22.08.2013 Views

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

DEBATT<br />

Debattredaktör: Kerstin Persson<br />

kerstin.persson@arkitekt.se<br />

Gräddhyllor och fattigfickor<br />

Ska vi ha ett boende styrt enbart av plånboksprincipen<br />

eller ett boende där också ett samhällsperspektiv kan<br />

vägas in? Och var finns arkitekterna i debatten, undrar<br />

Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen.<br />

Ett hus är inte bara ett hus. Vi bor i<br />

ett betydligt större sammanhang än<br />

den egna bostaden. Hur vi upplever<br />

bostaden beror inte bara på kvaliteterna<br />

i lägenheten eller villan utan<br />

också på hur området och staden<br />

fungerar. Kan jag cykla vart jag vill,<br />

rasta hunden överallt utan att känna<br />

mig rädd? Hurdana är mina grannar?<br />

Tar sig mina barn tryggt hem genom<br />

natten?<br />

Bostäder ska naturligtvis vara<br />

bra och funktionella och arkitektens<br />

uppgift är att med ljus, luft, färg<br />

och form komponera boningar där<br />

människor gärna vistas. Men hur<br />

förhåller sig bostaden som nod i<br />

samhällets nätverk till helheten, till<br />

det omgivande samhället?<br />

Dagens bostadsbyggande bygger<br />

oss åtskilda. I varje svensk stad<br />

vid vatten bygger man gräddhyllor<br />

på kajkanten. Bo01 i Malmö är<br />

trendens moder; med byggfusk och<br />

tomma lägenheter också en symbol<br />

för villfarelser och problem i dagens<br />

bostadsbyggande. Men vad får vi<br />

för slags samhälle när adressen ersatt<br />

taxeringskalendern?<br />

Idag kan de besuttna båtägarna<br />

i Malmö betrakta sina flytetyg från<br />

balkongen. Imorgon kommer de att<br />

rikta blicken inåt land och spana<br />

efter kvinnorna från Rosengård och<br />

Möllevången som tar sig lång väg<br />

för att vårda deras krämpor. Lidingö<br />

kommun tvingas köpa bostadsrätter<br />

för att få folk till vården av de äldre i<br />

Kyrkvikens rikemansghetton.<br />

Och samtidigt växer vreden och<br />

utanförskapet i fattigdomens ghetton.<br />

Unga arga män från förorterna<br />

gör innerstäderna otrygga. Valhänt<br />

förlitar sig samhället till projekt där<br />

hjälpare utifrån ska utveckla förortsborna.<br />

Om detta står de bostadspolitiska<br />

bataljerna idag: ska vi ha ett boende<br />

styrt enbart av plånboksprincipen eller<br />

ett boende där också ett samhällsperspektiv<br />

kan vägas in?<br />

Jag menar att blandat är bäst. Jag<br />

tror på områden där människor av<br />

olika slag och boende i villor, bostadsrätter<br />

och hyresrätter kan stråla<br />

samman i olika träffpunkter – butiken,<br />

dagis, skolan, föreningslokalen.<br />

Diskussionen om plånbok eller helhet<br />

gäller inte bara bostadsbyggandet<br />

utan också det redan byggda.<br />

För så är det ju: framtidens bostäder<br />

är redan byggda. Under senare<br />

delen av 1900-talet byggdes en oherrans<br />

massa bostäder i Sverige och de<br />

kommer att stå länge än. Visst var<br />

det skralt med helhetstänkandet även<br />

då. Svenska städer består av tårtbitar<br />

av endera småhus, hyreslägenheter<br />

Barbo Engman efterlyser<br />

arkitekterna i debatten.<br />

eller bostadsrätter, gärna med en<br />

motorled emellan som oöverstiglig<br />

gränsmarkör. Hur kan vi – ur ett<br />

samhällsperspektiv - utveckla det<br />

redan byggda?<br />

Den diskussionen ser vi lite av<br />

idag. Visst finns det exempel på framsynta<br />

hyresvärdar som gör nåt. Som<br />

i Hällefors. Där rev bostadsföretaget<br />

där fönstren gapade tomma, omgav<br />

de kvarvarande husen med parker<br />

och fyllde parkerna med skulpturer<br />

av Milles, Eld m fl. Där skapade man<br />

platser för möten – avsedda och oavsedda<br />

– för kärlek och känslor, för<br />

samvaro, upplevelser och upptäckter.<br />

Och människorna i lågstatusområdena<br />

kan känna stolthet över sina<br />

adresser.<br />

Om detta borde vi diskutera mera.<br />

Barbro Engman<br />

Hyresgästföreningen<br />

Ps. Varför deltar så få arkitekter i<br />

debatten om samhället idag? Ds.<br />

42 <strong>ARKITEKTEN</strong> mars 2003<br />

Foto Jerry Malmberg

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!