Titel titel titel titel - SL

1.0 

Samrådsredogörelse 

Förstudie Tvärförbindelse mellan Roslagsbanan 

och Arlanda


Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och 

lättillgänglig kollektivtrafik på spår och väg. 

Vi möter olika kunders behov av enkla, pålitliga och prisvärda resor. Alla 

resor ska vara säkra och trygga. 

Vi bidrar genom vår verksamhet till en långsiktigt hållbar utveckling av 

regionen. 

© 2007 AB Storstockholms Lokaltrafik 

2012-03-26 

Strategisk utveckling/Trafik- och teknikutveckling 

Dokument-id: SL-2011-05811 

Författare: Stefan Persson, SL, Malin Gibrand, SL, Marco Regazzzoni, ÅF, Maria Håkansson, ÅF 

Bild omslag: SL

Innehållsförteckning 


1 Samrådsförfarandet ................................................................................ 4 

2 Minnesanteckningar från inställt samråd 1/12 2011....................... 5 

2.1 Händelseförlopp ...................................................................................... 5 

3 Minnesanteckningar från samråd 26/1 2012..................................... 6 

3.1 Dragning på scenen ............................................................................... 7 

3.2 Frågestund i plenum............................................................................... 7 

4 Inkomna synpunkter från allmänheten och SL:s svar................... 9 

4.1 Förslag på alternativa lösningar ........................................................... 9 

4.1.1 Medbororgarförslag ..................................................................................16 

4.2 Val av alternativ.....................................................................................19 

4.3 Trafikering, bana, fordon och stationer .............................................27 

4.4 Påverkan på kultur-, miljö- och friluftsintressen ...............................32 

4.5 Intrång, boendemiljö och ersättning...................................................41 

4.6 Samhällsekonomi och finansiering ....................................................46 

4.7 Generella synpunkter ...........................................................................51 

4.8 Synpunkter som ej berör denna förstudie .........................................60 

5 Remisssvar och yttranden av organisationer ................................63 

5.1 Norrvatten ..............................................................................................63 

5.2 Lantmäteriet ...........................................................................................63 

5.3 Fortum ....................................................................................................63 

5.4 Trafikverket ............................................................................................64 

5.5 Roslagsvatten ........................................................................................66 

5.6 PRO ........................................................................................................68 

5.7 Svenska Kraftnät...................................................................................69 

5.8 Airport City .............................................................................................71 

5.9 Länsstyrelsen i Stockholms län ..........................................................72 

5.10 Stockholms Vandrareförening ............................................................74 

5.11 Svenska Turistföreningen....................................................................76 

5.12 Vallentuna naturskyddsförening .........................................................77 

5.13 Markims hembygdsförening ................................................................78 

3

1 Samrådsförfarandet 


En förstudie syftar till att utreda vilka utredningsalternativ som är genomförbara. I 

arbetet identifieras olika problem och möjligheter med alternativen. Utredningsarbetet 

med Förstudie kring Tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda genomförs i 

tät dialog med berörda kommuner, länsstyrelsen, Trafikverket, TMR, Stockholm 

Nordost och Swedavia. En projektgrupp bestående av representanter från nyss 

nämnda aktörer har tillsammans med representanter för SL och konsulter från ÅF haft 

möten under arbetet med den strategiska fasen. 

Samråd är en del av utredningsprocessen och syftar till att på ett tidigt stadium samla 

in information om vad allmänhet och organisationer tycker är viktigt i ett berört 

område. Vid samråd framkommer också ofta kunskap som är viktig i det fortsatta 

arbetet. 

SL beslöt att ett tidigt samråd skulle hållas i Vallentuna den 1 december 2011. 

Intresset var över förväntan och samrådet sköts upp på grund av att lokalen inte 

kunde rymma alla som kom. Synpunkter från några informella samtal under detta 

tillfälle noterades och redovisas i denna samrådsredogörelse. 

Samrådet hölls sedan den 26 januari 2012 i ungdomslokalen Nova i Vallentuna. 

Som underlag för samrådet togs en 6-sidig broschyr fram: ”Inbjudan till samråd om en 

förstudie kring en tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda”. I foldern 

presenterades projektets bakgrund, syfte och mål samt förslag på 

utredningsalternativ. En förfrankerad svarsfolder för synpunkter bifogades inbjudan, 

med information om sista datum för inlämnande av skriftliga synpunkter. 

Inför båda samrådstillfällena skickades informationsfoldern ut till samtliga 

fastighetsägare inom det område mellan Vallentuna och Arlanda där ny infrastruktur 

primärt kan tänkas anläggas i samband med projektet. Information om de två 

samrådsmötena annonserades i Metro, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, 

Sigtunabygden och Vallentunasteget. Dessutom annonserade SL på stationer i 

närheten. Inbjudan till samråd har även lagts ut på SL:s, Stockholms stads och 

Vallentuna kommuns hemsidor. Foldern distribuerades även till företag, myndigheter 

och intresseorganisationer. 

De synpunkter som har kommit in har dels lämnats muntligt och dels skriftligt. Cirka 

250 skrivelser och e-brev har inkommit till SL. Under samrådsmötena uppmanades 

besökarna att skicka in sina synpunkter via förfrankerade brev, som fanns i lokalerna, 

eller via e-post. De synpunkter som framfördes under mötena stämmer överens med 

de som inkommit efter mötena och som samlats i denna samrådsredogörelse 

Synpunkterna är grupperade efter sakfråga. En del inkomna synpunkter avser flera 

sakfrågor och har i vissa fall delats upp och sorterats in efter de olika rubrikerna. Ett 

sammanfattande svar inleder varje ämne. Där ges en generell bild av vad 

synpunkterna handlar om och i vilken riktning de pekar. Eventuella synpunkter som 

inte täcks in av det generella svaret kommenteras separat i högerkolumnen. 

Under ett särskilt avsnitt redovisas inkomna remissvar och yttranden av organisationer 

i sin helhet. 

4


2 Minnesanteckningar från inställt samråd 1/12 

2011 

Minnesanteckningar från inställt möte med sakägare och allmänhet gällande förstudie 

tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda 

Mötesdatum: 2011-12-01 

Mötestid: 18.30-20.00 

Mötesplats: Vallentunasalen, Vallentuna 

Medverkande: 

Stefan Persson, SL 

Malin Gibrand, SL, projektledare 

Maria Håkansson, ÅF, bitr. projektledare 

Sara Nordenskjöld, SL 

Thomas Fylkehed, SL 

Ulf Brandt, SL 

Carina Kling, SL 

Lars Moberg, SL 

Åke Alexandersson, SL 

Shula Gladnikoff, Stockholm Nordost/Vallentuna 

Mikael Engström, Stockholm Nordost 

Inga-Lill Segnestam, Vallentuna 

Eva Anderlig, Vallentuna 

Daniel Jarl, Vallentuna 

Marlene Sjödin, Vallentuna 

Anna-Karin Bergvall, Sigtuna 

Claes Tapper, Swedavia 

Fredrik Jaresved, Swedavia 

Hans-Göran Edbom, Täby 

Anitha Jacobsson, ÅF 

Marco Regazzoni, ÅF 

Deltagande: 

Ca 60 kvinnor, ca 70 män 

+ minst 80 personer utanför dörrarna 

Ålder mellan ca 25-80 år, medelåldern ca 55 år 

2.1 Händelseförlopp 

Intresset för mötet var över förväntat stort. Lokalen, som rymmer 120 personer, är 

överfylld vid utsatt tid för mötet och många fler trycker på för att komma in. 

Stefan Persson (SP) från SL informerar från scenen att alla inte får plats på grund av 

brandskyddsregler. Efter att ha tagit in förslag från mötesdeltagare meddelar SP att 

samrådet flyttas till senare tid och lokal, och att det kommande mötet kommer att 

annonseras genom samma kanaler som tidigare. 

5


3 Minnesanteckningar från samråd 26/1 2012 

Minnesanteckningar från möte med sakägare och allmänhet gällande förstudie 


Mötesdatum: 2012-01-26 

Mötestid: 19.00-22.00 

Mötesplats: Nova ungdomshus, Vallentuna 

Medverkande: 

Stefan Persson, SL 

Malin Gibrand, SL, projektledare 

Maria Håkansson, ÅF, bitr. projektledare 

Sara Nordenskjöld, SL 

Thomas Fylkehed, SL 

Erik Sjaunja, SL 

Carina Kling, SL 

Henrik Block, SL 

Marianne Grundmark, SL 

Bodil Johansson, SL 

Lars Moberg, SL 

Maria Röjvall, SL 

Åke Alexandersson, SL 

Andreas Andersson, SL 

Maria Cederborg, SL 

Marianne Grundmark, SL 

Claes Tapper, Swedavia 

Fredrik Jaresved, Swedavia 

Shula Gladnikoff, Stockholm Nordost och Vallentuna kommun 

Mikael Engström, Stockholm Nordost 

Frida Eriksson, Vallentuna Kommun 

Eva Anderling, Vallentuna Kommun 

Marlene Sjödin, Vallentuna kommun 

Lars Lundqvist, Vallentuna kommun 

Eleonor Åberg, Vallentuna kommun 

Anna V Axelsson, Vallentuna kommun 

Hans Göran Edbom, Täby kommun 

Eva Lejon, Sigtuna kommun 

Anitha Jacobsson, ÅF 

Inger Poveda Björklund, ÅF 

Stephanie Nicolin, ÅF 

Kjell Säfvestad, ÅF 

Marco Regazzoni, ÅF 

Deltagande: 

Ca 150 kvinnor, ca 200 män 

Ålder mellan ca 20-80 år, medelåldern ca 55-60 år 

6

3.1 Dragning på scenen 


Stefan Persson (SP) från SL hälsar välkommen och föredrar kvällens 

programpunkter. Stefan inleder med att berätta om SL:s verksamhet, strategier och 

utvecklingsplaner. Vidare berättar han om planprocessen, förstudiens tidplan och 

formerna för inlämnande av synpunkter. 

Malin Gibrandt, projektledare från SL, berättar om den idéstudie som ligger till 

grund för förstudien samt motivet och syftet med förstudien. 

Maria Håkansson, uppdragsledare från ÅF och biträdande projektledare, 

redovisar förstudiens utredningsalternativ och berättar om utredningsarbetet. 

Länsstyrelsens synpunkter avseende passagen genom riksintresset för kulturvården 

mellan Markim och Orkesta föredras. 

Shula Gladnikoff, representant från Stockholm Nordost, berättar om 

Roslagsbanans historia och berörda kommuners planer avseende kollektivtrafik. 

Vikten av att förbättra tvärförbindelserna i länets nordöstra pekas på. Vallentunas 

översiktsplan föredras kortfattat. 

Eva Lejon från Sigtuna Kommun berättar kort om kommunens syn på en 

tvärförbindelse i rollen som värdkommun för Arlanda. 

Fredrik Jaresved från Swedavia föredrar Arlandas planer. Då 40 000 nya 

arbetsplatser planeras i Arlandaområdet poängteras vikten av en utbyggd 

kollektivtrafik till Arlanda. 

3.2 Frågestund i plenum 

Lennart Erixon: Tycker att det är tvivelaktigt att dra järnväg genom området pga den 

känsliga kulturmiljön. Roslagsbanan är också smalspårig och man borde inte bygga 

vidare med gammal teknik. Ifrågasätter projektet ur en samhällsekonomisk synvinkel. 

Svar från SP: Idéstudien visade att projektet inte var samhällsekonomiskt lönsamt 

men intressant att studera vidare med utgångspunkt från andra mål om regional 

utveckling. En förlängning av Roslagsbanan förutsätter att även den nya banan är 

smalspårig. 

Representant för PRO redovisar ett yttrande från PRO:s Samorganisation i Täby. 

Organisationen anser att projektet är synnerligen angeläget att genomföra och att det 

är viktigt att bevara och utveckla Sveriges enda smalspåriga järnväg för daglig 

kollektivtrafik: Roslagsbanan. 

Tommy Arvidsson: Hur kommer projektet att finansieras? Blir järnvägen smalspårig, 

normalspårig, dubbelspårig? 

Svar från SP: Inga finansieringsbeslut är ännu tagna. Men det kan principiellt vara 

regionen (Landstinget och kommuner) och staten som finansierar. SL undersöker 

även möjligheter för privat finansiering. En ev förlängning av Roslagsbanan blir 

smalspårig med dubbelspår. En ev framtida ombyggnad till normalspår ska inte 

omöjliggöras. 

Erik Reman: I Japan går tågen som urverk på smalspår. Är positiv till projektet men 

det är angeläget att det sker med minsta möjliga intrång på privata fastigheter och 

kulturmiljön. Påpekar att om inte järnvägen byggs kan resultatet bli att en ny väg 

byggs istället. Återuppbyggnad för Roslagsbanan till Rimbo önskas. 

Mats Höjbrant, Åkersberga: Investeringen är intressant även för Österåker. Ska 

självklart vara järnvägsalternativet. Kan också bli en smidig bytesmöjlighet till tåg mot 

Uppsala. 

Gunnar Bergsten Lindholmen: Förespråkar att utnyttja befintliga vägar för en 

effektiv bussförbindelse. 

7


Janne Tingvall, Vallentuna: Ser en risk att fastighetsägare ska köras över och att 

inlösningssummorna inte blir rättvisa. 

Svar från Andreas Andersson, SL: Vid inlösning tas alltid oberoende värderingsmän 

in. Inlösningen sker i sent skede. Innan järnvägsplanen är klar tar man kontakt direkt 

med fastighetsägarna för att nå överenskommelser om fastighetsinlösen. 

Per Jagstaff: För att kunna öka flygtrafiken måste järnvägsförbindelsen genomföras. 

Annars kommer Arlandas utsläppsrätter ta slut. Tror att markpriserna kommer skjuta i 

höjden i Markim om förbindelsen byggs. 

Herr Johansson, ca 80 år: Önskar att minnesanteckningarna ska dupliceras i 

biblioteken i berörda kommuner. Betonar vikten av ny teknik och tillgänglighet för bl a 

permobiler. 

Svar från SP: Samrådsredogörelsen samt information om projektet kommer att finnas 

på SL:s hemsida. Biblioteken får själva skriva ut informationen om så önskas. 

Karl Axel Olsson, Representerar näringslivet i Vallentuna, bor mellan Arlanda 

och Vallentuna: Anser att spårbunden trafik är att föredra då det är det mest hållbara 

alternativet. Påpekar att det är mycket viktigt att ta hänsyn till det känsliga 

kulturlandskapet och förespråkar en nordlig dragning. 

David Tiberg: Har utrett en normalspårig pendeltågsbana från Täby via Sollentuna till 

Arlanda. Resan skulle ta 18 minuter. Undrar hur snabbt skulle denna planerade bana 

ta? 

Svar från Henrik Block, SL: Resan mellan Täby och Arlanda kommer ta ca 30 

minuter men beror på vilka sorts vagnar som används. 

Raol Hamilton, Husby gård: Det finns varg, björn och betesdjur i trakten. Hur ska 

hänsyn tas till dem? 

Svar från SP: Tackar för synpunkten och påpekar att frågan tas upp i 

miljöbedömningen för projektet. 

Kvinna, ca 55år: Poängterar att djuren och miljön har ett egenvärde samt att naturen 

är viktig för människorna i Vallentuna att bevara för framtida generationer. 

Man: Anser att normalspår bör utredas så att tågen köra fortsätta till Uppsala utan 

byte till Uppsalapendeln. 

Svar från SP: Tackar för synpunkten men påpekar att med normalspår förloras 

direktkopplingen till Nordostsektorn i och med att Roslagsbanan är smalspårig. 

8


4 Inkomna synpunkter från allmänheten och 

SL:s svar 

I detta kapitel presenteras alla de synpunkter som inkommit från allmänheten under 

samråds- och remissperioden. Flera synpunkter har sammanfattats. 

Synpunkterna bemöts med svar från SL. Synpunkterna är kategoriserade efter olika 

ämnen och snarlika synpunkter besvaras i vissa fall med ett generellt svar. Följande 

ämnesområden har synpunkterna kategoriserats efter: 

Förslag på alternativa lösningar 

Val av alternativ 

Trafikering, bana, fordon och stationer 

Påverkan på kultur-, miljö- och friluftsvärden 

Intrång, boendemiljö och ersättning 

Samhällsekonomi och finansiering 

Generella synpunkter 

Synpunkter som ej berör denna förstudie 

4.1 Förslag på alternativa lösningar 

Figur 1 Förslag från Åke Ekdal 

9

Namn Synpunkt 

Joakim Nordahl 

Lena Henriksson 

Anonym 

Per Nyström 

Ben I Olsson 

Anita Stybbe 

Anne-Marie Eriksson 

Mats Nyström 


Förespråkar en ny ”norrortsbana” med sträckningen Täby C 

– Sollentuna – Järfälla – Bålsta. En sådan bana skulle 

förbättra kommunikationerna för hundratusentals 

människor. Tanken ska vara att man måste kunna komma 

vidare åt alla håll, inte bara till Arlanda. Att bygga ut den 

åldriga Roslagsbanan förbättrar inte utvecklingen av 

kollektivtrafiken i norrort. 

Inget av de tre föreslagna alternativen skulle bidra till en 

bättre förbindelse mellan Vallentuna och de västra 

förorterna Upplands Väsby, Sollentuna, Kista, Akalla samt 

till Uppsala. 

Förslag: Anslutning till Arlanda Express i Upplands Väsby 

skulle även ge goda pendlarmöjligheter till västerort och 

Uppsala. 

I första hand tycker jag att man bör överväga en 

sammanlänkning mellan Roslagsbanan och pendeltågen 

och istället dra en sträckning mellan Vallentuna station och 

Upplands Väsby station, alternativt Täby-Sollentuna. 

Vad vinner en vacker landsbygd med ett rikt djurliv på, när 

landskapet skärs av i två landshalvor? Ett snabbtåg utan 

möjlighet till access för de boende, ger inget mervärde utan 

endast försämringar! 

Låt istället detta naturområde förbli ett stort 

sammanhängande rekreationsområde för Norra 

Storstockholm. Koncentrera investeringen till redan 

exploaterade områden. Använd normalspårig järnväg för då 

kan flera synergieffekter med bl a näringslivet uppstå och 

man kan öppna för godstransporter. 

Exempel på alternativ sträckning kan vara Vallentuna- 

Upplands Väsby alternativt Täby kyrkby-Sollentuna. Dessa 

spå kan sedan förlängas till Arninge och Åkersberga. 

Vallentuna-Arlanda 

Vallentuna-Norrtälje-Kappelskär 

Förordar ”Norrortsbanan”, ett förslag från kollektivtrafikant 

Stockholm som innebär ny järnväg från Täby till Sollentuna 

och vidare till Arlanda. Restiden Täby-Arlanda skulle bara 

bli 18 minuter. 

En busslinje eller en järnväg eller spårväg av något slag till 

Upplands Väsby. Då utnyttjar man de järnvägsspår som 

redan finns från Upplands Väsby till Arlanda och vidare 

norr över. Sedan förbättrar man förbindelsen från 

Vallentuna till Upplands Väsby. Idag är det många som 

arbetar i Upplands Väsby men bor i Vallentuna och även 

tvärt om, att man bor i Upplands Väsby men jobbar i 

Vallentuna. 

Anser att en alternativ sträckning Husbyön-Skalmsta- 

Benstocken-Arlanda är bäst ty där drabbas få boende av 

intrång. Föreslår att en väg anläggs parallellt med 

järnvägen för att stärka bilförbindelsen Täby/Arninge- 

Arlanda. 

10

Johan Svedberg 

Tomas och Margareta 

Strömsten, Gilbert och 

Kerstin Jansson, 

Sundkvist 

Eric Renman 

Jessica Patek 

Åke Ekdal 

Monica Zetterlund 

Daniel Chanow 


Hur skall en framåtblickande infrastruktursatsning i 

Nordostsektorn se ut? 

1. Tunnelbanedragning över Karolinska genom Solna 

och Solna C fram till Danderyds sjukhus (grön 

linje). 

2. Tunnelbanedragning från Mörby C till Täby C och 

sedan vidare till Arninge C 

3. Etablering av kommunikationscentrum i Arninge där 

bussar, tunnelbana och Roslagsbana 

sammanstrålar, här finns också möjlighet till 

infartsparkeringar 

4. Från Arninge kan man när behoven uppstår planera 

för vidaredragning av Roslagsbanan till Rimbo, 

Norrtälje och Arlanda 

5. Roslagsbanan lever vidare men mer som ett 

komplement 

Motsätter sig all utbyggnad av järnvägen då nyttan inte 

uppväger kostnaderna och naturförstörelsen. SL borde i 

stället ägna sig åt att få den befintliga trafiken att fungera 

bättre. Bedömer att en sådan här förbindelse endast skulle 

användas av boende norr om Täby, Täbybor tar 

Häggviksleden till E4 och vidare till Arlanda. Förespråkar att 

pendeltågstrafiken förlängs till Arlanda och att busstrafiken 

mellan Häggvik och Uppplands Väsby utökas, alternativt 

spår längs dessa vägsträckor. Av föreslagna alternativ 

anses Nord vara mest realistiskt då det går genom 

obebyggd terräng. 

Lysande förslag. Alt Nord förespråkas. Mest nytta för 

Lindholmen och Kårsta samt skonar kulturmiljön. Alternativ 

Syd är också bra. Utesluter bussalternativ, inte ens den 

bästa buss är bättre än det sämsta tåg. Dessutom, utred att 

fortsätta spåret från Kårsta till Rimbo och vidare mot 

Norrtälje, Hallstavik och Uppsala. 

Förespråkar alternativ Syd. Anser att alternativ Nord och 

Mitt gör för mycket intrång i kulturbygden. Bygden är 

värdefullast när den är orörd = gammaldags. Förbindelsen 

skulle underlätta arbetsresorna mellan Ormsta och 

Sundbyberg. Men det behövs mer, så som en längre 

sträckning med buss som binder samman norrort på tvären, 

tex Arninge-Vallentuna-Märsta-Sigtuna-Bålsta. 

Nytt spår Arninge-Täby-Vallentuna-Upplands Väsby, 

använd norra stambanan från Väsby till Märsta, nytt spår 

från Märsta till Arlanda. 

Förespråkar att ett spår dras från Åkersberga till Vallentuna 

och vidare till Arlanda. Idag finns ingen direktförbindelse 

mellan grannkommunerna Vallentuna och Österåker. 

Föreslår en spårvagnslösning som följer landskapet och 

befintliga vägar, på bekostnad av något längre restid. 

Spårvägen skulle gå från Vallentuna via Väsbyvägen, 

Mellösavägen, Almungevägen, västerut till Skobyväge till 

Htella Arlandia och sedan terminal 4. Hållplatser skulle 

vara Arlanda-Arlandia-Skoby, Skånela kyrka, Sälna, Grana, 

Lindönäs, Vallentuna. Lindönäs kunde även förses med 

helikopterbana. 

11

Mikael Lindberg 

Claes Eriksson 

Nils-Olov Jarlsåker 

Åke Lind 

Gunnar Andersson 

Peeter Joers 

Britt Wisth 


När Frestavägen skall byggas ut går det bra att följa den till 

Almungevägen och därefter vika av mot Arlanda. 

Ett annat alternativ är att dra den mer rakt fram vid 

Lindholmen och sen komma in mot Arlanda längs 

inflygningsdelen och i bullerzonen 

Förslag till detta projekt: Roslagsbanan förlängs till Sky City 

och vidare till Märsta, Sigtuna och Bålsta. Förslag 2: 

Roslagsbanan förläggs under mark från Danderyd och där 

grenar sig mot Lidingö respektive Odenplan till Karolinska. 

