Titel titel titel titel - SL

Samrådsredogörelse
4.6 Samhällsekonomi och finansiering
Namn Synpunkt
Martin S
Jan Olof Jonson
Vallentunabo
Petter Ålander
Inga-Maj Röst
Jag reagerade över att man i förstudien hade räknat ut
nyttokostnadskvoten för detta projekt och fått det till endast 0,2.
Detta låter otroligt lågt och tidsperspektivet man har för detta är
löjligt lågt om man räknar med år 2030. Att en järnväg ska ha en
högre samhällsnytta på knappt 13 år från det att den är klar (
tidigast
2017 kanske) är knappast realistiskt. 10 års perspektiv har man
kanske när man köper en bostad. Bygger man järnväg tycker jag
ändå att man måste ha ett perspektiv på många decennier. Hur
mycket kommer inte denna utbyggnad ha påverkat
samhällsbyggandet i norrort om 30-50 år?
Man bygger ju inte bara något som ska uppfylla de behoven som
finns när projektet är klart, utan även förhoppningsvis flera
decennier framöver. Men ser man till att man har plats att växa i
så kommer folk att hinna anpassa sig för att bo i norrort för att
kunna pendla till och från Arlanda och Märsta för att jobba och bo.
Har man infrastrukturen på plats kan man se till att
kapacitetsförstärka med fler tåg senare.
Det bör beaktas att byggandet av järnväg av ekonomiska skäl
kräver stora dagliga resandeströmmar. Ifrågasätter om sådana
finns på bandelen Stockholms Östra-Vallentuna och att endast en
bangren kan täcka in den spridda boendestrukturen i norrort.
Optimala förbindelser mellan nordostsektorn och Arlanda bör
utredas mer mångsidigt. Föreslår att Arlanda Express skulle
kunna förlängas till Norrtälje.
Helt oförstående till dragning av järnväg genom kulturhistorikt
unikt världsarv Markim-Orkesta. Den glest befolkade trakten kan
knappast ge operatören intäkter som håller för ett långsiktigt
resande. Bättre att locka operatörer till trafikförsörjningsplaner där
det finns resenärer och funktionsavtal som kan garantera ett mer
långsiktigt åtagande.
Känns som ett storvulet politikerförslag.
Anser det osannolikt att investeringen kommer löna sig.
Tvärförbindelser generellt har för lågt resandeunderlag och det är
inte många om bor i Täbybor som arbetar på Arlanda. Undrar hur
finansieringen ska gå till, tror inte resandekollektivet skulle gå med
på höjda avgifter för att bekosta anläggandet. Ifrågasätter
lagligheten i att Stockholms län ska finansiera bygget.
I SL:s förstudie kan man läsa att bara drygt 100 resenärer
kommer att övergå från privatbilism till kollektivtrafik på mornarna i
samband med utbyggnaden
av Roslagsbanan till Arlanda. Rent samhällsekonomiskt är det inte
försvarbart att bygga en järnvägsförbindelse som går med förlust.
Månadsintäkterna från 100 nya resenärer räcker inte ens till att
avlöna lokföraren.
46