En säker och trygg kommun - Falköpings kommun

Falköping ansöker om fortsatt status/utmärkelse som
En säker och trygg kommun
I Räddningsverkets nationella och WHO:s globala nätverk
”Safe Communities
Ulf Eriksson Bengt Andersson
Kommunalråd Ordförande i hälso-
Ordförande i folkhälsorådet och sjukvårdsnämnden i
Falköpings kommun Västra Skaraborg

Falköping ansöker om att även i fortsättningen vara en utnämnd Säker och Trygg kommun i Räddningsverkets
Nationella och WHO:s globala nätverk ”Safe Communities”.
Falköpings kommun
Falköpings kommun firade hösten 2001 tio år som Säker och Trygg kommun och var vid utnämningen 1991 den
3:e kommunen som utnämndes.
Arbetet med skadeförebyggande åtgärder startade i Falköpings kommun i mitten av 1970-talet på initiativ av
landstingets hälsovårdsenhet och nuvarande professorn/skadeforskaren Leif Svanström och fullföljdes senare av
projektledaren Lothar Schelp (nu professor på Karolinska institutet och verksam vid Räddningsverket.)
Arbetet var redan från början mycket framgångsrikt. Redan efter tre år hade olycksfallen och läkarbesök efter
skador minskat med 28 procent.
Bäst resultat uppnåddes bland förskolebarn, där minskningen var 43 procent.
Redan från början var tanken att alla sektorer i samhället skulle vara med i det skadeförebyggande arbetet.
Kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, frivilligorganisationer skall samverka och säkerhetstänkande o
och skadeförebyggande åtgärder genomsyra alla beslut i kommunen och regionen.
Successivt har allt fler involverats i arbetet och den pilotutbildning som Räddningsverket, kommunförbundet,
landstingsförbundet och Karlstads universitet genomförde i Falköping 2002 skapade ytterligare engagemang
framför allt i kommunala förvaltningar, som samtliga deltog i utbildningen.
Säker och Trygg kommun ingår i Folkhälsorådet och leds av tre politiker från kommunen (kommunstyrelsens
ordförande, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande och kommunstyrelsen 2:e vice ordförande) samt två politiker
från Västra Götalands hälso- och sjukvårdsnämnd. Politiker från socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden,
tekniska nämnden och barn och utbildningsnämnden är adjungerande medlemmar. Vidare ingår
räddningschefen, personalchefen och miljöchefen i kommunen samt representanter från primärvården,
försäkringskassan, arbetsförmedlingen och polisen. Folkhälsoplaneraren är föredragande tjänsteman i
Folkhälsorådet och är anställd av regionen.
Kommuninvånare
Falköpings kommun har ca 31 000 invånare varav hälften bor i centralorten Falköping. I kommunen har 2,6
procent av invånarna medborgarskap i annat land än Sverige vilket är något mindre än i Skaraborg.
Folkmängd efter kön och ålder
Källa: SCB, Befolkningsstatistik
2

Falköping är en kreativ småstad, präglad av den pionjäranda och företagsamhet som under årtusenden format
denna unika del av Sverige. Falköping ligger vid västra stambanan och kommunikationerna är mycket väl
utbyggda.
Bland större arbetsplatser kan nämnas Kinnarps AB, Falköpings kommun, Arkivator, Volvo, Gyllensvaans
Möbler samt Västra Götalndsregionen med både somatisk och psykiatrisk vård.
Eftersom Falköping är en utpräglad jordbruksbygd finns flera näringar kopplade till jordbruket, bland annat
Falbygdens Ost som tar emot cirka 150 000 besökare varje år.
Falköping brukar också kallas Sveriges kotätaste kommun, det vill säga här finns fler kor per tusen invånare än i
någon annan kommun i landet.
Hälso- och sjukvård
Falköpings sjukhus är en del av SKAS (Skaraborgs sjukhus). I det delvis nybyggda sjukhuset på
Mössebergssluttningen är all sjukvård samlad, somatisk och psykiatrisk.