Förslag 3: Spårrförbindelse från Barkarby över järvafältet till 

Rotebro samt snabbspårväg Barkarby-Bromma-Ekerö. 

Förslag 4: Roslagsbanan förses med normal spårvidd och 

byggs ut till Norrtälje. 

Jag ansluter mig till förslaget att Roslagsbanan dras fram till 

Arlanda men tycker också att den skall fortsätta till Märsta 

station. 

Alternativt, att normalspår dras från Märsta till Arlanda med 

omstigningsmöjlighet till den nya stationen för 

Roslagsbanan. Därefter fortsätter normalspåret för att 

anslutas med nuvarande normalspår norr om Arlanda och 

till Uppsala. 

Alla terminaler på Arlanda bör angöras. Föreslår en 

spårsträckning från Hägernäs via Arninge till Rydbo. 

Ser gärna spårbunden trafik till Arlanda från Ormsta. 

Sträckningen spelar ingen roll. 

Idag är ju roslagbanans delningspunkt Roslags-Näsby, vore 

det inte bättre att göra ny linje därifrån eftersom folk ändå 

måste byta där för att komma från Åkersberga mot Arlanda 

Det var ju där det var mest population också enlig mötet i 

Vallentuna. Har någon titta på att bygga detta i tunnel 

istället? Visst det blir dyrare men fördelarna måste vara 

fler. 

Varför jämför man inte med byggande/förlängning av 

tunnelbanan? Tunnelbana har i tidigare utredningar 

bedömts som den samhällsekonomiskt bästa lösningen. 

Tunnelbanan har tekniska förutsättningar att kopplas 

samman med Arlandatraktens övriga spårslag, t.ex. för färd 

mot Uppsala. Tunnelbanan kan ta mindre plats i anspråk då 

den inte är beroende av luftledningar. 

Låt Roslagsbanan förbli den trivsamma, ålderstigna 

lokaljärnvägen från 1800-talet som det kan gå att leva nära, 

med nödvändigt underhåll och förbättrat bullerskydd! 

Låt de nya spår, som behövs, byggas med modern teknik 

för bästa resultat och för att kunna utvecklas i framtiden. 

Dvs bygg ut tunnelbanan! 

Skapa en omstigningsstation – t.ex. i Arningetrakten – för 

samverkan mellan dessa två och de nya busslinjerna! 

12

Gunnar Bergsten 

Annkatrin och Åke 

Jansson 

Berit Nilsson 

Sven Lindbäck 

Torbjörn Eriksson 

Gunilla Andersson 


SL:s VD har fått styrelsens uppgifta att göra en ekonomi- 

och konsekvensanalys av de 3 föreslagna spåralternativen. 

Hur har detta avlöpt? 

Antalet pendlare Rimbo-Arlanda är stort och ökande. Ny 

vägsträckning Grana-UpplVäsby är planlagd och villkoren 

för Arlandabanan ska omförhandlas. Koppling till SL? 

Har följande bansträckningsalternativ beaktats? 

1. Vallentuna-Rimbo- Arlanda. 

2. Åkersberga-Vallentuna-Upplands Väsby-Arlanda. 

Varför beaktas inte behovet av godstransporter? En 

väglösning underlättar transporter till och från andra platser 

än flygterminalerna, som exempelvis det framväxande 

transportnavet i Rosersberg. Med en spårlösning fortsätter 

Vallentunas utveckling som sovstad med ett svagt 

näringsliv. 

Var är bussalternativen i förstudien? Samhällsnyttan av en 

spårförbindelse bör inte jämföras med ett 0-alternativ utan 

med andra alternativ som till exempel buss Arninge- 

Vallentuna-Hammarby-Arlanda.En ny väg lär ju vara på 

gång från Grana-kurvan. 

Utbyggnad av Roslagsbanan är det riktiga alternativet, 

busstrafikalternativet är förkastligt ur miljösynpunkt och med 

tanke på komfort. Förespråkar alternativ Nord med en 

koppling till Österskärsbanan. Sträckan påverkar få boende. 

Viktigt att Arninge knyts samman med 

Täby/Vallentuna/Lindholmen. 

Förordar alternativ Nord med hänsyn till att antalet 

fastighetsägare är färre där. Presenterar ett eget alternativ: 

Bygga järnvägen bredvid de befintliga vägarna på sträckan 

Täby Kyrkby –E4-Arlanda. 

Är mycket positivt till förbindelsen. Några synpunkter: 

Förutom Arlanda talades det om att knyta ihop de regionala 

stadsdelskärnorna Arlanda / Märsta med Täby C 

/Arninge. Man borde titta på spårvägsförbindelse 

Vallentuna – Arninge och den vägen mot Täby C. Jag tror 

att det skulle vara för krångligt för folk att tas sig till Täby C/ 

Arninge via tågbyte i RoslagsNäsby. 

Kommer inte de allra flesta som reser till och från Arlanda 

att bo/arbeta norr om RoslagsNäsby? Bor man närmare 

Stockholm väljer man att åka via Centralen till Arlanda. 

Det bor flest människor nu och den framtida utbyggnaden 

kommer väl att ske Täby C – Arninge - Rydbo – 

Åkersberga. 

Eftersom man planerar för en omstigningsstation i Arninge 

för bussar från Vaxholm – Norrtälje skulle ett spår mot 

Vallentuna – Arlanda vara mycket bra. 

Vallentunabor får väl ingen förmån av detta? Varför lades 

Roslagsbanan ner norr om Kårsta? Bygg ut banan där i 

stället! Förstör inte gammal kulturmark norr om City. 

Använd miljöbuss från Vallentuna till Upplands Väsby på 

befintlig motorväg istället. 

13

Johan Palmaer 

Svar från SL: 


Påpekar att det rent allmänt behövs en mer utvecklad 

strategi för tvärförbindelser i StorStockholm, och att detta 

projekt är ett gott exempel på vad regionen behöver för att 

utvecklas. 

Förespråkar en spårlösning enligt alternativ Syd eller Mitt 

samt en landsväg med bättre bussförbindelse mellan 

Vallentuna och Upplands Väsby. 

Framhåller att även en direktbuss från Vallentuna till 

Upplands-Väsby för omstigning med tåg skulle innebära en 

avsevärd förbättring, men ett alternativ med en busslinje 

från Danderyds sjukhus, via Täby, Vallentuna, Upplands 

Väsby till Arlanda är också intressant. Anser att om en väg 

anläggs ska den vara öppen för biltrafik såväl som 

busstrafik. 

Vi tackar för alla inkomna synpunkter och förslag. Syftet med ett tidigt samrådsmöte är 

att tidigt få in synpunkter och förslag samt att identifiera förutsättningar och behov 

innan utredningsarbetet sätter igång. 

SL presenterade i mars 2010 en idéstudie för en förlängning av Roslagsbanan till 

Arlanda. Idéstudien pekar på att den tvärförbindelse som skapas om Roslagsbanan 

kopplas till Arlanda kan bidra till en regionförstoring genom att öka tillgängligheten från 

framförallt Vallentuna och Täby till Arlanda. Detta ger positiva miljökonsekvenser i 

form av minskad biltrafik. 

SL:s styrelse beslutade därefter att påbörja en förstudie för att studera kopplingen 

mellan Nordostkommunerna och Arlanda mer i detalj och att återrapportera denna 

förstudie under 2012. Skälen att genomföra en förstudie är enligt styrelsebeslutet att: 

Säkerställa det fysiska utrymme som järnvägen kräver mellan Vallentuna och 

Arlanda samt inom flygplatsområdet. 

Fördjupa kunskapen om objektet genom t.ex. samråd med berörda aktörer och 

allmänhet. 

Studera fler lösningar för att nå de uppställda målen. 

Förstudien ska enligt fyrstegsprincipen ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, vilket 

bland annat innebär att även busslösningar kommer att analyseras. Busslösningar har 

bland annat den fördelen att de kan binda samman fler start- och målpunkter som idag 

ligger utanför Roslagsbanans upptagningsområde. 

Syftet med förstudien är att få fram underlag för att bedöma om det är motiverat med 

en tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda samt vilken trafik och sträckning 

som i så fall ska rekommenderas. Geografiskt är förstudien avgränsad till att studera 

möjligheten att förbättra kollektivtrafiken mellan de regionala stadskärnorna 

Arlanda/Märsta och Täby/Arninge. Detta skulle även ge stora delar av 

nordostkommunerna bättre tillgänglighet till Arlanda och Uppsala, båda viktiga 

arbetsplatsområden. 

Parallellt med förstudien arbetar SL, i samarbete med Stockholms läns samtliga 

kommuner, med att ta fram en stomnätsstrategi för Stockholms län. Denna strategi 

ska ge riktlinjer för stomtrafikens utveckling i Stockholms län fram till år 2030. Denna 

strategi kommer bl.a. att identifiera lämpliga stråk för stomtrafik mellan 

kommuncentrum och regionala stadskärnor i hela länet och tittar då t.ex. på olika 

möjliga förlängningar av tunnelbana och tvärbana. Strategin får därför en viktig uppgift 

att foga samman resultat och slutsatser från förstudien med utvecklingen av övriga 

delar av stomnätet. Flera av de inkomna förslagen på linjesträckningar kan komma att 

prövas inom ramen för stomnätsstrategin. 

14


En ny busslinje planeras att trafikera väg 268 då den byggts om mellan E4:an och 

Grana. Busslinjen planeras gå mellan Upplands Väsby, Vallentuna och Arninge och 

kommer att förbättra tillgängligheten mellan Täby, Vallentuna och Upplands Väsby 

kommun. Den kommer även förbättra tillgängligheten mellan nordostsektorn och 

pendeltågstrafiken till Stockholm, Arlanda och Uppsala. 

Den så kallade Norrortsbanan har studerats i en studentuppsats och avser en ny 

järnvägskoppling mellan Täby-Kista-Barkarby. Denna koppling har ett stort geografiskt 

influensområde och innebär mycket stora investeringar, vilket gör den svår att jämföra 

mot de utredningsalternativ som studeras inom förstudien. Potentialen för tung 

stomtrafik (t ex järnväg) i de stråk som norrortsbanan pekar ut, kommer däremot 

kunna belysas inom ramen för stomnätsstrategin. 

Pågående dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan dimensioneras så att det är 

möjligt att senare bygga ut till normalspår på sträckor där det inte innebär allt för stora 

kostnader. Alternativen för ny Tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda ska 

utformas så att en framtida utbyggnad till normalspår inte omöjliggörs. 

En eventuell framtida bussgata är ej avsedd för genomfartstrafik, men skulle däremot 

kunna tänkas användas för angöring av fastigheter längs bussgatans sträckning. Det 

blir i så fall en fråga för aktuell kommun och SL att avgöra om det är lämpligt att tillåta 

annan trafik och i så fall i vilken utsträckning. 

15

4.1.1 Medbororgarförslag 


Tre mer omfattande medborgarförslag har inkommit. På grund av omfattningen 

presenteras de inte i sin helhet i denna samrådsredogörelse. Nedan sammanfattas 

och bemöts dessa förslag. 

4.1.1.1 Caspar Lindberg 

Caspar Lindberg presenterade redan 1994 ett förslag för en förlängning av 

Roslagsbanan från Ormsta till Bålsta via Arlanda. Söder om Arlanda föreslår 

Lindeberg ett triangelspår. Förslaget väckte visst intresse från regionplane- och 

trafikkontoret, politiker och media. Dock bedömdes att kopplingen då saknade 

tillräckligt resandeunderlag för att motivera en noggrannare utredning av förslagen. 

Figur 2 En skiss från Caspar Lindbergs förslag från 1994 


Tack för ditt förslag. Denna förstudie är avgränsad till att studera kopplingen Täby- 

Vallentuna-Arlanda samt vad en förlängning till Märsta skulle ge. Den utpekade 

sträckningen i förslaget är intressant att studera, eftersom den knyter samman tätorter 

samt regional- och pendeltågssystem, men ej inom ramen för denna utredning. 

Resandet mellan Sigtuna – Märsta ökar och allt fler i Sigtuna vill resa till Arlanda, som 

blir en allt viktigare målpunkt och även bytesnod för pendeltåg Stockholm – Uppsala 

och övriga nationella tåg. Inom SL:s arbete med framtagande av en stomnätsstrategi 

för Stockholms län kommer kopplingen Bålsta-Sigtuna-Märsta-Arlanda att studeras, 

för att se om det finns tillräckligt resandeunderlag för att motivera någon form av 

stomtrafik. 

16

4.1.1.2 Claes Göran Guinchard 


Guinchard förespråkar att den smalspåriga Roslagsbanan ska dras från Lindholmen 

till Sigtuna via Arlanda och Märsta, med stationer vid befintliga och planerade 

målpunkter på och kring Arlanda flygplats och i Märsta-Sigtuna. 

Figur 3 Skisserad passage av Märsta. Del av Claes Göran Guinchards förslag. 


Tack för ditt förslag. Denna förstudie är avgränsad till att studera kopplingen Täby- 

Vallentuna-Arlanda samt vad en förlängning till Märsta skulle ge. Den utpekade 

sträckningen i förslaget är intressant att studera, eftersom resandet mellan Sigtuna – 

Märsta ökar och allt fler i Sigtuna vill resa till Arlanda, som blir en allt viktigare 

målpunkt och även bytesnod för pendeltåg Stockholm – Uppsala och övriga nationella 

tåg. Inom SL:s arbete med framtagande av en stomnätsstrategi för Stockholms län 

kommer kopplingen Bålsta-Sigtuna-Märsta-Arlanda därför att studeras, för att se om 

det finns tillräckligt resandeunderlag för att motivera någon form av stomtrafik. 

Samtidigt kan påpekas att den perifera angöringen av Arlanda, som illustreras i kartan 

ovan, skapar långa gångavstånd till den stora mängd arbetsplatser som planeras i 

Arlanda stad och den viktiga bytespunkten vid Sky City. 

17

4.1.1.3 Mats Höjbrandt 


Mats Höjbrandt presenterar ett relativt detaljerat förslag för hur Roslagsbanan kan 

dras och trafikeras från Ormsta och angöra Arlanda, med öppning för fortsättning mot 

Märsta. Höjbrandt undersöker särskilt hur en bra koppling till Åkersberga kan uppnås. 

Figur 4 Skisserad dragning insänd av Mats Höjbradt. 


Tack för ditt förslag och dina synpunkter, som i stora delar överensstämmer med vad 

som kommer studeras inom ramen för förstudien. Exempelvis kommer en förlängning 

till Märsta prövas och föreslaget depåläge i Molnby bör kunna nyttjas via triangelspår. 

18

4.2 Val av alternativ 

Namn Synpunkt 

Martin S 

Joakim Irebrand 

Christer Oldhoff 

Lilian Hasselblad 


Detta är ett mycket bra förslag som bör realiseras så snart 

som möjligt. Jag förespråkar en förlängning av Roslagsbanan 

Det är det mest framtidssäkra alternativet ur alla perspektiv. 

Busstrafik på befintliga vägar är inte ett hållbart alternativ då 

inte infrastrukturen finns på plats för att det ska vara 

tillräckligt snabbt. 

Buss på ny infrastruktur har samma nackdelar som utan den 

nya infrastrukturen. Den kommer gå lite snabbare bara. 

Vi bor i Markim som är en lugn liten by med små mysiga 

vägar och så vill vi att det ska fortsätta vara. Vi har nog med 

buller från Arlanda och någon järnväg vill vi inte ha. Så för 

oss gäller alternativ Nord. 

Jag tycker att förlängningen bör vika av först efter 

Lindholmen. 

På detta vis får man som bonus en ökad turtäthet för de 

invånare som bor i Molnby och Lindholmen, vilket jag tror 

skulle uppskattas. 

Förespråkar spår. Buss är inget alternativ om man vill vara 

det minsta miljömedveten. Kanske den kortaste sträckningen 

är att föredra. 

Lars Öman Tycker alt Nord är det bästa förslaget 

Jan Söderberg 

Nej tack. Nordstråket är minst dåligt, eller busstrafik på 

befintliga vägar. 

Inger Höijer Syd eller mitt är bästa förslagen 

Carola Steenberg Är positiv. Förespråkar spår. 

Marianne Blomquist 

Mot ny infrastruktur i alternativ mitt eller syd pga av att det 

förstör kulturmiljön. 

Tvärförbindelse är bra, med tillgänglighet till annan tågtrafik 

Ann Kristin Erisksson 

Matilda Åkesson 

Britt Wisth 

både söderut och norrut. Förespråkar alt Syd. 

Förslaget att bygga bussgator som endast är till för de bussar 

SL kör till Arlanda är idiotiskt. Det är bättre att använda de 

pengarna som det kostar att göra helt nya bussgator till att 

förbättra den allmänna vägen till Arlanda (Grana- 

Starrmossen). Då kan alla använda den. Dessutom skulle en 

bussgata förstöra lika mycket som järnvägen i Markim. 

Att föreslå att bussar skall köra sträckan på befintliga vägar 

kräver knappast en kostsam utredning – det kan gemene 

man lätt tänka ut – och visst, det vore en bra och billig idé. 

Det kan vara bra att skapa en busslinje från t.ex. Danderyds 

Sjukhus för färd norrut via Täby och Arninge för att sedan via 

den nyanlagda Häggviksleden ansluta till E4 för färd till 

Arlanda. 

Det andra bussförslaget, att skapa nya vägar för busstrafiken, 

verkar lika okvalificerat, med tanke på de stora svårigheter att 

finna godtagbara sträckningar genom kulturlandskapet som 

nyligen präglade byggandet av Häggviksleden. 

19

Johan Björklund 

Petter Ålander 

Åke Lind 

Tore Edfeldt 

Familjen Haking 

Ann-Katrin Nyqvist 


Välkomnar mycket planerna för förbättrad kommunikation till 

Arlanda från Täby och Vallentuna. 

Vill understryka att enbart införa en busslinje på intet sätt 

kommer att upplevas som en särskilt förbättring av 

kollektivtrafiken till Arlanda. En tåglinje är däremot en 

stabiliserande och permanent lösning som kommer att locka 

ett avsevärt större antal resande. Därtill kommer att det längs 

den järnvägen också kan uppföras ny bebyggelse som från 

dag ett kommer att ha en mycket mer attraktiv kollektivtrafik 

än vad en busslinje någonsin kan ge. 

Det vore mycket tråkigt om utbyggnaden om Roslagsbanan 

till Arlanda likt Spårväg Syd också blir en "tumme" genom att 

det enda som blir är lite "förbättrad busstrafik". 

Anser att broschyren Inbjudan till Samråd innehåller för lite 

information om utredningsalternativen. Påpekar också att 

Sigtuna Museum inte har fått inbjudan, vilket de borde. Med 

hänvisning till Bussalternativet anses uppbyggnad av 

infrastruktur som bygger på trafik driven av 

förbränningsmotorer som utesluten. 

Alternativ Syd och Mitt påverkar många boende och 

lantbrukare och kommer kräva många plankorsningar. 

Bra förslag. Förespråkar spåralternativ beroende på 

marktillgänglighet och bostadsbyggande. Helst alt Syd till 

Arlanda och Märsta. 

Förespråkar spårbunden trafik, alternativ Nord. Redan nu 

finns utrymme för busstrafik mellan Vallentuna och 

Lindholmen. 

Vi har tidigare föreslagit att man anlägger en väg mellan 

Grana och Almungevägen (mellan Bergshamra och Sälna) 

för busstrafik till Arlanda. Alternativt att dra Roslagsbanan 

från Vallentuna utmed denna väg. 

Om man dock ändå ska dra Roslagsbanan norr om 

Vallentuna är vi många som undrar varför man inte ansluter 

banan norr om Lindholmen så att boende i den starkt 

expansiva orten kan kliva på direkt istället för att först ta sig 

till Vallentuna och byta till "Arlanda-linjen" där. Lindholmen 

beräknas ju växa ihop med Vallentuna inom en inte så 

avlägsen framtid. 

Förespråkar alternativ Nord. Många boende i Lindholmen och 

det är ett område under stark utveckling. Alternativet skulle 

öka mervärdet för boende där. Bra om de som bor mellan 

Arlanda och Lindholmen om de kan bli mindre bilbundna. 

Påpekar att det finns flera häststall i Molnby och Foderby och 

att många rider och motionerar i skogen där. Anser att 

alternativ Syd och Mitt är oacceptabla för de skär av 

tillgängligheten till denna skog. 

20

Göran Altius 

Bertil Blom 

Uno Sköld 


Jag är boende i Lindholmen och jag förordar att 

Arlandagrenen borde ansluta i Lindholmen och inte i Molnby 

av följande anledningar: 

1. För att boende i Lindholmen ska få tillgång till direkt 

förbindelse till Arlanda. 

2. Lindholmen expanderar, det byggs nu ytterligare daghem 

och ett hundratal nya bostadshus. 

3. Dubbelspår ska byggas till Lindholmen. 

4. Det finns en ny infartsparkering i Lindholmen. 

5. För att inte turtätheten mellan Östra station och 

Lindholmen ska riskeras att försämras pga 

kapacitetsproblem. 

Jag förordar att Arlandagrenen borde byggas spårbundet och 

inte som bussväg av följande anledningar: 

1. Trafiken blir miljövänligare. 

2. Det utnyttjar övriga investeringar i Roslagsbanan på ett 

bättre sätt. 

3. Det ger även en direktförbindelse mellan Arlanda och 

Universitetet samt Tekniska Högskolan. 

Förespråkar alt Syd och tror bullerstörningar från tåget blir 

ytterst marginella. 

Man bör planera för nya ”stadskärnor” efter banan för att ge 

större ekonomiskt underlag. Förespråkar alternativ Nord då 

det här finns goda möjligheter till samplanering av bostäder 

samt att alternativet bedöms vara det som ger minst 

påverkan på naturkänsliga områden. 

H & M Lundgren Tycker det blir bra med järnväg alt Syd eller Nord 

Bent Osmén 

Marcus Björkegren 

Alvarsson Albina 

Marcus Iverman 

Junered 

Innan fantastisk kultur, skogs och jordbruksmark förstörs bör 

passagerarunderlag presenteras. Alternativ Nord verkar vara 

det alternativ som erbjuder smidigast resa och trafiken kan 

utökas från Arlanda till Norrtälje. Tidigare försökta Vallentuna- 

Väsby-Arlanda kanske är ett nog så bra alternativ. 

Detta projekt är ett av de viktigaste av SL:s projekt norr om 

staden. Spårtrafik bättre än buss eftersom bussar skapar mer 

trängsel, slitage på vägbana och mer långsiktig 

miljöpåverkan. Förespråkar alternativ Syd för den har kortast 

sträckning, närhet till planerad fordonsdepå i Molnby samt 

ger möjlighet till station Benstocken. 

Förespråkar alternativ Syd då det är kortast och därför 

billigast. Påpekar vikten av att det finns parkeringsmöjligheter 

vid stationerna. Projektet kommer avlasta E4-ans trafik. 

Utmärkt förslag att förlänga Roslagsbanan till Arlanda. 

Förespråkar alt Nord för att få fler turer till Lindholmen. 

Projektet är bra för Nordostkommunernas utveckling. 

Sträckningen bör väljas med hänsyn till geotekniska 

förutsättningar och kulturmiljöpåverkan. Bedömer det som 

bäst att grena av från Lindholmen. 

21

Marcus Tallholm 

Barbro Ågren Alternativ Syd. 

Grossman / Gad 

Regius 

Christer Jansson 


Förordar alt Nord eftersom det ger innevånarna i det snabbt 

växande Lindholmen ett sätt att resa kommunalt- även via 

pendeltåg till Märsta. 

