ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Efter ett par år på arkitektutbildningen,
insåg Christofer
Söderström att det är projektutveckling
han är intresserad av.
– Jag kände mig tveksam till
min egen förmåga som ritande
arkitekt och såg möjligheten att
läsa kurser på väg och vatten-
och lantmäteriutbildningarna,
säger han.
Sammanlagt blev det tio poäng
i byggandets ekonomi och
organisation.
– Det kändes otroligt stimulerande
att komma över ”på andra
sidan Valhallavägen”. På kurserna
där fanns föreläsare från
entreprenörbolagen och jag blev
överraskad av att de uttryckte
sig så positivt om arkitekter. På
arkitektutbildningen hade jag
fått höra att byggarna ser ner
på oss arkitekter, men när jag
kom dit förstod jag att så är det
inte alls.
Christofer Söderström berättar
att det under utbildningen
på KTH pratades mycket om
hur arkitekterna ska ta tillbaka
initiativet, och hur arkitekterna
i andra länder har en starkare
ställning.
– En starkare ställning kan
man som arkitekt få, om man
väljer att jobba med projektutveckling
istället för att bli
konsult. Men det var det ingen
som sa på KTH, säger han.
Han sökte sig till JM för att
företaget inte bara producerar,
utan även sysslar med just projektutveckling.
– Projektutveckling handlar
om att förvärva potentiell mark,
och göra något bra av den. Det
är synd att inte fler arkitekter
upptäckt att de är lämpade för
och behövs i det arbetet, säger
Christofer Söderström.
Men JM ägnar sig heller inte
aktivt åt att rekrytera arkitekter.
Christofer Söderström har
genomgått sin traineeperiod
som ensam arkitekt bland
väg- och vattenbyggare och
lantmätare.
– De rekryterar civilingenjörer
av gammal vana. Det sitter
i sedan tiden då JM var ett rent
byggföretag, tror han.
Hans traineeperiod började
också med, som han uttrycker
det, tidiga mornar i leran på ett
bygge. Där fick han vara arbetsledare,
se till att hantverkarna
hade vad de behövde och att de
gjorde vad de skulle.
– Det var inte ofta man kände
att man behärskade arbetsuppgifterna.
Hantverkarna fick lära
upp oss som var traineer. Men
det var en bra erfarenhet, säger
han.
Till sin arkitektkompetens
mer lämpade uppgifter fick
han senare, när han fick arbeta
med bland annat revidering av
ritningar i projekteringen av ett
småhusområde. Sitt andra traineeår
var han inredningssäljare,
hjälpte husköparna att välja
tapeter och alternativa planlösningar.
Vid sidan av arbetsuppgifterna
fick han gå kurser i
ledarskap, presentationsteknik,
mötesteknik och inköps- och
entreprenadjuridik.
Nu är Christofer Söderströms
treåriga traineeperiod avverkad,
och idag är han biträdande
projektledare för ett bostadsområde
i Gustavsberg på Värmdö.
Till hans arbetsuppgifter hör
att sköta bygglovsansökningar,
handla upp konsulter, upprätta
tidplaner och göra brandutredningar.
Det blir många möten.
– Det roligaste är samarbetet
med arkitekten, säger han och
konstaterar att han ofta får
positivt gensvar, när han säger
att han själv är arkitekt.
– Jag ser mig som en bra
beställare. JM lever ju på att
”skapa kundvärden”. Då handlar
det inte om isoleringen i väg-
garna, utan om det som syns,
om att få till wow-känslor hos
köparna. Som arkitekt är man
en kunnig beställare av sådana
värden.
Det som utmärker en bra
beställare är också, enligt
Christofer Söderström, att vara
tydlig. Det är beställaren som
ska veta vad han vill ha och
tydliggöra förutsättningarna,
till exempel produktionssättet,
för arkitekten.
– Man ska kunna säga ”det
här är ramarna, hur gör vi
det bästa av det här?”, säger
Christofer Söderström.
Med sin arkitektutbildning
tycker han att han möts med
respekt också bland de andra
projektledarna i företaget. En
del skämtsamma gliringar har
han fått, men de flesta har respekt
för hans kunskaper. Men,
tillägger han, det finns vissa saker
man som arkitekt förväntas
kunna, som man inte får lära sig
på utbildningen.
– Det handlar om sådant
man lätt kan läsa sig till, och
det är onödigt att man utelämnar
det i arkitektutbildningen.
Det förväntas till exempel att
man har Boverkets byggregler
i ryggmärgen, säger Christofer
Söderström.
Men trots att han tycker att
det fanns mycket kvar att önska
på arkitektutbildningen, tvivlar
han inte på sitt yrkesval.
– Jag känner mig som arkitekt
och är stolt över den utbildning
jag har, säger han.
Och ritar, det gör han också.
Ett hus åt en kollega och några
småjobb åt föräldrarna har det
blivit.
– Jag kommer nog att rita
ännu mer framöver, men bara
på fritiden. Jag är tillräckligt
duktig för att jag skulle vilja
bo i ett egenritat hus, säger
Christofer Söderström.
”En starkare ställning
kan man som arkitekt
få, om man väljer att
jobba med projektutveckling
istället för
att bli konsult. Men
det var det ingen som
sa på KTH.”
ARKITEKTEN mars 2003 23