NB2005 UB.indd - Nacka kommun
NB2005 UB.indd - Nacka kommun
NB2005 UB.indd - Nacka kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En ny social struktur<br />
De som tidigare ägt Järla och bott där var högre<br />
ståndspersoner, deras tjänare och anställda, som<br />
skötte jordbruk och trädgård. Nu ändrades detta,<br />
folkmängden ökade, och människor ur andra och<br />
nya sociala skikt kom att utgöra befolkningen i<br />
Järla. Familjernas sammansättning, som de framgår<br />
i mantalslängderna, visar tydligt vilken kategori<br />
det är fråga om.<br />
Tjänstemännens Egna Hems Förening hade<br />
bildats 1904 med uppgift att skaffa bostäder till<br />
medlemmarna i områden utanför Stockholm med<br />
goda <strong>kommun</strong>ikationer, som kunde göra det möjligt<br />
att arbeta i staden, trots att man bodde ”på<br />
landet”. Man sökte tomter för att bygga villastäder<br />
inspirerade av bl.a. Djursholm och Saltsjöbaden<br />
men i blygsammare skala och utförande. Saltsjöbanans<br />
tillkomst gjorde att Järla blev ett tänkbart<br />
område, och 1912 splittrades egnahemsföreningen<br />
upp i två delar, varar den ena blev Tjänstemännens<br />
egnahemsförening vid Järla. Man var noga<br />
med vem som fick medlemskap och eftersträvade<br />
JÄRLA – LANTGÅRD, INDUSTRIOMRÅDE OCH STADSDEL<br />
Järla på den<br />
ekonomiska<br />
kartan från 1951.<br />
Industribyggnaderna<br />
är markerade i svart.<br />
41