Seminarium om missbruk av hormonbaserade dopningsmedel, 222 kB

More documents

Recommendations

Info

Psykisk tillvänjning I en undersökning “Anabolic-androgenic-steroid dependence” (Blow FC. Beresford TP, Fuelling C. J Clin Psych 1989; 50: 31-33) identifieras tre olika grupper av individer som brukar anabola steroider och som är viktiga att känna till i behandlingssammanhang: 1. Idrottsutövarna, vars primära mål är att öka sina prestationer. Han eller hon använder steroiderna för att öka styrkan, kraften, snabbheten, storleken eller aggressiviteten. 2. Esteterna, vars primära mål är att bli fysiskt “vackrare“. 3. Slagskämparna, vars primära syfte är att öka sin skicklighet att slåss, sin förmåga att skrämmas, sin manlighet och sin aggressivitet. I idrottsgruppen finner vi både idrottsmän och -kvinnor, från ungdomar med elitambitioner till professionella idrottsutövare. Bland esteterna finner man bland annat skådespelare, modeller och bodybuilders som egentligen inte alls har med idrott att göra: ungdomar, vuxna, företagsledare, lärare, politiker, studenter och strandraggare. I stort sett alla som är missnöjda med sin konstitution av skäl som inte går att referera till idrottssammanhang. Typiskt är att de strävar efter snabba resultat. Esteterna har tydliga narcissistiska motiv för sitt missbruk. De uppvisar också en uttalad längtan efter att bli sedda och beundrade. I den tredje gruppen innefattas gängmedlemmar, poliser, dörrvakter, militärer, slagskämpar och andra personer som av olika skäl anser sig behöva öka sin skicklighet att slåss. I denna grupp finner vi personer som prioriterar manliga attribut och som bevisar sin manlighet genom att kunna slåss effektivt. Det finns skäl att anta att denna amerikanska indelning till stora delar kan vara relevant också här. Dynamiken bakom ett missbruk kan beskrivas i schablonform: Predisponerande faktorer Samhälle Familj Individ Extrema attityde angående vikt och kropp Utlösande faktorer Vidmakthållande faktorer Stressorer 7 Extrem träning och viktuppgång Abstinens och rädsla för avtändning Fysiologiska faktorer Psykiska faktorer Hormonella faktorer
Var är bruk av dopingmedel aktuella? Enligt Kurt Skårberg, Beroendecentrum/Psykiatriskt forskningscentrum Örebro, kan man idag utskilja ytterligare en huvudgrupp vad gäller missbruk av hormonpreparat, vid sidan av idrottsutövare, esteter och slagskämpar, nämligen blandmissbrukare. Dessa tar hormonpreparat för den kick och lustförnimmelse som drogen ger, ensamt eller i kombination med narkotiska preparat. Genomgående för de övriga tre grupperna är en övertro på fysiska attribut för att uppnå en känsla av självaktning. Detta genomgående tema kan sannolikt vara den ensamt mest betydelsefulla faktorn att utgå ifrån i behandlingsarbetet (Brower KJ, 1989; Corcoran JP, Longo ED, 1992). Skårberg hävdade att de preparat som idag används av blandmissbrukare är • hormonpreparat (anabola androgena steroider inkluderande testosteron, tillväxthormon, insulin, sköldkörtelhormon, IGF 1) • alkohol • narkotika (amfetamin, kokain, hasch, GHB, med flera.) • mediciner (luftrörsvidgande medel, andra astmamediciner vattendrivande, värkmediciner, bensodiazepiner, anti- depressiva, fettreducerande, antiöstrogener, antiinflammatorika, med flera) • kosttillskott (protein, kreatin, HMB, antioxidanter, övriga vitaminer/mineraler, med flera) • övrigt : Pump´n pose, Esiclene, Efedrin, GBL, Pregnyl, potensmedel, med flera. Skårberg gav ingående beskrivningar av de preparatscheman som man använder i de här aktuella sammanhangen. Både män och kvinnor använder extrema doser, 10-, 100- eller flera gånger högre doseringar än vad som används inom sjukvården. Dessutom används fantasifulla kombinationer, där en betydande del av preparaten är till för att minska biverkningarna av de andra. Därutöver har de intervjuade missbrukarna en ur medicinsk synvinkel mycket avvikande syn på kroppens fysiologi och kroppens reaktioner på farmaka än vad allmänhet och medicinskt utbildade har. Ann-Mari Thurelius, Dopingjouren (www.dopingjouren.se), redovisade vem som ringer till denna institution och varför. Dopingjouren är en rikstäckande telefonrådgivning, tillgänglig för alla i samhället som har frågor som rör dopning, där den som ringer får vara anonym. Dopingjouren finansieras av Justitie- och Socialdepartementen, och har i sitt uppdrag också att göra kunskapssammanställningar, öka det utåtriktade, förebyggande arbetet samt utveckla kontakterna med landstingen och regionerna. Flest telefonsamtal registrerades 1996: då Dopingjourens verksamhet enbart bestod i att svara i telefon. År 1997 ändrades jourens frågeformulär, som fylls i vid varje samtal. Svaren på dessa matas in i en databas, vilket ger ett brett kunskapsunderlag. I de fall där intervjupersonen uppger egen erfarenhet av eller erfarenhet av annans missbruk fylls en fallbeskrivning i med så många detaljer som möjligt. Under andra halvåret 2003 har antalet besvarade samtal ökat med 76 % vilket visar att behovet av rådgivning kvarstår. Statistiken visar också att andelen besvarade samtal beror på bemanning och tillgänglighet. Vid en slumpvist utvald vecka under hösten 2003 besvarades 55 samtal, 29 samtal kom inte fram på grund av upptagna linjer och tio samtal fanns på telefonsvararen eftersom de inkommit utanför jourens öppettider. De kategorier som ringer är exempelvis: - gymanknutna - idottsanknutna - privatpersoner - levnadspartners - kamrater 8
Page 1 and 2: Foto: Polisen Seminarium om missbru
Page 3 and 4: Förord Genom ett samarbete mellan
Page 5 and 6: Psykologiska studier av missbruk Do
Page 7: Sjukdomsbilden vid en steroidpsykos
Page 11 and 12: Det finns ingen tillverkning av ana
Page 13 and 14: Obduktionsfynden skiljde sig åt me
Page 15 and 16: För att kunna behandla de med dopi
Page 17 and 18: Dock kan införsel begränsas till
Page 19 and 20: Laboratorieanalyser Mats Garle, Dop

Seminarium om missbruk av hormonbaserade dopningsmedel, 222 kB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?