Alternativ Syd. 

Utmärkt förslag som redan borde byggts. Alternativ Nord är 

att föredra då det ger Lindholmen ökad turtäthet. 

Kerstin Adnell Önskar spårtrafik alternativ Syd 

Rune Elfman Alternativ Nord är mitt val. 

Hans Höwitz 

Filip Borgh 

Monica Dennerholm Alternativ Syd 

P. Fujikawa 

Beatrice Thorsell 

LG Jansson 

Göran Eriksson 

M Braunekisielm 

Cecilia Sandgren 

Erlan Junered 

Fantastiskt tillfälle att höja Vallentunas attraktivitet. 

Förespråkar alternativ Nord eftersom Vallentuna växer norrut 

mot Lindholmen och man knyter på ett bättre ihop de yttre 

regionerna. 

Tycker järnvägen till Arlanda ska dras via Lindholmen, som 

expanderar kraftigt. 

Med tanke på den växande befolkningen i och kring 

Lindholmen bör en spårväg mellan Lindholmen och Arlanda 

byggas ut. Även Lindholmens kommunikationer söderut bör 

förbättras 

Ser alternativ Nord som det bästa alternativet. Busstrafik 

bullrar och stör minst. 

Tvärlinjen är välkommen. Ett bussalternativ har fördelen att 

det är lättare att göra fler stopp vilket borde gynna fler. 

Stråken Mitt och Nord går över ett område som skulle in på 

UNESCOs världsarvslista, men ansökan stoppades då 

boende och jordbrukare i trakten protesterade. Förordar 

alternativ Syd för att bäst undvika påverkan av kulturminnen 

och de känslor som detta rör upp. 

Absolut spårtrafik, ingen busslinje. Alternativ Syd ser bäst ut 

med tanke på kulturmarkerna norr därom. Analys av 

arkeologisk expertis och bullermätningar måste genomföras 

Positiv till tvärförbindelse mellan Vallentuna och Arlanda. 

Förespråkar alt Mitt då det redan finns bebyggelse samt 

hotellområde nära. 

Järnväg till Arlanda mycket bra för miljön och kommunerna. 

Förespråkar alternativ Nord för det är obebott, men 

alternativet kräver bättre påstigning i Lindholmen med 

övergång till spår 2. Molnby är ej lämpligt pga 

översvämningsrisk. Hur och var ska människorna stiga på? 

Banvallen till Norrtälje finns ju kvar. Kommer Roslagen 

(Norrtälje/Rimbo) att kopplas på i Lindholmen via befintlig 

järnväg vid Kårsta? 

Inga Tibblin Förordar alternativ Mitt 

22

Göran Ennerfelt, 

Antonia Ax:son 

Johnson 

Lilian Hasselblad 


Förspråkar spårtrafik alternativ Nord. Tycker att frågan har 

hög proritet. 

Förespråkar spår framför buss, inte minst av miljöhänsyn. 

Anser alternativ Syd vara överlägset bäst eftersom ett 

bostadsområde kan bli aktuellt och för att sträckan är kortare. 

Jonas Schölin Bra projekt. Förespråkar alt Nord. 

Siv Jonsson 

Louise Sparr 

Åke Springstedt 

Anna Karin 

Johansson 

Helle Backman 

Carl Gustav Schultz 

Mogens Olsen 

Disa Blomqvist 

Lillemor Möller 

Jennie Magnusson 

Ali Reza 

Förespråkar spårtrafik då bussar skapar trängsel och släpper 

ut avgaser. Anser att alternativ nord är det bästa då det går 

genom ett landskap som idag är i stort sett obebyggt. 

Odelat positiv till spårtrafik. Förordar alternativ Nord som 

inkluderar Lindholmen. 

Förespråkar alternativ Mitt. Är född i Markim och tycker 

järnväg är ett bra förslag. 

Förespråkar alternativ Norr för det ger bättre möjligheter för 

det växande Lindholmen och boende norr därom, i Kårsta, 

Eksgkogen och Frösunda. Många som bor där har arbete på 

Arlanda och de måste idag ta bil. 

Mycket angeläget med tvärförbindelse ute i norrort. 

Förespråkar utbyggnad av Roslagsbanan. Alternativ Syd är 

lämpligast då den skonar kulturbygderna från exploatering. 

Spårtrafik alternativ Nord verkar vara det bästa miljö- och 

utvecklingsmässigt. Det är viktigt att tjänstemän och folkvalda 

ser alternativen i ett långsiktigt perspektiv >30 år och med 

hänsyn till hur regionen utvecklas. 

Tycker om spårtrafik. De presenterade alternativen är lika 

bra. 

Förordar spårbunden trafik. Nordalternativet från Lindholmen 

är bäst pga kortare väg till avgångsstation jämfört med 

Molnby.Spårtrafik är bätre än buss eftersom: Tåg är 

miljömässigt bäst,Tåg har kortare restid, Roslagsbanan finns 

redan, går att bygga ut från Lindholmen till Arlanda, Tåg är 

behagligt för resenärerna, Buss kräver nya vägar och det är 

risk att det blir en autostrada som skär genom landskapet. 

Är mycket positiv till planerna. Stockholm växer norrut. 

Förespråkar alternativ Nord som inkluderar Lindholmen. 

Bostadsområden bör ligga nära trafikförbindelser och 

Vallentuna kan växa mot norr. En utbyggnad skulle innebära 

fler arbetstillfällen. Men det kanske är bäst att välja det 

alternativ som väcker minst motstånd. 

Reser mycket i tjänsten och en förbindelse skulle vara bra 

personligen och för hela Vallentuna. Förespråkar Spårtrafik 

med tanke på miljöpåverkan. 

Anser att det blir mer behändigt att dra linjen från 

Lindholmen, då kan även boende kring Kårsta ta sig lättare 

till Arlanda kollektivt. Annars är det nog inte lönsamt (för dem) 

att åka kollektivt. 

23

Håkan Andersson 

Stefan Eklund och 

Rigmor Palm-Eklund 

Carina Engman 

Wallin 

Carina Engman 

Wallin 

Bertil Rydell 

Ulf Lindqvist 

Carl Axel Olsson, 

Företagarna i 

Vallentuna 

Hans Sahlström 

Arild Jägerskogh 


Förespråkar buss. Om vägar måste byggas föreslås en 

sträckning som svänger av strax norr om norrortsleden och 

över till Väsby. Tycker inte att järnvägen behövs. Hur många 

åkte med flygbussarna som gick från Vallentuna? Lägg 

pengarna istället på återuppbyggnad av Roslagsbanan till 

Rimbo och Norrtälje. 

Positiva till att Roslagsbanan byggs ut till Arlanda. Det har 

många fördelar genom att underlätta för boende i Vallentuna- 

Täby att på ett snabbt och enkelt sätt färdas till och från 

flyget. Det har också den fördelen att minska bilismen och 

därmed CO2 emissionerna till atmosfären. 

Viktigt att minimera påverkan på kulturlandskapet i Markim 

och att de kända naturvärden som finns inte skadas. Av de 

tre alternativen med utbyggd tågförbindelse tycks alternativ 

syd ha minst påverkan på landskap och naturvärden. 

Vi förordar därmed inte en lösning med buss på redan 

befintliga vägar. 

Förespråkar alternativ Syd pga minst miljöpoåverkan av 

obebyggd mark. Föreslår en lösning som innebär att banan 

går under mark. Bäst för alla. 

Vi måste ha utveckling. Förordar alternativ Syd för det känns 

lämpligast geografiskt sett. 

Välkomnar planerna. Förespråkar alternativ Syd som bedöms 

fånga upp flest resenärer, eller el/biogas-bussar på befintliga 

vägar (utom lv923). Tvärförbindelse har saknats sedan länge. 

Genomfarten på lv923 mellan Almunge och Norrsunda är 

problematisk. Flygbullret är försumbart jämfört med buller 

från vägen. SL:s bussar har problem vid möten. BK II 

ifrågasätts. Många olyckstillbud längs lv923 – året om. 

Tycker spåralternativen är bäst. Menar att biltrafiken genom 

Skånela kommer minska vilket är bra för biltrafiken påverkar 

hästgårdarna och vägarna negativt. 

Näringslivet i Vallentuna ser mycket positivt på att dra 

Roslagsbanan till Arlanda. Det ger bättre tillgänglighet vilket 

möjliggör ökad handel, turism och tillverkningsindustri. För 

boende i Vallentuna ger en bättre förbindelse till Arlanda 

också bättre utbud av service och arbetstillfälllen. Alternativ 

Nord förespråkas då detta når Lindholmen. Lindholmen 

station är en populär turistplats med många fornminnen och 

Lindholmens gård (Gustav Vasas födelseplats). Dock bör 

alternativet gå ännu mer norrut för att undvika intrång i 

riksintresse för kulturvården. 

Utbyggd Roslagsbana är utmärkt för alla boende längs 

järnvägen. Spårlösning är bästa alternativet och tåg är bättre 

tidsmässigt samt tar fler passagerare. Förordar alternativ 

Nord eftersom påverkan på kulturlandskapet är minst och 

Lindholmen är ett område som växer, därför lämpligare 

knutpunkt än Molnby, 

Förordar alt Nord som innefattar den växande tätorten 

Lindholmen. Närheten till Orkesta och Trosta är också positiv. 

24

Birgitta Steiner 

Inga-Maj Röst 

Peter von Schoultz 



På befintliga vägar går det inte att köra buss, de är för smala 

och det blir många avåkningar. Bedömer det som 

oekonomiskt att skapa nya vägar endast för buss. 

Förespråkar alt Syd då det ansluter till befintliga byggnader 

vid Arlanda. Alternativet är också bra om nytt bostadsområde 

byggs i Karlsfred. 

För ca 15 år sedan etablerades en bussförbindelse mellan 

Täby och Arlanda. Busstrafiken var inte lönsam så den lades 

ner. En bussförbindelse från ev.Täby till Arlanda är ändå bra 

av fyra skäl: 

1. En buss är flexibel och kan lätt ändra färdvägen genom 

nya orter som växer fram. 

2. Idag finns miljöbussar som skonar miljön. 

3. En bussförbindelse till Arlanda kostar lite att starta. 

4. En olönsam bussförbindelse har inga kostnader om den 

läggs ner. 

För att skona kulturlandskapet förespråkas bussförbindelser 

(med miljövänliga drivmedel) från Täby över Arningeleden 

och nya planfria järnvägsövergången vid Vallentuna centrum 

vidare på Upplands-Väsby-vägen fram till Granakurvan där 

det har planerats en uträtning av vägen mot E4, och sen 

vidare mot Arlanda. Denna lösning bör gå att realisera 

mycket snabbare än såväl en järnvägsutbyggnad som 

landsvägsutbyggnad genom Orkesta-Markim. 

Vi tackar för alla inkomna synpunkter och förslag avseende val av 

utredningsalternativ. Syftet med ett tidigt samrådsmöte är just att få in synpunkter och 

förslag samt att identifiera förutsättningar och behov innan utredningsarbetet sätter 

igång. Inkomna synpunkter kan även leda till att vi väljer att utveckla eller förändra 

något utredningsalternativ. 

Förstudien ska svara på om det är motiverat med en ny kollektivtrafikförbindelse och 

hur den i sådana fall bör se ut. Som tidigare nämnts ska både buss- och spårlösningar 

studeras. De utredningsalternativ som ska studeras vidare i förstudien utgår alla från 

en trafik som sammankopplar de regionala stadskärnorna Arlanda/Märsta och 

Täby/Arninge, men hur de tar sig däremellan och hur de angör de båda regionala 

stadskärnorna skiljer sig åt. Syftet med detta angreppssätt är att förutsättningslöst 

identifiera bästa sträckning och lösning för en ny kollektivtrafikkoppling. 

De utredningsalternativ som redan definierats och som skall studeras inom förstudien 

utgörs av två bussalternativ och tre spåralternativ, där de sistnämnda har hämtats från 

tidigare genomförd idéstudie: 

Bussalternativ på befintlig infrastruktur består av ny busstrafik som använder 

befintliga och/eller planerade vägar. Genom ett effektivt trafikupplägg skapas en 

attraktiv kollektiv trafikförbindelse mellan nordostkommunerna och Arlanda. 

Bussalternativ med ny infrastruktur grundar sig på tanken ”tänk spår – kör buss” 

och liknar till stor del spåralternativen nedan. Utifrån behov föreslås nya bussgator 

för att skapa en bra linjesträckning mellan Täby/Arninge och Arlanda/Märsta, 

genom Vallentuna. 

Spåralternativ syd viker av direkt efter Molnby och angör Arlanda söderifrån. 

Stråket sträcker sig via Husbyön och Skalmsta till Benstocken och vidare till 

Arlanda. 

25


Spåralternativ mitt viker av direkt efter Molnby, går strax väster om Husby och 

angör Arlanda antingen mellan Antuna gård och hotellområdet eller norr därom. 

Den geografiska korridoren passerar strax väster om Markims kyrka och därefter 

befintlig bebyggelse vid Erikslund och Fridal. Banans placering norr eller söder om 

väg 273 blir beroende av lösningar inom flygplatsområdet. 

Spåralternativ nord viker av från Mörby norr om Lindholmen och går väster om 

Orkesta kyrka. Den andra halvan av sträckningen går den geografiska korridoren 

genom obebyggd terräng för att sedan ansluta Arlanda österifrån på samma sätt 

som alternativ mitt. 

Första steget efter samrådsmötet och genomgång av inkomna synpunkter är att 

identifiera linjesträckningar för de på förhand identifierade utredningsalternativen samt 

eventuellt för ytterligare något utredningsalternativ. Därför finns i nuläget ingen mer 

fakta att tillgå kring vilken linjesträckning eller vilket utredningsalternativ som 

sammanvägt är mest fördelaktigt, mer än vad som framkom i idéstudien. Det är 

däremot vår förhoppning att förstudien ska identifiera det utredningsalternativ och den 

linjesträckning som på bästa sätt: 

Ger en attraktiv kollektivtrafik som bidrar till en positiv regionutveckling 

Skapar ett robust och långsiktigt hållbart kollektivtrafiksystem för Stockholms län 

med goda utblickar mot angränsande län 

Förbättrar lägesegenskaperna för de regionala kärnorna och kommunerna i 

Stockholm Nord och Nordost. 

Binder samman de regionala stadskärnorna Täby/Arninge och Arlanda/Märsta och 

förbättra tillgängligheten i relationerna Uppsala – Stockholm Nord – Stockholm 

Nordost – centrala Stockholm 

Ökar andelen som väljer att resa med kollektivtrafiken 

Ger en begränsad miljöpåverkan 

Planeras med och inte mot det rika kulturlandskapet 

Ger en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik; såväl samhällsekonomiskt som 

företagsekonomiskt. 

Inför samrådet har ett samrådsyttrande inkommit från Länsstyrelsen som anser att en 

infrastruktursatsning i enlighet med spåralternativ mitt och spåralternativ nord, skulle 

vara liktydigt med påtaglig skada på Markim och Orkesta socknar, vilka är klassade 

som riksintresse för kulturmiljövården. Förstudien kommer därför i största möjliga mån 

försöka undvika linjesträckningar genom dessa socknar. 

För en eventuell spårlösning kommer förstudien inte att undersöka ytterligare 

stationslägen utöver de som pekas ut i idéstudien på sträckan mellan Vallentuna och 

Arlanda, dvs identifierade stationslägen i Vallentuna, Lindholmen, Benstocken och 

Arlanda Sky City. Anledningen till detta är att det inte finns eller planeras för några 

bebyggelsekoncentrationer längs de utpekade korridorerna som är tillräckligt stora för 

att motivera en station. 

SL har som mål att all kollektivtrafik på sikt ska drivas med förnybar energi. Det 

innebär att alla nya fordon som köps in ska uppfylla detta mål, så att äldre fordon som 

inte når upp till miljömålen kan fasas ut. Det finns även ett nationellt mål om en 

fossilbränslefri fordonsflotta till år 2030 som SL:s mål överensstämmer med. SL 

strävar även efter en successiv övergång till tystare framdrivningstekniker, t ex del 

eller helelektrifiering för busstrafiken. 

26


4.3 Trafikering, bana, fordon och stationer 

Namn Synpunkt 

Martin S 

Martin Olsson 

Christina Hultman 

Louise Spåra 

Johnny Knudsen 

Magnus Karlsson 

Rahm 

Blir det dubbelspår från början? Om inte bör man se till att man 

har reserverat plats för detta i framtiden då det garanterat 

kommer att behövas. Om resten av Vallentunalinjen ska ha 

dubbelspår bör även Arlanda-sträckningen ha det. 

Förutsättningarna för att man ska kunna bygga räls denna 

sträcka är väl ändå väldigt bra om man jämför med en massa 

andra projekt som måste pusslas igenom befintlig bebyggelse. 

Skulle det vara problem att bygga här, kan man nog inte bygga 

någonstans överhuvudtaget. Här ser det ju verkligen ut som att 

man har chansen att dra väldigt raka spår för att hålla en hög 

fart. Förhoppningsvis satsar man långsiktigt och ser till att man 

slipper hålla på med en massa dyra kurvrätningar i framtiden för 

att spara lite pengar idag. 

För att få full effekt är det mycket viktigt att det är lätt att byta 

mellan pendeltåget till Uppsala och den nya Roslagsbanan. 

Därför föreslår jag att man lägger den nya Roslagsbanan i en 

tunnel under Arlanda så att man får ett enkelt byte vid Arlanda 

C. Den nya stationen blir därmed underjordisk och läggs i ett 

plan över eller under Arlanda C. Detta ger även den fördelen att 

man slipper bygga en säckstation dvs tågen kan fortsätta i 

samma riktning vidare mot Märsta vilket ger en effektiv lösning 

med korta restider. 

Jag vill också mycket bestämt avråda från att bygga en 

säckstation enligt det förslag som presenterades på 

samrådsmötet. Det är i princip omöjligt att få till en god turtäthet 

med en sådan lösning. Skånetrafiken hade en säckstation på 

Malmö C innan Citytunneln stod klar. De hade hela 6 st 

plattformsspår att tillgå, men fick det inte att fungera så bra som 

man trott dvs man hade överskattat sin förmåga att driva trafiken 

med god turtäthet. Det var till och med så att man fick minska 

turtätheten med kort varsel när man insåg att man inte kunde 

hantera situationen. Om en säckstation med bara två 

plattformsspår byggs så kommer det bli helt omöjligt att få god 

turtäthet, minst fyra plattformsspår är att rekommendera. Men 

även en sådan säckstation avråder jag i från. 

Kommer det stationer mellan Arlanda och Vallentuna? 

Ställer sig positiv. Anser att tågen borde stanna vid Tibble för att 

det skulle underlätta kommunikationerna för ett stort antal 

människor. 

Alternativ Mitt förespråkas. Detta förutsätts: 

- Nya bredare vagnar så att alla väskor får plats 

- Man kan resa på vanlig SL-biljett 

- Trafik dygnet runt 

- Fler vagnar till morgonrusning 

Lysande projekt! För att det ska bli attraktivt bör minst 30 

minuterstrafik finnas. 

27

Åke Lind 

Åke Lind 

Martin S 


Dubbelspår, turtäthet 15 eller 30 min från början. Stationer 

anlägggs när bostäder byggs. 

Stationer anlägggs när bostäder byggs. 

Förespråkar att man drar rälsen ända fram till Märsta/Sigtuna 

också för att underlätta byten till/från pendeltåget bl.a. Och 

varför inte ha i åtanke en till etapp för framtiden: Bålsta? På så 

sätt knyter man ihop i princip hela norra Stockholm. Vallentuna - 

Arlanda - Märsta - Sigtuna - Bålsta. I perspektivet att denna 

sträckning blir något mer än bara till Arlanda någon gång i 

framtiden borde också stationerna vid Arlanda och eventuellt 

Märsta, vara mer av typen "Genomgående lösning österifrån i ett 

kommunikationsstråk" (Figur 5.6:1 i idéstudien) eller "Perifera 

lösningar med skyttel till terminalområdet" (Figur 5.6:6). Tyvärr 

är de lösningar som har presenterats som de mest troliga 

alternativen säcklösningar istället. Dessa vändningar kostar 

några minuter och är onödiga för dem som inte ska av vid 

Arlanda Sky City. Den perifera lösningen förutsätter dock att 

Arlanda fixar ett snabbt och smidigt transitsystem helst med 

någon typ av automatbana som roterar på Arlanda så att man 

kan hoppa av vid rätt terminal. Detta behövs i framtiden vare sig 

Roslagsbanan förlängs till Arlanda eller ej. En fördel med att inte 

ha alla byten på ett och samma ställe blir ju mindre trängsel och 

bättre spridning av trängseln. Det behöver nödvändigtvis inte 

ses som ett extra byte då man förmodligen ändå måste gå eller 

hoppa på en buss för att byta terminal från Sky City. 

Det finns uppenbart ett framtida behov av station vid Benstocken 

och det vore dumt att inte bygga den stationen nu då 

kostnaderna tydligen skulle bli mycket högre genom att vänta 

med den investeringen. 

Astrid Kroner En utbyggnad bör göras snarast. Stopp vid Tibble önskas. 

Karin Hedén 

Filip Borgh 

Carola Steenberg 

Kristina Dudle 

Dag Folkesson 

Anita Grönwall 

och Mohd Abdul 

Mannan 

Claes Brolin 

Föreslår en station mellan Roslagsbanan och Arlanda för att de 

boende i området ska gynnas mer. 

Om roslagsbanan ska bli ett bra alternativ måste dubbelspår 

finnas i hela banans längd. 

Viktigt med parkeringsmöjligheter i närheten av stationerna. Och 

att det kompletteras med bussar till stationerna så att boende på 

landsbygden och i de nybyggda områdena kan använda 

förbindelsen.. 

Förespråkar alternativ Nord. Hoppas även på en 

station/busshållplats längs sträckan. Finns det sådana planer? 

Önskar att stationen på Arlanda görs så att tågbytet till 

norrgående tåg mot Uppsala blir kort och smidigt 

Projektet är en bra idé. Vill dessutom att Hägernäs station flyttas 

närmare Hägernäs strand och påpekar vikten att alla stationer 

längs sträckan har lättillgängliga stationer med bra belysning och 

ev personal. 

Tycker det är en bra idé om glesbygden får hållplatser. Idag får 

vi cykla och skjutsa till tåg för att klara oss med bil. Den södra 

linjen förespråkas. 

28

Björn Åström 

Martin Olsson 

Martin Olsson 

Martin Olsson 

Nikola Matisic 


Arlandaförbindelsen är positiv men det viktigaste är att 

Stockholm – Vallentuna fortsätter köras med 15-minuterstrafik. 

Ser fram emot renoverade vagnar som förhoppningsvis går 

tystare. 

Ett bra alternativ är att använda det bergrum A-Train sprängde 

ut när de byggde Arlandatunneln. Bergrummet är tänkt att 

användas om pendeltågslinjen som går till Märsta förlängs till 

Arlanda. Pendeltågen kommer då in norrifrån i Arlandatunneln 

och får egna spår i det utsprängda bergrummet som de kan 

vända på utan att störa trafiken vid ordinarie plattform på 

Arlanda C. Detta bergrum behövs eftersom pendeltågen inte kan 

vända vid den ordinarie plattformen på Arlanda C, men 

plattformar och spår behöver anläggas i bergrummet. 

Används det stationsläge ovan jord som föreslagits nära SkyCity 

så är det bättre om Roslagsbanan har Arlanda som slutstation 

och de som ska till Märsta tar pendeltåget som då utgår från 

detta bergrum som SL inreder till en slutstation för pendeltågen. 