I kommunen finns fyra vårdcentraler, som tillhör primärvården.
På dessa finns mödra- och barnavårdscentraler.
En barnmorska ansvarar för den ungdomsmottagning som bedriver öppen mottagningsverksamhet dit ungdomar
kan vända sig för att få råd, stöd och behandling i frågor som rör sexualitet, samlevnad och allmänna
hälsoproblem.
Primärvården har en medicinsk öppenvårdsrehabilitering.
Folktandvården har fyra mottagningar i kommunen där barn och ungdomar får avgiftsfri tandvård till och med
det år de fyller 19 år.
Skadeenheten i Skaraborg
Skaderegistrering pågår i Falköping och övriga Skaraborg sedan 1998.
Registrering av alla skador sker vid läkar- och tandläkarbesök på jourcentraler, vårdcentraler, sjukhus och
tandvårdskliniker.
Folkhälsoarbete
Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har sannolikt störst betydelse för utvecklingen av
människors hälsotillstånd.
Folkhälsoarbetets fokus har alltsedan starten av det skadeförebyggande arbetet under 1970-talet förskjutits från
medicinsk specialisering mot social helhet och tvärsektoriellt arbete, från levnadsvanor mot levnadsvillkor, från
riskgrupper mot stödjande miljöer.
Målet för folkhälsoarbetet i kommunen är att det skall ske nära människorna och bygga på ett brett deltagande
och ökat inflytande för att utifrån en helhetssyn på hälsans och ohälsans villkor utveckla stödjande miljöer.
Indikatorer för internationella ”Säkra och trygga kommuner”- Safe communities
En säker och trygg kommun skall ha:
1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en
tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun;
2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och
situationer;
3. Program som riktas mot högriskgrupper och –miljöer samt program som främjar säkerhet
för utsatta grupper;
4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker;
5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar;
6. Fortgående deltagande i nationella och internationella ”Safe Community” nätverk.
3

Falköpings arbete utifrån indikatorerna
En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp
som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun
Det samrodnande ansvaret för Säker och Tryggarbetet i kommunen har Folkhälsorådet. Folkhälsorådet
sammanträder cirka 9 gånger per år och har följande sammansättning:
Kommunstyrelsen ordförande
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
2 politiker från Hälso och sjukvårdsnämnden
Räddningschefen i kommunen
Personalchefen i kommunen
Miljöchefen i kommunen
Vårdcentralchef som representant för primärvården
Försäkringskassans chef
Arbetsförmedlingens chef
Närpolis
Sekreterare från kommunkansliet
Folkhälsoplanerare som föredragande
Politiker adjungeras från socialnämnden, barn och utbildningsnämnden, kultur och fritidsnämnden samt tekniska
nämnden.
I folkhälsorådet ingår Brottsförebyggande Rådet och dessutom finns tvärsektoriella
arbetsgrupper/referensgrupper.
Se organisationsbild
Styrgrupp för Safe
Community
(Folkhälsorådet)
Referens/arbetsgruppernas arbete
Arbetsgrupp olycksfallsstatistik
Arbetsgrupp olycksfallsstatistik
Arbetsgrupp Livsstil och hälsa
Arbetsgrupp äldres hälsa och säkerhet
Arbetsgrupp astma- allergi
Brottsförebyggande Rådet
Referensgruppen för barn och ungdomars
Hälsa och säkerhet
Arbetsgruppen träffas för att diskutera trafikolycksfallsregistrering.
Intressanta frågeställningar framkom också på vårt rådslag den 21 augusti 2003 vilka också kommer att tas upp
för diskussion i gruppen. Planering finns för att starta en trafikssäkerhetsgrupp
Representanter från Tekniska förvaltningen, stadsarkitektkontoret, kommunstyrelsekontoret, polisen,
räddningstjänsten och folkhälsorådet ingår i arbetsgruppen.
