Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

More documents

Recommendations

Info

16 gjorde. Idag, i det postindustriella tjänste- och kunskapssamhället, har olika systemlösningar kring ungas framtid skapats, där fler instanser och nivåer engageras, inte minst för dem som vi uppfattar har en mer skör anknytning till vuxenvärlden. Det har skapat en komplex väv med flera involverade aktörer, inte bara för individen i fråga. 1.3 meToD oCh TIllvägagångssäTT Den här rapporten bygger på ett omfattande empiriskt material. Syftet med undersökningen är som nämnts att teckna konturerna kring implementering för att understödja och förverkliga projektens intention om förbättrad samverkan kring unga långt från arbetsmarknaden. Utifrån studiens frågeställning om hur involverade aktörer ser på implementering, dess möjligheter och svårigheter, menar vi att den kontext inom vilken studerade projekt verkar är av stor betydelse. Därför har vi valt en kvalitativt orienterad studie för att få förståelse för kontexten. Utifrån 20 projekt som Temagruppen Unga i arbetslivet valt ut som varande särskilt intressanta, gjorde vi ett ytterligare urval med hänvisning till resurser och tidsåtgång. Vi har baserat beskrivningar och analyser på studier av sju olika ESF-projekt. De har varit av lite olika karaktär med avseende på budgetmässig storlek och Mot bakgrund av strategin för Europa 2020 är det alltså fullt naturligt att också Europeiska socialfonden tillsammans med berörda myndigheter uppmärksammar och satsar resurser på unga långt från arbetsmarknaden. geografiskt omfång, vissa är pågående andra avslutade, några baseras på äldre projekt andra är nystartade, och de är olika organisatoriskt placerade. Studien grundas på följande projekt: Projektet Navigator-Center i Göteborgs Stad, projekten Jobbcoach och Mellan Rum i Ale kommun, projektet Tusen Nya Ungdomsjobb i Luleå kommun, projektet KomPaRe i Piteå och Skellefteå kommun samt projektet Nuevo i Västerås och Uppsala kommun. De konkreta metoderna för att samla in information har bestått av intervjuer, dokumentstudier och observationer. Metoderna är tänkta att komplettera varandra och tillsammans ge en fyllig bild av de studerade projekten. Som huvudmetod har vi använt fokusgruppsintervjuer. Vid samtliga projektbesök skickade vi ut tematiska frågeställningar i förväg (se bilaga 1) och bad kontaktpersonen, oftast projektledaren, att inför
vårt möte bjuda in projektmedarbetare, ansvariga tjänstemän och andra företrädare för ingående parter. Vi gjorde alltså inte individuella intervjuer. Vi har träffat 28 personer som på olika sätt varit delaktiga i förarbetet, i projekten samt i projektens efterarbete. De flesta av dessa intervjuer varade mellan två och tre timmar. Även om man i gruppsituationer tenderar att samordna sina åsikter upplevde vi att även olikheter kom fram. Det intressanta med den här typen av intervjuer är att man i den gemensamma diskussionen kommer in på spår och tankar, som man inte lika lätt kan uppnå i enskilda intervjuer. Till stor del handlar det om att gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare och har gemensamma erfarenheter och därmed kan göra associationer till det som sagts. Även motsatta åsikter synliggörs. De har varit med i olika projektsammankomster, på konferenser och arbetat tillsammans och har tillsammans en mycket bredare bild än vad de som enskilda individer har. Den har vi genom fokusgrupperna fått ta del av. I detta sammanhang bör man även nämna uppdragsgivarens referensgrupp i form av personer från Temagruppen Unga i arbetslivets kansli och organisationer. Vi har träffat delar av gruppen vid tre tillfällen och då har vi presenterat våra preliminära resultat – vid uppstart, vid halvtid och i slutet. Vi har även under senare delen av projektet, under skrivfasen, fått möjlighet att presentera preliminära resultat på tre olika lokala konferenser och möten. Diskussionerna vid dessa möten har varit livliga. Vi fick återkoppling på våra inledande analyser men även nya uppslag som både var kopplade till berörda ESF-projekt och till