Seminarium om missbruk av hormonbaserade dopningsmedel, 222 kB

More documents

Recommendations

Info

Kontakterna med de dopande ger en möjlighet att korrigera deras missuppfattningar, uppdaga sociala bekymmer och övrigt missbruk. Ur forskningssynpunkt är det särskilt intressant att notera den stora individuella variabiliteten avseende reaktionssätt (varför klara sig vissa från medan andra får biverkningar?). Genom att skapa ett kunskapscentrum med forskningsmöjligheter blir man en bättre diskussionspartner lokalt och regionalt med andra medicinska och sociala instanser. Den regionala remissgången underlättas liksom samarbetet med skola, idrottsrörelse etc. Doping ur idrottsperspektiv Bengt O Eriksson, som i detta sammanhang representerade den medicinska expertisen inom Riksidrottsförbundets Dopingkommission, och således talade om doping inom idrotten, påpekade att å ena sidan har idrotten sina regler mot doping, medan å andra sidan Riksdagen har lagstiftat mot dopning – men det finns klara skillnader i vad som omfattas av dessa olika regelverk. Lagen mot dopning omfattar således bara en del av de substanser som Idrottens regelverk har tagit upp. Idrottens dopingregler definierar doping inom nio olika grupper av substanser, samt tre grupper med dopingmetoder och dessutom tre grupper av substanser där de olika internationella specialförbunden kan införa förbud: 1. Stimulantia 2. Narkotiska smärtstillande medel 3. Cannabis-preparat 4. Anabola ämnen 5. Peptidhormoner 6. Beta-2-agonister 7. Ämnen med anti-östrogen effekt 8. Maskerande ämnen 9. Glukokortikosteroider Lagen mot dopning omfattar ett mindre antal substanser och nämner inget om särskilda metoder: 1. Syntetiska, anabola steroider. 2. Testosteron och dess varianter. 3. Mänskligt tillväxthormon (hGH) samt frisättande substanser av dessa; till exempel gonadotropiner, rhL och rhFSH I idrottens regelverk, som det är beskrivet av WADA (World Anti-Doping Agency) upptas under Grupp 4 (S 4) dels exogena (kroppsfrämmande) och endogena (kroppsegna) anabola, androgena steroider (AAS), dels andra anabola substanser. Man har också givit en definition på vad som är en exogen och en endogen steroid samt för dessa ämnen lagt till begreppet analoger och definierat också detta begrepp. Som exempel på skillnaden mellan dopningslagen och idrottens regler kan påpekas att vissa av precursorerna (förstadier) till AAS inte finns med i lagtexten. Exempel på det är 19norandrostendion och 19-norandrostendiol, vilka omvandlas i kroppen till nandrolon. Som färdig substans är nandrolon är fettlösligt och måste injiceras medan precursorerna är vattenlösliga och därför kan intas som tabletter. Intressant är att amerikanska kongressen vägrade att läkemedelsklassa dessa precursorer och att de därför kan köpas fritt över disk eller via internet. Det är också visat att cirka 10 procent av så kallade nutritional supplements innehåller precursorer, vilket dock inte alltid framgår av innehållsförteckningen. Genom att dessa precursorer inte är dopningsklassade och inte läkemedelsklassade kan inte tullen stoppa införsel. 15
Dock kan införsel begränsas till ”eget bruk”. Eriksson påpekade att en ändring av dopningslagen i vissa avseenden skulle underlätta arbetet mot doping. En annan skillnad är att i dopinglagen ingår inte erytopoietin (”epo”), insulin och ACTH. Däremot ingår mänskligt tillväxthormon (hGH) och frisättande substanser, som till exempel GH-releasing hormone (GHRH). Det är oklart hur det är med IGF-1 medan gonadotropiner innefattas i begreppet frisättande substanser. En ytterligare skillnaden är att i idrottens regler är också alla cortisonpreparat förbjudna, liksom en del anabolt verkande substanser, som clenbuterol, zeranol och salbutamol (där man dock har angivit en koncentrationsgräns under vilket bruket inte är straffbart). Ordföranden i Riksidrottsförbundets Dopingkommission, Kristina Olinder, talade om bestraffningsärenden inom idrotten. Arbetet mot doping finns väl reglerat i RF:s stadgar: I 13 kap RFs stadgar stadgas: Doping i samband med idrottsutövning är förbjudet Handläggning regleras i 14 kap i RFs stadgar I normalfallet utreder och anmäler Dopingkommissionen ärendena Specialidrottsförbundet fattar beslut och dömer (Dopingkommissionen har således inte någon dömande funktion) Specialidrottsförbundens beslut kan överklagas av idrottsutövaren och Dopingkommissionen Högsta instans i överklagandekedjan är Riksidrottsnämnden Enligt R:s stadgar är det förbjudet för idrottsutövare att använda medel eller metoder som är förbjudna i dopinglistan anderlåta att inställa sig till dopingkontroll vägra att lämna dopingprov avvika från dopingkontroll genom medel eller metoder försöka dölja bruk av doping på annat sätt försvåra dopingkontroll medhjälp till doping annan än idrottsutövare, till exempel tävlingsfunktionär, ledare eller tränare får inte heller hindra eller försvåra dopingkontroll bryta mot föreskrifterna för dopingkontroll genom att inte följa dopingkontrollants anvisningar Om analysresultat visar positivt prov kan det förkastas om bevis att det förekommit relevant fel vid provtagning eller analys företes har idrottaren ett ansvar för vad han eller hon intar (argumentet ”jag visste inte” acceptera således sällan som straffminskande) i övriga fall fälls idrottsutövaren för doping i Sverige dock ett mycket litet utrymme för ursäktande omständigheter i vissa fall kan dock strafflindring övervägas, exempelvis vid så kallad misstagsdoping för ”lindrigare” substanser, exempelvis efedrin och vid misstagsdoping dömes till minst en månads avstängning för andra substanser, exempelvis anabola steroider, är straffet två års avstängning vid vägran, smitning etc är straffet två års avstängning vid återfall är också straffet två årsavstängning (det diskuteras ofta ”livstids avstängning, men dels har RF inte ansett att denna typ av bestraffningar hör hemma i en frivilligorganisation som idrottsrörelsen, dels skall man ha klart för sig att 2+2 års avstängning är oerhört mycket i elitsammanhang 16
Page 1 and 2: Foto: Polisen Seminarium om missbru
Page 3 and 4: Förord Genom ett samarbete mellan
Page 5 and 6: Psykologiska studier av missbruk Do
Page 7 and 8: Sjukdomsbilden vid en steroidpsykos
Page 9 and 10: Var är bruk av dopingmedel aktuell
Page 11 and 12: Det finns ingen tillverkning av ana
Page 13 and 14: Obduktionsfynden skiljde sig åt me
Page 15: För att kunna behandla de med dopi
Page 19 and 20: Laboratorieanalyser Mats Garle, Dop

Seminarium om missbruk av hormonbaserade dopningsmedel, 222 kB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?