4

Arbetsgrupp Livsstil och hälsa
Arbetsgruppen arbetar dels med att i samverkan informera om olika teman och dels med att anordna forum för
medborgare att träffas och framföra sina åsikter inom olika områden. Ett antal föreläsningar har anordnats bland
annat om situationen för barn till missbrukare. Till följd av denna föreläsning startar en studiecirkel ”Våga vara
vuxen”. Det underlag som rådslaget givit kommer att användas för planering av framtida insatser.
Representationen är bred med deltagare från folkbildningsförbunden, kultur och fritidsförvaltningen, andra
frivilligorganisationer.
Arbetsgrupp äldres hälsa och säkerhet
Arbetsgruppen för äldres hälsa och säkerhet är mycket aktiv. Under förra hösten genomfördes fem
informationstillfällen på fem olika platser i Falköpings kommun. Temat var att förebygga fallolyckor. Dom ca
120 personer som kom till informationsmötena fick veta hur man genom en checklista går igenom risker i
hemmet, en sjukgymnast berättade om hur man kan förebygga benskörhet genom fysisk träning och under
eftermiddagen fick besökarna också möjlighet att prova olika halkskydd för utomhusbruk.
Under nästa verksamhetsår kommer inriktningen fortsätta att vara kring fallolyckor samt information om
trygghetsfrågor och om hur man kan förebygga brand i hemmet.
I gruppen ingår representanter från räddningstjänsten, socialförvaltningen, polisen, kommunala pensionärsrådet
och folkhälsorådet.
Arbetsgrupp astma- allergi
Arbetsgruppen för astma/allergi har under den senaste tiden arbetat med att ta fram en handlingsplan för ett
allergianpassat Falköping. Planen kommer att föreläggas Falköpings kommunfullmäktige under hösten och
därefter väntar arbetet med att uppnå de mål som finns beskrivna i planen.
I arbetsgruppen ingår representanter från hälso- och sjukvården, tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen,
apoteket, skolhälsovården och folkhälsorådet.
Brottsförebyggande Rådet
Det lokala Brottsförebyggande Rådet –Bråfal- har under den tid rådet verkat arbetat med trygghet i
bostadsområden och i industri/företagsområden. Det har bildats nätverk i form av grannsamverkan i många
områden i Falköping. Idag finns 22 väl fungerande grannsamverkansprojekt i bostadsområden och 3
grannsamverkansprojekt i industriområden igång i Falköping.
Vidare har trygghetsinformation lämnats till kommunens äldre. Informationen har först och främst handlat om
hur man säkrar sina värdesaker, förbättrar låsskydd, åtgärdar för ökad risk för upptäckt samt hur man gör en
anmälan i händelse av brott. Samtliga pensionärsföreningar har fått information.
Ett nätverk för nattarbetare har bildats för att dels göra arbetssituationen tryggare för nattarbetande yrkesgrupper
samt i det brottsförebyggande perspektivet ta till vara den extra resurs som denna yrkesgrupp utgör.
Resultatet har blivit att nattarbetande polispatrull får mycket information som i första hand är förebyggande men
som också har lett till uppklarande av brott.
Brottsförebyggande Rådet har anordnat utbildningsdagar bland annat ”Bebyggelseinriktade åtgärder för ökad
trygghet”.
Ett 2-årigt projekt ”Att lösa problem utan droger och våld” på Kyrkerörskolan har och avslutats. På
Brottsförebyggande Rådet har arbetat med stödjande insatser till tonårsföräldrar i samverkan med Folkhälsorådet
och studieförbunden. Information om klotter har genomförts i skolan. Drogenkät har genomförts och kommer att
följas upp under 2003.
