Grundläggning och förankring av temporär monteringshall

9.2.5 MDM-pelare
Normalt sätts MDM-pelare i ett speciellt mönster eller i skivor under en vägbank, men
i detta fall krävs det ett block för att klara de koncentrerade laster som skall föras ner
till marken. Tester har visat att pelarnas tryckhållfasthet ligger på cirka 3 MPa. För att
inte pelarna ska krossas kontrolleras att trycket inte överstiger 1 MPa för att vara på
säkra sidan (Dannewitz 2006).
För att uppnå tillräcklig stabilitet under pelarfoten installeras pelarna i ett block.
Eftersom att det är svårt att installera pelarna med god precision är det bättre att vara
på den säkra sidan och använda flera pelare med kortare längd. Beräkningen utförs för
ett block med 10 pelare med diameter 0,6 m under pelarfoten. Då pelarna är kant i
kant med varandra, har blocket i princip lika stor tvärsnittsarea som pelarens stålfot,
se Figur 9.2.
Figur 9.2 Exempel på MDM-pelare installerade som ett block (www.hercules.se)
Detta betyder att lasten kan fördelas mellan pelarna i blocket på ett effektivt sätt. Om
pelarna är kant i kant med varandra vid markytan, betyder det att de på djupet
kommer överlappa varandra. Detta eftersom att inblandningsverktyget under
inblandningen kan glida in en bit i de närliggande pelarna, speciellt när
inblandningsverktyget är utskjutet på ett stort djup. Bindemedlets inblandningsmängd
är runt 200 kg per kubikmeterpelare och bör räcka för att uppnå tillräcklig hållfasthet
(Dannewitz 2006).
MDM-pelarna görs så långa att den geotekniska bärförmågan blir större än
lasteffekten på de enskilda fötterna. Den geotekniska bärförmågan beräknas på samma
sätt som för en betongpåle och följer därmed beräkningsgången som är beskriven i
boken Pålgrundläggning från Statens geotekniska institut. Beräkningar kan följas i
bilaga 9.
MDM-pelare i kohesionsjord
I en kohesionsjord baseras beräkningarna på ett medelvärde av den karakteristiska
skjuvhållfastheten utmed pelarblocket. På grund av att munstycket som sprider
bindemedlet sitter en bit upp på blandningsverktyget bildas en zon med störd
oförstärkt jord vid spetsen. Spetsbärförmågan reduceras därför kraftigt och ger endast
ett litet tillskott till den geotekniska bärförmågan (Dannewitz, 2006).
32
CHALMERS, Civil and Environmental Engineering, Master’s Thesis 2007:30