Seminarium om missbruk av hormonbaserade dopningsmedel, 222 kB

More documents

Recommendations

Info

narkotika har tredubblats. Idag kan det beräknas finnas cirka 30 000 narkomaner med svåra problem i Sverige. Man är då också intresserade av att arbeta tillsammans med exempelvis idrottsrörelse, ungdomsorganisationer, politiska rörelser etc. I nästan alla svenska kommuner finns idag dessutom handläggare med speciellt ansvar för narkotikabekämpningen. Fries påpekade att ”Mobilisering mot narkotika” inte har något speciellt ansvar för dopingfrågan, men ser tydliga beröringspunkter inte minst avseende smuggling och annan kriminalitet och är därför mycket intresserade av ytterligare samarbetare. Som ett exempel på regeringens intresse för dessa frågor kan visas att i regeringens proposition 2001/02:91 (sidan 71) under rubriken 9.3.1 Forskning om förebyggande frågor anges: Regeringens bedömning: Forskningen om förebyggande insatser bör inom den närmaste fyraårsperioden inriktas på - missbruksutvecklingen bland flickor och unga vuxna samt det sporadiska missbrukets omfattning och utveckling i olika målgrupper, - läkemedelsmissbrukets utveckling bland ungdomar samt det ökande blandmissbruket av alkohol och andra droger - risk- och skyddsfaktorer bakom missbruk och beroendeutveckling, - samband mellan missbruk och socioekonomisk bakgrund, etnisk tillhörighet, ålder och kön samt sambanden mellan missbruk och psykisk ohälsa, - attityder och värderingar i ungas rusmedelskultur och hur ungas erfarenheter och uppfattningar kan konkretiseras i det förebyggande arbetet, - förekomsten av droger och missbruk i arbetslivet samt samband mellan drogvanor och utslagning. Biologisk beroendeforskning Mathias Hallberg, avdelning för biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet, föreläste om anabola steroiders verkningsmekanismer i hjärnan. Den ”klassiska” effekten av anabola steroider går via kärnbundna receptorer som ger effekt via relativt långsamt verkande signalmekanismer (timmar-dagar). Det finns också snabbare membranbundna receptorer, som kan ge snabbare effekter (minuter), vilket kan förklara den ”kick” som brukare kan få åtminstone av högre doser. Hjärnans belöningssystem är generellt och finns i frontala cortex, hjärnbarkens främre del, nucleus accumbens and ventrala tegmentala arean (VTA) och påverkas inte bara av anabola steroider utan också av alkohol, narkotika och andra illegala droger. Belöningssystemet är sammanbundet med nerver innehållande signalsubstansen dopamin. Dopaminneuronet regleras av endorfiner (inkluderande endorfiner, enkefaliner och dynorfiner) och små GABA-neuron vilka tillsammans är avgörande för sinnesstämningen. Man kan indela endorfinerna i en negativ och en positiv typ. “Plus-endorfiner” ger en aktivering av dopaminneuronet vilket leder till ökad dopaminfrisättning som i sin tur leder till eufori och vällust. ”Minus-endorfiner” ger en minskning av dopamin vilket leder till det omvända med dysfori och olust. Intressant är att det normalt finns en rak korrelation i systemet så att den som har mycket minusendorfiner också har mycket plusendorfiner – balans råder. Vid bruk av anabola steroider rubbas denna balans och samtidigt ses en påverkan på dopaminreceptorer vilket kan leda till att hela systemet blir känsligare för andra stimuleringar (t. ex. alkohol, nikotin och narkotika). Vid bruk av anabola steroider påverkas signalsubstanserna GABA, glutamat och substans P, vilka i sig är kända utlösare av aggression. I amygdalas aggressionscentrum finns en ökad neuronal aktivitet efter bruk av anabola steroider. Det är intressant att få vetskap om den förnämliga forskning som finns på den biologiska delen av denna typ av missbruk eftersom det ger en värdefull bakgrund för psykologisk-psykiatrisk och sociologisk forskning. 3
