Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

More documents

Recommendations

Info

56 unga som kommit in i projekten med svåra sociala, psykiska och fysiska handikapp, som tack vare projektet brutit stora delar av sitt utanförskap utan att för den sakens skull ha fått arbete eller börjat studera. Det beskrivs som att de ”kommit närmare arbetsmarknaden”. En sådan förändring kan vara betydligt mer avgörande i ett längre perspektiv än en deltagare som med tämligen goda förutsättningar blivit projektdeltagare genom att ha varit utan arbete eller studier i några månader och sedan ha fått ett jobb eller börjat studera efter att ha fått stöd av en coach. Även om projekten rapporterat mer nyktra resultat och mer verklighetsnära rapporterat framsteg utifrån både hårda och mjuka mått, så måste projekten betraktas som framgångsrika när det gäller att nå projektmålet att minska deltagarnas utanförskap och göra dem mer kapabla till självförsörjning och ansvariga över sina liv. Det är också något som framhävs i de utvärderingar som gjorts efter halva tiden eller som slutrapporter. Det är också basargumentet för påståen- det att projekten varit lyckade. Orsaken till det lyckade resultatet uppges vara de tillämpade arbetssätten och metoderna – hade inte projekten kommit igång, så hade de unga med stor sannolikhet varit kvar i sitt etablerade utanförskap. Det finns ingen skälig grund att ifrågasätta slutsatsen att projektens metoder och arbetssätt varit effektiva, det vill säga gett bra output i relation till insatta resurser. Ungdomsarbetslösheten är generellt hög, och den grupp som projekten har rekryterat deltagare från deltar i mycket liten grad i samhällsaktiviteter. Projekten har gjort det som man tidigare vetat om – man måste kraftsamla för att bryta ett påbörjat utanförskap och det blir allt svårare ju längre det pågår. Här finns intressen att bevaka från olika tänkta aktörer. För den unge handlar det om att få rätsida på livet för att det ska bli värt att leva. För arbetsgivare handlar det om att säkerställa tillgången på arbetskraft. För samhällsbärande organisationer gäller det att få funktionsdugliga medborgare och undvika framtida kostnader för utanförskap.
lIKarTaDe avslUTnIngar oCh FörvalTnIngar av ProJeKTerFarenheTer I texten ovan framkom att projekten kunde uppvisa goda resultat – man hade kommit nära de optimistiska projektmål som man satt upp i projektansökningarna när det gällde att minska de unga deltagarnas utanförskap och få dem närmare arbetsmarknad, studier och egenförsörjning. Det hade man gjort genom att tillämpa små varianter på en och samma projektmodell som kännetecknades av ett antal begrepp, exempelvis kartläggning, motivation, självkännedom, handlingsplan, orientering om arbetsmarknad och samhälle, relationsskapande, tålamod, tillgänglighet, bemötande, lösningsfokusering, uppföljning, pröva på, coachning, egenmakt och behovsstyrt. Bakom denna samklang fanns flera samverkande krafter; tidigare erfarenheter av vad som fungerat för grupper i utanförskap, huvudfinansiärens styrverktyg och konsultföretag som specialiserat sig på att sälja en och samma lösning till projektansökare. När projekten sedan närmade sig avslutningsfasen ökade aktiviteterna för att sprida projektresultaten och implementera metoder och arbetssätt. Det fanns två huvudargument för att ta tillvara på projekterfarenheterna – det ena var att projekten faktiskt lyckats nå projektmålet att minska utanförskapet och det andra var att det lönade sig för huvudmännen att i någon form tillämpa projektens metoder och arbetssätt. Argumenten måste betraktas som mycket starka, nästan tvingande till handling i form av implementering i ordinarie strukturer. Så skedde dock inte. Här fanns två varianter. Den