Uppsalas - Ergo

More documents

Recommendations

Info

06 / NYHETER Ergo #2 / 2010 Kåren vill. Kår + nationer = sant? Trots att Uppsala studentkår gärna ser att medlemskap i någon av stadens nationer automatiskt innebär medlemskap i kåren är det långt ifrån säkert att det blir så när kårobligatoriet faller den 1 juli. KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER DEL 2: KÅREN OCH NATIONERNA. Ergo belyser i en serie under våren konsekvenserna av kårobligatoriets fall. Uppsala studentkår vill ha ett avtal med nationerna om ett kombinerat kår- och nationsmedlemskap, men nationernas samarbetsor- Av de åtta studenter som anmäldes misstänkta för fusk i samband med en hemtentamen i farmakognosi förra året frikändes sju. Samtidigt har den ansvarige läraren inkommit med ytterligare en anmälan. Vid en salsskrivning i kursen ”Läkemedlens ursprung, struktur och analys” för Receptarieprogrammet i januari i år upptäckte den ansvarige läraren Anders Backlund vid en rutinmässig stickprovskontroll 10 tätskrivna, dubbelsidiga fusklappar på bänken under den tillåtna kursboken. – Jag kom till skrivningen för att svara gan Kuratorskonventet ställer sig tveksamma till en sådan lösning. – Vi kommer att ta upp frågan i Kuratorskonventet, men huruvida det blir ett avtal eller inte kan jag inte svara på – det beror på hur de enskilda nationerna resonerar, säger Adam Roigart, Curator curatorum. UPPSALA STUDENTKÅR grundades av Kuratorskonventet 1849, för att ta hand om de utbildningspolitiska frågorna. Kåren bedriver, till skillnad från andra studentkårer i landet, ingen studiesocial verksamhet. I Uppsala sköts den biten av nationerna, som därmed har betydligt lättare att marknadsföra sig – det är lättare att locka med pubverksamhet, bostäder, stipendier och en uppsjö av olika föreningar än det är att locka med studentrepresentation och studentinfl ytande vid universitetet. Något som ligger bakom kårens önskan om samarbete. För att säkra studentinfl ytandet behövs medlemmar. – Vi har skickat en förfrågan till Kuratorskonventet, men mer än så vill vi inte på frågor och gjorde i samband med det den överenskomna stickprovskontrollen. När jag bad att få titta i kursboken, så att där inte fanns otillåtna anteckningar, såg jag att studenten i fråga försökte skjuta in ett antal lappar under skrivningspapprena, säger Anders Backlund. Fusklapparna beslagtogs och studenten gavs, enligt gällande regelverk, möjlighet att slutföra skrivningen utan lapparna, vilket studenten avböjde. Istället valde studenten att lämna in den halvfärdiga tentan och därefter lämna lokalen. Anders Backlund har nu anmält studenten till rektor. – Det är märkligt att man utsätter sig för den här typen av risker, och jag tycker att det är särskilt tråkigt med sådana här Nationerna ska tänka på saken. Foto: Gusten Holm kommentera saken, då vi ännu inte fått svar, säger kårens ordförande Kristina Ekholm. BREVET TAR UPP ett antal fördelar som kan komma nationerna till del om de väljer att samarbeta med kåren, till exempel stöd för skattefriheten. Ett obligatoriskt medlemskap i både kår och nation skulle ge en betydligt starkare förhandlingsposition nästa gång frågan om nationernas skattefrihet kommer upp på dagordningen, för enligt kåren är det högst osannolikt att denna skattefrihet inte kommer att ifrågasättas i framtiden. Andra fördelar som kåren ser det är att nationerna även fortsättningsvis skulle ha medlemsregistret gemensamt med kåren, att de skulle få disponera en av kårsidorna i Ergo, få hyra torpet Norreda till rabatterat pris, få fortsatt tillgång till lokaler i kårhuset och stöd från kårens kansli samt att de skulle få tillgång till rabatter för de verksamheter som kåren bedriver. – Alla punkter i brevet vi fått har sina ärenden på den här typen av utbildning – där man i framtiden ska hantera folks väl och ve, säger Anders Backlund. ERGO SKREV I HÖSTAS om åtta studenter som var misstänkta för fusk vid en hemtentamen i farmakognosi under våren. Sju av dessa hade lämnat in tentor där fl era av svaren liknade, och i vissa delar exakt överensstämde med andra studenters. Den åttonde hade lämnat in en hemtenta där delar av texten överensstämde med en tentamen som lämnats in året innan. Hemtentorna gick genom Urkunds system och de kollades mot varandra – det var så likheterna upptäcktes. Anders Backlund lämnade även då in en anmälan till rektor, som hänsköt samtliga ärenden till universitetets disciplin- fördelar, men det är för tidigt att spekulera i hur nationerna kommer att ställa sig, säger Adam Roigart. DÄREMOT HAR Kuratorskonventet redan under höstterminen