Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

More documents

Recommendations

Info

102 en gångbar utbildning kortare kompetenshöjande insatser. Ett annat av förslagen är att Arbetsförmedlingen inför ett nytt program med insatser i upp till tolv månader – mot tidigare sex – för personer som behöver tid för att utveckla sin arbetsförmåga, till exempel personer med lång sjukfrånvaro eller arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga11 . Ponera att regeringen ger Arbetsförmedlingen ett tydligt uppdrag att minska gruppen unga långt från arbetsmarknaden, inte bara att införa ett nytt förlängt program eller att ge kortare kompetenshöjande insatser för att kompensera ofullgången grundskole- eller gymnasieutbildning. Det innebär att Arbetsförmedlingen får ett tydligt 7.4. ImPlIKaTIoner av samorDnIngssTraTegIn I likhet med Huvudmannastrategin innebär Samordningsstrategin att projektnivån faller bort – eventuella projekt hanteras inom ramen för en PolICynIvån Vid sidan om samordningsförbundens huvudmän agerar på nationell nivå och policynivå ett nationellt råd för finansiell samordning, Finsam, och i det ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges 11 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Styrning/Budget-och-ekono- mi.html 12 http://www.susam.se/finsam/nationella_radet/ 13 http://www.nnsfinsam.se/naetverket-nns.aspx huvudansvar för frågan, men att andra aktörer, som kommunernas arbetsmarknadsenheter, Försäkringskassan, skolan etcetera, får rollen av underleverantörer. Det innebär en ansvars- och maktförskjutning – i de studerade projekten var det kommunernas arbetsmarknadsenheter som tog rollen av ”motor”, men utan något direkt mandat uppifrån. Utmaningen för Arbetsförmedlingen blir att få de andra aktörerna med på Arbetsförmedlingens sätt att ta sig an uppgiften. För övriga aktörer blir utmaningen antingen att acceptera Arbetsförmedlingens tolkningsföreträde eller att med goda argument försöka påverka satsningen på målgruppen. permanent organisation, nämligen samordningsförbunden. Kommuner och Landsting12 . År 2009 bildades också ett nationellt nätverk för samordningsförbunden, NNS, med drygt 50 medlemmar13 . Det finns alltså en uppbyggd samverkansstruktur, där syftet är att hantera sektorsövergripande rehabi-
literingsfrågor. Det innebär att samordningsför- bundens huvudmän förväntas samverka ungefär som i de studerade projekten, men i det här fallet i permanent form. För ESF och andra som agerar organIsaTIonsnIvån På organisationsnivån innebär strategin att samordningsförbunden får det övergripande ansvaret för att hantera målgruppens problem. Ett viktigt syfte med samordningsförbunden är att förhindra att personer med nedsatt funktions- och arbetsförmåga hamnar i en gråzon mellan myndigheterna. Istället får de ett samlat stöd, som ska utgå från vars och ens förutsättningar och behov. En annan positiv effekt av det nära samarbetet är att samhällets resurser för rehabilitering kan 7.5 avslUTanDe KommenTar Vår studie indikerar tydligt att det inte finns några enkla lösningar på implementeringsfrågan. Vilken strategi man väljer bör därför övervägas utifrån fördelar och nackdelar, på kort och på lång sikt, utifrån ett samhälls-, organisations- såväl som ett individperspektiv. Uppdraget i vår studie var i första hand att studera implementering utifrån som externa projektfinansiärer kan samordningsförbunden mycket väl agera som mottagare av projektmedel, såsom projekten i Göteborg och Ale visade. användas på ett kostnadseffektivt sätt. Givet att det går att betrakta unga långt från arbetsmarknaden som rehabiliteringsärenden är utmaningen för de samverkande huvudmännen främst att överlåta ansvar och budgetmedel till samordningsförbunden. För samordningsförbunden handlar det om att i handling visa sig dugliga att hantera ytterligare en målgrupp med rehabiliteringsbehov. projektens perspektiv. Men ett genomgående tema i vår rapport är att projekt är en del i ett större system och beroende av både de organisationer som de verkar i och av organ på nationell och internationell nivå. I fortsatta studier av implementering krävs att hänsyn tas till nämnda system för att uppnå en fördjupad förståelse. 103
Page 1 and 2:
Temporära organisationer för perm
Page 3:
Förord Det finns gott om bra exemp
Page 6 and 7:
6 Innehåll Förord 3 Förslag till
Page 8 and 9:
8 Temporära organisationer för pe
Page 10 and 11:
10 Kapitel 1 ProJeKT oCh DäreFTer
Page 12 and 13:
12 i de permanenta organisationerna
Page 14 and 15:
14 upprepade gånger i åtgärdspro
Page 16 and 17:
16 gjorde. Idag, i det postindustri
Page 18:
18 är ett resultat av viljan att v
Page 21 and 22:
sektorers kompetens krävs för att
Page 23 and 24:
ytterligare ett förslag att uppmun
Page 25 and 26:
annat väsentligt skäl är finansi
Page 27 and 28:
Figur 2.1 Relation projekt och ordi
Page 29 and 30:
utformningen av och därmed föruts
Page 31 and 32:
Ett sätt att hantera och mildra de
Page 33 and 34:
Kapitel 3 ProJeKTen I sammanDrag De
Page 35 and 36:
30 procent, en intern kunskapsbank
Page 37 and 38:
kom ut ur den rundgång mellan olik
Page 39 and 40:
torn, främst kommunens arbetsmarkn
Page 41 and 42:
sa drabbade i huvudsak kommunernas
Page 43 and 44:
3.5 ProJeKT nUevo I väsTerås oCh
Page 45 and 46:
inte när detta skrevs - framgår a
Page 48 and 49:
48 Kapitel 4 analys av ProJeKTen UT
Page 50 and 51:
50 konsultföretag. Socialfondens k
Page 52 and 53: 52 ProJeKTavslUTnIngen När ungefä
Page 54 and 55: 54 leder till att projektmålen i p
Page 56 and 57: 56 unga som kommit in i projekten m
Page 59 and 60: Kapitel 5 analys av ProJeKTen UTIFr
Page 61 and 62: initiativ utan ytterligare resurser
Page 63 and 64: att även mer tydligt inkludera and
Page 65 and 66: typer av samhällsorganisationer, m
Page 67 and 68: Vi har inte heller hört exempel p
Page 69 and 70: om man hade förstärkt resurserna
Page 71 and 72: aktiviteter också utanför projekt
Page 73 and 74: svårIgheTen aTT göra omPrIorITerI
Page 75 and 76: niskovårdande organisationer (Jens
Page 78 and 79: 78 Kapitel 6 sTraTegIer För aTT ha
Page 80 and 81: 80 6.2 ImPlemenTerIngssTraTegIn Imp
Page 82 and 83: 82 pen. Frågan om varför styrgrup
Page 84 and 85: 84 6.3 PärlBanDssTraTegIn Om Imple
Page 86 and 87: 86 strategin är att lärandet i de
Page 88 and 89: 88 6.4 hUvUDmannasTraTegIn Huvudman
Page 90 and 91: 90 samma sätt som de permanenta or
Page 92 and 93: 92 och föga statushöjande rehabil
Page 94: 94 mindre grupper av brukare med m
Page 97 and 98: av, något vi kan kalla policynivå
Page 99 and 100: organIsaTIonsnIvån Det är på org
Page 101: ProJeKTnIvån För projektaktiva in
Page 105 and 106: Hjern, B., & Porter, D., (1981) Imp
Page 107 and 108: 107
Page 109 and 110: 109
show all

Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?