Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

More documents

Recommendations

Info

26 inte bara i form av avsatta resurser, utan fokusering, avgränsning och därmed viss (projekt) autonomi möjliggör att beteenden kan förändras. Projekt ger också resurser, uppmärksamhet, möjlighet till träning och utbildning på ett sätt som gör det möjligt för individer, grupper och organisationer att utföra aktiviteter som de inte annars skulle göra. Symboliskt fungerar ofta projekt övertygande, de har en aura av modernitet och entreprenörskap som kan ge legitimitet åt aktiviteter som annars kan betraktas som luddiga, som att ”bryta utanförskap”. Slutligen har projekt en inlärningsfunktion, olika aktörer uppmanas att dra lärdomar och fånga erfarenheter och använda dem i andra sammanhang. Projekt ska på så sätt under givna villkor underlätta för en grupp att lösa en uppgift och förändra framtida förutsättningar. En central tanke med ESF-projekten är att gjorda erfarenheter ska tillvaratas i ordinarie verksamhet. Därför kan man inte enbart ha projekten i fokus. Kanske långt viktigare är den omgivning i vilken gjorda erfarenheter ska tillämpas. Det är därför viktigt att tänka på samspelet mellan projekt och ordinarie verksamhet i enlighet med bilden nedan. Projektens roll blir att fungera som arenor för vidare lärande, och möjliggöra utveckling av nya organisatoriska kompetenser utanför själva projekten. För ordinarie verksamhet blir härmed valet av projekt ett strategiskt beslut om vilken kompetens som ska utvecklas och vilka samarbetsrelationer som ska byggas upp. Projekt möjliggör att problem kan avskiljas från ordinarie verksamhet. Särkopplingen kan underlättas om medel tillförs utifrån. När projektet sedan är färdigt ska insikter och lärdomar återkopplas till ordinarie verksamhet.
Figur 2.1 Relation projekt och ordinarie verksamhet Vi ser samverkansprojekt som projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem – att många unga är långt från studier och arbete. Detta innebär att samverkansprojekt till stor del har att hantera inte bara målgruppens problem utan också en interorganisatorisk problematik. Det finns olika typer av ledningsstrukturer, regelverk, finansiella villkor, verksamhetsansvar, organisationskultur och professionella aktörer som måste samordnas i projektet, främst mellan kommunens socialtjänst och Arbetsförmedlingen. Utmaningen för sådana projekt brukar vara att få till stånd ett gemensamt agerande, eftersom de samverkande organisationerna har en tendens att se verkligheten utifrån sin sektors perspektiv och initialt därför bevakar varandra snarare än att låta sig integreras för att åstadkomma gemensam förändring. Vidare är utmaningen att återkoppla erfarenheten av samverkan. Projektet handlar om att bygga upp en struktur kring samverkan så att berörd målgrupp inte faller mellan stolarna. Dessa utmaningar brukar vanligtvis kunna hanteras inom ramen för samverkansprojektet. Men vad händer när projektet avslutas? Samverkansprojektens utmaning kan illustreras med följande bild, figur 2.2. 27
Page 1 and 2: Temporära organisationer för perm
Page 3: Förord Det finns gott om bra exemp
Page 6 and 7: 6 Innehåll Förord 3 Förslag till
Page 8 and 9: 8 Temporära organisationer för pe
Page 10 and 11: 10 Kapitel 1 ProJeKT oCh DäreFTer
Page 12 and 13: 12 i de permanenta organisationerna
Page 14 and 15: 14 upprepade gånger i åtgärdspro
Page 16 and 17: 16 gjorde. Idag, i det postindustri
Page 18: 18 är ett resultat av viljan att v
Page 21 and 22: sektorers kompetens krävs för att
Page 23 and 24: ytterligare ett förslag att uppmun
Page 25: annat väsentligt skäl är finansi
Page 29 and 30: utformningen av och därmed föruts
Page 31 and 32: Ett sätt att hantera och mildra de
Page 33 and 34: Kapitel 3 ProJeKTen I sammanDrag De
Page 35 and 36: 30 procent, en intern kunskapsbank
Page 37 and 38: kom ut ur den rundgång mellan olik
Page 39 and 40: torn, främst kommunens arbetsmarkn
Page 41 and 42: sa drabbade i huvudsak kommunernas
Page 43 and 44: 3.5 ProJeKT nUevo I väsTerås oCh
Page 45 and 46: inte när detta skrevs - framgår a
Page 48 and 49: 48 Kapitel 4 analys av ProJeKTen UT
Page 50 and 51: 50 konsultföretag. Socialfondens k
Page 52 and 53: 52 ProJeKTavslUTnIngen När ungefä
Page 54 and 55: 54 leder till att projektmålen i p
Page 56 and 57: 56 unga som kommit in i projekten m
Page 59 and 60: Kapitel 5 analys av ProJeKTen UTIFr
Page 61 and 62: initiativ utan ytterligare resurser
Page 63 and 64: att även mer tydligt inkludera and
Page 65 and 66: typer av samhällsorganisationer, m
Page 67 and 68: Vi har inte heller hört exempel p
Page 69 and 70: om man hade förstärkt resurserna
Page 71 and 72: aktiviteter också utanför projekt
Page 73 and 74: svårIgheTen aTT göra omPrIorITerI
Page 75 and 76: niskovårdande organisationer (Jens
Page 78 and 79:
78 Kapitel 6 sTraTegIer För aTT ha
Page 80 and 81:
80 6.2 ImPlemenTerIngssTraTegIn Imp
Page 82 and 83:
82 pen. Frågan om varför styrgrup
Page 84 and 85:
84 6.3 PärlBanDssTraTegIn Om Imple
Page 86 and 87:
86 strategin är att lärandet i de
Page 88 and 89:
88 6.4 hUvUDmannasTraTegIn Huvudman
Page 90 and 91:
90 samma sätt som de permanenta or
Page 92 and 93:
92 och föga statushöjande rehabil
Page 94:
94 mindre grupper av brukare med m
Page 97 and 98:
av, något vi kan kalla policynivå
Page 99 and 100:
organIsaTIonsnIvån Det är på org
Page 101 and 102:
ProJeKTnIvån För projektaktiva in
Page 103 and 104:
literingsfrågor. Det innebär att
Page 105 and 106:
Hjern, B., & Porter, D., (1981) Imp
Page 107 and 108:
107
Page 109 and 110:
109
show all

Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?