diskuterat det medlemskort som kommer att ersätta dagens kårleg med företrädare för kåren. Omförhandlingar med Mecenat har inletts, då det förra avtalet baserades på ett obligatoriskt medlemskap. På det nya kortet kommer det att framgå huruvida man är medlem i kår, nation eller både och. Även om ingenting konkret beslutats står det klart att de som väljer att gå med i kåren eller någon av nationerna kommer att få fördelar som ickemedlemmar går miste om. – Vi hoppas förstås att studenterna förstår värdet av utbildningsbevakning. Det är viktigt att vi behåller studentinfl ytandet även efter kårobligatoriets fall. Den här situationen får inte försämra för studenterna, säger Kristina Ekholm. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Nytt fall av misstänkt fusk på tenta i farmakognosi nämnd. Disciplinnämnden fann sju av studenterna oskyldiga till fusk, men stängde av den åttonde från studierna i en månad. – Den student som dömdes för fusk hade tagit en tenta från året innan. Men i fallet med de sju andra tyckte disciplinnämnden att jag varit otydlig i informationen. Ett visst samarbete var tillåtet och man tyckte inte att det framgått i vilken utsträckning studenterna fått samarbeta vid hemtentamen. Jag är naturligtvis jätteglad att det jag befarade var ett stort fuskproblem egentligen rörde sig om ett missförstånd – jag får vara tydligare i framtiden helt enkelt, säger Anders Backlund. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Ergo #2 / 2010 Han varnar för godtycke på praktiken I vår går många av lärarprogrammets studenter ut på sin sista praktik. Men till skillnad från tidigare kommer de inte att bedömas av oberoende, för uppgiften utbildade examinatorer, utan av sina egna handledare ute på skolorna. Det är måndag morgon och en av sjuorna på Tiundaskolan håller på att förbereda sig för presentation inför klassen. Lärarkandidaterna Martin Michelsson och Ida Svantesson delar på lektionen. – Jag ska egentligen bli gymnasielärare, men gör min sista praktikperiod på högstadiet. Jag hade hellre varit på gymnasiet, men en av mina nior är gymnasiemässig så det går an, säger Martin Michelsson. Martin har ämneskombinationen historia och samhällskunskap, och har under tidigare praktikperioder varit ute på gymnasiet. Han tycker att det är olyckligt att han hamnat på högstadiet under sin examenspraktik, eftersom det är nu han ska bli bedömd som färdigutbildad lärare. I sin roll som studiebevakare på Uppsala studentkår har han fått frågor från andra lärarstudenter som gör sin sista praktik och som är oroliga över situationen. – Jag och min kollega Åsa Hammarborg har skickat en skrivelse där vi ifrågasätter att universitetet inte längre skickar ut examinatorer till studenter inom det allmänna utbildningsområdet. När handledarna ute på skolorna själva ska stå för bedömningsunderlaget riskerar man kvaliteten på nyutexaminerade lärare, säger Martin. I FAKULTETSNÄMNDENS RIKTLINJER för den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, sägs att underlaget för bedömningen av lärarstudenterna ska komma även från universitetet. Maria Åkerblom som handleder Martin och Ida har lång erfarenhet av att handleda lärarkandidater, men det är först nu under vårterminen som hon har tid att gå den handledarutbildning som ges. Det har helt enkelt inte gått att få in utbildningen i schemat tidigare. – Det här är dessutom första gången jag ensam kommer att stå för bedömningen. Tidigare har det alltid kommit någon från universitetet och kollat. Det har hänt »VI VILL HA EN RESPEK- TERAD UTBILDNING DÄR MAN INTE BARA KAN GLIDA IGENOM.« vid ett tillfälle att examinatorn har struntat i vad jag har att säga, de andra har satt betyget tillsammans med mig. Det har fungerat väldigt olika, framför allt mellan olika ämnen. Min roll som handledare är att vägleda, samt diskutera problem och lösningar med kandidaterna, så jag känner mig lite osäker inför den här nya uppgiften, säger Maria Åkerblom. Att ta emot lärarkandidater är frivilligt, och många lärare är inte intresserade av att ta på sig rollen eftersom de förväntas utföra det extra arbetet inom den reglerade arbetstiden. Det fi nns heller inte något uttalat krav att lärarna ska genomgå handledarutbildning innan de tar emot lärarkandidater. Lärarnas Riksförbund, LR, har länge drivit frågan om utbildning för blivande handledare och är kritiskt till slopandet av examinatorer, då kopplingen mellan universitetet och skolan blir alltför svag. – Det är oerhört viktigt att studenterna får en bra VFU. I princip tycker vi att besök av examinatorer är att föredra, men det allra bästa vore att