ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

Ledare Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för Sveriges arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare med över 9.000 medlemmar. Sveriges Arkitekter Wirwachs Malmgård Ansgariegatan 5 Box 9225,SE-102 73 Stockholm,Sweden Te l +46(0)8 5055 7700 Fax +46(0)8 5055 7705 kansli@arkitekt.se www.arkitekt.se Ordförande: Johan Nyrén johan.nyren@nyrens.se vice ordförande Tiina Sarap, tiina.sarap@tyrens.se Förbundsdirektör: Staffan Carenholm, staffan.carenholm@arkitekt.se För Sveriges Arkitekter är det självklart att planering har betydelse för kvalitén i den byggda miljön. Det är ännu oklart om det blir längre garantitider för utförandeentreprenader. Byggherrar och entreprenörer är ännu inte överens. Entreprenörerna motsätter sig längre garantitider, medan byggherrana kräver en förlängning från två till fem år. Det framgår av den remiss till nytt AB-avtal (Allmänna bestämmelser PBL måste bli bättre Fungerar plan- och bygglagstiftningen när byggsektorn ser ut som den gör idag? Den frågan ställdes på ett seminarium som Sveriges Arkitekter anordnade med anledning av att regeringen ser över PBL. Inbjudna var PBLkommitténs ansvariga och ett antal arkitekter som arbetar med planeringens och byggandets olika faser. Man kan inte svara ja på frågan utan förbehåll. Dagens lagstiftning förutsätter att byggherren har ett eget intresse av att förvalta projektet. Därför har byggherren ansvar för att samhällskrav, som tillgänglighet, varsamhet och lång- siktig kvalitet, uppfylls. Men när byggherren saknar egen kompetens och egenintresse av att se till att samhällskraven uppfylls, och när kontrollsystemet dessutom sätts in sent i processen, blir det svårt för byggherren att ta detta ansvar. Idag byggs fler bostadsrätter än hyresrätter. Byggherren bygger för fastighetsägare som tar över projektet när det är klart. Det blir då viktigare att bygga för försäljningsögonblicket än för förvaltningen. Bostadsrättsföreningen har ingen garanti för att huset klarar sig längre än garantitiden. Det finns nya hus där man måste riva upp vardagsrumsgolven för att kunna byta stammarna när den dagen kommer. På förstagångabyggaren ställs inga kompetenskrav som motsvarar ansvaret för att uppfylla alla de krav som ställs på en byggnad. De kvalitetsansvariga då? Titeln antyder en person som likt en revisor ser till att kvalitetskraven uppfylls. Det är inte den rollen en kvalitetsansvarig har. På seminariet med PBL-kommittén efterfrågades en undersökning av vilka de kvalitetsansvariga är och om antalet minskar nu när många certifikat ska förnyas. Finns det en risk att kommunerna, tvärtemot lagstiftningens intentioner, måste utse kvalitetsansvariga som inte har den formella kompetensen? Längre garantitid? för utförandeentreprenader) som en arbetsgrupp inom Byggandets KontraktsKommitté (BKK) skickat ut på remiss. Byggherrarna har länge krävt längre garantitider och Christer Wadelius, nyss avgången generaldirektör för Fastighetsverket, har konstaterat att ”en byggnad som ska stå i minst 100 år borde rimligen Vid seminariet pekades också på behovet av en planeringsnivå mellan den inte bindande översiktplanen och den mer projektanpassade detaljplanen – som svar på den rika flora av mellanplaner och program som utvecklats av kommunerna. Ett argument för detta är att kommunen och dess invånare på ett bättre sätt kan uttrycka sin vilja före de sammanlänkade detaljplane- och projekteringsskedena. Inriktningen på översiktsplanearbetet varierar väldigt mellan olika kommuner. En del ser dem som en formell nödvändighet, andra bedriver ett engagerat visionsarbete. Den senare metoden är förstås att föredra för att ge den fysiska planeringen en god framförhållning och förankring. PBL-utredningen ska komma med sin slutrapport i slutet av 2004. Då ska den också innehålla förslag på om och i så fall hur PBL bättre ska samverka med Miljöbalken och miljömålen, hur PBL behöver anpassas till EU-lagstiftningen och hur överklagandeprocedurerna fungerar. Utredningen kommer att behandla i princip alla aspekter av PBL. Sveriges Arkitekter kommer fortsättningsvis att bland annat intressera sig för hur