NB2005 UB.indd - Nacka kommun

Han avslutar med orden: ”Ja, det skall werkligen
blifwa en glädjedag, då vi får återse den, som bewisat
oss så mycken godhet och wälvilja…Fru Montgomerys
aktningsfulle och tillgifne komminister Gustaf Rathsman.”
Gustaf Rathsman fick år 1870 komministertjänsten
i Linde Pastorat (Lindesberg) och blev
fyra år senare hovpredikant. År 1875 blev Rathsman
vald till kyrkoherde i Svärdsjö, men avled
innan han hann tillträda och efterlämnade änkan
med sju små barn.
Carl Ljungman, som kom att efterträda Gustaf
Rathsman, skriver i ett kort, men innehållsrikt
brev den 1 april 1875 till Sofie Montgomery om
en insamling till Rathsmans änka, som råkat i svåra
ekonomiska omständigheter: ”För brefvet med medlen
till komminister R:s enka tackar jag, och skall listan
med första insändas. Omkring 1200 Kr. äro redan
tecknade. Gifmild är vår tid! En välkommen hjelp blir
detta för den beklagansvärda fru Rathsman.”
Hur besvärligt det kunde vara på vintern i samband
med en begravning (förmodligen på Boo
gamla kyrkogård. Förf. anm.) berättar Ljungman:
”De karlar, som voro bärare vid Montgomeryska begrafningen,
få hvardera således 1:50 och då 1 Rd blir
öfver, så ger jag den åt kyrkvaktaren, hvilken sagde
begrafvningsdag fick vandra i snön upp till lifvet, och
äfven trampade väg i snön för bärarna.”
Stäkets krog var sedan långt tillbaka i tiden en välkänd
plats för sjöfarande och traktens befolkning,
men nu var tiden inne att stänga för gott. Ljungman
skriver: ”Onsdagsqväll var stort avskedskalas på
Stäket. Det var sista qvällen, som krogen lefvde. Redan
vid 8 tiden var dock allt återstående brännvin utsupet.
Det lär ha varit ett sådant väsende och svärjande. Hvart
krögaren skall flytta vet han visst icke sjelf. Lycklig resa!
Det har varit både sorgligt och löjligt att höra huru de
i stora trupper tågat dit. Från Gustafsvik ensamt gingo
på en gång 10 karlar dit. Ja, nu får de lefva i minnenas
verld och sjunga som fru Lenngren: Jag minns den ljuva
tiden, jag minns den som igår.” Han avslutar sitt brev
med konstaterandet: Ӏnnu i dag, den 1sta April,
kan man åka på Baggensfjärd.” Isen låg tydligen
ännu efter en sträng vinter.
Carl Ljungman stannade i Boo till år 1877 och
efterträddes av Oskar Stenius, som innehade tjänsten
till år 1887 då han blev kyrkoherde i Svalöv.
MIN HÖGT VÄRDERADE PATRONESSA!
Klockstapelns
1700-talsklockor
rings fortfarande
för hand.
Foto Karl Gabor, 2005.
75