Grundläggning och förankring av temporär monteringshall
Grundläggning och förankring av temporär monteringshall
Grundläggning och förankring av temporär monteringshall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
9 Jordmekanik<br />
9.1 Sättningar<br />
I sättningsberäkningar har förstärkningsåtgärder dimensionerats efter det lastfall som<br />
benämns långtidslast. Konsolideringssättningarna som utvecklas under de sex<br />
månader, som hallen förväntas vara uppställd, har beräknats. Sättningar har beräknats<br />
under de bredvidstående par stödben som har störst lastdifferens mellan sig, dels på<br />
kortsidan <strong>och</strong> dels på långsidan. För denna <strong>monteringshall</strong> blir det<br />
sättningsdifferensen på stödben A1 <strong>och</strong> A2 på kortsidan samt stödben C1 <strong>och</strong> D1 på<br />
hallens långsida som jämförs. Kr<strong>av</strong>et på hur stor sättningsdifferensen får vara mellan<br />
<strong>monteringshall</strong>ens stödben är 20 mm. Storleken på detta kr<strong>av</strong> har som tidigare nämnts<br />
satts med hänsyn till tr<strong>av</strong>ersens körförmåga.<br />
Rapporten har bortsett från eventuella sättningar orsakade <strong>av</strong> korttidslaster då dessa<br />
förväntas verka under så kort tid att endast elastiska deformationer föreligger. I<br />
sättningsberäkningarna har långtidslasten använts eftersom denna betraktas som<br />
sättningsgivande.<br />
För att utföra en dimensionering <strong>av</strong> en geokonstruktion måste man känna till hur<br />
spänningarna i jorden är fördelade. Detta är viktigt både före <strong>och</strong> efter påförandet <strong>av</strong><br />
laster på en platta på mark. En spänningsökning i jorden leder till deformationer.<br />
Närmemetoden 2:1 har använts i samtliga sättningsberäkningar som beskrivs i<br />
rapporten. I denna metod antas att lasten sprider ut sig med lutningen 2:1 i studier <strong>av</strong><br />
vertikala tillskottspänningar. Då en utbredd last verkar på ytan b x l sprids lasten så att<br />
det på djupet z är ett vertikalt spänningstillskott enligt ekvation 9.1(Sällfors, 2001).<br />
q<br />
Δσ Z =<br />
(9.1)<br />
z z<br />
( 1+<br />
)( 1+<br />
)<br />
b l<br />
Metoden anses ge en god bild över tillskottspänningarna <strong>och</strong> ligger på den säkra sidan<br />
för beräkningar där jordmäktigheten är stor. Då jorddjupet är litet bör inte denna<br />
metod användas för att den underskattar tillskottspänningen då z är mindre än<br />
fundamentbredden.<br />
Inga sättningsberäkningar har utförts på markförhållanden med mäktighet på 50<br />
meter. Tillskottsspänningen på 10 meters djup är så liten att sättningsberäkningar för<br />
markförhållanden med djup på 10 meter även har antagits gälla för markförhållanden<br />
med 50 meters djup. Eftersom det är ett <strong>av</strong>stånd på 6 meter mellan hallens pelare har<br />
spänningsökningen till följd <strong>av</strong> närliggande fundament granskats. Mitt under pelaren<br />
blir detta tillskott så litet att ingen hänsyn bör tas till detta i beräkningarna.<br />
Nedan beskrivs hur sättningarna har beräknats i kohesions- respektive friktionsjord.<br />
Ett sammandrag <strong>av</strong> resultaten redovisas i kapitel 10.1.<br />
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:30 25