Grundläggning och förankring av temporär monteringshall

4 Dimensioneringsmetoder som använts
I bärighets- och sättningsberäkningar har partialkoefficientmetoden tillämpats om
inget annats nämns. Detta innebär att säkerheten beaktas genom att koefficienter har
lagts på materialparametrar och för beräkningsmodell. Förutsättningarna ska väljas så
att den farligaste kombinationen av bärförmåga och lasteffekt uppmärksammas. Detta
gäller för såväl utförande som för användningen av geokonstruktionen. Med hänsyn
till hur stora personskador som kan uppkomma om ett brott i konstruktionen skulle
uppstå, väljs en säkerhetsklass (Bergdahl, 1993).
Dimensionering av grundläggningen görs i bruks- och brottgränstillstånd, d.v.s. en
granskning där man dimensionerar konstruktionen för att uppnå acceptabel säkerhet
för både normaltillståndet samt då maximal belastning råder. I vissa beräkningar har
totalsäkerhetsfaktor använts. Vid beräkning med totalsäkerhetsfaktor utförs
dimensioneringen med en faktor som har tagits fram genom erfarenhet och
utvärderingar.
4.1 Brottgränstillstånd
I brottgränstillståndet kontrolleras den vertikala bärförmågan för geokonstruktionen.
För att beräkna bärförmågan krävs det att den dimensionerande jordmodellen och
lastmodellen tas fram. Tillvägagångssättet för hur bärförmågan har beräknats,
beskrivs i kapitel 9.2. Vid beräkning i brottgränstillstånd har dimensionerande
materialvärden tagits fram genom division med koefficienterna för säkerhetsklass, γn,
och material, γm, enligt:
10
f
f
k
d = (4.1)
γ m ⋅γ
n
För denna dimensionering föreligger risk för enstaka personskada, varvid
säkerhetsklass 2 har valts med säkerhetsfaktor γn=1,1. För lera sätts γmc för
skjuvhållfastheten till mellan 1,6 och 2,0 i brottgränstillstånd, beroende på hur mycket
undersökningar som har gjorts på skjuvhållfastheten (Bergdahl, 1993). Eftersom
beräkningarna utförs på fiktiva markförhållanden har säkerhetsparametern valts till
1,8. Dimensionerade värde på materialens tunghet har valts lika med det
karakteristiska värdet eftersom tungheten erfarenhetsmässigt uppvisar en liten
variation erfarenhetsmässigt.
För friktionsjord reduceras friktionsvinkeln genom att partialkoefficienterna läggs på
tan θ enligt:
φ
d
=
tanφ
γ ⋅γ
k
arctan (4.2)
m
n
Partialkoefficienten, γmΦ, för hållfasthetsparametern tan Φ väljs oftast mellan 1,1 –1,3
(Bergdahl, 1993). Även i detta fall har koefficienten valts försiktigt, 1,2 i
brottgränstillstånd.
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:30