examinatorn och handledaren tillsammans gjorde en bedömning i samråd med studenten. Det viktigaste är inte själva besöket, utan kvaliteten på handledningen och bedömningen, säger Anna Jändel-Holst, utredare på LR. MARTIN MICHELSSON HOPPAS på att skrivelsen ska leda till ett återinförande av examinatorer inom de allmänna pedagogiska och didaktiska kurserna, alternativt till en obligatorisk utbildning av handledarna ute på skolorna. – Vi vill ha en respekterad utbildning där man inte bara kan glida igenom, och för det krävs en tydligare koppling till universitetet. I klassrummet efterfrågas ledarskap, men det är först under praktiken man tränas i detta. Det fi nns ett glapp mellan utbildning, praktik och yrkesliv, vilket är bekymmersamt, då det undergräver kvalitetssäkringen i studenternas förmåga att faktiskt utöva det yrke de utbildat sig till, säger han. Thord Österberg som är utbildningsledare på utbildningsvetenskapliga fakulteten säger att universitetet har för många lärarstudenter för att det ska vara ekonomiskt möjligt att skicka ut examinatorer till samtliga, men att konsekvensen av att minska antalet studenter skulle vara att skolorna tvingas anställa obehöriga lärare. – Vi skulle gärna se att handledarutbildningen var obligatorisk, men med tanke på det stora studentantalet skulle de lärare som ställer upp på detta bli överbelastade. Det är helt enkelt ett svårt pussel att lägga. Ytterst är det en resursfråga, säger Thord Österberg. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Dagens sammanhållna lärarexamen ersätts av fyra nya examina enligt regeringens förslag till ny lärarutbildning. Universitetet och kåren har både ris och ros att ge till utbildningen som kommer att starta höstterminen 2011. Den stora skillnaden i förslaget jämfört med dagens lärarutbildning är att den delas upp i fyra examina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Utbildningarna anpassas till undervisning i olika årskurser, innehållet blir tydligare reglerat och praktiken knyts till studenternas olika inriktningar. – Vi tycker att regeringen gjort bra val vad gäller ämnena för grundskolans senare år och gymnasiet, men ställer oss kritiska till bristen på ämnesdjup för årskurs 1–3. Vidare förstår vi inte varför man valt att lyfta ut förskollärarna från grundlärarexamen med tanke på hur mycket arbete man lagt de senaste tio åren på att få in förskolan i systemet, säger Caroline Liberg, dekanus på utbildningsvetenskapliga fakulteten. Uppsala studentkår kritiserar införandet av fasta ämneskombinationer, som NYHETER / 07 Martin Michelsson befarar att kvaliteten sätts på spel när handledarna själva ska stå för bedömningsunderlaget på lärarstudenternas slutpraktik. Foto: Christin Lenthamre Lärarutbildningen görs om man menar kommer att inskränka studenternas möjligheter att välja och byta inriktning. – Det bästa med den nuvarande utbildningen har varit just fl exibiliteten, säger Hanna Mörck, utbildningspolitiskt ansvarig på kåren. LÄROSÄTENA KOMMER ATT bli tvungna att ansöka om ny examensrätt under våren, men propositionen lämnar inga närmare besked om vilket underlag som ska lämnas in eller när detta ska ske. – Det blir en stressad situation, då allt ska ske i sista minuten. Vi känner oss faktiskt ganska vanmäktiga inför detta, säger Caroline Liberg. Vidare fi nns ett förslag om att lämplighetspröva studenter i samband med antagningen till de olika lärarutbildningarna, något som både universitetet och kåren ställer sig frågande inför. Man välkomnar initiativet, men undrar hur det ska ske rent praktiskt och ekonomiskt när man har närmare 1000 sökanden varje år. – Det måste till goda mätinstrument för en sådan här prövning, så att man inte sorterar bort lämpliga lärarstudenter. Vi vill knyta de bästa studenterna till utbildningen, säger Caroline Liberg. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #2 / 2010 ATT MÄTA JÄMSTÄLL
Page 5: Ergo #2 / 2010 Det viktigaste för
Page 9 and 10: Ergo #2 / 2010 Rackarberget är ett
Page 11 and 12: Ergo #2 / 2010 Rättad sida från p
Page 13 and 14: Ergo #2 / 2010 Per Löwdin Hövding
Page 15 and 16: Ergo #2 / 2010 bättre ord, säger
Page 17 and 18: STIPENDIER DEN BANALA KÄRLEKEN EN
Page 19 and 20: Ergo #2 / 2010 KULTUR / 19 journali
Page 21 and 22: Ergo #2 / 2010 De ville göra någo
Page 23 and 24: Farmaceutiska fakulteten Stipendier
Page 25 and 26: Ergo #2 / 2010 Betygen sätts i ska
Page 27 and 28: Ergo #2 / 2010 KALENDARIUM / 27 VÄ
Page 29 and 30: Ergo #2 / 2010 Pub Hyttan: mån-tor
Page 31: Tel: 018-480 31 00 reception@us.uu.

Uppsalas - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?