Detta innebär att pendeltågslinjen delar sig i Upplands Väsby 

där den ena går via Arlanda till Uppsala (dessa använder 

ordinarie plattform på Arlanda C) och den andra går via Märsta 

till Arlanda med Arlanda som slutstation (denna slutstation 

inreds i ovan nämnda bergrum). 

Detta blir en billig lösning då spåren redan finns. Jag föredrar 

alternativet med en underjordisk station för Roslagsbanan, men 

väljer ni förslaget med en station ovan jord nära SkyCity så är 

det viktigt att det blir en vanlig slutstation (inte en säckstation). 

En viktig aspekt är att resenären som ska byta mellan 

Roslagsbanan och pendeltåget slipper gå upp i terminalen 

eftersom A-Train tar ut en stationsavgift av alla som ska ner till 

Arlanda C eller upp därifrån. Detta sker i den stationspärr som 

finns i SkyCity. Att passera den kostar fn 75 kr/passage. 

Stationsavgiften har A-Train rätt att ta ut av alla som påbörjar 

eller avslutar sin resa på Arlanda C, men avgiften ska inte tas ut 

av de som byter tåg där. Därför måste SL ordna någon lösning 

på detta så att byte kan ske utan att stationsavgift tas ut. Viktigt 

att notera är att det blir dyrare i långa loppet att betala 

stationsavgift för varje resenär som byter tåg på Arlanda än att 

bygga en tunnel under Arlanda, som innebär en 

engångskostnad när den byggs. Dvs på sikt blir tunneln billigare 

men framförallt effektivare, vilket kommer innebära att fler väljer 

att åka med SL och UL. 

Anser det mycket viktigt att det blir ett smidigt byte på Arlanda 

mellan Roslagsbanan och pendeltåg/fjärrtåg. Därför bör en 

tunnel under Arlanda utredas så att man inte behöver byta 

station. Betänk att det krävs en särskild tilläggsavgift på biljetten 

för de som ska in i flygplatsterminalen och denna ska inte de 

som reser vidare med tåg behöva betala. 

Genialisk idé! Många flygberoende flyttar ut mot Täby Kyrkby 

och Vallentuna. Lättare med väskor på spårväg än på buss. 

Dock måste tågtrafiken Östra Station - Arlanda vara pålitlig. 

Integrera tågstation på Arlanda med perrong från Roslagsbana. 

Vagnar ämnade för större väskmängder måste byggas. 

Roslagsbanans tåg är idag ej välanpassade för långbenta 

förortsbor. 

29

Bertil Edner 

Åsa Bergqvist 

Katryn Ambag 

Anonym 


Valentuna – Arlanda borde byggts för länge sen. Alternativet 

buss på befintliga vägar förefaller meningslöst, vilka restider 

skulle det ge? Roslagsbanan borde förlängas även i södra 

änden till Odenplan. 

Önskar att tvärförbindelsen går från Täby, med stopp vid Bällsta 

där det idag är dåliga kommunikationer. Framhåller att tågen 

behöver vara bättre anpassade för långa personer, bagage, 

barnvagnar och rullstolar 

Tvärbana bra! Se till att den tangerar köpcentret Eurostop i 

Arlandastad. Där finns Hotell+Restauranger+långtidsparkering. 

Om det dock skulle bli aktuellt med utbyggnad av 

kollektivtrafiken mellan Arlanda-Arninge/Täby via Markim tycker 

jag att man bör dra sträckningen så långt bort från Markims 

kyrkslätt som möjligt och isåfall också bygga en station/hållplats i 

socknen. En station skulle kanske kunna kompensera de 

ekonomiska förluster som lantbrukarna och andra småföretagare 

sannolikt skulle bli drabbade av. Om de som bor i socknen får 

del av den förbättrade kollektivtrafiken skulle fler kunna bosätta 

sig i socknen. Dessutom skulle fler kunna ta sig dit; t.ex. 

förskole- och skolklasser från andra delar av Stockholms län 

som får möjlighet att besöka bondgårdar för att titta på djur 

och lära sig var mjölken kommer ifrån. Det skulle också 

möjliggöra för fler att kunna utöva aktiviteter som ridning, golf 

etc. Genom att erbjuda en bra kollektivtrafik för de boende och 

besökande i socknen skulle landsbygden kunna hållas levande. 

30

LW 



Förlängning av Roslagsbanan till Arlanda kommer att innebära 

stora förbättringar för resenärer och arbetstagare i nordöstra 

Storstockholm och Sigtuna kommun. Bilberoendet kommer att 

minska och Arlandas roll som järnvägsknut att öka. 

Fr.o.m. dec 2012 kommer SL att trafikera en helt ny 

pendeltågslinje från Älvsjö via Uppl Väsby till Arlanda och vidare 

till Uppsala. En gemensam station söder om själva Arlanda 

flygplats för denna linje och den nya Roslagsbanan skulle ge 

ytterligare fördelar till båda dessa linjer. Arlanda C skulle 

avlastas och resenärer från/till Roslagsbanan som skall till/från 

stationer på den nya pendellinjen skulle gynnas. Ev. kan det 

påverka förhandling om på/avstigningsavgiften på Arlanda C. 

Sigtuna kommun, Swedavia m.fl. överväger att skapa ett 

spårbilssystem som skall täcka hela Arlanda/Arlanda stads/ 

Märstaområdet med dess många spridda målpunkter. En 

kontakt mellan Roslagsbanan/pendeltåget och detta system vid 

ovanstående station skulle ge en snabb och alltid tillgänglig enstopps 

resa till målpunkter inom Arlandaområdet samt 

Märsta/Valsta (och ev. Uppl Väsby via Rosersberg och i en 

förlängning Sigtuna). Med ett spårbilssystem finns det inget 

behov av en Roslagsbanestation vid Benstocken. Ev parkerare 

skulle få bättre service med spårbil. 

Det föreslagna stationsläget ger också möjlighet till en lösning 

som innebär en etappvis utbyggnad av den nya Roslagsbanan 

där den nya stationen är etappmål 1 och den mer komplexa 

dragningen in till Arlanda C kan vara steg 2. 

Ovanstående möjligheter förutsätter det sydliga alternativet av 

de föreslagna linjedragningarna. 

Berörda intressenter bör aktivt driva tanken på biltullar till 

Arlandaområdet för delfinansiering av både Roslagsbanan, 

stationutbyggnad och spårbilssystemet. 

Tack för inkomna synpunkter om bl a sträckning, angöring av Arlanda, stationslägen 

och trafikering. Det ger värdefull input till förstudiens sträcknings- och trafikanalyser. 

Då taxestrukturen för framtida kollektivtrafikering av Arlanda inte är känd kommer tre 

alternativa scenarier för taxor på pendeltåg, buss och Arlanda express att studeras i 

förstudien. Likaså kommer en analys genomföras av effekten av avgiftsbelagd biltrafik 

till Arlanda. 

Vi kommer i förstudien att studera möjligheten att förlänga tvärförbindelsen till Märsta. 

Förstudien ska svara på effekten av en sådan förlängning. Likaså ska förstudien 

översiktligt belysa vad en förlängning av Roslagsbanan till centrala Stockholm skulle 

kunna ge för effekter. 

För de spårsträckningar som kommer att analyseras inom ramen för förstudien gäller 

följande förutsättningar: 

Dubbelspår på stora delar av banan 

Plattformslängd på 190 m 

Dimensionerande hastighet är 120 km/h 

Möjliggöra en framtida utbyggnad till normalspår. 

Anslutning till ny depå i Molnby via triangelspår för alternativ Syd och Mitt 

31


För en eventuell spårlösning kommer förstudien inte studera ytterligare stationslägen 

utöver de som pekas ut i idéstudien på sträckan mellan Vallentuna och Arlanda, dvs 

möjliga stationslägen är, förutom befintliga i Vallentuna, Benstocken och Arlanda Sky 

City. Anledningen till detta är att det inte finns eller planeras för några 

bebyggelsekoncentrationer längs de utpekade korridorerna som är tillräckligt stora för 

att motivera en station. För en busslösning finns däremot möjligheter för fler 

hållplatslägen. 

Inom förstudien kommer vi i samråd med Swedavia lägga stor vikt vid att få till ett bra 

förslag till angöring och bytespunkt på Arlanda flyggplats. Vi kommer inom förstudien 

att titta vidare på om en säckstation eller genomgående station ger bästa lösning.I 

idéstudien studerades flera olika lösningar för angöring av Arlanda med en 

spårlösning, såväl ytliggande som tunnelalternativ samt säcklösningar och 

genomgående lösningar. Även perifer angöring som förutsatte någon form av 

skytteltrafik till terminalområdet studerades. Då syftet med en ny kollektivtrafikkoppling 

är att öka tillgängligheten till flygplatsen och skapa en god bytespunkt med Arlanda 

central identifierades ett stationsläge i direkt anslutning till Arlanda Sky City som det 

mest optimala läget. Tunnellösningar ansågs ge bästa möjlighet för en god 

bytespunkt, men de höga kostnaderna för en tunnellösning medförde att denna typ av 

lösning då avfördes från fortsatta studier. En tunnellösning kan dock komma att 

återaktualiseras på grund av Starkströmsförordningen. 

Pågående upprustning av Roslagsbanan med dubbelspårsutbyggnad kommer att 

möjliggöra en framtida tiominuterstrafik, dvs sex tåg i timmen i vardera riktning. I 

förstudien kommer en eventuell avgrening av Roslagsbanan mot Arlanda trafikeras 

med fyra tåg per timme till/från Arlanda under högtrafik. Detta kommer inte att medföra 

någon ökad trafik genom Danderyd eller Täby. Däremot beräknas en förlängning till 

Arlanda ge något färre tåg till Lindholmen för alternativ Syd och Mitt, då de tåg som 

idag vänder i Lindholmen är de som i dessa fall skulle förlängas till Arlanda. I 

förstudien ska alternativa trafikupplägg med bl a skipstop-trafik analyseras. 

4.4 Påverkan på kultur-, miljö- och friluftsintressen 

Namn Synpunkt 

Annkatrin och Åke 

Jansson 

Mikael Lindberg 

Anita Stybbe 

Stefan Rudner 

För att bevara området Markim-Orkesta är ett aktivt jordbruk 

med djurhållning av största betydelse. Ett järnvägsspår inom 

området är hinder.Vi får inte offra Markim-Orkesta bara för att 

kunna flyga mera! 

Förstör inte kulturminnesmärkt landsbygd. Bevara landskapet 

öppet, inte sönderklippt av järnväg. 

Sedan 1995-2011 var Markim-Orkesta upptagen på UNESCOs 

världsarvslista, men ströks pga ointresse från politikerna, vilket 

inte delas oss som ofta besöker området En järnväg eller väg 

genom området vore kortsiktigt och oacceptabelt. 

1993 blev Markim med sin unika kulturbygd utsedd av 

Världsnaturfonden att få vara med på världsarvslistan. Undrar 

hur SL:s planerare fick för sig att dra mittbanan rakt genom 

Markim inpå husknuten på fastigheter och kulturgårdar och 

marker som brukas. Byggtransporter ska ta sig fram på vägar 

som är så smala att två bilar knappt kan mötas. Vill ha en 

förklaring. 

32

Christina 

Hammarstedt 

Hillevi Lindström 

Menna 

Hagstroem 

Lena Henriksson 


Martin S 

Marianne Nordahl 


Att lägga järnvägen rakt igenom landskapsskyddat område, 

framför allt orkasta kyrka låter vansinningt. Vi som bor här har 

lång tid fått höra hur värdefull vår gamla jordbruksbyggd med 

fornlämningar är för kommande generationer. Vi får inte stycka, 

bygga eller ändra i våra fasader för att det unika områdets 

karaktär ska bevaras. Det gör vi gärna för det är anledningen till 

att vi väljer att bo här. Det har talats om att området skulle kunna 

bli ett Världsarv. Nu planeras att idyllen ska sprängas med 

dubbelspårig järnväg? 

Kommer flygtrafiken verkligen fortsätta öka med de ökade 

miljökraven? 

Kommer en sådan här stor investering att löna sig? 

Vill inte ha något spår genom Markim -Orkesta pga att det blir så 

förstört under byggnationen och att vi inte kommer att få någon 

nytta av spåret. Denna natur och gamla mark är vi rädda om. Vi 

tycker att det ska finnas kvar lite historia till efterlevande. Det 

måste finnas ett bättre alternativ, några förslag kom under 

kvällen på Nova. Buss förbindelse är mindre förstörande för 

naturen och för markägaren tex bönderna och deras djur. 

De föreslagna dragningarna för järnväg/väg skadar påtagligt den 

värdefulla kulturmiljön Markim-Orkesta. Pågående 

markanvändning sedan järnåldern berörs påtagligt av den barriär 

som skulle skapas. Betydande påverkan av Markim-Orkesta 

som rekreationområde. Skydda kulturmiljön kring riksintressena 

Markim och Orkesta. Hållbar utveckling innebär att många 

faktorer ska vägas samman –ekologiska, sociala, ekonomiska 

och kulturhistoriska. Kollektivtrafik med kvalitet är inte bara 

kvantitet och korta restider. 

Enormt stora natur- och kulturvärden skulle gå förlorade och 

väger definitivt inte upp fördelarna med en tåglinje till Arlanda. 

En stor anledning till att man bosätter sig i Vallentuna i dag är 

tillgängligheten till skog och odlad kulturmark och möjlighet till 

rekreation och friluftsliv. 

Alternativ Syd och Mitt påverkar många boende och lantbrukare 

och kommer kräva många plankorsningar. Samtliga alternativ 

påverkar den gamla kulturmiljölandskap som är föreslagen till 

UNESCOS världsarvslista och omfattande arkeologiska 

utgrävningar skull krävar på en sträcka av 12 km. Ett trafikstråk 

kommer innebära stor påverkan på djur och växter och 

detaljerade ekologiska undersökningar kommr att krävas, inte 

minst i de känsliga våtmarkerna. Vilka åtgärder kommer SL vidta 

för att garantera att denna exploatering inte kommer innebära 

men för naturmiljön? 

En utbyggd trafik i detta område har faktiskt många positiva 

effekter på miljön. Inte bara de uppenbara att folk tar tåget 

istället för bilen, utan dessa områden som ofta benämns som så 

värdefulla att bevara blir också mer tillgängliga för andra 

människor som får uppleva att resa genom detta landskap som 

annars bara är tillgängligt för relativt få människor. 

Tåg- eller vägnät kan aldrig väga tyngre än att bevara 

förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, kyrkor mm i 

den särpräglade bondbygden med anor från järnåldern. Gör inte 

om misstaget som gjordes på Norrmalm på 60-talet. 

33

Elise Eklund 

Lennart Erixon 

Hilding Andersson 

Fam S Wallin 

Helene Tuvesson 

Eva 

Monica Eriksson 


Peter von 

Schoultz 


Urbota dumt förslag. Unika natur- och kulturvärden kommer 

sannolikt att gå förlorade. Inte kan det vara så svårt att ta sig 

från Arlanda till Täby. 

Länsstyrelsen hävdar att en infrastrukturinvestering i Markim och 

Orkesta skulle hota ett betydande kulturarv. Det bör tilläggas att 

hotet mot riksintresset (och världsarvet) Markim-Orkesta inte kan 

avlägsnas genom valet av ”det minst dåliga” alternativet ur 

kultursynpunkt. Genomförandet av byggprojektet kommer 

oavsett ban- och vägsträckning att innebära stora ingrepp i en 

gårds- och vägstruktur som varit oförändrad sedan järnåldern. 

Vill ej ha tvärförbindelsen över Markim socken samt Orkesta. 

Detta är gammal kulturbygd som ska vara orörd. 

Inga förändringar av vår landsbygd. Ökad trafik till Arlanda skulle 

förändra så mycket. Det är redan nog buller från flyget. Det 

södra alternativet är det som ger minst negativa effekter. 

Tycker inte tvärbana är befogad, - hur många skulle utnyttja 

den? En järnväg skulle förstöra landskapet som är nära att bli 

världsarv. Förordar bussalternativ. Mer flexibelt och inte lika stor 

påverkan på landskapet. 

Oacceptabelt och oansvarigt att dra järnväg genom Orkesta- 

Markim som uppfyller kriterier för att vara världsarv. Att inkräkta 

på den miljön skulle orsaka förstörelse som aldrig går att 

reparera. 

Är arg och rädd för vad som kommer hända med de boende i 

Markim med omnejd. Jordbruk nedärvda i generationer kommer 

att stympas, buller kommer öka, huspriserna faller, natur- och 

kulturlandskapet förstörs och vilda och tama djur kommer bli 

överkörda. Påpekar också att Arlandatåget inte skulle användas 

för det blir krångligt att ta med bagage och Roslagsbanan har 

opålitliga avgångstider. Tycker det är orättvist att bygga för folk i 

tätbebyggda områden på bekostnad av landsbygdens 

människor. 

En tågförbindelse mellan Vallentuna och Arlanda över socknarna 

Markim-Orkesta skulle innebära förödande hot mot den rika 

miljö- och kulturskatt som finns bevarad där. Ett ingrepp skulle 

tillintetgöra kuturvärden för all framtid. De kan aldrig återskapas. 

Jag kan inte läsa någonstans att SL har utrett vilka 

konsekvenserna blir för våtmarker och vattendrag i socknarna 

Markim-Orkesta genom järnvägsbygget! 

Orkesta och Markim har en mycket unik miljö som varit påtänkt 

för Unescos världsarvslista. Omfattande järnvägs- eller 

landsvägsbyggen i denna miljö skulle ge oförsvarbara sår i 

denna miljö. 

34

Britt Wisth 

Anne-Marie 

Eriksson 

Anna och Magnus 

Malmlund 


De tre alternativa ”korridorerna” att dra de nya spåren går alla 

genom skyddade kulturmiljöer. Detta är ytterligare en faktor som 

gör att utredningen inte kan ses som seriös. En instans i 

samhället, Länsstyrelsen, skyddar kulturmiljöer enligt gällande 

lagstiftning. En annan föreslår järnvägsdragning i de skyddade 

platserna. Detta är inte seriöst! 

Vi har glädjen att bo i ett landskap med en lång förhistoria, som 

lämnat kvar till oss många värdefulla fornlämningar och 

kulturlandskap, värdefull bebyggelse och natur. 

Detta är vi mycket glada över och vi vill gärna lämna denna bygd 

orörd till våra efterkommande. Detta är en tillgång som inte kan 

värderas i pengar. Självklart måste nya vägar och spår planeras 

i lägen som inte påverkar de skyddade områdena! 

Gör ingen järnväg över Markim-Orkesta. Bygden är orörd och 

måste så förbli. Socknarna är en oas i ett stressigt och 

exploaterat samhälle. Socknarna Markim-Orkesta kan erbjuda 

rekreation för alla åldrar. Inte minst kan skolklasser få en inblick i 

vår forntid genom den rika skatt på fornlämningar som finns där. 

Gårdarna ligger i en cirkel runt kyrkan och berättar om Sveriges 

historia långt bakåt i tiden. 

En tvärförbindelse skulle ge negativ påverkan på friluftslivet. 

Idag är det många boende i Molnby och Ormsta som 

promenerar, springer eller cyklar den så kallade Molnbyrundan 

(Molnbyvägen – Foderby – Ormsta och åter Molnbyvägen). 

Därutöver är de mindre vägarna utöver Molnbyvägen använda 

som ridstigar för områdets många ryttare. Konsekvenserna för 

det rörliga friluftslivet och eventuella begränsningar till följd av en 

utbyggnad måste redovisas. 

Som SL påpekat passerar de spårbundna alternativen genom en 

känslig kulturbygd, vilket måste konsekvensbeskrivas nogsamt. 

35

Anonym 

Mats Gullberg 

Hilding Andersson 

Anette Ström 

Yngve Kant 

Christina Hultman 


Riksintresset som skyddas enligt hushållsbestämmelserna i 

miljöbalken kap 3-4 att bevara området försvann samtidigt som 

marken prospekterades med anledning av tåg/vägförbindelse 

mellan Roslagsbanan och Arlanda vilket misstänkliggör möjlighet 

till utökat kommersiellt flygutrymme. 

Värde eller betydelse får inte påtagligt skadas av annan 

tillståndspliktig verksamhet i områden av riksintresse. 

Riksintresset väger alltid tyngre än ett eventuella motstående 

lokalt allmänintresse. Dessa områden av riksintressen som är 

skyddsvärda pga av sin speciella natur- eller kulturvärden skall 

alltid prioriteras i den fysiska planeringen. 

Området Markim-Orkesta är nu tillgängligt för kommersiell 

prospektering, vilket kommer att omintetgöra värdefulla 

strukturer beskrivet nedan, vilka anmäldes av regeringen 1989 

aktuella att föras upp på UNESCO:s lista över världsarv! 

Motivering:Centralbygd med förhistorisk bruknings- och 

bosättningskontinuitet och kyrkor, bebyggelsestruktur och 

odlingslandskap som speglar utvecklingen i en utpräglad 

bondbygd från den äldre järnåldern till idag (Fornlämningsmiljö). 

Uttryck för riksintresset: Många och ovanligt stora gravfält från 

järnåldern, husgrundsterrasser, forntida odlingsspår och 

vägsträckningar samt ett stort antal runristningar. Husby och 

Vaxtuna som utgör äldre centrala enheter med anknytning till 

kungamakten. De romanska kyrkorna i Markim och Orkesta från 

1200- respektive 1100-talen. Det öppna odlingslandskapet med 

ensamgårdar och små byar som huvudsakligen bevarar en 

karaktär från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det 

ålderdomliga vägnätet. 

Undrar över barriäreffekter och hur det rörliga 

friluftslivet(orientering och vandring) påverkas. Föreslår skyltar 

som visar var närmsta passage över/under järnvägen är. 

Använd buss via Upplands-Väsby till Arlanda. Inga vägar eller 

järnvägar över de kulturella vyerna Markim-Orkesta-Frösunda. 

Vill inte se några nya vägar eller järnvägar genom landsbygden. 

Det fanns en gång personalbuss frånn Vallentuna till Arlanda 

som lades ner, varför satsa miljarder på något som kanske inte 

fungerar? Det finns miljöbussar som kan gå på befintliga vägar. 

Både alt Norr och alt Mitt går mot alla intentioner att bevara 

Markim-Orkesta som värdefullt kulturarv och borde kunna 

avfärdas till förmån för alt Syd. 

Anser att underlagen är bristfälliga och saknar detaljer som är 

avgörande för ställningstagande för oss som är boende invid 

föreslagen bana. Kräver mer detaljerad information och möjlighet 

till fortsatt yttrande. Är oerhört negativ eftersom vi redan har sett 

landskasbilden brytas av buller och störningar. Många mycket 

gamla gårdar och byggnader ligger under de föreslagna 

korridorerna. Sydalternativet är det bästa av de föreslagna. 

Varför ska ny infrastruktur gå genom det mest runstensrika 

området i Uppland? 

36

Gunnar Bergsten 

Gunnar Åkerberg, 

Elisabeth Debong 



Hur ska målet att projektet ”måste behandlas med och inte mot 

det rika kulturlandskapet” uppfyllas? 

De tre föreslagna korridorerna innebär att aktiv och produktiv 

jordbruksverksamhet troligen upphör. 

Vilket berättigande har SL och Vallentuna kommun att förstöra 

värdefulla marker av ekonomiska och historiska värden för 

framtidens historia och markägarnas ekonomi? 

Den historiska marken och småskalighet, som man också alltid 

har sagt i Vallentuna kommun, vackra och oförstörda 

landskapet, kommer förstöras. Eventuella viltstaket längs banan 

kommer förvirra hela viltbeståndet. Det naturliga med Markim 

socken är därmed förstört. 

