Immateriellt kulturarv som begrepp och process - Doria

Kulturforskare om kulturarv
the material tradition of an activity or ritual renders the memories it represents as
separate from the present and thus relegated to history – and no longer part of collective
or “living” memory. 86
Smiths resonemang innebär att materiell autenticitet anses väga tyngre än praktiska
aktiviteter, till exempel har de australiensiska aboriginernas tradition att måla
om klippmålningar uppfattats som förstörelse av fornminnen, vilket motiverades
med att de i dag använder sig av moderna målarfärger. 87 Benägenheten att avgränsa
performans av immateriella kulturkomponenter till dess materiella redskap förminskar
dock värdet av bakomliggande minnen och kulturell kunskap, som ageras
ut i en performanssituation. Äkta minnen överförs dock, enligt Nora, bland annat
genom ordlösa traditioner, omedvetna reflexer och inrotade minnen. 88
Tradition är ett begrepp som ligger folklorister varmt om hjärtat. Det förekommer
också att det förflutna i form av tradition diskuteras i relation till kulturarv.
Inom traditionsvetenskaperna förstår man med tradition den process som överför
kulturkomponenter från en generation till nästa, men också som en egenskap hos
de kulturkomponenter som kallas folklore – med andra ord kulturella uttryck med
rötter i det förflutna som lever kvar i nutiden. 89
Torunn Selberg har påpekat att kulturarv är ett begrepp som först på senare tid
blivit populärt inom vetenskapen. Detta bör sättas i samband med den moderna
akademiska synen på tradition. ”Tradisjon handler ikke her om en kulturell arv
med røtter i fortiden, men om prosesser skapt i nåtiden. Tradisjon i denne betyd- betyd-
ning er en selektiv og symbolisk konstruksjon av sammenhenger mellom aspekter
ved nåtiden og en fortolkning av fortiden”, säger Selberg. 90 Hon anser att dylika
konstruktioner beror på sociala behov av att skapa mening samt på längtan efter
ett meningsfullt förflutet. Tradition är inte något givet, utan den utformas enligt
individens behov för stunden. Man skapar historiska sammanhang och brytningspunkter,
fokuserar på visst och döljer annat. Detta ger, enligt Selberg, traditionen
ett bestämt innehåll, så att den utgör argument för individens ståndpunkt. 91 Också
Owe Ronström har varit inne på liknande tankegångar: ”Tradition åberopar det
förflutna, men omskapas kontinuerligt i nuet.” 92 Även denna uppfattning innebär
att individen inte är en passiv mottagare av det förflutna, utan att det förgångna
aktivt produceras och (re)konstrueras. Enligt dessa synsätt ligger tradition och kulturarv
mycket nära varandra.
Enligt Torunn Selberg handlar begreppen tradition och kulturarv båda om det
förflutna, de har ett gemensamt upphov och deras definitioner kan överlappa varandra.
Hon tolkar folkloristikens historia som att folklore och tradition konstruerades,
eller enligt branschens pionjärer upptäcktes, som en positiv motpol till
modernitetens negativa sidor. 93 I svenska språket kopplades under 1800-talet både
86. A.a.:61.
87. A.a.
88. Nora 1989:13.
89. Selberg 2002:12.
90. A.a.:13.
91. Selberg 2002:13
92. Ronström 2005a:10.
93. Selberg 2002:14.
77