De utvecklingsstörda i det förgångna – vilka var de och hur många?
De utvecklingsstörda i det förgångna – vilka var de och hur många?
De utvecklingsstörda i det förgångna – vilka var de och hur många?
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
högt upp vid kusten i Uppland. <strong>De</strong>t utgjor<strong>de</strong> ett isolat med k<strong>var</strong>ståen<strong>de</strong><br />
fattigdom längre än <strong>de</strong> flesta kommuner i vårt land. Värnpliktiga<br />
därifrån testa<strong>de</strong>s <strong>de</strong>ls 1944 <strong>och</strong> <strong>de</strong>ls 1962. <strong>De</strong>t visa<strong>de</strong> sig att i takt<br />
med en ökad in- <strong>och</strong> utflyttning minska<strong>de</strong> antalet begåvningshandikappa<strong>de</strong><br />
från 20% till 5%.<br />
Slutligen skall en noggrann inventering i tio Skånekommuner<br />
nämnas, i vilken testning använ<strong>de</strong>s. <strong>De</strong>n gjor<strong>de</strong>s 1959 <strong>och</strong> visa<strong>de</strong><br />
att antalet <strong>utvecklingsstörda</strong> verkligen ha<strong>de</strong> minskat. Man fann att<br />
1,75% av befolkningen <strong>var</strong> <strong>utvecklingsstörda</strong>. 68% av <strong>de</strong>m <strong>var</strong> lindrigt<br />
<strong>utvecklingsstörda</strong>.<br />
Som kontrast till <strong>de</strong>ssa inventeringar vill jag referera <strong>hur</strong> <strong>många</strong><br />
barn slogs ut från folkskolan p.g.a. begåvningsbrist i <strong><strong>de</strong>t</strong> <strong>förgångna</strong>.<br />
I folkskolestadgan fanns <strong><strong>de</strong>t</strong> ända från 1897 fram till 1955 en paragraf<br />
48, som reglera<strong>de</strong> rätten att befrias från un<strong>de</strong>rvisningen utan<br />
att ha tillgodogjort sig <strong>de</strong>n. <strong>De</strong>t gäll<strong>de</strong> enligt moment 1 barn som<br />
lev<strong>de</strong> i fattigdom <strong>och</strong> enligt moment 2 barn ”som saknar erfor<strong>de</strong>rlig<br />
fattningsförmåga”. År 1930 utgjor<strong>de</strong> <strong>de</strong>ssa senare 4,6% av samtliga<br />
ut skrivna, <strong>de</strong> förra <strong>–</strong> <strong>de</strong> fattiga <strong>–</strong> ungefär hälften så <strong>många</strong>. <strong>–</strong> <strong>De</strong>ssa<br />
siffror sjunker successivt genom åren, men ligger hela ti<strong>de</strong>n högst i<br />
glesbygslän. Ännu på 50-talet <strong>var</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong> t.ex. 5% av barnen i Norrbotten<br />
som skrevs ut p.g.a.bristan<strong>de</strong> fattningsförmåga.<br />
<strong>De</strong>t finns skäl att tro att <strong><strong>de</strong>t</strong>ta antal <strong>var</strong> högre i skoldistrikt utan<br />
hjälpklassun<strong>de</strong>rvisning än med sådan. Hur <strong>många</strong> som <strong>var</strong> sinnesslöa<br />
vet vi inte, men säkert <strong>var</strong> <strong><strong>de</strong>t</strong> ett betydan<strong>de</strong> antal. <strong>–</strong> Numera<br />
är <strong><strong>de</strong>t</strong> ca en procent av barnen som inte klarar grundskolan pga<br />
begåvningsbrist.<br />
<strong>De</strong>ssa stora <strong>var</strong>iationer på antalet sinnesslöa som jag nämnt beror<br />
på om <strong><strong>de</strong>t</strong> rör sig om officiell registrering eller uppsökan<strong>de</strong> inventering,<br />
<strong>de</strong>finitionen av sinnesslöhet <strong>och</strong> gränsdragningen till svagbegåvning<br />
<strong>och</strong> <strong>vilka</strong> test man använ<strong>de</strong>. <strong>De</strong> <strong>var</strong>ierar säkert även med<br />
vilket syfte man ha<strong>de</strong> med att försöka fastställa antalet.<br />
Ove<strong>de</strong>rsägligt är att man finner låga siffror innan <strong>de</strong> lindrigt sinnesslöa<br />
i<strong>de</strong>ntifiera<strong>de</strong>s på 1910-20-talet, höga siffror un<strong>de</strong>r 30- <strong>och</strong><br />
40-talen <strong>och</strong> allt lägre siffror därefter. <strong>De</strong>t minskan<strong>de</strong> antalet beror<br />
på en förbättrad ekonomi, framsteg inom hälso- <strong>och</strong> sjukvår<strong>de</strong>n <strong>och</strong><br />
på en ökad kunskapsmängd hos befolkningen.<br />
140
Change language