Grundläggning och förankring av temporär monteringshall

utan att behöva ta till några mer avancerade grundläggningsåtgärder. Men många
äldre orter är placerade i områden som har varit lämpliga ur kommunikations- och
försvarsstrategiska synpunkter, men med mindre goda grundförhållanden t.ex. vid
älvmynningar och sjöar. Det har även visat sig att allt eftersom ett samhälle växer och
byggs ut, minskar de områden som har goda markförhållanden att bygga på. Det blir
därför allt viktigare att kunna bebygga även de allra sämsta markförhållandena, vilket
medför att åtgärder krävs för att föra ner laster från överbyggnaden till underliggande
jordar.
I dagsläget byggs monteringshallen på stålfötter med dimension 1,2 x 3 meter. En
sådan fot fungerar utmärkt då marken består av relativt fast friktionsjord eller berg
men inte då markförhållandet är finkornig eller består av lös jord. Då tidigare
Komplett-hus har grundlagts på något sämre mark har grundläggningen skett med
hjälp av lastspridande plåtar med dimensionen 2,4 x 2,4 m under konstruktionens
stålfötter. För en finkorning eller lös jord är detta inte alltid tillräckligt. Ett behov
finns nu att i ett tidigt skede av projekteringsprocessen få en uppfattning om vad
grundläggnings- och förankringskostnaden kommer att uppgå till för ett viss specifikt
markförhållande.
1.2 Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att utvärdera vilka grundläggnings- och
förankringsmetoder som är lämpliga och praktiskt genomförbara för en
monteringshall uppställd under en relativt kort tidsperiod. Utvärderingen kommer att
ligga till grund för en lathund för grundläggning och förankring av dessa
monteringshallar som NCC skall använda och finns därför inte med i detta
examensarbete. Denna lathund skall i ett tidigt skede underlätta val av metod utifrån
ekonomiska aspekter vid ett visst specifikt markförhållande.
1.3 Metodbeskrivning
Tillvägagångssättet vid utvärdering av grundläggning och förankring ges av en
förenklad modell i Figur 1.2. I rapporten förutsätts det att en noggrann geoteknisk
undersökning har utförts för grundläggningen av bostadshuset. Detta medför att
samma undersökningar kan användas för utvärderingen av monteringshallens
grundläggning och förankring.
Monteringshallen utsätts för både korttids- och långtidslaster. Då de stora
korttidslasterna verkar på hallkonstruktionen måste bärigheten utredas. Klarar inte
grundkonstruktionen att ta upp lasterna kan ett brott uppstå, vilket är förödande för
monteringshallen och framförallt för människorna som vistas i hallen. Vindens
inverkan har en avgörande betydelse på korttidslasterna. Vinden verkar både som
tryckande och lyftande, storleken beror på hur det blåser. När en lyftande vind verkar
på hallkonstruktionen måste hallen vara väl förankrad så att den inte flyttar på sig och
ställer till problem för produktionen.
Hallen kommer under sin brukstid även utsättas för långtidslaster som skall föras ner
till jorden. Dessa laster medför att den underliggande jorden kommer att deformeras,
vilket gör att hallen kommer att sätta sig. Om för stora och ojämna sättningar
uppkommer kan hallen inte användas, med ett avbrott i produktionen som följd.
2
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:30