PBL fungerar för olika typer av byggherrar, hur de långsiktiga kvaliteterna i den byggda miljön kan värnas och för kompetensfrågorna i plan- och byggprocessen. Sveriges Arkitekter kommer att arbeta aktivt med utredningen. Både genom att delta i de olika expertgrupper som utredningen tillsätter och genom att komma med förslag. För Sveriges Arkitekter är det självklart att planering har betydelse för kvalitén i den byggda miljön. Uppfattningen delas tydligen inte av alla. Eller var det bara en provokation när Byggentreprenörernas representant vid ett möte om PBLs framtid ifrågasatte behovet av ”all denna planering och det hämmande kommunala planmonopolet”? Katarina Nilsson ha längre garantitid än den man får på en gräddvisp”. Efter de senaste årens diskussioner om kvalitetsbrister och byggfusk är det svårt att förstå entreprenörernas strategi. Att acceptera längre garantitider hade kunnat vara en nog så välbehövlig förtroendehöjande åtgärd. 54 ARKITEKTEN mars 2003
Fel hur man än gör? Går det att få i gång ett byggande av hyresrätter utan någon form av subventionering? Knappast. Samtidigt är det uppenbart att generella subventioner av det slag som fanns fram till början av 90-talet inte kan återinföras. Några slags subventionslösningar måste finnas, annars byggs inget eller alldeles för lite. Frågan är då vilken form subventioneringen ska ta sig. I Stockholm överväger den politiska majoriteten att upplåta mark till allmännyttan och befria från tomträttsavgäld under ett antal år. Gratis mark under kanske fem år är naturligtvis ett möjligt sätt att subventionera byggandet av hyresrätter. Ett annat är förslaget om ett nytt investeringsbidrag till smålägenheter (mindre än 60 kvm). Det som från början skulle utgöra en momssänkning till 6 % blev till slut ett förslag om ett investeringsbidrag fr o m 1 juli i år. Förslaget får nu nedgörande kritik från flera håll. Sabo konstaterar att den främsta bostadsbristen JM har länge framstått som det särklassigt mest lönsamma byggföretaget. Nu visar det sig att JM under de senaste åren blåst upp sina vinster. Om det handlar om redovisningsfusk eller kreativ bokföring verkar inte vara helt utrett. Dock anser Dagens Industri att ”JM förtjänar krisstämpel”. För det fjärde kvartalet i fjol redovisade JMs affärsområde Bostad Stockholm en förlust på 450 MSEK. Det är en effekt av att resultatavräkningen för JM Bostad Stockholm varit för hög under en rad av år. Man har underskattat sina kostnader och gjort för optimistiska intäktsbedömningar. När nu ett köpmotstånd märks för dyrare bostadsrätter blir problemen uppenbara. JM behöver slå till bromsarna rejält och ompröva ett betydande antal bostadsprojekt. Det lär förvärra förhållandena på bostadsmarknaden ytterligare. inte gäller smålägenheter. Sveriges Byggindustrier anser det vara en allvarlig missuppfattning att Sverige behöver smålägenheter. Boverket konstaterar att förslagets begränsningar när det gäller hyressättningen kommer i konflikt med dagens system för hyressättning. Och Gatu-och Fastighetskontoret i Stockholm anser att förslaget, i stället för att stimulera till ökat byggande, helt kan stoppa byggandet av nya hyresrätter. Frågan om byggandet av hyresrätter är ett triangeldrama där behovet av att bygga billigt står mot dagens rigida system för hyressättning och det faktum att subventionerna måste hållas på en kontrollerad nivå för att återigen inte växa oss över huvudet. I Stockholm har den politiska ledningen också tänkt sig att konvertera industri- och kontorslokaler till lägenheter. Det tycker stadsbyggnadskontoret, på grund av de uppenbara merkostnaderna, inte är lönt att utreda. Det är inte lätt att få igång ett varierat lägenhetsbyggande. Sveriges Arkitekter ska synas mer i media och arbeta mer strategiskt med att föra ut arkitekternas budskap. Styrelsen har fastställt en strategi för Sveriges Arkitekters opinionsbildning under de kommande två åren. Planen för förbundets opinionsbildning under 2003-2004 rymmer 17 punkter. I september utkommer Sveriges Arkitekter med en annonsbilaga i DN. Arkitekten ska göra ett temanummer om arkitektur och media och opinionsbildning. Samtliga lokalföreningsordföranden bjuds in