kontextuella och organisatoriska omständigheter inom vilka projekt verkat. Förutom gruppintervjuer och deltagande observationer har vi intervjuat fyra företrädare som, beroende på organisatorisk tillhörighet, har lite olika allmänna infallsvinklar på ESF-projekt. Vi har intervjuat en företrädare för ESF-rådet i Göteborg, en företrädare för lokala arbetsförmedlingen i Göteborg, en företrädare för ett samordningsförbund i Göteborg samt en företrädare för en arbetsmarknadsenhet inom en stadsdel i Göteborg. I dessa intervjuer har fokus varit på allmänna förutsättningar för att implementera externt finansierade projekt. Dessa intervjupersoner har varit intressanta av flera skäl, inte minst för att de representerar en annan administrativ nivå än projektledarna och har därmed ett delvis annat perspektiv på projekt och implementering. Det är också bland dessa som projekterfarenheter ska tas tillvara. Slutligen har vi studerat dokument. Vi har studerat såväl dokument om de studerade projekten som flera av de utredningar som rör unga långt ifrån arbetsmarknaden. Varje projekt har en omfattande dokumentation i form av projektplaner, löpande rapportering, presentationsmaterial samt utvärderingar. Dem har vi tagit del av. Vi har tagit del av de rapporter och utvärderingar som skrivits inom några av de större ESF-projekten. Vi har även tagit del av vad massmedia skrivit om studerade projekt. En stor del av det material som är tillgängligt 17
Page 1 and 2: Temporära organisationer för perm
Page 3: Förord Det finns gott om bra exemp
Page 6 and 7: 6 Innehåll Förord 3 Förslag till
Page 8 and 9: 8 Temporära organisationer för pe
Page 10 and 11: 10 Kapitel 1 ProJeKT oCh DäreFTer
Page 12 and 13: 12 i de permanenta organisationerna
Page 14 and 15: 14 upprepade gånger i åtgärdspro
Page 18: 18 är ett resultat av viljan att v
Page 21 and 22: sektorers kompetens krävs för att
Page 23 and 24: ytterligare ett förslag att uppmun
Page 25 and 26: annat väsentligt skäl är finansi
Page 27 and 28: Figur 2.1 Relation projekt och ordi
Page 29 and 30: utformningen av och därmed föruts
Page 31 and 32: Ett sätt att hantera och mildra de
Page 33 and 34: Kapitel 3 ProJeKTen I sammanDrag De
Page 35 and 36: 30 procent, en intern kunskapsbank
Page 37 and 38: kom ut ur den rundgång mellan olik
Page 39 and 40: torn, främst kommunens arbetsmarkn
Page 41 and 42: sa drabbade i huvudsak kommunernas
Page 43 and 44: 3.5 ProJeKT nUevo I väsTerås oCh
Page 45 and 46: inte när detta skrevs - framgår a
Page 48 and 49: 48 Kapitel 4 analys av ProJeKTen UT
Page 50 and 51: 50 konsultföretag. Socialfondens k
Page 52 and 53: 52 ProJeKTavslUTnIngen När ungefä
Page 54 and 55: 54 leder till att projektmålen i p
Page 56 and 57: 56 unga som kommit in i projekten m
Page 59 and 60: Kapitel 5 analys av ProJeKTen UTIFr
Page 61 and 62: initiativ utan ytterligare resurser
Page 63 and 64: att även mer tydligt inkludera and
Page 65 and 66: typer av samhällsorganisationer, m
Page 67 and 68:
Vi har inte heller hört exempel p
Page 69 and 70:
om man hade förstärkt resurserna
Page 71 and 72:
aktiviteter också utanför projekt
Page 73 and 74:
svårIgheTen aTT göra omPrIorITerI
Page 75 and 76:
niskovårdande organisationer (Jens
Page 78 and 79:
78 Kapitel 6 sTraTegIer För aTT ha
Page 80 and 81:
80 6.2 ImPlemenTerIngssTraTegIn Imp
Page 82 and 83:
82 pen. Frågan om varför styrgrup
Page 84 and 85:
84 6.3 PärlBanDssTraTegIn Om Imple
Page 86 and 87:
86 strategin är att lärandet i de
Page 88 and 89:
88 6.4 hUvUDmannasTraTegIn Huvudman
Page 90 and 91:
90 samma sätt som de permanenta or
Page 92 and 93:
92 och föga statushöjande rehabil
Page 94:
94 mindre grupper av brukare med m
Page 97 and 98:
av, något vi kan kalla policynivå
Page 99 and 100:
organIsaTIonsnIvån Det är på org
Page 101 and 102:
ProJeKTnIvån För projektaktiva in
Page 103 and 104:
literingsfrågor. Det innebär att
Page 105 and 106:
Hjern, B., & Porter, D., (1981) Imp
Page 107 and 108:
107
Page 109 and 110:
109
show all

Temporära organisationer för permanenta problem - Svenska ESF ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?