Referensgruppen för barn och ungdomars
Hälsa och säkerhet
Referensgruppen är under bildande och kommer att vara en arbetsgrupp som är kopplad till ett samverkansorgan
för barn och ungdomsfrågor i Falköping. Inom barn och ungdomsverksamheten i Falköpings kommun har och
arbetar man med olika metoder för att förebygga våld. På gymnasieskolan pågår ett livligt arbete i olika
arbetsgrupper som består av elever. Det finns en grupp –NTN” Nej Till Narkotika, som arbetar med att
5

förebygga droger, det finns en grupp som verkar för att förebygga konflikter och mobbing och den gruppen
kallar sig ”Mållgans vänner”. ”Kanongänget” är den grupp som arbetar med relationer och sex och samlevnad,
det finns också en nyligen startad ”Fimpa-grupp” som arbetar med att få sina kompisar att sluta använda tobak
och att ”hindra ” kamrater från att börja röka eller snusa. Det anordnas också drogfria arrangemang flera gånger
om året.
Det som framkom på rådslaget i augusti blir vägledande för det framtida arbetet.
I arbetsgruppen kommer att ingå representanter från barn och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen,
kultur- och fritidsförvaltningen och folkhälsorådet.
Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och
situationer
Det övergripande ansvaret för det skadeförebyggande arbetet har styrgruppen men det huvudsakliga arbetet är
integrerat i ordinarie verksamhet i kommunen, hälso- och sjukvården, polisen föreningslivet med flera.
En långsiktig plan för Safe Community tas fram under 2003 och antas under hösten av fullmäktige i Falköping
och av hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen
De nationella målområdena för folkhälsa utgör grunden för planen. Det skadeförebyggande arbetet kommer
således genom dessa mål och ytterligare kommunbaserade mål betonas i det långsiktiga programmet.
Bland de lokala mål där arbetet redan inletts kan nämnas samarbete mellan näringslivet och brottsförebyggande
rådet för att förhindra snatteri och stölder.
I en ort utanför Falköping ligger Stenstorp och där med omnejd har under år 2003 startat ett projekt med namnet
”Tryggare Stentorp med omnejd”. Initiativet kommer från föräldraföreningarna i Stenstorps-området och
kommer att omfatta skolan, föräldrar, bostadsområden och näringslivet.
Efter att vår gymnasieskola haft studiebesök av Max L Vosskuhler, executive Director Peaceful Resources
Center, Arizona tändes intresse för att bli en Safe School.
För att få ett bra underlag för handlingsplanen hölls i augusti ett rådslag med brett deltagande.
Förutom den långsiktiga planen tas en årlig verksamhetsplan för säker och trygg kommun fram varje år.
Tidigare långsiktiga program som integrerats i ordinarie verksamhet är bland annat hjälm 5:an, checklistor på
barnavårdcentralen, säkerhetsronder på lekplatser, registrering av tillbud och olycksfall inom kommunens
äldreboende, utbildning för skolskjutschaufförer och personal inom socialförvaltningen och risklinjen.
Recept på rabatterade cykelhjälmar till alla 1 och 3-åringar samt utlåning av bilbarnstolar till alla nyfödda
startade i Falköping 1982.
I övrigt refererar vi gärna till de olika avhandlingar som genomförts bland annat av Medicine Doktor Robert
Ekman.
Program som riktas mot högriskgrupper och – miljöer samt program som främjar
säkerhet för utsatta grupper
Det långsiktiga program som tas fram under 2003 omfattar båda könen, alla åldrar, miljöer och situationer och ha
en inriktning på ökad jämlikhet i hälsa.
Arbetsgrupperna kommer att med hjälp av styrgruppen arbeta med högriskgrupper inom respektive
arbetsområde.
Exempel på program som riktas mot högriskgrupper och utsatta grupper är det olycksförebyggande arbetet för
äldre, Från riskzon till friskzon (Ett tryggt Stenstorp).
