De utvecklingsstörda i det förgångna – vilka var de och hur många?
De utvecklingsstörda i det förgångna – vilka var de och hur många?
De utvecklingsstörda i det förgångna – vilka var de och hur många?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att domineras av ”tycka synd om <strong>de</strong>ssa våra minsta” som behöver<br />
skyddas mot omvärl<strong>de</strong>ns oförståelse. Särskolan kom att i stort sett<br />
förbli isolerad från grundskolan ända till 60-talet då specialklasserna<br />
ersatte skolhemmen.<br />
Hela sinnesslövår<strong>de</strong>n låg från början un<strong>de</strong>r medicinsk-psykiatrisk<br />
ledning. Beslut om statsbidrag för <strong>de</strong> olika typerna av inrättningar<br />
<strong>–</strong> även särskolorna <strong>–</strong> togs av Medicinalstyrelsen fram till 1945 <strong>och</strong><br />
<strong>de</strong>ss inspektörer kom att spela en avgöran<strong>de</strong> roll för innehållet. Först<br />
1916 tillsattes en skolinspektör.<br />
<strong>De</strong>n allmänna uppfattning prägla<strong>de</strong>s av att sinnesslöhet är en sjukdom<br />
av psykiatriskt art. Så behandla<strong>de</strong>s <strong><strong>de</strong>t</strong> även i läkarutbildningen<br />
<strong>och</strong> i <strong>de</strong>ss läroböcker fram till 1960-talet. Och arvsbiologerna hävda<strong>de</strong><br />
att om inte alla, så <strong>var</strong> i <strong>var</strong>je fall <strong>de</strong> allra flesta tillstån<strong>de</strong>n ärftligt<br />
betinga<strong>de</strong>. <strong>De</strong>t la grun<strong>de</strong>n till talet om subhumana indivi<strong>de</strong>r.<br />
I takt med att <strong>de</strong>batten dominera<strong>de</strong>s av problemen med <strong>de</strong> s.k.<br />
vanarta<strong>de</strong> sinnesslöa sväng<strong>de</strong> attity<strong>de</strong>n till att samhället måste skyddas<br />
mot <strong>de</strong> sinnesslöa genom sterilisering <strong>och</strong> inkapacitering<br />
Från 1900-talet <strong>och</strong> framåt kom alltfler svårt sinnesslöa att tas<br />
omhand på asyler (senare vårdhem). <strong>De</strong> blev från <strong>och</strong> med 30-talet<br />
<strong>de</strong>n domineran<strong>de</strong> insatsen. <strong>De</strong>t tillfredsställ<strong>de</strong> bå<strong>de</strong> kravet på samhällsskydd<br />
<strong>och</strong> ”tycka-synd-om” attity<strong>de</strong>n. Men någon huvudman<br />
fanns inte. Landstingens insatser <strong>var</strong> frivilliga <strong>och</strong> <strong>de</strong> flesta vårdhemmen<br />
på 30- <strong>och</strong> 40-talen <strong>var</strong> enskilda.<br />
Övertron hos bå<strong>de</strong> experter <strong>och</strong> allmänheten på <strong><strong>de</strong>t</strong> goda livet på<br />
en anstalt <strong>var</strong> formidabel. I verkligheten utveckla<strong>de</strong>s där <strong>de</strong> fattigaste<br />
miljöer vi överhuvudtaget ha<strong>de</strong> i vårt samhälle.Trots <strong><strong>de</strong>t</strong> fanns <strong><strong>de</strong>t</strong> <strong>de</strong><br />
som kritisera<strong>de</strong> kostna<strong>de</strong>rna. Så t.ex. skrev barnläkaren Axel Höjer i<br />
Ti<strong>de</strong>ns läkarbok 1924:<br />
142<br />
”Ingenting mera beklämman<strong>de</strong> finns än att besöka en anstalt för<br />
sinnessvaga barn, som där framleva sina liv. <strong>De</strong>t allmänna nedlägger<br />
på ett sådant barn årligen en summa som skrivs med fyrsiffriga<br />
tal, medan för ett friskt barn ej på långt när så mycket ges<br />
ut. <strong>De</strong>t sinnessvaga barnet är icke i stånd att återge något åt sina<br />
människor, <strong><strong>de</strong>t</strong> friska barnet blir ibland tack <strong>var</strong>e utebliven vård<br />
sjukt. Många finnas, som anser att en sådan för<strong>de</strong>lning av samhäl-
Change language