Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fyra institutio<strong>ner</strong> och en utvecklingsenhet<br />
betydelse som svensk skola har <strong>för</strong> samhällsutvecklingen<br />
ställs frågor om lärarna och lärares<br />
kompetens <strong>för</strong> sitt arbete i fokus. Detta under<br />
<strong>för</strong>utsättning att lärarkompetens och lärares<br />
kunnande har något med barns kunskapsutveckling<br />
och lärande i skolan att göra. Till<br />
utbildningen kommer den studerande och utbildas<br />
till lärare utan att ett definierat eller avgränsat<br />
examensämne formulerats. Examensordningen<br />
<strong>för</strong> grundsskollärare är vagt och otydligt<br />
formulerad. Hur samhället enligt Högskole<strong>för</strong>ordningen<br />
definierar goda eller yrkesskickliga<br />
lärare framgår inte. Vilken kompetens eller vilka<br />
kvalitetskriterier som gäller <strong>för</strong> lärare går inte att<br />
utläsa. Examensordningen uttrycker vida och allmänna<br />
mål-formuleringar, vilka ger underlag <strong>för</strong><br />
omformuleringar och tolkningar i lokala utbildningspla<strong>ner</strong><br />
och kurspla<strong>ner</strong> på den lokala högskolan.<br />
En stor frihet ges också till de olika högskolorna<br />
att formulera inriktning, innehåll och poäng<strong>för</strong>delning<br />
i grundutbildningens kurser. I examensordningen<br />
krävs att lärarna efter genomgången<br />
grundutbildning skall ha de kunskaper och de färdigheter<br />
som behövs <strong>för</strong> att som lärare <strong>för</strong>verkliga<br />
skolans mål och medverka i utvecklingen av grundskolans<br />
verksamhet. Detta innebär att lärarstuderande<br />
skall utveckla en icke obetydlig kompetens<br />
vid de olika <strong>lärarutbildning</strong>sprogrammen. Utvecklande<br />
av en personlig lärarkompetens måste ses<br />
som en effekt av de insatser och det arbete som<br />
lärare och lärarstuderande bedrivit vid <strong>lärarutbildning</strong>en.<br />
Denna utbildningseffekt hos den enskilde<br />
studenten i <strong>för</strong>hållande till begreppet lärarkompetens<br />
går att studera och beskriva. (Se En<br />
titt i backspegeln. En studie av lärarstuderandesuppfattningar<br />
om grundskol<strong>lärarutbildning</strong>en i<br />
<strong>Umeå</strong>. Lyxell.T & Pennlert.L.Å (1994)<br />
Gun Lundberg och Carin Jonsson har under<br />
hösten påbörjat ett aktionsforskningsprojekt<br />
med arbetsnamnet Att vilja, kunna, få ta ansvar<br />
<strong>för</strong> sitt lärande. I projektet ingår lärarstuderande,<br />
lärare/handledare och elever. Studien som genom<strong>för</strong>ts<br />
innefattar deltagande observation, intervju<br />
och enkätfrågor. I läroplanen <strong>för</strong> grundskolan<br />
anges att skolans undervisning skall bedrivas<br />
som en <strong>för</strong>beredelse <strong>för</strong> delaktighet och<br />
medansvar, innefattande individers rättigheter<br />
och skyldigheter i vårt samhälle. Detta skall ske<br />
genom att eleven ges reellt inflytande över sitt<br />
eget lärande. Skolan kan därmed betraktas som<br />
en plats där eleven skall samverka i de värden<br />
som konstituerar ett demokratiskt samhälle.<br />
Dessa värden är relativa och impreg<strong>ner</strong>ade av<br />
det sammanhang, den kultur, som ge<strong>ner</strong>erar<br />
dem. Den pedagogiska verksamheten påverkas<br />
och styrs av hur dessa värden synliggörs och<br />
medvetandegörs via t ex skolplan och lokala styrdokument.<br />
Hur dessa tolkas och tillämpas på den<br />
enskilda skolan, i klassen och av eleven avgörs av<br />
39
Change language