Program som dokumenterar skadornas frekvens och orsak
Dokumentation och kartläggning är nödvändigt om det förebyggande arbetet skall lyckas. Detta för att rätt
metoder och strategier skall kunna utvecklas och insatserna riktas mot de grupper, miljöer och situationer som är
de mest utsatta.
Under en lång tid har skador och läkarbesök på grund av olycksfall registrerats i Falköping. Från 1978 till 1989
deltog kommunen i ett projekt tillsammans med Lidköping. Mellan 1992 och 1997 hade Falköping en egen
6

skaderegistrering i samarbete med Kärnsjukhuset i Skövde. Åtskilliga vetenskapliga studier har utförts med
dessa skaderegistreringar som grund och 6 vetenskapliga doktorsavhandlingar har sitt ursprung från dessa.
Samtliga dessa studier har skett med Karolinska institutets socialmedicin som bas.
Sedan 1998 sker registrering av skador vid läkar- och tandläkarbesök , på jourcentraler, vårdcentraler, sjukhus
och tandvårdskliniker i Skaraborg.
Statistiken förmedlas till olycksfallsgruppen till berörda förvaltningar och arbetsgrupper.
Förfaringssätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av
förändringar.
Uppföljning av det arbete som sker inom Safe Community dokumenteras i verksamhetsberättelsen. Det arbete
som sker i ordinarie verksamhet följs upp av respektive utförare. Resultat av uppföljning och utvärdering är
nödvändiga för att kunna ta fram årliga och långsiktiga verksamhetsplaner.
Vart fjärde år sammanställs en folkhälsoprofil som beskriver hälsan hos invånarna i kommunen.
Forskningsstation Mösseberg har varit och kommer att vara en bra samarbetspartner vid uppföljning och
utvärdering av metoder och mål.
(2002 genomförde Forskningsstation Mösseberg bland annat en Hälso- och drogvaneundersökning i sex
kommuner i Skaraborg, däribland Falköping).
Sedan återstarten av Falköpings skadeförebyggande program 1992 har ett antal forskningsstudier, publicerade i
internationella vetenskapliga tidskrifter, liksom årliga hälsopolitiska program, rapporter och sammanställningar
presenterats för politiker och praktiker samt forskarsamhället. Flera nationella och internationella seminarier och
konferenser om kommunbaserat säkerhetsarbete har genomförts. Flera av Falköpingsprogrammets komponenter
har vidareutvecklats till att omfatta hela Skaraborgs ”gamla” län. Litteraturen innefattar även fem akademiska
avhandlingar gällande folkhälsoarbetet och dess skadeförebyggande program i Falköping, från Karolinsk
Institutets folkhälsovetenskapliga institution och dess socialmedicinska avdelning (1-22).
Referenser
1. Jacobsson B. Accidents among children and teenagers in a Swedish rural
municipality. Thesis. Karolinska Institute, Department of Social
Medicine. Sundbyberg 1986.
2 Schelp L. Community intervention and accidents. Epidemiology as a basis for
evaluation of a community intervention program on accidents. Thesis. Karolinska
Institute, Department of Social Medicine.
Sundbyberg 1987.
3 Jansson B. Agriculture and injuries. A system for injury surveillance in Swedish
emergency care as a basis of injury control. Thesis. Karolinska Institute,
Department of Social Medicine. Sundbyberg 1988.
4 de Loës M. Risk exposure and incidence rates of acute injuries from sports and
physical exercise in a total population. Thesis. Karolinska Institute,
Department of Social Medicine. Sundbyberg and Stockholm 1989.
5 Ekman R. Injuries in Skaraborg County, Sweden. Surveillance, analysis and
evaluation of community intervention at municipal and county level.
Karolinska Institutet, Department of Public Health Sciences, Division
of Social Medicine. Sundbyberg 1996.
