ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt annika.jensfelt@arkitekt.se Konflikt om Stenpriset Sveriges Stenindustriförbund, SSF, har på sin stämma i december förra året beslutat att ändra stadgarna för Stenpriset. Stadgarna är dock gemensamt antagna av SSF och dåvarande SAR och kan inte ändras ensidigt av en part. Bakgrunden till SSF:s beslut är att 2002 års stenpris delades ut till Kulturhuset i Betlehem, vars koppling till Sverige av SSF uppfattades som alltför svag. SSF:s stämma beslutade därför att återinföra en ursprunglig formulering i stadgarna med krav på “svensk natursten”. Den av SSF utsedda representanten i juryn avgick i protest mot beslutet. Det avser även de av SAR (nuvarande Sveriges Arkitekter) utsedda arkitekterna i juryn att göra om stadgarna ändras. Sveriges Arkitekters styrelse har beslutat att inte godkänna stadgeändringen. I praktiken innebär det att Sveriges Arkitekter avbryter samarbetet om Stenpriset till dess SSF:s beslut om stadgeändring upphävs. Nytt vårdbyggnadspris Föreningen Forum för vårdbyggnadsforskning har instiftat ett arkitekturpris i samband med sitt tioårsjubileum. Prisets syfte är att främja utvecklingen av attraktiva och funktionella lokaler som uppfyller vårdens och patienternas behov. Priset delas ut första gången i år och sedan vartannat år. Årets projekt ska nomineras senast den 30 april och kan vara såväl ombyggda delar av lokaler som en hel vårdbyggnad, huvudsaken är att patienter vistas där. Prisutdelning den 12-13 november. Mer information på www.vardbyggnad.nu. Kontorsinteriörpris Den europeiska organisationen för kontorsmöbler, FEMB, delar i samarbete med de tyska inredningsarkitekternas organisation, BDIA, ut priset ”Office of the Year”. Arkitekter, inredningsarkitekter och designers med projekt genomförda efter december år 2000 får deltaga. Sista datum för ansökan är 26 maj. Mer info och formulär på www.femb.org. Saco landet runt om löner Under 2003 reser SACO runt för att diskutera angelägna frågor med medlemmar och andra från hela Sverige. Fram till i november besöker SACO nio städer från Malmö i söder till Luleå i norr. Temat är löneskillnader och chefers arbetsvillkor tillsammans med en diskussion om fackets framtida roll. Först ut var Sundsvall, nästa stad blir Halmstad den 18 september. Därefter Växjö 9 oktober, Malmö 15 oktober, Norrköping 22 oktober, Luleå 6 november och Västerås 19 november. Mer info www.saco.se. Tre av fyra kommuner har anställd arkitekt 70 procent av landets kommuner har egen anställd arkitekt. Två procent saknar arkitektkompetens i PBL-arbetet. Det visar en enkät som Sveriges Stadsarkitektförening genomfört. Plan- och bygglagen kräver arkitektkompetens vid kommunens hantering av PBL-frågor. Att inte använda arkitekter i det arbetet är alltså ett lagbrott. Hur vanligt det är med arkitektkompetensen i kommunerna har varit en mycket omdiskuterad fråga under senare år. Stadsarkitektföreningen ville få besked, gjorde en enkät och alla kommuner har svarat. Enkäten visar att 70 procent av alla kommuner har egen arkitekt anställd. Nästan 30 procent av kommunerna anlitar arkitekter som konsulter. Två procent av kommunerna, med färre än 10.000 invånare, saknar helt arkitektkompetens i PBL-arbetet och bryter alltså mot lagen. Vilka de är vill SSF inte berätta. – Att 70 procent har egen arkitekt anställd är mycket med tanke på att det finns så många små kommuner med knappa resurser, säger Göran Åberg, ordförande i SSF. Det är ett bra resultat. Alla kommuner med mer än 30.000 invånare har anställd arkitekt, 76 procent av kommuner med 20–30.000 invånare har det, 71 procent av kommuner Kommuner med anställd arkitekt, enligt Stadsarkitektföreningens enkät. med 10–20.000 invånare och 31 procent av kommuner med mindre än 10.000 invånare har ”egen” arkitekt. – En helt annan fråga är om kommunerna har stadsarkitekt eller inte och om arkitektens roll i de olika kommunerna. Liksom vad man kan kräva av små kommuner med under 10.000 invånare, säger Göran Åberg, som är stadsbyggnadschef i Karlstad. Hur det ser ut varierar på olika orter. I Malmö har två personer titeln stadsarkitekt, i Göteborg har ingen titeln och i vissa kommuner finns istället en kommunarkitekt. I många kommuner är stadsarkitekten förvaltningschef, i andra arbetar arkitekten helt ensam. – Några slutsatser om stadsarkitektrollen är svåra att dra efter en enda enkät. Men vi kommer att upprepa den igen, säger Göran Åberg. Kerstin Persson ”Byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha minst en person med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.” PBL 11 kap 4 § 10 ARKITEKTEN mars 2003
