Grundläggning och förankring av temporär monteringshall

7.2.2 Stålpålar
Stålpålar finns i olika storlekar och fabrikat. En vanligt förekommande typ är
Rautaruukki-pålar (RR-pålar) som utvecklats i Finland. RR-pålar är en typ av stålpåle
som installeras genom tryckning eller slagning. Systemet är typgodkänt i Sverige och
Finland och består av stålrör, hylsskarvar, pålspetsar och topplattor. RR-pålarna
används för att grundlägga olika typer av byggnader och anläggningar. Pålarna finns i
en mängd olika storlekar och kan skarvas så att lasterna kan föras ner till jorden på ett
lämpligt sätt. Den minsta påltypen har en bärförmåga runt 100 kN och den största runt
1500 kN (Rautaruukki, 2004).
En fördel med RR-pålar är att de som ovan nämnts är lätta att skarva. Stålpålen är
ihålig vilket medför att eventuell kontroll av pålens rakhet är enkel att utföra. I och
med att pålen är ihålig kan den fyllas med betong och på så sätt ges ökad lastkapacitet.
Installationen kan ske både genom slagning och genom borrning. Det sistnämnda
medför mindre vibrationer som kan vara skadliga för omgivningen. Installationen ger
också mindre jordundanträngning då pålarna har liten diameter i jämförelse med
exempelvis betongpålar. Ytterligare en fördel är att installationen utförs med en
relativt liten maskin, se Figur 7.2, vilket medför att den kan användas på platser med
liten yta. RR-pålar har dock dålig friktion längs manteln samtidigt som mantelarean är
relativt liten vilket medför att pålen fungerar bäst som spetsbärande påle.
Figur 7.2 Nedslagning av RR-pålar (www.hercules.se)
7.2.3 Injekteringspåle
Ischebeck Titanpåle kan användas som förankringsstag, jordspik eller som en påle
som kan ta både tryck- och dragbelastningar. Titanpålen slås inte ner i marken som
många andra sorters pålar gör utan staget fungerar som ett borrstål med en borrkärna
längst fram. Härmed borras staget ner genom berget eller jorden istället för att slås.
Samtidigt som staget borras ner genom jordmaterialet injekteras en cementsuspension
genom staget. Denna suspension fungerar som en spolarvätska under borrningen men
bildar även en cementkropp omkring borrstålet. Cementkroppen har som uppgift att
föra över lasten till omgivande jord samt utgöra ett korrosionsskydd för stålet, se
Figur 7.3. I detta fall kommer monteringshallen endast vara i bruk under sex månader
vilket gör att ingen hänsyn behöver tas till korrosionsskydd (De neef, 2004).
18
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:30