till ett seminarium om opinionsbildning. Arkitektkårens duktigaste debattörer och skribenter ska samlas. Frågor som rör byggprocessen, PBL-frågorna, bostadspolitiken och arkitekturpolitiken är några av de centrala och självklara områdena för förbundets agerande. Du ska inte tro det blir sommar... Kolumnen Ylva Åborg ArkitektStudenterna sätter jämställdheten i fokus. På vårt årsmöte bildade vi en jämställdhetsgrupp som ska samla och sprida kunskap och erfarenheter kring jämställdhet. En viktig uppgift är att se över utbildningarnas jämställdhetsplaner och granska kursinnehållen utifrån ett genusperspektiv. Vi vill ha en aktiv jämställdhetsdiskussion som uppmärksammar och utmanar våra könsroller på utbildningarna. Jämställdhetsfrågan är viktig inom alla yrkeskårer. Arkitekter verkar ibland tro att man som konstnärer står lite utanför samhällets strukturer. Den attityden skapar en benägenhet att blunda för sociala problem och en ovilja att se och erkänna den könsdiskriminering som är ett faktum. Det ger diskriminering och sexuella trakasserier ett onödigt spelrum. Arkitekter måste börja bevaka jämställdheten och våga tala om problemen. Identifikation och förebilder spelar en central roll när vi formar bilden av oss själva och våra liv. För de flesta är kön den tydligaste identifikationen, det första vi uppfattar hos en annan människa och något vi grundar vår självbild på. När en kvinnlig arkitektstudent inte får se exempel på bra kvinnliga arkitekter kan det skapa osäkerhet. Arkitekturutbildningarna är dåliga på att lyfta fram kvinnliga arkitekter. Vi studenter identifierar oss med de begåvade männen. Vilken bild vi har av en bra arkitekt påverkar hur vi bemöter och bedömer de arkitekter och arkitektstudenter vi möter. Det sker ofta omedvetet och man måste arbeta aktivt med våra föreställningar och roller för att lyckas omdefiniera den bilden. Vi måste lära oss att vara uppmärksamma på våra attityder och arbeta för att undvika även omedveten diskriminering. Det har gjorts försök med en tvådelad projektkritik där kritikerna får lämna en skriftlig bedömning av anonymt inlämnade projekt innan studenterna gör den muntliga presentationen. På det sättet kan man minska risken för att studentens kön påverkar kritiken. Som blivande kvinnlig arkitekt vill man helst slippa definieras utifrån kön i sin yrkesroll. Tyvärr kommer vi inte att slippa det förrän vi blir mer medvetna om den könsdiskriminering som förekommer. Vi måste uppmärksamma problemen för att få bort dem. Därför måste vi få in ett genusperspektiv i utbildningarnas kurser, se till att få en jämn representation i styrande organ, sluta tolerera sexistiska attityder och våga utmana våra förutfattade meningar. Vi måste arbeta för att förändra klimatet och ta död på genikulten så att bilden av en bra arkitekt kan nyanseras och breddas. Det är dags att sätta fart. Ylva Åborg, arkitektstudent i Sveriges Arkitekters styrelse ARKITEKTEN mars 2003 55
Page 1 and 2: 03 VÄXJÖ VÄXER ”FRAMGÅNGEN F
Page 3 and 4: Spår för framtiden. Arkitekterna
Page 5 and 6: Utvandrarnas hus må ligga i Växj
Page 7 and 8: Ovan: Bäckaslövsgärdet i Växjö
Page 9 and 10: - Där har nog qpg större ambition
Page 11 and 12: Män tjänar sex procent mer Manlig
Page 13 and 14: Gränslandet fortsätter Närmandet
Page 15 and 16: sagd ? efter uppsägningen? Hur fun
Page 17 and 18: sagd ? utan barn och familj och umg
Page 19 and 20: och arbetsuppgifterna, får det ske
Page 21 and 22: Arkitekterna hörs i PBLutredningen
Page 23 and 24: Efter ett par år på arkitektutbil
Page 25 and 26: och ljus Holl: “We hear the `musi
Page 27 and 28: ”I kampen om luckor och öppninga
Page 29 and 30: Turist i tillvaron Bild: Tobias Ber
Page 31 and 32: Bland annat låg det inte så högt
Page 33 and 34: KF:s glashus i fotografi Till 20 ap
Page 35 and 36: Måndag 5 maj 08.30 Morgonkaffe. In
Page 37 and 38: Disney-arkitektur, anser Martin Zet
Page 39 and 40: Ur Arkitekten januari 2003 Vi disku
Page 41 and 42: Motstridiga lutningsråd - vartåt
Page 43 and 44: Vad har ni på ritbordet, undrar ja
Page 45 and 46: Kommunen har genomfört fördjupnin
Page 47: Annonser ARKITEKTEN mars 2003 47

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?