Män tjänar sex procent mer Manliga arkitekter tjänar mellan sex och tio procent mer än sina kvinnliga kollegor. Det är en blygsam men dock förbättring sedan SACO senast undersökte saken. SACO har utrett löneskillnaderna bland SACO-förbundens medlemmar under åren 1996-2001. Inte mycket har hänt, men bland arkitekterna har löneskillnaderna minskat något. Skillnaden mellan privatanställda kvinnliga och manliga arkitekters löner var sex procent år 2001. Det innebär att löneskillnaden har minskat med 1.4 procentenheter sedan förra mätningen, 1996. Jämförelsen avser manliga och kvinnliga arkitekter med samma yrkeserfarenhet och arbetsområde. När SACO har jämfört alla manliga och kvinnliga arkitekter, oavsett erfarenhet och arbetsområde, visar lönerelationen att kvinnliga arkitekter 2001 hade 90 procent av de manliga kollegornas lön. Medellönen för kvinnliga arkitekter låg på 26.757 kronor i månaden 2001 och manliga arkitekter tjänade 29.801 kronor i snitt år 2001. Arkitekternas medellön är lägre än snittet i SACO: Medellönen för en SACO-ansluten kvinna inom privat sektor var 28.200 kronor per månad 2001. För männen låg medellönen på drygt 36.200 kronor per månad vilket innebär att en genomsnittlig kvinnolön motsvarade 78 procent av en manlig. Relationen har inte ändrats jämfört med mätningen 1996. De fem kvinnliga arkitektchefer som ingår i SACO-statistiken hade en medellön på 43.548 kronor medan deras 17 manliga chefskollegor hade en medellön på 47.603 kronor. Det fi nns olika förklaringar till löneskillnader: Män och kvinnor har olika befattningar men det fi nns också rent könsmässiga skillnader, konstaterar SACO. Inom privat sektor hade SACO:s män i genomsnitt 2.000 kronor högre ingångslön än kvinnor, per månad. För arkitekterna är skillnaden mindre. De största löneskillnaderna mellan könen fi nns bland civilekonomer och jurister. Lägst är de könsmässiga löneskillnaderna i de kvinnodominerade grupperna receptarier och sjukgymnaster. Av de SACO-anställda inom kommunal sektor är 64 procent kvinnor. Men det är män som dominerar på de högsta befattningarna. Bland utredare och planerare är fyra av fem chefer män, trots att de inte ens utgör hälften av grupperna. I början av karriären skiljer sig inte lönerna mellan könen inom kommunal och statlig sektor. Men vid 29-30 års ålder drar männen ifrån och sen växer gapet fram till pensioneringen. Barnafödandet bidrar, kvinnorna är hemma längre och de minskar sin arbetstid. – Ett högre tak i föräldraförsäkringen skulle säkert bidra till att papporna är hemma mer. Det skulle ha en gynnsam effekt på kvinnornas karriärmöjligheter, säger SACO i sin rapport, som skrivits av Thomas Ljunglöf och Galina Pokarzhevskaya. Men man ska inte bara titta på kontantlönen, då underskattar man de egentliga löneskillnaderna. Det fi nns också dolda löneskillnader mellan män och kvinnor, konstaterarSACOekonomen Lena Granqvist. – Tjänstebil, andel i vinst, fri bostad, konvertibler och optioner samt fri bostadstelefon är förmåner som du har betydligt större chans att få om du är man, konstaterar hon. Kerstin Persson 1500 KR MER I MÅNADEN En Carl är mer än fyra Selmor och en tia. Kvinnliga arkitekter tjänar 90 procent av vad deras manliga kollegor tjänar i månaden, visar SACO:s löneskillnadsutredning. De första resultaten från Sveriges Arkitekters årliga lönestatistik kom vid pressläggningen av detta nummer av Arkitekten. För privatanställda arkitekter har medianlönen ökat från 27.000 kr per månad till 28.500 kr per månad vilket innebär 5,6 procents ökning. För statsanställda arkitekter har medianlönen ökat 3,6 procent och för kommunanställda 3,1 procent. Medianlönen för dessa grupper påverkas bland annat av omfattningen av pensionsavgångar och hur många nyexaminerade som anställts. Utförligare analys och kommentarer av lönestatistiken redovisas i nästa nummer av Arkitekten. Tabeller och lönejämförelse (med framräkning till 2003 års löneläge) kommer så snart som möjligt att fi nnas på www.arkitekt.se. ARKITEKTEN mars 2003 11
Page 1 and 2: 03 VÄXJÖ VÄXER ”FRAMGÅNGEN F
Page 3 and 4: Spår för framtiden. Arkitekterna
Page 5 and 6: Utvandrarnas hus må ligga i Växj
Page 7 and 8: Ovan: Bäckaslövsgärdet i Växjö
Page 9: - Där har nog qpg större ambition
Page 13 and 14: Gränslandet fortsätter Närmandet
Page 15 and 16: sagd ? efter uppsägningen? Hur fun
Page 17 and 18: sagd ? utan barn och familj och umg
Page 19 and 20: och arbetsuppgifterna, får det ske
Page 21 and 22: Arkitekterna hörs i PBLutredningen
Page 23 and 24: Efter ett par år på arkitektutbil
Page 25 and 26: och ljus Holl: “We hear the `musi
Page 27 and 28: ”I kampen om luckor och öppninga
Page 29 and 30: Turist i tillvaron Bild: Tobias Ber
Page 31 and 32: Bland annat låg det inte så högt
Page 33 and 34: KF:s glashus i fotografi Till 20 ap
Page 35 and 36: Måndag 5 maj 08.30 Morgonkaffe. In
Page 37 and 38: Disney-arkitektur, anser Martin Zet
Page 39 and 40: Ur Arkitekten januari 2003 Vi disku
Page 41 and 42: Motstridiga lutningsråd - vartåt
Page 43 and 44: Vad har ni på ritbordet, undrar ja
Page 45 and 46: Kommunen har genomfört fördjupnin
Page 47 and 48: Annonser ARKITEKTEN mars 2003 47
Page 49 and 50: Fel hur man än gör? Går det att

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?