Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...
Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...
Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
62<br />
5.3 PersonBUnDen FöranKrIng<br />
snarare än sTrUKTUrell FöranKrIng<br />
Att ta vara på resultat och erfarenhet kan liknas<br />
vid ett <strong>för</strong>ankringsarbete. Genomgående är vårt<br />
intryck av studerade projekt att <strong>för</strong>ankringen<br />
främst var personbunden. Implementeringen<br />
antogs gå till på så sätt att personal verksamma i<br />
projektet <strong>för</strong>de vidare och själva arbetade utifrån<br />
gjorda lärdomar när de gick tillbaka i ordinarie<br />
tjänst. I några fall har vi sett blygsamma exempel<br />
på vad man kan kalla strukturellt stöd, att man<br />
bevarat en mötesstruktur från projektperioden<br />
och på så sätt <strong>för</strong>längt samverkan olika huvudmän<br />
emellan.<br />
Vi har däremot inte sett några exempel på att<br />
ett nytt och innovativt arbetssätt mer systematiskt<br />
dokumenterats och produktifierats, exempelvis<br />
i form av en manual <strong>för</strong> hur man bör arbeta<br />
med ungdomar långt från arbetsmarknaden. Till<br />
skillnad mot personbunden kunskap och erfarenhet<br />
kan en manual mycket lättare spridas vidare<br />
till andra utan<strong>för</strong> projektet. Förutom en manual<br />
i sig kan man även tänka sig att det genom<strong>för</strong>da<br />
arbetssättet också mer uttryckligen skulle<br />
bli <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> en diskussion om evidens i enlighet<br />
med de ideal som är tämligen spridda och<br />
<strong>för</strong>härskande inom mycket av människovårdande<br />
verksamhet, inte minst den som organiseras runt<br />
socialtjänsten. Ett evidensbaserat arbetssätt tror<br />
vi nämligen har en större överlevnadspotential<br />
men vi har inte sett exempel på det.<br />
Det nygamla arbetssättet som merparten av<br />
projekten arbetade efter var kostnadskrävande<br />
– det möjliggjordes med hjälp av externa projektmedel.<br />
Ingen av projekt<strong>för</strong>eträdarna har beskrivit<br />
något som man kan kalla ett ”lean project”,<br />
där man utvecklat ett smartare arbetssätt som<br />
antingen gör berörda ungdomar fortare ”change<br />
ready”/”jobb ready” eller att man i projekten<br />
utvecklat kostnadseffektiva organisationsformer<br />
där många unga kunnat utvecklas med magra<br />
personalinsatser. Då implementeringen av projektens<br />
metoder och arbetssätt skulle bli kraftigt<br />
kostnadsgenererande, var det knappast konstigt<br />
att <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> ordinarie verksamheter visade<br />
ett ljumt intresse <strong>för</strong> att i full skala överta och<br />
tillämpa dessa. Vi återkommer strax till en mer<br />
utvecklad diskussion om nyttan med ekonomiska<br />
argument.<br />
Vi har inte heller sett exempel på att projekten<br />
utvecklat ett nytt och innovativt organisationssätt<br />
där alla <strong>för</strong> ungdomen berörda huvudmän<br />
samverkar. På motsvarande sätt som man <strong>för</strong><br />
barn och ungdomar utvecklat konceptet familjecentral<br />
där olika huvudmän möts, ofta i en<br />
lokal, <strong>för</strong> att i samverkan <strong>för</strong>ebygga och hantera<br />
<strong>problem</strong> <strong>för</strong> barn och familjer. Med inspiration från<br />
det här hade man kunnat utveckla motsvarande<br />
organisatoriska koncept; en ungdomscentral, där<br />
man samordnar sina resurser <strong>för</strong> tvärdisciplinär<br />
<strong>för</strong>ebyggande och främjande organisationsövergripande<br />
samverkan. Att tänka i motsvarande<br />
banor hade emellertid säkert ställt krav på att<br />
vidga samverkan i de studerade <strong>ESF</strong>-projekten till
Change language