Markägares livsverk i generationer, liv och boende splittras för 

andras nytta och bekvämlighet. Det blir många allvarliga inbrott i 

människans totala liv längs de 3 stycken tänkta tågbanorna 

vilken man än skulle välja. 

Inflyttningen till Vallentuna och Roslagen som trycker på, 

inklusive Arlanda stad och Arlanda flygplats, för en bättre 

kommunikation, behöver ett antal fler förslag. 

Markim är inte bara vårt hem för oss drygt 300 personer som bor 

här, utan också ett hem för det rika djurlivet. Här finns älg, 

rådjur, dovhjort, vildsvin, lo, varg, kungsörn m.m. Ett 

järnvägsspår med tät trafik förstör även för dem. 

Bevara Markim som det är, och som det varit så länge. Det finns 

ju så mycket värdefullt här att lämna till efterkommande 

generationer. Låt dem också få beundra och fascineras av en så 

mäktig historia. 

Figur 5 Husbyöhn – viktiga ridvägar. Insänt av Peter Haking 

37


Figur 6 Insändare i Vallentuna Steget insänd av Lennart Erixon 

38


Figur 7 Första sidan av den protestlista mot utbyggd Roslagsbana genom Markim- 

Orkesta som lämnats till SL. Den fullständiga listan innehåller 170 underskrifter. 

39



Vi tackar för alla inkomna synpunkter och information avseende kultur-, miljö- och 

friluftsvärden. Dessa kommer att användas som underlag i förstudien. I förstudien 

kommer även underlag inhämtat från Länsstyrelsen, berörda kommuner, Trafikverket, 

SGU, Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriet m.fl. att användas. 

SL är väl medvetna om det rika kultur- och miljölandskapet, vilket är unikt i sitt slag. 

Det är en målsättning för förstudien att eventuell ny infrastruktur mellan Täby, 

Vallentuna och Arlanda på bästa sätt måste planeras med och inte mot det rika 

kulturlandskapet. 

I förstudieskedet ska miljö- och kulturfrågorna belysas och vägas in vid val av åtgärd. 

Natur- och kulturmiljömässiga förutsättningar dokumenteras i ett tidigt skede för att 

utgöra underlag till sträckningsstudier för de olika utredningsalternativen. 

Informationsinsamlingen utgår från de miljöaspekter som beskrivs i miljöbalkens 6 

kapitel 3§ och avgränsas till de som bedöms vara relevanta för projektet. 

Avgränsningen sker under insamlingen och i samband med analysen av 

förutsättningar och intressen. Alla avgränsningar kommer att dokumenteras. 

Förstudiens grundläggande förenlighet med allmänna planeringssynpunkter belyses, 

inklusive allsidig bedömning av bl.a. markanvändningsfrågor samt förslagets 

förenlighet med kommunala översiktsplaner, samt lokala, regionala och nationella 

miljökvalitetsnormer. 

En förteckning kommer att tas fram för områden med riksintresse, med skydd enligt 7 

kap miljöbalken samt Natura 2000-områden. Av redovisningen kommer att framgå 

vilken påverkan som uppkommer, vilka effekter det medför samt en bedömning av 

vilka konsekvenser som uppkommer om dessa innebär påtaglig skada. 

Inledningsvis kommer befintligt material och planeringsförutsättningar att studeras och 

analyseras. Platsbesök kommer att göras på platser som är identifierade som särskilt 

känsliga eller komplexa ur ett miljökonsekvensperspektiv. Fältinventeringar eller 

kompletterande utredningar utförs normalt inte i detta tidiga skede, men om det 

behövs med hänsyn till att miljökonsekvensanalysen ska kunna användas för att 

jämföra utredningsalternativen på saklig grund, kan det bli aktuellt. 

De framtagna miljöförutsättningarna kommer att vara ett viktigt underlag vid studie av 

sträckningar för de olika utredningsalternativen. Analys av miljökonsekvenser görs 

interaktivt med sträckningsstudierna. 

Beskrivning av miljökonsekvenserna utarbetas i första hand med utgångspunkt från 

Trafikverkets Publikation 2011:090, Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och 

järnvägar (3.6 Förstudie). Med hänsyn till att miljökonsekvensanalysen ska vara 

tillräckligt detaljerad för en jämförande bedömning av utredningsalternativ utförs 

analysen mer djupgående där det finns behov. Det kommer även redovisas vilka 

osäkerheter som finns i bedömningarna av miljökonsekvenser. En underlagsrapport 

kommer tas fram som innehåller miljöförutsättningar och miljöbedömning för 

studerade alternativ. Rapporten kommer innehålla lättfattliga beskrivningar och tydliga 

illustrationer i form av kartor och foton. 

I förstudiens projektgrupp sitter representanter från Länsstyrelsen som har mycket god 

kunskap inom området. Länsstyrelsen anser att en infrastruktursatsning i enlighet med 

spåralternativ mitt och spåralternativ nord skulle vara liktydigt med påtaglig skada på 

Markim och Orkesta socknar, vilka är klassade som riksintresse för kulturmiljövården. 

Förstudien kommer därför i största möjliga mån försöka undvika linjesträckningar 

genom dessa socknar. 

40


4.5 Intrång, boendemiljö och ersättning 

Namn Synpunkt 

Familjen Anderson 

Jan Tingvall 

Clas och Gudrun 

Johansson 

Jan Söderberg 

Ett större samhällsintresse än tvärförbindelse är att vi 

fortsättningsvis kan odla och producera kött och mjölk nära 

Stockholm. Idag är konsumenten mer medveten om att äta 

närodlat. Både av etiskt och miljöskäl. Kommuner och 

landsting tvingas ställa högre krav och hänsyn till detta vid 

upphandlingar gällande skolor och sjukvård. Kulturlandskapet 

i Markim och Orkesta är unik. Många gårdar drivs modernt 

och med den senaste tekniken. Kulturmiljö betyder inte att 

bygden är ett Miniskansen. För bygdens framtida utveckling 

inom jordbruket krävs nya driftformer, där hot som 

infrastruktursatsningar kan ge så negativa barriäreffekter att 

det omöjliggör effektiv skötsel av gårdarna i framtiden. 

Vår gård Stora Lundby ligger mitt i syd- och mitt-förslagen till 

tvärförbindelse. Vi bedriver en modern mjölkgård med ca 100 

mjölkkor och 150 ungdjur. Under 2012 finns planer på att 

investera i mjölkrobotar. Gården har drivits i familjens ägor i 

sex generationer. Ska en ny generation förvalta gården 

behövs fortsatt utveckling. Vid alla beslut man tar som rör 

gården så tar vi alltid stor hänsyn till framtiden. Vi har redan 

idag stora problem med betesdriften för mjölkkorna då vägen 

delar gården. Korna kan bara beta på den sidan där 

ladugården finns. Med robot blir betesdriften en ännu större 

utmaning. Svensklagstiftning säger att djuren måste vara ute 

på bete i minst tre månader. Ett tåg skulle ge avsevärda 

barriärseffekter på betesdriften. Varje dag producerar våra 

kor 3 ton mjölk eller 1 miljoner liter per år som körs 30 

minuter till Kallhällsmejeriet och direkt ut till stockholmarna. 

Fodret som korna äter odlas på flera av Markims gårdar och 

gödselspridningen sker även där. Här ligger ett stort skäl till 

att vi ska slippa tåget. Närproducerad mat, ett större 

samhällsintresse, och bättre för miljön. Vill också passa på att 

bjuda in SL på kosläpp i början av maj. Jag hör av mig. 

Är boende i Markim och är orolig för att fastigheten blir svår 

att sälja om järnväg planeras över fastigheten. Är SL villiga 

att betala marknadspris +25%? 

Brukar och äger en gård i Markim med omfattande 

köttproduktion. Alternativ mitt skulle dela fastigheten i två 

halvor och förvåra eller omöjliggöra fortsatt brukande. I 

området finns även rådjur, dovhjort, älg, vildsvin hare, räv och 

spår av varg och lo har noterats. Området är välbesökt av 

motionärer och kulturbyggden bör bevaras. 

Boende i Markim-Orkesta är de stora förlorarna. Sänkta 

fastighetspriser, gårdar kapade mitt itu, buller och sår i 

naturen. Sträckning syd vid stora och lilla Lundby går rakt 

genom fem småhustomter med permanentboende. 

41

Peter von Schoultz 

Britt Wisth 

Clas Brostedt 

Anonym 

Peter Bokström 


Redan byggverksamheten skulle medföra svåra skador av 

entreprenadmaskiner och upplag av byggmassor. En järnväg 

som är tänkt för tåghastigheter på 100-200 km/tim kräver 

stora säkerhetsavstånd på båda sidor. Gårdar med 

jordbruksverksamhet kommer att klyvas och djurhållning 

försvåras genom att övergångarna över spåren kommer att 

vara ytterst få av säkerhetsskäl. 

I presentationsmaterialet för utbyggnad av Roslagsbanan till 

Arlanda presenteras SL:s principer och åtgärder för att 

minska bullerstörning från tågtrafiken. Det ser bra ut på 

papperet. 

Emellertid är det lätt att konstatera att SL inte lever upp till 

sina egna föreslagna åtgärder då stora delar av bebyggelsen 

kring den befintliga Roslagsbanan har svåra bullerstörningar 

som 

SL visat stor ovilja att åtgärda. I rättsprocess efter 

rättsprocess avvisar SL boendes krav på rimlig 

bullerdämpning. Detta är allvarligt då det pekar fram emot hur 

dessa problem kommer att hanteras även vid de föreslagna 

utbyggnaderna. 

Den enklaste och effektivaste åtgärden av alla, som 

dessutom är helt utan kostnader, är att sänka hastigheten i 

tättbebyggda områden, vilket ger fullgod effekt på bullret. 

T.o.m. detta processar SL för att slippa genomföra. 

Trafken kan byggas ut under förutsättning att boende slipper 

gnissel från tågen. Hur bestäms vilka som får bullerplank? 

Hur värderas en gård som har gått i arv i fem generationer? 

Ta hänsyn till de få lantbruk som finns kvar! Ett stängt 

linjeelement är förödande för oss som bor här för det skapar 

en barriär. Hur ska vi ta oss över? Dra en järnväg via 

Sollentuna där det bor fler. Vi som bor här i Skalmsta 

drabbas bara och har ingen nytta. Det är bara ekonomiska 

intressen som styr. Hur ska enskilda fastighetsägare kunna 

rädda kulturlandskapet? Om järnväg ska dras här måste man 

beakta många passager för vilt och friluftsliv och bygga 

stationer för oss som bor här. 

Jag har jakt som rekreation och hobby och har jaktmark i 

Lindholmen, i korridor "Nord". 

Om detta skulle realiseras kommer jaktmarken att vara 

förstörd. Jag har haft jaktmark på ett område i Lindholmen 

där Roslagsbanan skär marken i 

2 delar. För det första vill ingen släppa någon hund eftersom 

det är en stor fara med tåget samt att jag har varit tvungen att 

hämta åtskilliga rådjur och älg som blivit påkörda av tåget. 

Jag kommer alltså inte kunna ha samma jaktmöjligheter jag 

har idag utan dessa kommer att minimeras. 

Min åsikt är att inte dra bansträckningen i dessa delar av 

området utan att istället dra banan så nära väg etc. där det 

inte stör övrig natur på detta sätt. 

42

Anna och Magnus 

Malmlund 



Trafikbelastningen på tillfartsvägarna Lindholmenvägen och 

Molnbyvägen. Molnbyvägen är idag en mindre grusväg som i 

stort sett endast trafikeras av de boende längs vägen. Skulle 

något av alternativen med en förlängning av Roslagsbanan 

enligt stråk syd eller mitt väljas utgår dessa från Molnby 

station. Därvid är det av största vikt för oss boende längs 

med tillfartsvägen att både byggtrafik och trafik i ett 

driftsskede leds andra vägar. 

En eventuell fordonsdepån i Molnby kan medföra både ökad 

trafik och bullerstörningar för boende i Molnby. 

Konsekvenserna av en placering av en eventuell 

fordonsdepå i området måste redovisas. Planprocesserna för 

eventuell detaljplaneläggning av området kring Molnby 

station och en eventuell fordonsdepå bör säkerställa att 

samtliga kringboende informeras på ett tillfredsställande sätt. 

Det innebär att samtliga boende längs Molnbyvägen bör 

kallas till samråd (dvs inte behöva bevaka detta i medierna). 

På de vid samrådet lämnade kartorna redovisas inte 

eventuella markavvattningsföretag som kan beröras av de 

planerade sträckningarna. Detta måste redovisas. 

Alla som har någon slags verksamhet i området mellan 

Vallentuna och Arlanda har lagt ut massvis med pengar och 

arbete (i flera generationer) för att få sin gård till vad den är 

idag. Om järnvägen skulle gå över Bergby Gård, där jag bor, 

skulle den dela flertalet av böndernas åkrar. Spåret ”tar” 1,5 

km fin åkermark. De förlorar stora delar av sin odlingsbara 

areal, och måste därför dra ner på sin produktion. Detta ger 

ju självfallet minskade inkomster, och i ett längre perspektiv 

ger det minskad andel svenskt kött i kötthyllan där du går och 

handlar. Även en stor mjölkgård drabbas hårt av järnvägen. 

De har en ny ladugård och många mjölkkor. De tvingas också 

dra ner på sin produktion om järnvägen kommer hit. 

Mittsträckan är dragen nära vårt hus. Jag och min man har 

två små barn, som är lika nyfikna som alla andra små barn. 

Jag vill inte att de ska växa upp nära en livsfarlig järnväg. På 

Vreta Gård bedriver Roslagens Elevhem ett behandlingshem 

för tonåringar. Jag är rädd att en järnväg nära dem kan få 

ödesdigra konsekvenser. Markim är sedan länge hårt utsatt 

för flygbuller. När tredje banan byggdes blev det allt värre. 

Många plan går rakt över vår gård flera gånger per dag. När 

planen går över här och man är ute får man sluta prata med 

varandra, för bullret från flyget är så högt. De där stora 

planen vänjer sig man aldrig vid, även om man försöker att 

inte höra dem så hör man dem ändå. Bilarnas 

koldioxidutsläpp ingår i Arlandas utsläppstak, om 

Roslagsbanan byggs ut och därmed biltrafiken minskar 

kommer det flyga ännu mer flygplan över ett redan så utsatt 

Markim. Vi Markimbor får ALLA nackdelar med 

Roslagsbanan. Buller och mark- och kulturförstörning av 

järnvägen, och mer buller och nedfall av flygets avgaser på 

oss. Vi har inte valt att bo på landet för detta, det är det vi vill 

slippa! 

43

Peeter Joers 



Hur beräknas buller från denna etapp av roslagsbanan? 

Ganska många har ju redan allt från 55-70 dBA FBN från 

flyget. Det kommer ju att bli mer buller i området med dessa 

tåg, har ni räknat på dessa nivåer och var den ekvivalenta 

ljudnivån blir? Dom bostäder som hamnar nära den slutgiltiga 

dragningen, kommer dessa bostäder att bullerisoleras så 

som man gjorde för Bana 3 på Arlanda ? 

Tack för inkomna synpunkter. Vi förstår att förstudien skapar en oro avseende intrång, 

boendemiljö och mark- och fastighetsvärden. 

Vid byggande av ny väg eller järnväg kommer fastigheter längs sträckningen att 

beröras. I början av planeringsprocessen väger de allmänna intressena tyngst, men ju 

längre SL kommer i processen, desto mer fokuserar vi på lösningar så att situationen 

blir så bra som möjligt för den enskilde fastighetsägaren. 

I planeringen av byggande av väg eller järnväg är förstudien det första steget. SL 

utreder olika möjliga så kallade utredningsalternativ för att slutligen komma fram till ett 

antal korridorer som är tekniskt och ekonomiskt möjliga att genomföra. En förstudie 

kan även leda till att man inte väljer att gå vidare med något alternativ. Det kan vara 

så att denna förstudie inte finner det motiverat med en förbättrad kollektiv 

tvärförbindelse. Det finns idag inga beslut varken om att förlänga Roslagsbanan till 

Arlanda eller att satsa på enbusslösning – och det finns inga pengar avsatta i de 

statliga investeringsplanerna fram till 2021 för sådana investeringar. 

Därför studerar inte SL hur enskilda fastigheter påverkas i alla olika alternativ i detta 

tidiga planeringsskede. Och eftersom något exakt läge för en ny investering inte 

kommer kunna bestämmas i en förstudie påbörjar vi heller inte någon inlösenprocess. 

Om frågor uppstår för den enskilde fastighetsägaren på grund av att det eventuellt ska 

gå en bussgata eller järnväg vid den aktuella fastigheten bistår vi med all den 

information och de upplysningar som kan krävas för berörd fastighetsägare. 

Om en framtida inlösning skulle bli aktuell tas alltid oberoende värderingsmän in. 

Senare i planeringsprocessen, i samband med framtagande av en eventuell 

järnvägsplan, tar SL direktkontakt med fastighetsägarna för att nå överenskommelser 

om fastighetsinlösen. 

När Stockholm växer, minskar avstånden mellan bostäder och trafik, och störningarna 

från buller ökar. SL bedriver ett aktivt arbete med att minska bullerstörningarna från 

trafiken vilket även anges i SL:s miljöpolicy. Landstinget har krav på SL att bedriva ett 

systematiskt bullerreduktionsarbete. Förutom skärm- och fönsteråtgärder sker 

åtgärder på infrastruktur och fordon med t.ex. smörjning av spår, spårslipning och 

underhåll av fordon. SL utreder även möjligheterna till bullerdämpande åtgärder på 

fordon och spår samt ställer krav på tystare fordon vid upphandlingar. 

SL vidtar, utifrån gällande bullerpolicy, bullerreducerande åtgärder för de fastigheter 

där 80 dB(A) som maximalnivå från spårtrafiken överskrids på uteplats invid fasad. 

Utmed sträckor som bedöms som väsentligt ombyggda tillämpas 70 dB(A) max som 

bedömningsgrund för åtgärd. I dessa fall görs utredningar om eventuell bullerskärm 

längs banvallen för att uppnå en godtagbar miljö. Efter vissa sträckor kan det räcka 

med bullerreducerande åtgärder i form av en gräsbeklädd jordvall. 

SL undersöker möjligheter till att vidta åtgärder vid källan, dvs. vagnpark och räls, i ett 

projekt på Roslagsbanan. Om satsningarna i projektet ger goda bullerreducerande 

effekter bedömer SL att behovet av skärmar på sikt kan komma att minska. 

Vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av järnväg bör följande riktvärden normalt 

inte överskridas (Prop. 1996/97:53): 

44


30 dB(A) ekvivalentnivå (genomsnittlig ljudnivå under ett dygn) inomhus 

45 dB(A) maxnivå (högsta ljudnivå från enstaka händelser, till exempel när ett tåg 

passerar) inomhus natt 

55 dB(A) ekvivalentnivå på uteplats i anslutning till bostad 

60 dB(A) ekvivalentnivå utomhus för bostadsområdet i övrigt 

70 dB(A) maxnivå på uteplats i anslutning till bostad 

I propositionen anges att ”vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad 

som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan 

reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusnivåerna inte 

överskrids.” 

45


4.6 Samhällsekonomi och finansiering 

Namn Synpunkt 

Martin S 

Jan Olof Jonson 

Vallentunabo 



Jag reagerade över att man i förstudien hade räknat ut 

nyttokostnadskvoten för detta projekt och fått det till endast 0,2. 

Detta låter otroligt lågt och tidsperspektivet man har för detta är 

löjligt lågt om man räknar med år 2030. Att en järnväg ska ha en 

högre samhällsnytta på knappt 13 år från det att den är klar ( 

tidigast 

2017 kanske) är knappast realistiskt. 10 års perspektiv har man 

kanske när man köper en bostad. Bygger man järnväg tycker jag 

ändå att man måste ha ett perspektiv på många decennier. Hur 

mycket kommer inte denna utbyggnad ha påverkat 

samhällsbyggandet i norrort om 30-50 år? 

Man bygger ju inte bara något som ska uppfylla de behoven som 

finns när projektet är klart, utan även förhoppningsvis flera 

decennier framöver. Men ser man till att man har plats att växa i 

så kommer folk att hinna anpassa sig för att bo i norrort för att 

kunna pendla till och från Arlanda och Märsta för att jobba och bo. 

Har man infrastrukturen på plats kan man se till att 

kapacitetsförstärka med fler tåg senare. 

Det bör beaktas att byggandet av järnväg av ekonomiska skäl 

kräver stora dagliga resandeströmmar. Ifrågasätter om sådana 

finns på bandelen Stockholms Östra-Vallentuna och att endast en 

bangren kan täcka in den spridda boendestrukturen i norrort. 

Optimala förbindelser mellan nordostsektorn och Arlanda bör 

utredas mer mångsidigt. Föreslår att Arlanda Express skulle 

kunna förlängas till Norrtälje. 

Helt oförstående till dragning av järnväg genom kulturhistorikt 

unikt världsarv Markim-Orkesta. Den glest befolkade trakten kan 

knappast ge operatören intäkter som håller för ett långsiktigt 

resande. Bättre att locka operatörer till trafikförsörjningsplaner där 

det finns resenärer och funktionsavtal som kan garantera ett mer 

långsiktigt åtagande. 

Känns som ett storvulet politikerförslag. 

Anser det osannolikt att investeringen kommer löna sig. 

Tvärförbindelser generellt har för lågt resandeunderlag och det är 

inte många om bor i Täbybor som arbetar på Arlanda. Undrar hur 

finansieringen ska gå till, tror inte resandekollektivet skulle gå med 

på höjda avgifter för att bekosta anläggandet. Ifrågasätter 

lagligheten i att Stockholms län ska finansiera bygget. 

I SL:s förstudie kan man läsa att bara drygt 100 resenärer 

kommer att övergå från privatbilism till kollektivtrafik på mornarna i 

samband med utbyggnaden 

av Roslagsbanan till Arlanda. Rent samhällsekonomiskt är det inte 

försvarbart att bygga en järnvägsförbindelse som går med förlust. 

Månadsintäkterna från 100 nya resenärer räcker inte ens till att 

avlöna lokföraren. 

46

Birgitta 

Swedenborg 



Rolf Johansson 


Framhåller att ett sådant här projekt måste göras på goda 

samhällsekonomiska grunder och att den samhällsekonomiska 

kalkylen från idéstudien visar att nyttorna motsvarar 20% av 

kostnaderna. Samtidigt bedöms anläggningskostnaderna vara för 

lågt uppskattade idéstudien. Detta borde avföra frågan från 

framtida diskussioner. Påpekar att SL oftar fattar 

investeringsbeslut tvärs mot de samhällsekonomiska kalkylerna.. 

Anser att den mes prioriterade satsningen i nordost är T-bana till 

Täby C och Arninge. 

Utdrag ur artikel i "Knivstabygden" från den 14 dec-11: "Bland 

annat undrade han (Jan Holmberg (M) kommunalråd i Upplands 

Väsby) hur Swedavia ställer sig till att investera i en förlängd 

Roslagsbana till Arlanda. Torborg Chetkovich (vd för Swedavia) 

sa att en sådan satsning troligtvis blir för dyr. Enligt henne lägger 

Swedavia istället allt sitt krut på att få till en pendeltågslinje till 

flygplatsen." 

Att bygga ut Roslagsbanan skulle kosta nästan 3 miljarder. Det är 

för dyrt om man ser till hur många personer det hjälper. Nyttan blir 

mindre än kostnaderna. Jag vill inte att mina skattepengar ska gå 

till att förstöra min hembygd Markim. 

