Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
70<br />
Recension<br />
Ann Högberg och Birgitta Linde presenterar<br />
i sin ”Lärarkompetens i <strong>för</strong>ändring - ur<br />
lärarperspektiv” en intervjustudie av 21 lärare,<br />
vilka alla arbetat minst 25 år i skolan. De ger sin<br />
syn dels på lärararbetets <strong>för</strong>ändringar under de<br />
senaste tio åren, dels hur de själva <strong>för</strong>ändrats.<br />
Enligt lärarnas sätt att se på saken har skolan<br />
fått ett ökat socialt ansvar. Allt fler barn mår<br />
dåligt och eleverna upplevs som tröttare, mer<br />
splittrade och okoncentrerade. Barnens kontakter<br />
med vuxna är också få. Samtidigt menar lärarna<br />
att många barn idag är friare, öppnare och<br />
spontanare än <strong>för</strong> tio år sedan, men att de pedagogiska<br />
frågorna fått träda tillbaka <strong>för</strong> organisationsfrågor.<br />
Styrdokumentens uppnåendemål<br />
upplevs som positiva samtidigt som läroplanen<br />
tolkas olika från skola till skola. Skolledningen<br />
upplevs idag ha en mer avspänd relation till<br />
medarbetarna på skolorna, samtidigt som pressen<br />
och tidsbristen i skolledararbetet gjort ledningen<br />
allt mer osynlig i den dagliga verksamheten.<br />
Många lärare menar att skolledningens<br />
arbetsuppgifter delegeras ”nedåt” till arbetslagen,<br />
som får ett större ansvar <strong>för</strong> personalvård, elevvård<br />
och den pedagogiska utvecklingen.<br />
Några av artiklarna behandlar begreppet social<br />
kompetens. Författarna menar att vi måste finna<br />
metoder att stärka elevens <strong>för</strong>måga att nå social<br />
kompetens, som exemplifieras med begrepp som<br />
intuition, empati, kreativitet, <strong>för</strong>ändringsbenägenhet,<br />
flexibilitet och <strong>för</strong>mågan att arbeta<br />
i arbetslag. Trots en viss oklarhet i framställningen<br />
och frånvaro av kopplingar till konkret<br />
innehåll och tydlig riktning, menar <strong>för</strong>fattarna<br />
att de fyra kunskapsformerna som beskrivs i<br />
Lpo 94 bör utökas med ytterligare en, nämligen<br />
social kompetens.<br />
Hyltegen och Kroksmark reser i bokens avslutande<br />
kapitel frågan, vad det är som krävs av<br />
skolans lärare och skolan som lärande organisation<br />
<strong>för</strong> att på ett godtagbart sätt klara och kontrollera<br />
i vilken utsträckning som den enskilda<br />
eleven når de i läroplanen uppsatta kollektiva<br />
målen att uppnå. De menar att läroplanen byggt<br />
in en motsättning mellan de övergripande målen,<br />
vilka saknar beskrivna uppnåendemål, och<br />
de traditionella skolämnesmålen som beskrivs i<br />
kurpla<strong>ner</strong> <strong>för</strong> ämnen. Författarna gör en kvantitativ<br />
läsanalytisk studie av Lpo 94, där uppnåendemålen<br />
<strong>för</strong> samtliga 19 skolämnen i åk 5 och<br />
åk 9 tolkas och kategoriseras i ett antal krav som<br />
alla elever skall nå i slutet av årskurs 5 och 9.<br />
Sammantaget omfattar skolämnenas kursplanemål<br />
inte mindre än 749 olika krav på eleven.<br />
Att kunna något utgör det absolut mest frekventa<br />
kravet och <strong>för</strong>ståelsekunskapen är den kategori<br />
som av <strong>för</strong>fattarna betecknas som i det närmaste<br />
helt <strong>för</strong>sumbar. De menar att läroplanen genom
Change language