Grundläggning och förankring av temporär monteringshall

9 Jordmekanik
9.1 Sättningar
I sättningsberäkningar har förstärkningsåtgärder dimensionerats efter det lastfall som
benämns långtidslast. Konsolideringssättningarna som utvecklas under de sex
månader, som hallen förväntas vara uppställd, har beräknats. Sättningar har beräknats
under de bredvidstående par stödben som har störst lastdifferens mellan sig, dels på
kortsidan och dels på långsidan. För denna monteringshall blir det
sättningsdifferensen på stödben A1 och A2 på kortsidan samt stödben C1 och D1 på
hallens långsida som jämförs. Kravet på hur stor sättningsdifferensen får vara mellan
monteringshallens stödben är 20 mm. Storleken på detta krav har som tidigare nämnts
satts med hänsyn till traversens körförmåga.
Rapporten har bortsett från eventuella sättningar orsakade av korttidslaster då dessa
förväntas verka under så kort tid att endast elastiska deformationer föreligger. I
sättningsberäkningarna har långtidslasten använts eftersom denna betraktas som
sättningsgivande.
För att utföra en dimensionering av en geokonstruktion måste man känna till hur
spänningarna i jorden är fördelade. Detta är viktigt både före och efter påförandet av
laster på en platta på mark. En spänningsökning i jorden leder till deformationer.
Närmemetoden 2:1 har använts i samtliga sättningsberäkningar som beskrivs i
rapporten. I denna metod antas att lasten sprider ut sig med lutningen 2:1 i studier av
vertikala tillskottspänningar. Då en utbredd last verkar på ytan b x l sprids lasten så att
det på djupet z är ett vertikalt spänningstillskott enligt ekvation 9.1(Sällfors, 2001).
q
Δσ Z =
(9.1)
z z
( 1+
)( 1+
)
b l
Metoden anses ge en god bild över tillskottspänningarna och ligger på den säkra sidan
för beräkningar där jordmäktigheten är stor. Då jorddjupet är litet bör inte denna
metod användas för att den underskattar tillskottspänningen då z är mindre än
fundamentbredden.
Inga sättningsberäkningar har utförts på markförhållanden med mäktighet på 50
meter. Tillskottsspänningen på 10 meters djup är så liten att sättningsberäkningar för
markförhållanden med djup på 10 meter även har antagits gälla för markförhållanden
med 50 meters djup. Eftersom det är ett avstånd på 6 meter mellan hallens pelare har
spänningsökningen till följd av närliggande fundament granskats. Mitt under pelaren
blir detta tillskott så litet att ingen hänsyn bör tas till detta i beräkningarna.
Nedan beskrivs hur sättningarna har beräknats i kohesions- respektive friktionsjord.
Ett sammandrag av resultaten redovisas i kapitel 10.1.
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:30 25