Användningen av biogasbussar gör det möjligt att hålla nere 

koldioxidutsläppen i norrortsregionerna. Det är dock förtjänstfullt 

att SL inte har tagit hänsyn till Arlandas utsläppsrättigher i den 

samhällsekonomiska analysen av en utbyggd Roslagsbana. 

Swedavia riskerar snart att slå i sitt utsläppstak genom 

transporterna till och från Arlanda och utsläppen från flyget. Men 

Arlanda måste (liksom andra storflygplatser) lösa sina 

miljöproblem genom att minska utsläppen från flyget. De totala 

koldioxidutsläppen (inklusive från flyget) i norrortsregionen 

kommer inte att minska genom en utbyggd Roslagsbana. Det är 

inte en uppgift för befolkningen i socknarna Markim och Orkesta 

eller dagens och morgondagens skattebetalare att lösa 

Swedavias utsläppsproblem. Kommande generationer kommer 

inte att tacka oss för att ha försenat utvecklingen mot en 

miljövänligare flygtrafik i Stockholm. De kommer i stället att 

anklaga oss för att inte ha värnat om vårt kulturhistoriska arv eller 

ha satsat på ett effektivt transportssystem i en region som har 

ambitionen att vara en svensk tillväxtmotor under 2000-talet. 

Använd bästa kända teknik och gör konkurrensupphandling i varje 

särskilt fall. Tex bullerskärmning kan göras på flera sätt och 

kombineras med tak över stationer. Underjordiska upp och 

nedgångar till stationen gör så inga bommar behövs. 

47




SL:s idéstudie (2010) betonade att utbyggnaden av Roslagsbanan 

skulle resultera i en samhällsekonomisk förlust (se t.ex. 

uppskattningen av det låga antalet resenärer som skulle gå över 

till kollektivtrafik). Det är svårt att hitta exempel från Europas 

storstäder på regionala nät av spårbunden trafik direkt till 

huvudflygplatsen. Järnvägs- och/eller tunnelbanetåg går från 

flygplatsen till centrala delar av huvudstaden, oftast till 

centralstationen. I fall där stadskärnan har flera stora 

järnvägsstationer (se t.ex. London) finns flera parallella spår. 

Invånare i förorterna kan resa till och från flygplatsen genom 

tvärförbindelser som ansluter till tåg- och tunnelbanelinjerna till 

centrum. Frankfurt har visserligen två regionala tåglinjer till och 

från flygplatsen. Men Frankfurt är en avsevärt större flygplats än 

Arlanda. Och regiontågen från Frankfurts flygplats går även till 

andra delar av Tyskland dvs de är inte renodlade förortståg. 

Tågsystemen i Frankfurt är dessutom moderna och med normal 

spårvidd. 

Varje samhällsekonomisk kalkyl måste ta hänsyn till eventuella 

teknologiska inlåsningseffekter. En satsning på smalspårig 

järnväg skulle förmodligen ha negativ effekter på lönsamheten hos 

framtida trafikprojekt, minska flexibiliteten vid övergången till 

moderna kommunikationssystem och hämma den långsiktiga 

tillväxten i Stockholm-Uppsalaregionen. Det är inte rimligt att 

motivera en utbyggnad av Roslagsbanan tilll Arlanda med att 

banan redan finns på nära håll. Smalspårig järnväg har nackdelen 

att inte vara utbytbar, dvs. inte möjlig att ansluta till moderna 

spårsystem. Ibland hänvisas till att andra länder, bl.a. Schweiz 

och Spanien, har omfattande trafiksystem med smalspårig 

järnväg. Men efterforskningar och kontakter med myndigheter 

som organiserar den smalspåriga trafiken (se Spanien) har inte i 

något fall påvisat en utbyggnad av smalspårig järnväg. Till de 

teknologiska inlåsningseffekterna ska läggas begränsningar vad 

gäller hastighet och belastning. Vagnar och banvallar kan 

visserligen utformas på ett sätt som minskar dessa nackdelar med 

en smalspårig järnväg. Men enligt utländsk expertis innebär en 

sådan anpassning av tåg och banvallar att kostnadsfördelarna av 

en smalspårig järnväg blir eliminerad. 

Roslagsbanan kommer aldrig att få den eftersökta kapaciteten och 

är egentligen bara en tillfällig och undermålig lösning som medför 

avsevärda miljöintrång i såväl Danderyd som Täby samt ökad 

trafik på E18 och därmed höjda koldioxidnivåer i känslig och trång 

bebyggelse, men genom moderniseringen av den röda linjen kan 

man mycket väl låta tåg i högtrafik gå hela vägen till Täby C och i 

framtiden till Arninge. 

Att då i detta sammanhang börja planera för en vidaredragning till 

Arlanda är ett fullständigt infrastrukturellt sammanbrott och skall 

läggas på is. Samhällsnyttan per investerad krona är oacceptabelt 

låg och ligger inte i skattebetalarnas intresse. Om denna idé 

fortsamt planeras så skall frågan upp inom ramen för landstings- 

och kommunalvalen 2014 och ansvariga avkrävas mycket tydliga 

svar och ansvarstagande. 

Jag måste säga att jag blir skrämd hur våra gemensamma medel 

prioriteras när jag hör om Arlandaplanerna. Det är helt fel väg att 

gå i denna stund och jag förväntar mig ett snart tillnyktrande i 

frågan. Redan er egen grundkalkyl borde få ansvariga att bromsa 

upp. 

48



Tack för inkomna synpunkter avseende tidigare genomförda och kommande 

samhällsekonomiska kalkyler. 

I idéstudien genomfördes samhällsekonomiska kalkyler för förlängning av 

Roslagsbanan till Arlanda. I en samhällsekonomisk kalkyl sätts nyttan för ett objekt i 

relation till de kostnader som uppstår. I princip ska alla konsekvenser av att 

genomföra ett projekt ingå. Konsekvenserna värderas sedan ekonomiskt utifrån t ex 

undersökningar av resenärernas värderingar. Nyttosida består av förkortade restider, 

biljettintäkter, minskade trafikeringskostnader och externa effekter som minskad 

miljöbelastning (luftföroreningar och buller), minskad trängsel på vägarna, ökad 

trafiksäkerhet samt ev. minskat behov av underhåll av befintliga vägar och gator. På 

kostnadssidan finns investeringskostnaderna, ökade trafikeringskostnader, drift och 

underhåll av den nya förbindelsen samt förändringar av statens intäkter från 

mervärdesskatt. 

Det finns vissa typer av nyttor som av olika skäl inte enkelt kan beräknas, och därmed 

inte kan inkluderas i en kvantifierad samhällsekonomisk kalkyl. Till sådana ”icke 

beräkningsbara nyttor” hör påverkan på stads-, natur- och kulturmiljö, långsiktiga 

effekter på lokalisering och bilinnehav, samt delar av de långsiktiga effekterna på 

ekonomiska faktorer som sysselsättning och tillväxt. 

Att dessa nyttor inte är ”beräkningsbara” beror i de flesta fall inte på att de inte i princip 

skulle kunna beräknas och värderas, utan på att det visat sig svårt att få fram robust 

metodik för att göra det. Forskning pågår inom alla dessa områden. Tills vidare bör 

man veta om att dessa effekter inte ingår i den beräknade samhällsnyttan (i 

normalfallet). 

Till de effekter som saknas hör: 

Om en åtgärd medför att biltrafiken minskar kan det minska biltrafikens intrång i natur- 

, stads- och kulturmiljöer. Vissa åtgärder kan å andra sidan innebära ett intrång i sig, 

t.ex. ökad kollektivtrafik genom ett område. 

Högre tillgänglighet till arbetsplatser har positiva effekter på sysselsättning och 

produktivitet. Denna effekt fångas dock till stor del upp av minskade restider vilka 

utgör en del av det s.k. konsumentöverskottet. I vissa fall kan det dock finnas positiva 

arbetsmarknadseffekter som inte fångas upp av konsumentöverskottet. Typexemplet 

är åtgärder som väsentligt förbättrar tillgängligheten för arbetsresor inom en 

högspecialiserad arbetsmarknad. 

På lång sikt påverkas lokalisering och bilinnehav så att den långsiktiga 

resandeökningen av en åtgärd blir något större än den kortsiktiga. 

Dessutom finns, som nämnts, andra överväganden som ligger utanför 

samhällsnyttoberäkningarna, framför allt rättighetsperspektiv (rätt till ”minsta 

tillgänglighet”) och fördelningseffekter (att det kan vara ett värde i sig att omfördela 

resurser mellan samhällsgrupper). 

Idéstudien visade att samhällsekonomiskt är kostnaderna för en förlängning av 

Roslagsbanan till Arlanda större än nyttorna, med en nytto-kostnadskvot kring 0,2 (dvs 

nyttorna motsvarade 20 % av kostnaderna). Med de samhällsekonomiska 

beräkningarna beror till stor del på olika omvärldsfaktorer såsom befolkningstillväxt, 

bensinpriser, miljöavgifter på Arlanda, biljettpriser mm. Om till exempel bilavgifter 

skulle införas på Arlanda bedöms nyttorna öka och motsvara ca 40 % av kostnaderna. 

I denna förstudie ska även busslösningar studeras, vilka kan ge en annan 

samhällsekonomisk kalkyl. 

Det är en målsättning i denna förstudie att en satsning på kollektivtrafiken ska vara 

samhällsekonomiskt försvarbar, därför kommer samhällsekonomiska analyser 

genomföras för samtliga utredningsalternativ. Om det är motiverat med en ny 

kollektivtrafikförbindelse är det vårt mål att den kollektivtrafiklösning som väljs ska ge 

49


en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik; såväl samhällsekonomiskt som 


Eftersom det finns flera faktorer som påverkar den samhällsekonomiska bedömningen 

så kommer det genomföras en rad olika känslighetsanalyser för att i största möjliga 

utsträckning beakta dessa osäkerheter. T ex kommer känslighetsanalyser genomföras 

för: 

Alternativ markanvändning – vad händer om vi bygger färre bostäder och 

arbetsplatser än vad som finns i de kommunala planerna. 

Scenarier för taxor på Arlanda. Avgifter för biltrafik, biljettpriser och avstigningsavgifter 

på flygbussar, Arlanda express och pendeltåg kan påverka det kollektiva resandet och 

konkurrenssituationen mellan olika kollektiva färdmedel. 

50

4.7 Generella synpunkter 

Namn Synpunkt 

Elisabeth & Jörgen 

Grotteberg 

Britt Wisth 

Britt Wisth 

Linus Lundqvist 

Vallentunabo 

E. Österman 


Vi tycker att det är mycket bra förslag att öppna för 

bussförbindelsen och så småningom Roslagsbanan till 

Arlanda. 

Detta behövs, speciellt från Täby som har nästan INGA tvär- 

eller norrförbindelser. Alt Syd ser bra ut för Roslagsbannan, 

men alla tre verkar OK. Skynda på utredningen och skapa den 

nya förbindelsen! 

Den aktuella utredningen presenteras utan förankring i tidigare 

utredningar om trafik i regionen, utan att ta lärdom av sådana 

resultat och utan sammanvägning av helheten. Självklart 

måste en länk mellan NO-kommunerna och Arlanda ses i 

sammanhang med övrig trafik. 

Utredningen ger därigenom intryck av att vara utförd på ett 

okvalificerat sätt, med styrd agenda och med givet resultat. De 

jämförelser som görs av andra åtgärder för att främja trafik till 

Arlanda pekar tyvärr i samma riktning. 

Utbyggnad och upprustning av Roslagsbanan sker idag (2012) 

enligt en plan som föreslår kraftig ökning av antalet tåg och 

mycket stor ökning av tågens hastighet. Detta har fått mycket 

kritik och väckt många protester från invånarna i dessa 

samhällen, som värnar om en dräglig bostadsmiljö. 

Inte bara boende protesterar. Även Landstingets revisorer 

riktar allvarlig kritik mot den pågående utbyggnaden och 

konstaterar, i korta ordalag, att pengarna rullar okontrollerat. 

Den framtida trafiken i Roslagskommunerna kan inte byggas 

på sådana grunder. Roslagsbanans begränsningar är 

uppenbara, det finns gränser för dess kapacitet. 

Vid planeringen av den framtida trafiken i regionen måste man 

ta helt andra grepp. Man måste utgå från nutida behov och 

satsa på framtida teknik för att skapa trafiksystem som är 

hållbara och utvecklingsbara för en längre framtid. 

En tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda hade 

varit jättebra då man slipper så många byten m.m och så är 

det alltid kul att se hur Stockholm kollektivtrafik förbättras och 

blir större och större varje dag. Hoppas det blir nåt av det här. 

Innan man börjar med järnvägsbyggen i miljardklassen bör 

man förbättra kollektivtrafiken mellan grannkommunerna, tex 

måste man ta bilen till Sollentuna och Kista. Och varför ska 

skattebetalarna betala för att Arlanda har ett koldioxidtak. Vad 

säger att trafiken till Arlanda kommer vara det allenarådande 

för utvecklingen av regionen. 

Vi i Norrort har länge saknat en praktisk förbindelse med 

Arlanda. Både för flygresenärer och de som arbetar där. En 

förlängning av Roslagsbanan till Arlanda är ett stort framsteg. 

Trafiken behöver inte vara tät utan kan vara koncentrerad till 

arbetstid-tider. 

51

Torbjörn Eriksson 

Ola Johansson 


Menna Hagstroem 



Vad skulle det innebära om biltrafiken skulle behöva minska 

radikalt pga av utsläpp och priser ? Skulle inte antalet 

resenärer öka rätt mycket. Borde inte planeringen utgå från 

detta? 

Jag tycker att det är en mycket bra ide att bygga ut 

Roslagsbanan till Arlanda. Det kommer att få många 

människor att välja tåget istället för egen bil eller i synnerhet 

taxi. Det är precis såna här saker vi skall göra för en hållbar 

framtid. Jag anser att tågen skall stanna vid alla relevanta 

hållplatser för att få stor tillgänglighet och enkelhet i systemet. 

Att det tar några minuter längre tror jag inte har så stor 

betydelse, det kommer ändå att bli ett mycket bekvämt sätt att 

ta sig till och från Arlanda. 

En sån här tågförbindelse kommer också att bli en mycket 

positiv upplevelse för en besökare som flyger in till Arlanda 

någonstans ifrån och tex skall besöka ett företag i Vallentuna, 

Täby, Danderyd osv. Att bara kunna sätta sig på tåget istället 

för att stöka med taxi (och tex riskera att få betala för mycket) 

kommer att upplevas oerhört positivt. 

Att bygga eller inte bygga ut Roslagsbanan till Arlanda är inte 

en fråga för de boende i Markim eller oss stockholmare, det är 

en riksangelägenhet. 

Sammantaget – en utbyggnad av Roslagsbanan över 

socknarna Markim-Orkesta skulle sannolikt medföra en 

samhällsekonomisk förlust och även betydande kostnader 

utanför kalkylen i form av ett förstört kulturlandskap och 

teknologiska inlåsningseffekter. En utbyggnad av tunnelbanan i 

kombination med förbättrade tvärförbindelser (tåg eller bussar) 

mellan norrortsregionerna och en pendeltågslinje mellan 

Arlanda och Stockholms central (eller Älvsjö) skulle 

förmodligen vara lönsammare investeringar både för Sverige 

och för invånarna i de norra förorterna. Bussförbindelser direkt 

till Arlanda eller via pendeltåget Stockholm C – Arlanda (en 

upprustning av väg 268 mellan Vallentuna och Upplands- 

Väsby är här nödvändig) skulle också innebära en större 

flexibilitet i regionens trafikpolitik. I nuläget är det svårt att 

beräkna det framtida reseunderlaget för spårbunden trafik till 

Arlanda eller ha överblick över vilka tekniska lösningar inom 

transportsektorn som kommer att dominera i framtiden. 

Konsekvensanalyser bör jämföra och redovisa vilka andra 

alternativ det finns för att utveckla kollektivtrafiken i regionen 

Stockholm-Nordost-Uppsala. 

Luftfartsverket har fått problem. Utsläppen från flygplanen på 

Arlanda och från bil- och busstrafiken runt Arlanda gör att 

regionen har nåt tacket på de utsläppsrättigheter som är 

tillåtna. Om man kan avlägsna bil- och busstrafiken från 

Arlanda innebär det att flygplanen kan flyga mer. Kort sagt: de 

vinster med renare luft som blir resultatet av minskad bilism tar 

flyget igen i form av ökade utsläpp genom fler flygningar. 

Socknarna Markim-Orkesta ska inte betala priset att förlora 

kultur- och miljöskatter för att lösa luftfartsverkets 

utsläppsproblem. Nu är det dags att även luftfartsverket tar sitt 

miljöansvar och övergår till miljövänligare flygningar. 

52


Gunnar Bergström Det blir nog bra, kör vidare. 


Gun Widegren 

Eila Sjölund 

Kyotoprotokollet innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp 

av växthusgaser med 5 % under perioden 1990 till 2008-2012. 

Enligt protokollet får Sverige öka sina utsläpp med 4 %, men 

har istället valt att minska utsläppen med 4 %. Flyget använder 

sig av fossila bränslen och påverkar därför växthuseffekten 

genom utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Flygets 

andel är 3,5 % av den totala klimateffekten från människors 

verksamhet. Siffran beräknas stiga i och med att fler väljer att 

resa med flyget. Under åren 1990 till 2003 ökade utsläppen av 

växthusgas från EU:s internationella luftfart med 73 %. 

I idéstudien står ”Förbättringar i kollektivtrafiksystemet ökar 

kollektivtrafikandelar i resandet. Miljöeffekterna av de uteblivna 

bilresorna är bidrag till minskad klimatpåverkan och en bättre 

luftmiljö. Detta blir positiva bidrag i den ekonomiska kalkylen 

för Roslagsbanan. I det här fallet blir också uteblivna bilresor 

en viktig aspekt mot bakgrund av Arlandas utsläppstak. 

Tillsammans med andra åtgärder skapas utrymme för fler 

flygrörelser på Arlanda.” (6.1.3) 

Alltså, en utbyggd Roslagsbana leder till fler flygavgångar och 

därmed mer utsläpp av fossila bränslen från flygplanen. Hur 

ska det då gå med det som Sverige lovat efter att ha skrivit 

under Kyotoprotokollet? 

Utmärkt förslag. Miljömässigt bra och tidsbesparande. Har 

förhoppning att Roslagsbanan med turtäthet och sträckning 

utvecklas. Banan är inte särkilt störande för intell boende, dock 

lite gnissel som bör kunna åtgärdas. 

Boende i Skoby har inte nytta av tvärförbindelsen. Möjligen kan 

biltrafiken minska på väg 893, men troligen inte. 

Sui Söderberg Tycker det verkar bra att förlänga Roslagsbanan till Arlanda. 

Samira Alborzi 

Karin Hedén 

Tycker förslaget är bra. Hänsyn måste tas till de boende längs 

banan, men alla kan inte bli nöjda. 

Detta projekt är angeläget. Tvärförbindelserna mellan nordost 

och nordväst är i dag så gott som obefintliga. Förbindelsen 

skulle stimulera arbetspendling mellan de norra förorterna, 

underlätta för byte till norrgående tåg och är bra för miljön. 

Hänsyn måste tas till det känsliga kulturlandskapet, speciellt i 

närheten av Markims kyrka. Påminner om att det var ett 

misstag att inte dra tunnelbanan till Täby på 70-talet. 

53

Martin Olsson 

Ulf Holmström 

Anita Bonnevier 

Strand 

Pia Frisk 

Anna Hagberg 

Karin Hammarqvist 

Niklas Åstrand 

Lars Norberg 


Det är ett mycket bra förslag att skapa en tvärförbindelse 

mellan de regionala stadskärnorna i norr. Dessutom är det 

väldigt många som pendlar mellan Uppsala och Stockholm. 

En utbyggnad av Roslagsbanan till Arlanda ger en bra 

bytesmöjlighet på Arlanda för dessa resenärer vilket innebär 

att de kan nå arbetsplatser/bostäder i alla de orter som ligger 

längs den nuvarande Roslagsbanan och den tilltänkta 

utbyggnaden. Med en förlängning av den nya tvärförbindelsen 

till Märsta och Sigtuna så kan även dessa orter nås. 

När både pendeltågslinjen till Uppsala och den nya 

Roslagsbanan till Arlanda står klara så kommer 

förutsättningarna till en ökad integreration av 

arbetsmarknaderna i nord-ost kommunerna och Uppsala och 

Arlanda vara mycket goda. På sikt kommer detta leda till att 

det finns ett mycket gott resande underlag för att bygga denna 

nya järnväg. Man ska vara medveten om att det tar många år 

att få full utdelning på denna investering då det tar tid för folk 

att ändra sina vanor tex genom att skaffa ett jobb på ny ort. 

Driver verksamhet på Arlanda. Företagen här har svårt att 

rekrytera personal pga de dåliga kollektiva förbindelserna. 

Många unga har inte råd med bil. En tvärförbindelse bör vara 

ett prioriterat projekt. Innan spårförbindelse beslutas bör SL 

arbeta fram ett busslösning som knyter ihop Norrtälje, 

Österåker, Täby och Danderyd med Arlanda. Det skulle öka 

tillgången till arbetskraft och företagen i norrort kan bättre dra 

nyttan av Arlanda. 

Behöver inte tåg och skulle ta bilen ändå. Däremot behövs 

cykel- och gångbana längs den farliga Frösundavägen. 

Generellt positiv till tvärförbindelse. Spåralternativ Mitt och Syd 

är ok. Tveksam till alternativet Busstrafik på befintlig 

infrastruktur. Trafiksäkerheten på Lindholmsvägen genom 

Lindholmen är mycket dålig och så länge säkerheten för 

fotgängare inte förbättras önskas ingen ytterligare trafik på den 

vägen. 

Nästan vilket alternativ som helst skulle vara bättre än nuläget, 

men förespråkar spårbundet helst alt Nord för Vallentuna växer 

norrut. Banan kommer användas för daglig pendling och ökar 

Vallentunas attraktivitet. 

Mycket positiv till den föreslagna förlängningen av 

Roslagsbanan till Arlanda. 

Bra projekt, ju förr det blir klart desto bättre. Tågen på 

Roslagsbanan kan då kanske få en välförtjänt uppgradering. 

Förespråkar spårbunden trafik med elektrisk drift. Av 

klimathänsyn ska energi från kärnkraft, vattenkraft och 

förnybara energikällor användas och Arlandabanan är en 

komponent i nödvändiga miljösatsningar. Idag tillmäts inte 

miljöfrågorna tillräckligt stor vikt. Val av sträckning måste ske 

på miljömässiga grunder men i viss mån ta hänsyn till framtida 

trafikunderlag från Lindholmen. Vid Arlanda måste anslutning 

till järnväg norrut vara bekväm. 

54

Per-Bruno Wisth 

Marta Triumf 


Roslagsbanan till Arlanda planeras att dras genom områden av 

riksintresse för kulturmiljön som därvid hotas. Markim-Orkesta 

är en levande småskalig odlingsbygd i världsklass, samt 

Skålhamravägen med bl.a. ett av Sveriges få kvarvarande 

områden med odlingsrester från äldre järnåldern och många 

runstenar. Tunnelbanan till Arninge ger inga sådana intrång. 

Den självklara slutsatsen blir att investeringar i en förlängd 

Roslagsbana till Arlanda istället skall läggas på en förlängning 

av tunnelbanan till Arninge. Sträckan från NO-kommunerna till 

Arlanda kan lättare förses med bättre bussförbindelser. 

En vädjan till landstingspolitikerna, förläng tunnelbanan till 

Arninge! 