Psykologiska studier av missbruk Docent Claudia Fahlke från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet talade om ”Resultat av beteendeforskning” mot bakgrund av de studier hon gjort tillsammans med doktorand Ann-Sophie Lindqvist. Hon påpekade att på senare år har forskningen uppmärksammat att även ungdomar och unga vuxna utan någon direkt kontakt med idrott använder anabola androgena steroider (AAS) för att öka sin manlighet, självkänsla och aggressivitet. Bruk av AAS är således inte längre enbart något som förekommer bland idrottsutövare för att öka muskelstyrkan och prestationsförmågan eller bland kroppsbyggare, vars primära mål är att öka sin fysiska förmåga. Studier pekar på ett samband mellan AAS missbruk och ökad aggressivitet av både verbal och fysisk natur, samt ökad impulsivitet med omdömeslöshet och maniska tillstånd. Man har också sett personlighetsförändringar med humörsvängningar, egocentricitet och kognitiv nedsatt förmåga. I perioden efter aktivt missbruk av AAS noteras depression och ångest med uttalad risk för självmord, psykoser med paranoida vanföreställningar (steroidpsykoser), samt fobiska tillstånd med mindervärdeskänslor. Kunskapen om korttidseffekter på den psykiska hälsan, men framför allt långtidseffekter, är dock fortfarande relativt begränsad. Den kunskap vi har i dag om psykiska och beteendemässiga effekter av AAS är främst baserat på kliniska observationer och fallbeskrivningar av människa samt på resultat från djurexperimentella studier. Exempelvis har Ann-Sophie Lindqvist och Claudia Fahlke visat, med hjälp av djurstudier, att AAS ökar aggressivitet och dominant beteende, och att denna effekt accentuerar om AAS ges i kombination med fysisk träning. En viktig fråga är om AAS kan ses som en beroendeframkallande substans. Kliniska iakttagelser pekar på att AAS missbrukare faktiskt kan uppleva beroendesymtom, liknande de man ser vid beroendetillstånd i samband med användning av narkotika preparat. Intressant att notera är att djurstudier har funnit att AAS tycks påverka samma system i hjärnan som är involverade vid alkohol- och narkotikaberoende, system som också anses vara betydelsefulla för vårt beteende och sinnesstämningen (se redovisningen av Mathias Hallberg). Inom forskningen kring AAS pågår också diskussioner om huruvida AAS kan predisponera för missbruk av andra droger eftersom flera kartläggningar av epidemiologisk karaktär har funnit att AAS oftast används tillsammans med alkohol och andra narkotika preparat. Om detta kan tolkas så att AAS är en inkörsport till övrigt missbruk är inte klartgjort. Dock antyder djurexperimentella resultat från Ann-Sophie Lindqvist och Claudia Fahlke att AAS ökar alkoholkonsumtion och beteendetolerans till alkohol. I samarbete med Resurscentrum (Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, se redovisningen av Thord Rosén) har Ann-Sophie Lindqvist och Claudia Fahlke undersökt vuxna män med steroid- och narkotikamissbruk med avseende på personlighetsegenskaper. Skillnaderna gentemot ett normalmaterial är i flertalet fall inte stora, men tendenserna är ändå tydliga. De preliminära resultaten visar att denna grupp av män, med ett AAS missbruk som varat i genomsnitt 6 år, karaktäriseras av: - en ökad misstro vad gäller andras motiv till handlingar - blir lättare irriterad, förtretad och arg - viss svårighet att identifierar sig med samhällets normer och leva sig in i andras roller - mer svårighet att hantera impulskontroll, det vill säga lättare för att handla oplanerat - högre grad av somatisk ångest (svettning, panikkänsla, hjärtklappning) och muskelspänningar (käkar, axlar) - högre grad av psykoasteni vilket gör dem mer uttröttbara (det vill säga lägre tillgång till psykisk energi) Sammanfattningsvis är det tydligt att det saknas kontrollerade och systematiska vetenskapliga studier rörande psykiska och psykosociala kort- och långtidseffekter av AAS. Viktig grundforskning som måste genomföras är studier av vilka riskfaktorer som styr en individ in i ett AAS 4
Page 1 and 2: Foto: Polisen Seminarium om missbru
Page 3: Förord Genom ett samarbete mellan
Page 7 and 8: Sjukdomsbilden vid en steroidpsykos
Page 9 and 10: Var är bruk av dopingmedel aktuell
Page 11 and 12: Det finns ingen tillverkning av ana
Page 13 and 14: Obduktionsfynden skiljde sig åt me
Page 15 and 16: För att kunna behandla de med dopi
Page 17 and 18: Dock kan införsel begränsas till
Page 19 and 20: Laboratorieanalyser Mats Garle, Dop

Seminarium om missbruk av hormonbaserade dopningsmedel, 222 kB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?