ena var att projekten helt sonika löpte ut och avslutades, varpå någon eller flera av huvudmännen ansökte om nya projektmedel för att starta upp ett nytt projekt som berörde en del av gruppen unga i utanförskap. Det gällde exempelvis i Luleå som tillsammans med Piteå startade UTAN – Unga till arbete i norr – där unga i åldern 16-24 år skulle få möjlighet att komplettera sina gymnasiebetyg. I Nuevos upptagningsområde i Mellansverige fanns planer på att starta ett projekt för de unga mammor som man trodde skaffade barn som en lösning på ett bakomliggande utanförskapsproblem – barnet som försörjningskälla och ingång till ett socialt liv. Den andra varianten var att överta en del av projekterfarenheterna i någon lättviktsversion. Det kunde handla om att som i Kompare fortsätta med måndagsträffar där unga kunde få hjälp med veckoplanering eller att som i Ale permanenta handläggarteamet men med en kraftigt minskad budget, vilket innebar deltid för alla utom den före detta projektledaren. Varför implementeringen uteblev eller blev så svag trots att projekten gjort vad man hoppats och kunde uppvisa färdiga modeller att implementera analyseras och diskuteras i nästa kapitel. 57
Page 1 and 2:
Temporära organisationer för perm
Page 3:
Förord Det finns gott om bra exemp
Page 6 and 7: 6 Innehåll Förord 3 Förslag till
Page 8 and 9: 8 Temporära organisationer för pe
Page 10 and 11: 10 Kapitel 1 ProJeKT oCh DäreFTer
Page 12 and 13: 12 i de permanenta organisationerna
Page 14 and 15: 14 upprepade gånger i åtgärdspro
Page 16 and 17: 16 gjorde. Idag, i det postindustri
Page 18: 18 är ett resultat av viljan att v
Page 21 and 22: sektorers kompetens krävs för att
Page 23 and 24: ytterligare ett förslag att uppmun
Page 25 and 26: annat väsentligt skäl är finansi
Page 27 and 28: Figur 2.1 Relation projekt och ordi
Page 29 and 30: utformningen av och därmed föruts
Page 31 and 32: Ett sätt att hantera och mildra de
Page 33 and 34: Kapitel 3 ProJeKTen I sammanDrag De
Page 35 and 36: 30 procent, en intern kunskapsbank
Page 37 and 38: kom ut ur den rundgång mellan olik
Page 39 and 40: torn, främst kommunens arbetsmarkn
Page 41 and 42: sa drabbade i huvudsak kommunernas
Page 43 and 44: 3.5 ProJeKT nUevo I väsTerås oCh
Page 45 and 46: inte när detta skrevs - framgår a
Page 48 and 49: 48 Kapitel 4 analys av ProJeKTen UT
Page 50 and 51: 50 konsultföretag. Socialfondens k
Page 52 and 53: 52 ProJeKTavslUTnIngen När ungefä
Page 54 and 55: 54 leder till att projektmålen i p
Page 59 and 60: Kapitel 5 analys av ProJeKTen UTIFr
Page 61 and 62: initiativ utan ytterligare resurser
Page 63 and 64: att även mer tydligt inkludera and
Page 65 and 66: typer av samhällsorganisationer, m
Page 67 and 68: Vi har inte heller hört exempel p
Page 69 and 70: om man hade förstärkt resurserna
Page 71 and 72: aktiviteter också utanför projekt
Page 73 and 74: svårIgheTen aTT göra omPrIorITerI
Page 75 and 76: niskovårdande organisationer (Jens
Page 78 and 79: 78 Kapitel 6 sTraTegIer För aTT ha
Page 80 and 81: 80 6.2 ImPlemenTerIngssTraTegIn Imp
Page 82 and 83: 82 pen. Frågan om varför styrgrup
Page 84 and 85: 84 6.3 PärlBanDssTraTegIn Om Imple
Page 86 and 87: 86 strategin är att lärandet i de
Page 88 and 89: 88 6.4 hUvUDmannasTraTegIn Huvudman
Page 90 and 91: 90 samma sätt som de permanenta or
Page 92 and 93: 92 och föga statushöjande rehabil
Page 94: 94 mindre grupper av brukare med m
Page 97 and 98: av, något vi kan kalla policynivå
Page 99 and 100: organIsaTIonsnIvån Det är på org
Page 101 and 102: ProJeKTnIvån För projektaktiva in
Page 103 and 104: literingsfrågor. Det innebär att
Page 105 and 106: Hjern, B., & Porter, D., (1981) Imp
Page 107 and 108:
107
Page 109 and 110:
109
show all

Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?