Titel titel titel titel - SL

Samrådsredogörelse
Ökar andelen som väljer att resa med kollektivtrafiken
Ger en begränsad miljöpåverkan
Planeras med och inte mot det rika kulturlandskapet
Ger en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik; såväl samhällsekonomiskt som
företagsekonomiskt.
SL är väl medvetna om det rika kultur- och miljölandskapet, vilket är unikt i sitt slag.
Det är en målsättning för förstudien att eventuell ny infrastruktur mellan Täby,
Vallentuna och Arlanda på bästa sätt måste planeras med och inte mot det rika
kulturlandskapet. Länsstyrelsen, som sitter i förstudiens projektgrupp, anser att en
infrastruktursatsning i enlighet med spåralternativ mitt och spåralternativ nord, skulle
vara liktydigt med påtaglig skada på Markim och Orkesta socknar, vilka är klassade
som riksintresse för kulturmiljövården. Förstudien kommer därför i största möjliga mån
försöka undvika linjesträckningar genom dessa socknar.
Beskrivning av miljökonsekvenserna utarbetas i första hand med utgångspunkt från
Trafikverkets Publikation 2011:090, Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och
järnvägar (3.6 Förstudie). Underlag inhämtas från Länsstyrelsen, berörda kommuner.
Trafikverket, SGU, Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriet mfl. Med hänsyn till att
miljökonsekvensanalysen ska vara tillräckligt detaljerad för en jämförande bedömning
av utredningsalternativ utförs analysen mer djupgående där det finns behov. Det
kommer även redovisas vilka osäkerheter som finns i bedömningarna av
miljökonsekvenser. En underlagsrapport kommer att tas fram som innehåller
miljöförutsättningar och miljöbedömning för studerade alternativ. Rapporten kommer
innehålla lättfattliga beskrivningar och tydliga illustrationer i form av kartor och foton.
Idéstudien visade att samhällsekonomiskt är kostnaderna för en förlängning av
Roslagsbanan till Arlanda större än nyttorna, med en kostnadskvot kring 0,2 (dvs
nyttorna motsvarade 20 % av kostnaderna). Men de samhällsekonomiska
beräkningarna beror till stor del på olika omvärldsfaktorer såsom befolkningstillväxt,
bensinpriser, miljöavgifter på Arlanda, biljettpriser mm. Om till exempel bilavgifter
skulle införas på Arlanda bedöms nyttorna öka och till att motsvara 40 % av
kostnaderna. I denna förstudie ska även busslösningar studeras, vilka kan ge en
annan samhällsekonomiskkalkyl.
I en samhällsekonomisk kalkyl sätts nyttan för ett objekt i relation till de kostnader som
uppstår. I princip ska alla konsekvenser av att genomföra ett projekt ingå. Men det
finns vissa typer av nyttor som av olika skäl inte enkelt kan beräknas, och därmed inte
kan inkluderas i en kvantifierad samhällsekonomisk kalkyl. Till sådana ”icke
beräkningsbara nyttor” hör påverkan på stads-, natur- och kultur-miljö, långsiktiga
effekter på lokalisering och bilinnehav, samt delar av de långsiktiga effekterna på
ekonomiska faktorer som sysselsättning och tillväxt.
Det är en målsättning i denna förstudie att en satsning på kollektivtrafiken ska vara
samhällsekonomiskt försvarbar, därför kommer samhällsekonomiska analyser
genomföras för samtliga utredningsalternativ. Om det är motiverbart med en ny
kollektivtrafikförbindelse är det vårt mål att den kollektivtrafiklösning som väljs ska ge
en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik; såväl samhällsekonomiskt som
företagsekonomiskt.
Eftersom det finns flera faktorer som påverkar den samhällsekonomiska bedömningen
så kommer det genomföras en rad lika kärnslighetsanalyser för att ta höjd för dessa
osäkerheter.
59