Släpp gamla låsningar, tänk om, integrera NO med övriga 

Stockholmsområdet med en förlängd tunnelbana. 

Är positiv. Vilken sträckning är mindre viktig, viktigast att det 

blir av. 

Jeanette Lennberg Utmärkt idé för att enkelt och billigt sätt att komma till Arlanda. 

Svärd Mycket positiv till utbyggnad av tågtrafiken 

Ulla Hyttinge 

Vera och Bo 

Östberg 

Jalonen 

Fam. Engstedt 

Marie-Louise 

Drysén 

Leo Oksanen 

Claude Verriere 

Saleem Chochan 

Björn Hägglund 

Inger André 

Positiv till tvärförbindelse. Underlättar resande från Rydbo till 

Arlanda. Bra att inte åka bil eller taxi, inte minst av miljöskäl. 

Har väntat länge på en förbindelse via Roslagsbanan till 

Arlanda. Stöder det alternativ som beslutas. 

Kanske bra med en tvärförbindelse men det viktigaste är att 

vägar plogas och sköts bättre, så att det går att ta sig fram till 

banan. 

Kommer inte utnyttja tvärförbindelsen men ser alternativ Nord 

som det bästa. 

Jättebra att slippa ta bilen till Arlanda 

Tvärförbindelsen är en bra idé. Många åker nu taxi från 

Vallentuna till Arlanda. 

Har svårt att tro att det blir någon succe. Bra att om det går att 

ta tåget norrut utan att åka till centralen, men det tar lång tid 

om tåget ska stanna vid varje station. Lågt kundunderlag. 

Kommer SL-kortet att gälla? 

Tycker att en tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och 

Arlanda vore jättebra. 

Projektet är ekonomiskt orealistiskt, miljömässigt tveksamt, 

kulturhistoriskt katastrofalt. Föreslår att det omedelbart läggs 

ner. Testa snabbussar från Täby C, Arninge och Vallentuna 

istället. Notera att intrångsersättningarna kan bli astronomiskt 

höga. 

Nordostsektorn expanderar och behovet av kollektivtrafik ökar. 

Idag används bil och taxi för transport till Arlanda för det finns 

inga alternativ. Tvärförbindelsen harmoniserar med EU:s 

regelver, te x utsläppsrätter. Spåralternativ Syd är mest 

tilltalande. 

55

Alexander 

Bjureman 


Tycker det är bra för många längs Roslagsbanan flyger ofta. Är 

öppen för alla tre spårlinjedragningar. 

Isabel Parra Tycker det är en toppenidé och hoppas det blir av! 

Zygmont Rozpedek 

Bra för miljön och samhällsekonomiskt riktigt. Ett lyft för 

Vallentuna och omliggande kommuner. Förespråkar i första 

hand spåralternativ Syd. 

Susanne Petterson Tycker det låter bra att Roslagsbanan förlängs. 

Okänd 

Lilian Blomgren 

Annika Kjellström 

Christer Brandt 

Jag och min familj tycker det är toppen, mycket, mycket bra 

tänkt. 

Ja det tror jag blir bra. Det spar nog många bilresor och det är 

bra för miljön. 

Tycker det skulle vara jättebra med tvärförbindelse mellan 

Roslagsbanan och Arlanda. Tror det skulle göra Vallentuna 

mer attraktivt. Bra förslag även från ett miljöperspektiv. 

Är mycket positiv till tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och 

Arlanda 

Rolf Ohlsson Anser föreslagna åtgärder vara bra. 

Nette Carleski 

Millis Eidshem, Brf 

Linden 

Anonym 

Bra att SL fråger de boende. Positiv till både buss och 

spåralternativ. Finns inget naturligt sätt idag förutom bil. 

Tycker det skulle vara bra med en tvärbana till Arlanda för det 

underlättar för de som arbetar där och även för de boende. 

Förslaget är jättebra för nu är alla som arbetar på Arlanda 

hänvisade till bil och det är dyrt. Hoppas att projektet kommer 

igång snart. 

Joanna Laskowski Jättebra med Roslagsbanan till Arlanda. 

Peter Ängek 

Camilla Crafoord 

Hiro Kanakura 

Anna Juhlén 

Sofia Loving 

Michael Rosén 

Tycker det är en utmärkt idé. Idag är enda alternativet att ta sig 

från Danderyd till arbetet på Arlanda att ta bil, vilket inte är bra 

för miljön eller för Alandas maximerade koldioxidutsläpp. 

Underbar idé med att förbättra kollektivtrafikförbindelserna till 

Arlanda 

Äntligen en förbindelse till Arlanda. I stället för att åka bil från 

Kragstalund. 

Vallentuna växer fort och det är viktigt att infrastrukturen byggs 

ut. Dagens vägar och kollektivtrafik kommer inte att räcka. 

Förespråkar alla alternativ förutom busstrafik på befintlig 

infrastruktur. 

Tycker det är jättebra att en tvärförbindelse planeras. Men 

tycker det är än viktigare att SL satsar mer på tågen till 

Stockholm då det är fler och fler som ska in och arbeta. Tågen 

är så fulla att det alltid är flera som får stå. Föreslår en buss till 

Arlanda några gånger per dag. 

Tåg till Arlanda där det gör minst skada på naturen. Bättre 

bussförbindelse till nya områden Nyby och kring Lindö 

Golfbana. 

56

Uno Westman 

Peter Löwlund 

Kim Byagård 

Mårten Sandmark 

Diana Guarda 

Claes Richter 

Ann Petrén 


Hur får man reseunderlag för den spårbundna trafiken? 

Måste planering av ny sträckning av Roslagsbanan ges 

markutrymme för normalspår, dubbelspår i framtiden? 

Måste kommunerna bygga flerfamiljsbostäder i närheten av 

tågstationerna? 

Vill ha större tätorter med bra service. Villaägare utnyttjar 

sällan kollektivtrafiken. Det är viktigt att snabbt komma till 

tågstationerna! 

Anser att det finns angelägnare projekt, tex tunnelsbana till 

Nacka och Karolinska Sjukhuset. Först därefter kan man 

besluta om förlängning av roslagsbanan till Arlanda. 

Hoppas verkligen att tågförbindelse byggs! På morgonen och 

kvällen åker är de flesta tågen nästan tomma i ena riktningen. 

Bra om dessa utnyttjas av resenärer till Arlanda. 

Är extrem positiv till utbyggnad av Roslagsbanan till Arlanda. I 

eget spår så att monpolet Arlanda Express blir utmanat. 

Är positiv till projektet så länge man tar hänsyn till djur och 

natur. Det bör vara möjligt att många arbetstillfällen skapas, 

inte minst på Roslagsbanan. 

Detta är en värdefull satsning för att öka attraktionskraften för 

Vallentuna. Det är bra för de boende och framtida boende då 

många arbetstillfällen ligger i Arlandaregionen 

Anser att alla alternativ verkar vara bra och att det som minst 

påverkar markägare och hus ska väljas. 

Tomas Remstam Kanonbra idé. Vilken av alternativen spelar ingen roll. 

Diana Ekman 

Per Gustavsson 

Conny Ulvestaf 

Ställer sig positiv till projektet. Bedömer att förbindelsen skulle 

vara bra för miljön och att linjen skulle få tillräckligt med 

resenärer samt att fler skulle bosätta sig utefter dragningen. 

Tycker det är väldigt bra med miljövänlig transport till Arlanda 

från Nordvästra Stockholm 

En fantastiskt bra idé som borde genomföras så snart som 

möjligt. Äntligen ett vettigt sätt för oss i Vallentuna och norrort 

att ta oss till Arlanda. 

Susanna Pettersson Låter bra att förlänga Roslagsbanan till Arlanda. 

Elisabeth och 

Jörgen Grotteberg 

Jan Erngren 

Lennart Eriksson 

Claes Östlund 

Mycket bra att öppna för bussförbindelsen och så småningom 

Roslagsbanan till Arlanda. Speciellt viktigt för Täby som nästan 

inte har några tvärförbindelser idag. Skynda på utredningen. 

Tycker det skulle vara mycket bra med en 

kollektivtrafikförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda. Nu 

måste man ta bil eller taxi. 

Idén är strålande, avlastar övrig trafik och kan vara till stor 

fördel för Vallentuna och Täby. Dessutom skapas en alternativ 

järnväg ut från Stockholm om järnvägen Stockholm C – 

Arlanda får problem. 

Saknas idag kollektiv tvärförbindelse Täby-Arlanda. I avvaktan 

på beslut om tågförbindelse bör flygbussarna mellan Täby C 

och Arlanda återupprättas 

57



Vi tackar för alla inkomna synpunkter och förslag. Syftet med ett tidigt samrådsmöte är 

just att få in synpunkter och förslag samt att identifiera förutsättningar och behov innan 

utredningsarbetet sätter igång. 

SL ska genomföra en förstudie för kopplingen mellan Nordostkommunerna och 

Arlanda och ska återrapportera denna förstudie under 2012. Skälen att genomföra en 

förstudie är att: 

Säkerställa det fysiska utrymme som järnvägen kräver mellan Vallentuna och 

Arlanda samt inom flygplatsområdet. 

Fördjupa kunskapen om objektet genom t.ex. samråd med berörda aktörer och 

allmänhet. 

Studera fler lösningar för att nå de uppställda projektmålen. 

Förstudien ska enligt fyrstegsprincipen 1 ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, 

vilket bland annat innebär att även busslösningar kommer att analyseras. 

Busslösningar har även den fördelen att de kan binda samman fler start- och 

målpunkter som idag ligger utanför Roslagsbanans upptagningsområde. 

Syftet med förstudien är att få fram underlag för att bedöma om det är motiverat med 

en tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda och vilken trafik och sträckning 

som i så fall ska rekommenderas. De utredningsalternativ som ska studeras vidare i 

förstudien utgår alla från en trafik som sammankopplar de regionala stadskärnorna 

Arlanda/Märsta och Täby/Arninge, men hur de tar sig däremellan och hur de angör de 

båda regionala stadskärnorna skiljer sig åt. Syftet med detta angreppssätt är att 

förutsättningslöst identifiera bästa sträckning för ny kollektivtrafikkoppling för buss eller 

spår. 

Första steget efter samrådsmötet och genomgång av inkomna synpunkter är att 

identifiera linjesträckningar för de på förhand identifierade utredningsalternativen samt 

för ytterligare något utredningsalternativ. Därför finns i nuläget ingen mer fakta att 

tillgå kring vilken linjesträckning eller vilket utredningsalternativ som sammanvägt 

mest fördelaktigt, mer än vad som framkom i idéstudien. Det är däremot vår 

förhoppning att förstudien ska kunna identifiera det utredningsalternativ och den 

linjesträckning som på bäst sätt: 

Ger en attraktiv kollektivtrafik som bidrar till en positiv regionutveckling 

Skapar ett robust och långsiktigt hållbart kollektivtrafiksystem för Stockholms län med 

goda utblickar mot angränsande län 

Förbättrar lägesegenskaperna för de regionala kärnorna och kommunerna i 

Stockholm Nord och Nordost. 

Binder samman de regionala stadskärnorna Täby/Arninge och Arlanda/Märsta och 

förbättra tillgängligheten i relationerna Uppsala – Stockholm Nord – Stockholm 

Nordost – den centrala stadskärnan 

1 2003 beslutade Sveriges riksdag att fyrstegsprincipen skulle användas i den långsiktiga 

planeringen. Principen säger att arbetet med att fastställa behov av ny vägkapacitet och 

infrastruktur ska prövas i fyra steg: 

I första steget prövar man andra sätt att påverka transportbehovet och färdmedelsvalet än att 

bygga, vilket innebär arbete med hållbar plane-ring och beteendepåverkan. 

I andra steget prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, vilket innebär 

arbete med hållbart resande. 

I tredje steget ska begränsade ombyggnadsåtgärder prövas 

Först i fjärde steget handlar det om ren nybyggnation. 

58


Ökar andelen som väljer att resa med kollektivtrafiken 

Ger en begränsad miljöpåverkan 

Planeras med och inte mot det rika kulturlandskapet 

Ger en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik; såväl samhällsekonomiskt som 


SL är väl medvetna om det rika kultur- och miljölandskapet, vilket är unikt i sitt slag. 

Det är en målsättning för förstudien att eventuell ny infrastruktur mellan Täby, 

Vallentuna och Arlanda på bästa sätt måste planeras med och inte mot det rika 

kulturlandskapet. Länsstyrelsen, som sitter i förstudiens projektgrupp, anser att en 

infrastruktursatsning i enlighet med spåralternativ mitt och spåralternativ nord, skulle 




Beskrivning av miljökonsekvenserna utarbetas i första hand med utgångspunkt från 

Trafikverkets Publikation 2011:090, Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och 

järnvägar (3.6 Förstudie). Underlag inhämtas från Länsstyrelsen, berörda kommuner. 

Trafikverket, SGU, Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriet mfl. Med hänsyn till att 

miljökonsekvensanalysen ska vara tillräckligt detaljerad för en jämförande bedömning 

av utredningsalternativ utförs analysen mer djupgående där det finns behov. Det 

kommer även redovisas vilka osäkerheter som finns i bedömningarna av 

miljökonsekvenser. En underlagsrapport kommer att tas fram som innehåller 

miljöförutsättningar och miljöbedömning för studerade alternativ. Rapporten kommer 

innehålla lättfattliga beskrivningar och tydliga illustrationer i form av kartor och foton. 

Idéstudien visade att samhällsekonomiskt är kostnaderna för en förlängning av 

Roslagsbanan till Arlanda större än nyttorna, med en kostnadskvot kring 0,2 (dvs 

nyttorna motsvarade 20 % av kostnaderna). Men de samhällsekonomiska 

beräkningarna beror till stor del på olika omvärldsfaktorer såsom befolkningstillväxt, 

bensinpriser, miljöavgifter på Arlanda, biljettpriser mm. Om till exempel bilavgifter 

skulle införas på Arlanda bedöms nyttorna öka och till att motsvara 40 % av 

kostnaderna. I denna förstudie ska även busslösningar studeras, vilka kan ge en 

annan samhällsekonomiskkalkyl. 

I en samhällsekonomisk kalkyl sätts nyttan för ett objekt i relation till de kostnader som 

uppstår. I princip ska alla konsekvenser av att genomföra ett projekt ingå. Men det 

finns vissa typer av nyttor som av olika skäl inte enkelt kan beräknas, och därmed inte 

kan inkluderas i en kvantifierad samhällsekonomisk kalkyl. Till sådana ”icke 

beräkningsbara nyttor” hör påverkan på stads-, natur- och kultur-miljö, långsiktiga 

effekter på lokalisering och bilinnehav, samt delar av de långsiktiga effekterna på 

ekonomiska faktorer som sysselsättning och tillväxt. 

Det är en målsättning i denna förstudie att en satsning på kollektivtrafiken ska vara 

samhällsekonomiskt försvarbar, därför kommer samhällsekonomiska analyser 

genomföras för samtliga utredningsalternativ. Om det är motiverbart med en ny 

kollektivtrafikförbindelse är det vårt mål att den kollektivtrafiklösning som väljs ska ge 

en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik; såväl samhällsekonomiskt som 


Eftersom det finns flera faktorer som påverkar den samhällsekonomiska bedömningen 

så kommer det genomföras en rad lika kärnslighetsanalyser för att ta höjd för dessa 

osäkerheter. 

59


4.8 Synpunkter som ej berör denna förstudie 

Namn Synpunkt 

Stefan Eriksson 

Ingemar Angell 

Jag önskar härmed lämna synpunkter på planerna för 

dubbelspår på Roslagsbanan från Vallentuna station och norrut. 

Jag har en fastighet som ligger på östra sidan om 

järnvägsspåret precis norr om Vallentuna station. Fastigheten 

heter Vallentuna Vallentuna-Rickeby 1:114, och är det f.d. 

lokstallet till Roslagsbanan. 

Det är viktigt att ni redan nu planerar för att dubbelspåret skall 

anläggas på den västra sidan av järnvägsspåren, så att 

utbyggnaden görs på den kommunala marken och inte på min 

privata mark. 

Det finns gott om plats på västra sidan om järnvägsspåret för 

utbyggnad. Vägen som går väster om järnvägen går i en kurva 

norr om Vallentuna station, och den kurvan kan med fördel rätas 

ut och ge plats för breddning av järnvägen. Om man skulle vilja 

bredda mycket så är det gott om plats även att flytta vägen det 

som behövs. 

Det är däremot till mycket stor skada om breddning skulle ske 

österut som en del ritningsförslag visar. En breddning österut 

skulle förstöra min fastighet totalt eftersom den redan idag är 

väldigt smal, endast 16 m där den är som bredast. Även en 

ytterst liten breddning skulle göra min fastighet omöjlig att bygga 

på och förstöra värdet katastrofalt. Därtill skulle det finnas risk 

för att det före detta lokstallet skulle stå i vägen om man breddar 

österut. Lokstallet är det sista gamla huset från Vallentunas 

storhetstid med eget tegelbruk. 

Det måste också uppmärksammas att SL har byggt 

järnmvägsspår och satt ledningsstolpar på min mark utan lov vid 

en tidigare ombyggnad av Roslagsbanan för drygt 10 år sedan. 

Jag har fortfarande inte fått ersättning för det intrånget och aldrig 

godkänt intrånget. Se tidigare dokumentation i ärendet i ert 

arkiv. 

Det är viktigt att järnvägsspåret och ledningsstolparna flyttas till 

sina ursprungliga lägen västerut vid ombyggnaden, och att det 

nuvarande olovliga läget inte ses som något godkänt läge att 

bygga vidare utifrån på min fastighet. 

Saknar järnvägsförbindelsen Arlanda-Märsta i den senaste 

presentationen. Det sker en kraftig befolkningsökning i Sigtuna 

och samtidigt många nya arbetsplatser i Rosersberg. Vill höra 

SL:s uppfattning i frågan om Märsta bangård som fanns i 

nationella planen 2012-2015 och fördelningen järnvägstrafik 

Märsta/Arlanda i stråket Stockholm-Uppsala. 

60


Danderydsbor 

mot buller 


Trafiknämnden inom Landstinget har informerat kring 

moderniseringen av den röda tunnelbanelinjen vilket kommer att 

leda till en avsevärd kapacitetshöjning. Med detta steg framåt så 

har man underlättat för en smidigare och effektivare trafik. Det 

vore därför ett rätt steg att återvända till den ursprungliga planen 

och dra den röda tunnelbanelinjen vidare främst till Täby 

Centrum och i ett längre perspektiv till Arninge. Projektering och 

planering har redan skett när den tidigare planen sjösattes. En 

tunnelbanedragning öppnar också för en framtida ny linje mellan 

Danderyds sjukhus över Edsberg, Sollentuna och fram till Kista. 

Härigenom nås två av Stockholms största sjukhus på ett smidigt 

sätt för såväl som vårdsökande som arbetstagande. Idag så 

stiger stora mängder av resande av i Mörby från Roslagsbanan 

och från bussar i Mörby C och vid sjukhuset för att resa vidare 

med tunnelbanan. Redan detta visar att behoven av en återgång 

till grundplan om trafikering till Täby C finns. Vidare medför 

utbyggnaden av Täby C att det vore naturligt med en tunnelbana 

hela vägen fram och med en uppgång in i centret, en annan in i 

parkeringsanläggningen och ytterligare två uppgångar i det nya 

bostadsområdet på Galoppfältet. 

I fallet med Danderyd så tycks man inte åstadkommit någon 

MKB som utvisar effekterna av den kapacitetshöjning som just 

nu pågår. Därmed vet man inte heller de verkliga kostnaderna 

för detta projekt – och redan detta är anmärkningsvärt. 

Frånvaron av en MKB bör vara en del av de överklagande till 

Miljödomstolen som är en oundviklig del av detta projekt. 

Behovet av mer tunnelbana kommer fram med allt större kraft 

och allt oftare. Solna kommun begär tunnelbana, Nacka 

kommun gör detsamma och en majoritet av boende och resande 

i Danderyd gör det också. Företagare i ”nya” Täby C ser det 

positiva i tunnelbanan. Det är i dessa områden som folk bor, 

lever, arbetar och behöver resa. Att då styra över medel till ett 

projekt som uppvisar så låg samhällsnytta på investerad krona 

som Arlandabanan, är helt enkelt inte acceptabelt. 

Banverkets förstudie avseende infrastruktursatsningar inom 

Nordostsektorn pekar just på att en kombination av röd och grön 

tunnelbana är den mest acceptabla lösningen. Vad är det som 

gör att man anstränger sig så mycket att göra saker som inte 

utredningen stödjer? Jag tror att det är hög tid att ansvariga 

redovisar sina bevekelsegrunder och från det vi sett och hört så 

här långt så övertygar man inte! 

Vi ser en förlängning av tunnelbanan till Täby som det enda som 

långsiktigt kan leda till att bullrig och farlig genomfartstrafik i vår 

kommun minskar. Det är också den trafiklösning som är 

samhällsekonomiskt mest lönsam. Vi vill att denna lösning ska 

förverkligas snarast. På kort sikt vill vi se effektiva åtgärder mot 

trafikbullrer. Alla tjänar på tunnelbana till Täby. Resenärer från 

nordostkommunerna kan byta från Roslagsbanan och buss till 

tunnelbana i Täby/Arninge i stället för vid Östra station. 

Roslagsbanan och E18 genom Danderyd och Täby avlastas 

mycket av dagens genomfartstrafik. Dyrbara investeringar bl a i 

planskilda korsningar som förstör boendemiljön i Danderyd blir 

onödiga. 

61




kommuner, med att ta fram en stomnätsstrategi för Stockholms län. Denna strategi 


strategi kommer bl a identifiera lämpliga stråk för stomtrafik mellan kommuncentrum 

och regionala stadskärnor i hela länet och tittar då t ex på olika möjliga förlängningar 

av tunnelbana och tvärbana. Strategin får därför en viktig uppgift att foga samman 

resultat och slutsatser från den aktuella förstudien med utvecklingen av övriga delar 

av stomnätet. Flera av de inkomna förslagen på linjestreckningar kan därför komma 

att prövas inom ramenför stomnätsstrategin. 

Avseende synpunkterna på planerna för dubbelspår på Roslagsbanan från Vallentuna 

station och norrut, så kommer denna fråga hanteras av dubbelspårsprojektet 

Vallentuna – Lindholmen. 

62


5 Remisssvar och yttranden av organisationer 

5.1 Norrvatten 

K.Kronheffer, Norrvatten 

5.2 Lantmäteriet 

Yttrande 

2011-12-07 

Ärendenummer 

AB409-2011/219 

Förrättningslantmätare 

Ewa Brodén och Martin Tevall 

Ärende Förstudie för tvärförbindelse 

mellan Roslagsbanan och 

Arlanda 

5.3 Fortum 

Kommun: 

Vallentuna och 

Sigtuna 

Norrvatten har inga ledningar inom det 

aktuella området och har därför inga 

synpunkter att framföra angående förslagen. 

Län: 

Stockholm 

Lantmäteriet har i dagsläget inga 

erinringar i ärendet. 

Från: Axelsson Birgit 

Datum: 16 december 2011 10:05:13 CET 

Till: "malin.gibrand@trivector.se" 

Ämne: Tvärförbindelse Roslagsbanan-Arlanda 

Fortum Värme anför följande som svar på ovanstående remiss: 

arlandataby@sl.se 

Vi har fjärrvärmeledningar i Täby som kan bli påverkade. Fortsatt utredning får visa 

om behov av flytt finns. Kontaktperson hos Fortum är Hans Jakobsson som nås på tel 

08-671 70 00 

Vänliga Hälsningar 

Birgit Axelsson 

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 


SL tackar för Fortums synpunkter vilka kommer att utgöra underlag i den fortsatta 

planeringen. 

