Queen Stum- filmsbio - IQ Pager

Kalisky och Moritz är två konstnärsvänner som delar kanske
inte konstnärligt material, men temperament och intresse
för villkoren i att vara människa och det faktum att vi inte
kan undgå vår egen kropp och inte heller livet och döden. De har
också sina tyska rötter gemensamt, som för dem båda har representerat
ett delvis traumatiskt förflutet som de måste hantera
både privat och i sin konst, men också gav dem friheten att inte
bli fast i en kultur. De träffades i Paris för 20 år sedan där de har
arbetat som ateljégrannar i Belleville och de har också ställt ut
tillsammans flera gånger.
Mechthild Kalisky föddes i Leipzig, Tyskland, men har bott
först i Belgien och sedan i Frankrike sedan 70-talet. Hon är utbildad
vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Bryssel, Kunstakademie
München, Sommerakademie Salzbourg och HfbK
Berlin. Hon fann alltid denna utbildning otillfredsställande och
kanske de senare livserfarenheterna gav henne mer inspiration för
sitt arbete, men det är uppenbart att hon är en utbildad skulptör.
Hon kände alltid att stenen var en sorts utmaning, och har arbetat
med det under större delen av sitt liv som konstnär. Det
arbete som visas i denna utställning sticker ut från hennes normal
praxis genom sin råa karaktär och nästan bristande respekt för
materialet. På NEON visar hon Les Morts sig retournent dans leur
tombe, 12 marmorbitar med manipulerade fotografier screenade
direkt på det råa materialet. Dessa sköldformade bitar av marmor
kommer från Carrara i Italien. Deras öde var att brytas itu i små
bitar för att bli delar till ett antal badrum någonstans i världen.
När Kalisky hittat dem, tänkte hon att de såg ut som mänskliga
kroppar och kände att hon måste rädda dem. Inspirerad av en
berömd bild av Salgado; män klättrar upp från en stor gruvkrater i
Brasilien, full av damm och med bördor av jord runt halsen, bestämde
hon sig för att ta bilder av kvinnor, som bördan av sina
bröst och använda dem som serigrafier på stenen.
Titeln ”Det ljud de döda gör när de vänder sig i sina gravar” avser
uttrycket ”Han skulle vända sig i sin grav om han visste om det
eller det ...” så Kalisky tänkte att det måste vara en mycket poetisk
buller på en kyrkogård och därför finns det ett ljudverk som
gjorts för installation av konstnären Alex Vermeulen, en astmatisk
musiker som likt Béla Bartók lägger stor vikt på andning, och det
kände han också i Kaliskys arbete. Hon säger själv ”Jag vet att de
flesta av mina stenskulpturer är ett sug efter liv, luft, andning,
32 Vad Händer
Blyskjorta av Mechthild Kalisky
Om
människans
livsvillkor
På NEON vid Vägstationen i Brösarp visas i
sommar utställningen Corpus med Mechthild
Kalisky och Elisabeth Moritz.
rymden ...” Kalisky visar också en skulptural bit som består av 10
prydligt vikta blyskjortor. Skjortor har en mycket symbolisk värde
och det leder tankarna till både politiska rörelser, som ofta kallas
för färgen på sina tröjor, men också den sista vita skjorta vi bär
här i livet. Bly anses ofta vara en dålig och ful metall, men Kalisky
gillar det faktum att det också skyddar oss från dödliga strålar.
Dessa objekt i bly kan ses som ett mycket personligt föremål som
lämnats av sin ägare, men också tillsammans som en armé av starka
män.
Elisabeth Moritz är född och uppvuxen i Lund av tyska föräldrar,
men flyttade till Paris i början av 70-talet, där hon gick på Ècole
Nationale Superieure des Beaux Arts på 80-talet och bodde
och arbetade i över 20 år. 1998 flyttade hon tillbaka till Sverige
och har sedan dess etablerat sig som konstnär baserad i Lund.
Hon har fått många fina stipendier och ställt ut mycket sedan
dess.
Moritz konst handlar alltid om människans livsvillkor, på ett
eller annat sätt. Hon arbetar huvudsakligen med icke figurativ
teckning, ofta monumentala. I denna utställning presenterar hon
även en serie självporträtt. Temat är självbiografiskt och berättar
om en omtumlande period i hennes liv. Utställningen handlar om
kroppens potential och sårbarhet.