008.
50. Dundes 1974.
51. Klein 2006.
27