Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
78<br />
Recension<br />
tillsamarbetsform, bostadsområde och erfarenhet<br />
av fritidshem.<br />
Söderlunds studie ger inga mätbara resultat<br />
som visar på skillnader i barns kunskaper i matematik<br />
och svenska, relaterat till samarbetsformer,<br />
inte heller när det gäller trivsel. Däremot<br />
framkommer skillnader, som går att relatera till<br />
den typ av område barnen vuxit upp i. Barn i<br />
det mångkulturella området presterar sämre i<br />
skolan, men synes trivas bättre i både skola och<br />
på fritidshem, jäm<strong>för</strong>t med barn från in<strong>ner</strong>stadsområdet.<br />
Utifrån lärarnas skattningar av elevernas<br />
kunskapsnivåer finns en viss skillnad i slöjd<br />
och idrott samt i musik. Barn från integrerade<br />
och samverkande modeller ligger över eller<br />
mycket över genomsnittet. Lärarna har också<br />
skattat hur frimodiga barnen är liksom hur nöjda<br />
de är med sig själva och sina prestatio<strong>ner</strong>. Här<br />
finns ingen skillnad mellan de olika samarbetsformerna.<br />
Dock finns en skillnad mellan barn i<br />
årskurs sex, som har fritidshemserfarenhet och<br />
barn som inte varit på fritidshem. Både i barnens<br />
egna och lärarnas skattningar <strong>för</strong>efaller det<br />
som att barn med fritidshemserfarenhet är mer<br />
nöjda med sig själva och mer frimodiga samt<br />
oftare med i gäng som håller ihop på fritiden än<br />
barn med annan erfarenhet. Ger fritidshempedagogiken<br />
barn ett gott själv<strong>för</strong>troende? För<br />
att kunna besvara den frågan hade det varit in-<br />
tressant med en <strong>för</strong>djupad diskussion kring<br />
fritidshemspedagogiken.<br />
Att ge röst åt barnen och visa hur samverkan<br />
påverkar dem ser jag som oerhört centralt<br />
och viktigt. Anita Söderlunds studie är ett gott<br />
bidrag till mer kunskap om detta. Extra spännande<br />
och värdefullt tycker jag det är att ta del<br />
av barnens synpunkter på och tankar kring sin<br />
tid i skola och fritidshem. Kommentarer gjorda<br />
av barnen kring bl a minnen från fritidshemstiden<br />
är som hårda karameller jag suger länge på.<br />
Anita Söderlund har beskrivit de olika skolorna.<br />
Jag saknar dock beskrivningar över hur samarbetet<br />
faktiskt gått till mellan fritidspedagoger och<br />
grundskollärare, <strong>för</strong> att jag ska få en helhetsbeskrivning.<br />
Hur återverkar samarbetet <strong>för</strong> barnens<br />
räkning? Var<strong>för</strong> inte använda sig av de variabler<br />
som uppkommer i den allmänna debatten?<br />
Vilken betydelse har det <strong>för</strong> barnen att fritidspedagogerna<br />
finns med i klassrummet? Är tidsaspekten<br />
en betydelsefull faktor, dvs ”slipar” grundskollärare<br />
respektive fritidspedagog av varandra under tiden?<br />
Vad händer med de vuxnas specifika kunskapsområde?<br />
Möjligheten att få en bättre bild av samarbetet<br />
genom t ex tätare kontakt med respektive<br />
klass på skolorna samt en terminsvis bedömning<br />
av samarbetet hade varit önskvärt, enligt <strong>för</strong>fattaren.<br />
Till detta fanns inte resurser.
Change language