63

5.4 Trafikverket 


64



Tack för Trafikverkets synpunkter och förslag. Trafikverket finns representerade i 

förstudiens projektgrupp, vilket borgar för att vi på bästa sätt ska kunna ta hänsyn till 

era inkomna synpunkter i arbetet med förstudien. Denna förstudie är avgränsad till att 

studera kopplingen Täby-Vallentuna-Arlanda och vad en förlängning till Märsta skulle 

kunna ge. Inom SL:s arbete med framtagande av en stomnätsstrategi för Stockholms 

län kommer däremot kopplingen Bålsta-Sigtuna-Märsta-Arlanda att studeras för att se 

om det finns tillräckligt resandeunderlag för att motivera någon form av stomtrafik. 

65

5.5 Roslagsvatten 


66



Tack för Roslagsvattens synpunkter. I beskrivningen av de olika alternativens 

miljöpåverkan omfattas dagvattenhantering och påverkan på det allmänna 

dagvattensystemet. Möjliga konsekvenser pekas ut och översikliga åtgärder i form av 

principlösningar redovisas. Till framtida utredningar hör att studera dessa frågor 

närmare, bl a i en Miljökonsekvensbeskrivning. Information och synpunkter från 

Roslagsvatten kommer utgöra viktiga underlag för senare skeden. 

67

5.6 PRO 



SL tackar för PROs synpunkter vilka kommer att utgöra underlag i den fortsatta 

planeringen. 

68

5.7 Svenska Kraftnät 


69



SL tackar för Svenska Kraftnäts synpunkter vilka kommer att utgöra underlag i den 

fortsatta planeringen. 

70

5.8 Airport City 


Remissvar från Airport City avseende samråd om en förstudie kring en 


Stockholm den 14 december 2011 

Airport City Stockholm är ett samarbete mellan Swedavia AB, Sigtuna kommun och 

det privata fastighetsutvecklingsbolaget Arlandstad Holding AB. Det är också den 

geografiska platsen omfattande de tre aktörernas markinnehav i området kring 

Arlanda, totalt ca 800 hektar. Uppdraget för de kommande åren är att bygga en 

flygplatsstad, något som i dagsläget inte finns. Inriktningen och fokus ligger på att 

skapa ett världsledande centrum för hållbarhet och Cleantech. Detta kommer att bli 

nästa stora kunskapskluster i Stockholmsregionen. Flygplatsstaden ska byggas på ett 

sätt som skapar liv och hållbarhet samt med höga arkitektoniska standarder. Inom 

området arbetar idag drygt 20 000 personer och målet är att skapa förutsättningarna 

för närmare 50 000 arbetstillfällen inom en tioårsperiod fram till 2021. 

För att flygplatsstaden ska kunna bli verklighet krävs en fungerande och utbyggd 

kollektivtrafik till området. En förlängning av Roslagsbanan är därför mycket viktig att 

få till stånd. Stockholmsregionen växer i hög takt och det förutsätter en planering både 

för bostäder och för arbetsplatser. En förstudie bör därför inkludera de planer som 

finns för Airport City Stockholm och den kraftiga expansion av arbetsplatser som 

planeras i området. Eftersom verksamheten kommer att växa finns behov av fler 

stationer än enbart Arlanda flygplats. Detta bör också beaktas i en förstudie. 

Samhällsekonomiskt är det av stor betydelse att ta hänsyn till dessa planer, då vikten 

av kollektivtrafik kommer att öka i det aktuella området. 

Bästa hälsningar 

Kristna Alvendal, Direktör 

kristina.alvendal@airportcitystockholm.com 


Tack för ert yttrande. Swedavia och Sigtuna kommun finns representerade i 

förstudiens projektgrupp, vilket borgar för att vi på bästa sätt ska kunna ta hänsyn till 

de planer som finns för Airport City Stockholm. 

71


5.9 Länsstyrelsen i Stockholms län 

Kulturmiljöenheten 

Michael Olausson 

08-7855058 

YTTRANDE 

Datum 

2012-01-19 

Beteckning 

431-28138- 

2011 

Angående idéskissen inför genomförande av förstudien rörande 

tvärförbindelsen mellan Roslagsbanan och Arlanda, Vallentuna och Sigtuna 

kommuner 

Länsstyrelsen har tagit del av idéskissen rörande en tvärförbindelse mellan 

Roslagsbanan och Arlanda. I den regionala utvecklingsplanen för 

Stockholmsregionen (RUFS 2010) finns ett antal yttre regionala områden med 

stora utvecklingsmöjligheter, Täby/Arninge är ett, Arlanda/Märsta ett annat. 

Arlanda och dess närområde är ett av länets större arbetsplatsområden. Tanken 

med den nu aktuella idéskissen är att binda samman dessa två regionala 

stadskärneområden för att på så vis förbättra tillgängligheten till och från 

Arlanda och mellan arbetsmarknaderna i nordostkommunerna. Storstockholms 

Lokaltrafik SL, anger i sin samrådsinbjudan, att den planerade förstudien är 

tänkt att undersöka möjligheterna till att förbättra kollektivtrafiken mellan ovan 

nämnda stadsdelskärnor. 

SL anger att målet är en förbättring av kollektivtrafiken, att satsningen är 

samhällsekonomiskt försvarbar och att satsningen medför en ökning av 

kollektivtrafiken och därmed en minskning av privatbilismen. Målsättning är 

dessutom att en eventuellt ny infrastruktur mellan Roslagsbanan och Arlanda 

”planeras med och inte mot det rika kulturlandskapet”. Med tanke på 

sistnämnda påpekande från SL vill länsstyrelsen anföra följande: 

De tre alternativen man för fram i idéskissen, kallade Nord, Syd och Mitt har 

varierande storlek på de studerade stråken runt en tänkt sträckning. Berörda 

socknar i Sigtuna kommun är Husby Ärlinghundra och Skånela, i Vallentuna 

kommun Vallentuna, Orkesta och Markims socknar. Av olika skäl har socknar 

som Skånela men framför allt Markim och Orkesta inte kommit att påverkas 

nämnvärt av ny bebyggelse sedan slutat av 1800-talet. Detta har bidragit starkt 

till att bevara en ålderdomlig väl sammanhållen småskalig jordbruksbebyggelse 

med rötter i den äldre järnålderns landskap. Området uppvisar en tydlig 

bebyggelsekontinuitet från den äldre järnålderns landskap, gårdar och gravfält 

till de historiskt kända gårdarna och byarna. Ett förhållande som även innebär 

att vi har ett storstadsnära kulturlandskap som är överblickbart och tillgängligt 

för boende men även för en större allmänhet. Orkesta socken med sitt mer 

småbrutna landskap skiljer sig från det flacka slättområdet i Markim med 

kyrkan som ett självklart centrum. Bebyggelsekontinuiteten och ett successivt 

förändrat landskapsutnyttjande är synnerligen tydligt och visuellt gripbart i 

Markim. Här har landhöjningen medfört landvinningar som direkt kan avläsas i 

72


fornlämningar och bebyggelsens skiftande lokalisering. Markim och Orkesta 

men även Skånela, är en av Stockholms läns mest fornlämningsrika områden 

och är därmed särskilt bevarandevärda. 

Markim och Orkesta socknar är sedan en tid klassade som riksintresse för 

kulturmiljövården K74. Området är så pass betydelsefullt att det år 1995 blev 

uppsatt på UNESCO:s tentativa lista över framtida möjliga världsarv. En 

infrastruktursatsning i enlighet med det norra och mellersta stråket, skulle 

enligt länsstyrelsen vara liktydigt med påtaglig skada på riksintresset. 

På ett möte i december 2011 med konsulter från ÅF, påtalade vi, av ovan 

framförda skäl, det olämpliga med förslagen Norr och Mitt, och att det enda 

framkomliga ligger i att genomföra en förstudie kring alternativet Syd. 

Länsstyrelsen vill därför återigen framhålla denna vår bestämda uppfattning. 

Inför planeringen av den kommande förstudien är det väsentligt att personer 

med relevant kulturgeografisk och arkeologisk kompetens aktivt dras med i 

arbetet. Länsstyrelsen kan bidra med kunskap och förslag i sammanhanget. 

Vänligen 

Michael Olausson 

1:e antikvarie 


Tack för Länsstyrelsens yttrande. Länsstyrelsen finns representerade i förstudiens 

projektgrupp, vilket borgar för att vi på bästa sätt ska kunna ta hänsyn till inkomna 

samrådssynpunkter. Då Länsstyrelsen anser att en infrastruktursatsning i enlighet 

med spåralternativ mitt och spåralternativ, skulle vara liktydigt med påtaglig skada på 

Markim och Orkesta socknar vilka är klassade som riksintresse för kulturmiljövården, 

kommer vi inom förstudien i största möjliga mån att försöka undvika linjesträckningar 

genom detta område. 

73


5.10 Stockholms Vandrareförening 

74



Tack för Stockholms Vandrareförenings synpunkter. Vårt mål är att föra en öppen 

dialog och bjuder in föreningen att följa ärendets utveckling. På SL:s hemsida kommer 

senaste status angående förstudiens utveckling finnas tillgänglig. Det är vårt mål att 

eventuell ny infrastruktur ska planeras med och inte mot det rika miljö- och 

kulturlandskapet. Om ny infrastruktur blir aktuell är det viktigt att bl a tillgodose 

djurlivets och friluftslivets möjligheter att korsa vägen/banan, så att den inte skapare 

en barriär. Inom förstudien kommer vi att konsekvensbeskriva barriäreffekterna av 

olika utredningsalternativ. 

75

5.11 Svenska Turistföreningen 


Roslagsbanekretsen har tagit del av SL:s ”Förstudie tvärförbindelse mellan 

Roslagsbanan och Arlanda” och får härmed lämna följande synpunkter. 

Vi upplever det som mycket positivt att behovet av tvärförbindelser mellan länets norra 

kommuner och Arlanda uppmärksammas. Studien visar på tre alternativa sträckningar 

för en förlängning av Roslagsbanans västra gren från Vallentuna till Arlanda. Ett fjärde 

alternativ som nämns är förbättrad bussförbindelse Arninge – Upplands Väsby när väg 

268 byggts om. 

De olika alternativen i idéstudien är grovt skissade och vi har på nuvarande 

utredningsstadium inga specifika synpunkter. Vi vill dock generellt poängtera att 

största möjliga hänsyn måste tas till det rörliga friluftslivet och påverkan på 

kulturminnen ska undvikas så långt det är möjligt. Vid en linjedragning enligt det norra 

alternativet kan knappast negativ påverkan undvikas på kulturlandskapet Markim – 

Orkesta som är av riksintresse. Vi anser därför att de sydliga alternativen bör 

prioriteras i det fortsatta utredningsarbetet. 

I Trafikverkets förstudie av nytt resecentrum i Arninge föreslås inrättandet av en 

stombusslinje från Arninge via Vallentuna till Arlanda, eftersom resecentrumet anses 

bli en självklar punkt att koppla till Arlanda. En sådan direktlinje är viktig för resenärer 

till Arlanda från länets nordöstra kommuner. Att tvingas till ytterligare omstigningar till 

Roslagsbanan i Vallentuna eller till tåg i Upplands Väsby gör att många kommer att 

föredra bilresandet tror vi. 

Roslagsbanekretsen anser slutligen att det är viktigt att kollektivtrafiken i nordöstra 

sektorn förbättras samtidigt som friluftslivets frågor uppmärksammas. Vi önskar också 

att det finns utrymme för ”Runrike”, ”Gröna Kilar” och andra ”smultronställen” i 

framtiden. Därmed vill vi gärna bistå med synpunkter i det fortsatta planeringsarbetet 

och ser fram emot att få ta del av mer detaljerad information om planläggningsarbetet 

när sådan finns tillgänglig. 

För STF Roslagsbanekretsen 

2012-02-02 

Thomas Malmsten Karl Hellström 

Ordförande Omvärldsbevakare 


Tack för Svenska Turistföreningens samrådsyttrande. Vårt mål är att eventuell ny 

infrastruktur ska planeras med och inte mot det rika kultur- och miljölandskapet. Inför 

samrådet har samrådsyttrande även inkommit från Länsstyrelsen som anser att en 

infrastruktursatsning i enlighet med spåralternativ mitt och spåralternativ, skulle vara 

liktydigt med påtaglig skada på Markim och Orkesta socknar, vilka är klassade som 

riksintresse för kulturmiljövården. Förstudien kommer därför i största möjliga mån 

försöka undvika linjesträckningar genom dessa socknar. Förstudien genomförs med 

ett trafikslagsövergripande angreppssätt, vilket innebär att både buss- och 

spårlösningar kommer att prövas. För de busslösningar som prövas kommer Arninge 

resecentrum vara en viktig punkt att försöka angöra. 

76


5.12 Vallentuna naturskyddsförening 

Vallentuna naturskyddsförening vill framföra följande synpunkter angående planer på 

förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. 

Vi är i princip positiva till förslag som innebär förbättrade kommunikationer till Arlanda 

och som kan underlätta resande i området och erbjuda alternativ till biltrafik. Vi kan i 

dagsläget inte ta ställning till om en förlängning av Roslagsbanan är den bästa 

lösningen eller om utbyggd busstrafik är att föredra. 

Av de tre föreslagna järnvägsstråken Nord, Mitt och Syd anser vi att Nord och Mitt bör 

avvisas eftersom de till stor del går genom områden av riksintresse för 

kulturmiljövården (Markim-Orkesta). En järnvägsdragning genom dessa områden 

skulle innebära alltför stora ingrepp i skyddsvärda kulturlandskap och är inte heller 

förenligt med miljöbalkens bestämmelser kap 3:6 om skydd för områden av 

riksintresse. Enligt miljöbalken ska sådana områden skyddas mot åtgärder som 

innebär påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön. 

Alternativ Syd anser vi är det stråk som ger minst ingrepp i värdefulla kulturlandskap 

men även detta alternativ medför ingrepp i ett skogsområde av lokalt värde för 

friluftsliv och även ingrepp i odlingslandskap med fina hagmarker. Spårdragningen 

skapar även en barriäreffekt i landskapet. Det är angeläget att i de fortsatta 

förstudierna närmare följa upp vad som kan göras för att minska barriäreffekten, t ex 

att längs vissa sträckor dra spåret i tunnel och/ eller bygga ekodukter som underlättar 

passage för människor och djurliv. 

En nackdel med Alternativ Syd är att boende i Lindholmen måste ta sig till 

Molnby/Vallentuna för att ansluta. Eftersom Lindholmen sannolikt kommer att få 

kraftigt utökat invånarantal i framtiden, bör möjligheterna undersökas om att låta 

Alternativ Syd utgå från en punkt strax söder om Lindholmen, i stället för Molnby som 

nu föreslagits. 

Ytterligare ett alternativ som vi anser bör undersökas närmare är en nordligare 

sträckning av järnvägsspåret, dvs norr om riksintresseområdet Markim-Orkesta. Detta 

skulle visserligen innebära en något längre sträckning, längre restid och förmodligen 

högre kostnad. Nackdelarna bör dock vägas mot väsentligt minskade intrång i 

känsliga landskapsmiljöer. 

Vi ser med tillförsikt fram emot att få ta del av förstudiens utfall och ser fram emot att 

få återkomma med ytterligare synpunkter när ett mer detaljerat sakunderlag föreligger. 

Styrelsen för Vallentuna naturskyddsförening 


Tack för Vallentuna naturskyddsförenings samrådsyttrande. Vårt mål är att eventuell 

ny infrastruktur ska planeras med och inte mot det rika kultur- och miljölandskapet. 

Inför samrådet har samrådsyttrande även inkommit från Länsstyrelsen som anser att 

en infrastruktursatsning i enlighet med spåralternativ mitt och spåralternativ, skulle 




Om ny infrastruktur blir aktuell är det viktigt att bl a tillgodose djurlivets och friluftslivets 

möjligheter att korsa vägen/banan, så att den inte skapare en barriär. Hur detta kan 

uppnås kommer belysas om ny infrastruktur blir aktuell och kan lösas på olika sätt, t 

ex genom ekodukter eller broar för allt från groddjur till vilt. 

I idéstudien studeras en nordligare sträckning, men det visade sig att vara svårt att 

motivera de längre restiderna och större investeringskostnaderna som en sådan 

sträckning skulle ge. Lindholmen blir därför svår att nå utan stora ingrepp i 

kulturlandskapet, men finns fortfarande med som ett utredningsalternativ. 

77

5.13 Markims hembygdsförening 


Roslagsbanan till Arlanda kan på sikt vara en god idé för att skapa bättre förbindelser 

mellan de regionala stadskärnorna Arlanda/Märsta och Täby centrum/Arninge. 

Det som är viktigt att beakta vid framtagande av alternativa sträckningar är det 

kulturmiljöhistoriska landskapet i Markim. På ett väldigt tydligt sätt går det att utläsa de 

olika landskapsutnyttjandena som skiftat efter hur landhöjningen gått och havet dragit 

sig bort från slätten. Historien om Markim går att förstå genom att studera landskapet. 

Markim är av riksintresse för kulturmiljön, K74, och ska skyddas från påtaglig skada. 

Enligt Vallentuna kommuns Kulturmiljöprogram 2010 bör en framtida översyn av 

riksintressets utbredning inkludera gårdarnas utmarker, det vill säga skogen. 

Kulturmiljövården anser alltså att även utmarkerna har ett högt värde tillsammans med 

det öppna landskapet då det hjälper till att berätta om det historiska landskapet. 

Sedan 1969 ingår Markims kyrka i skydd för landskapsbilden enligt § 19 i f.d. 

naturvårdslagen. Det innebär att området är belagt med nybyggnadsförbud. 

Motsvarande bestämmelser finns numera i miljöbalken 3 kap. 6 §. En eventuell 

järnväg eller väg måste anläggas med behörigt avstånd från kyrkan. 

Markim är en levande jordbruksbygd där människor sedan förhistorisk tid brukat 

jorden. Det är en av anledningarna till att området fördes upp som en presumtiv 

kandidat till UNESCO:S världsarvslista. Den levande jordbruksbygden är viktig och får 

inte förringas i betydelse. Jordbrukarna i Markim håller landskapet öppet och bidrar till 

den biologiska mångfalden samtidigt som de bedriver ett stadsnära jordbruk som 

medför närproducerat till storstadsregionen Stockholm. En tvärförbindelse till Arlanda 

genom den produktiva jordbruksmarken skulle försvåra för socknens lantbrukare att 

driva ett rationellt jordbruk med omvägar för att ta sig till de olika åkerjordarna. Även 

Vallentuna kommun poängterar, i sin översiktsplan från 2010, att byggnation på 

landsbygden kräver att hänsyn tas till jordbruket. 

I inbjudan till samråd anges att planeringen av ny infrastruktur ska göras "med och inte 

mot det rika kulturlandskapet". Vi anser att de tre presenterade förslagen alla innebär 

en klar motsägelse mot denna målsättning, då varje ingrepp av sådan storleksordning 

skulle ge förödande skador i ett så känsligt område. Det kan inte nog betonas att en 

kulturhistorisk miljö utgörs av en helhet av jordbruk, bebyggelse, vägar och landskap. 

Förutom det ingrepp som själva järnvägs- eller vägbanken skulle utgöra, skulle de 

tillfartsvägar som skulle krävas för arbetsfordon under byggtiden göra obotliga skador 

på landskapet. 

Vi anser att det är av yttersta vikt att infrastrukturfrågan i regionen får en lösning. Den 

tilltagande trafiken på Markims vägar ser vi från hembygdsföreningens sida som ett 

bekymmer. Detta vägnät måste snarast avlastats från genomfartstrafik. 

Vi vill uppmana SL och berörda kommuner att söka lösningar i ett vidare perspektiv 

istället för att ensidigt fokusera på "kortaste väg". Ett alternativ som tidigare 

diskuterats gällande kopplingen Roslagsbanan – Arlanda är en sträckning mellan 

Frösunda och Arlanda. Denna sträckning passerar inte kulturområden av riksintressen 

och hamnar till största del inom bullermattan. En annan möjlighet att lösa 

transportbehovet till och från Arlanda och samtidigt förbättra pendlingsmöjligheten till 

arbetsplatser i andra delar av Stor-Stockholm, är att utreda möjligheten att skapa 

utbyggda och väl fungerade förbindelser från Vallentuna mot Upplands-Väsby, där 

anslutning kan göras till redan befintlig infrastruktur i form av E4 och norra stambanan. 

Detta kan möjliggöras genom satsning på förbättrade bussförbindelser via den 

utbyggda vägen Grana - Upplands-Väsby eller genom att ansluta spårbunden trafik till 

sträckningen Grana-E4. Ett spår till på norra stambanan är inte heller långt borta vilket 

skulle motivera en busslösning till Upplands Väsby och därefter tar förstärkt tågtrafik 

vid för vidare färd mot Arlanda. 

Markims hembygdsförening har på lokal nivå noterat hur viktigt området blivit för 

rekreation och kulturupplevelser. Under sommarhalvåret söker sig ökande skaror av 

cyklister till det slingrande vägnätet. Natur- och kulturintresserade njuter i ständigt 

78


ökande omfattning upplevelser i de levande kultur- och jordbruksmiljöerna. Att på 

något sätt påverka detta område skulle göra att dess attraktionskraft försvann. Det 

traditionella och unika vägnätet i Markim är en attraktion i sig och nuvarande 

sträckningar får därför inte förändras. Detta slingrande vägnät är redan idag belastat 

av snabb genomfartstrafik vilket innebär ett reellt hot mot möjligheterna till fortsatt drift 

av aktivt lantbruk och bibehållen levande landsbygd. 

Att vårda och bevara denna unika levande oas som Markim utgör i den snabbt 

växande regionen borde vara en självklarhet och en plikt gentemot kommande 

generationer. 

Markim 2012-02-02 

För Markims hembygdsförening 

Marie Engstedt, Ordförande 


Tack för Markims hembygdsförenings samrådsyttrande. Vårt mål är att eventuell ny 

infrastruktur ska planeras med och inte mot det rika kultur- och miljölandskapet. Inför 

samrådet har samrådsyttrande även inkommit från Länsstyrelsen som anser att en 

infrastruktursatsning i enlighet med spåralternativ mitt och spåralternativ, skulle vara 

liktydigt med påtaglig skada på Markim och Orkesta socknar, vilka är klassade som 

riksintresse för kulturmiljövården. Förstudien kommer därför i största möjliga mån 



kommuner, med att ta fram en Stomnätsstrategi för Stockholms län. Denna strategi 


strategi kommer bl a identifiera lämpliga stråk för stomtrafik mellan kommuncentrum 

och regionala stadskärnor i hela länet och tittar då t ex på olika möjliga förlängningar 

av tunnelbana och tvärbana. Strategin får därför en viktig uppgift att foga samman 

resultat och slutsatser från förstudien med utvecklingen av övriga delar av stomnätet. 

Flera av de inkomna förslagen på linjestreckningar kan därför komma att prövas inom 

ramen för stomnätsstrategin. 

En ny busslinje planeras att trafikera väg 268 då den byggts om mellan E4:an och 

Grana. Busslinjen planeras gå mellan Väsby-Vallentuna och Arninge och kommer att 

förbättra tillgängligheten mellan Täby, Vallentuna och Upplands Väsby kommun. Den 

kommer även förbättra tillgängligheten mellan NO-sektorn och pendeltågstrafiken till 

Stockholm, Arlanda och Uppsala. 

79

Titel titel titel titel - SL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?