5 a Welander G. Epidemiology and prevention of bicyclerelated injuries. Thesis. Karolinska instititet
Department of Public Health Sciences, Division of social medicine. Stockholm 2001
6 Svanström L, Ekman R, Schelp L, Lindström Å (1995) The Lidköping accident
prevention programme – a community approach to preventing childhood injuries in
Sweden. Injury Prevention 1:169-172.
7

7. Ekman R, Schelp L, Welander G, Svanström L (1997) Can a combination of local,
regional and national information substantially increase bicycle-helmet wearing and
reduce injuries? Experiences from Sweden. Accident Analysis and Prevention
29;3:321-328.
8 Ekman R, Welander G, Svanström L, Schelp L. 2001. Long-term effects of legislation
and local promotion of child-restraint use in motor vehicles in Sweden. Accident
Analysis and Prevention 33;793-797.
9. Ekman R, Engström K, Welander G, Laflamme L. Geographic differences in traffic-
injury risks: A study conducted in a Swedish Municipality. Journal of Traffic
Medicine Vol. 28 (2000) 62-66.
10 Engström K, Ekman R, Welander G, Laflamme L. Area-based differences in injury
risks in a small Swedish municipality - Geographical and social differences. Injury
Control and Safety Promotion, 1: 2002.
11. Welander G, Svanström L, Ekman R. 2000. Safety Promotion. An
Introduction. Karolinska Institutet, Dept. of Public Health Sciences, Div. of Social
Medicine, Stockholm. Kristianstad Boktryckeri AB.
12. Att förebygga olycksfall, Erfarenheter från Skaraborgs län. Spri-rapport 250, 1989.
G Persson, L Berg, L Schelp, B Jacobsson, B Jansson, M de Loes, R. Ekman, M
Ader.
13. Falköping, En säker och trygg kommun. Handlingsprogram 1992-2010 för ökad
säkerhet i alla åldrar, miljöer och situationer. Rapport 30. Landstingets
samhällsmedicin. Falköping 1992. R Ekman, A Holmberg, S Tegnhammar Holm.
14 Nyckeln till ett säkrare och tryggare Skaraborg. Länsolycksfallsprogram 1992- 2010.
Rapport 31. Landstingets samhällsmedicin 1992. M Ader, R Ekman, Å Lindström.
15. Det lönar sig att förebygga olycksfall! 15 års erfarenhet av folkhälsoarbete i
Falköping. Rapport från utbildningsseminarium i Falköping 11-12 januari 1994.
Rapport 34. Folkhälsoinstitutet, Landstingets Folkhälsoenhet och Falköping - En
Säker och trygg kommun. Falköping, maj 1994. R Ekman, G Welander.
16. Det lönar sig att förebygga olycksfall! Säkerhet och trygghet genom Kunskap -
Delaktighet - Medansvar! Rapport och sammanfattning från tre
utbildningsseminarier i Falköping 1994-1995. Rapport 39. Tillägg och synpunkter till
rapport 34, Folkhälsoenheten, Landstinget Skaraborg. Falköping, juni 1995.
R Ekman, G Welander.
17. Ekman R, Holmberg A, Tegnhammar Holm. Reserapport från The Second
International Safe Communities Conference, Glasgow, Scottland, 7-9 september 1992.
18. Ekman R, Holmberg A, Rohdin L, Welander G. Reserapport från USA-besök 10-25
maj 993. Navajo Nation, Indian Health Service, 11-14 maj; Johnston County,
Durham County, Orange County, Greenville County, North Carolina, 16-19 maj; The
Second World Conference on Injury Control, Atlanta, Georgia, USA, 19-24 maj
1993.
19 Ekman R m.fl. Reserapport från USA 6-31 maj 1993. The Second World Conference
on Injury Control, Atlanta, Georgia, USA, 20-23 maj 1993. Studiebesök i USA,
under perioden 6-31 maj 1993. Karolinska Institutet, Institutionen för Internationell
hälsa och socialmedicin. Rapport 291. Sundbyberg 1993.
20 Ekman R, Elinderson L, Gustavsson K, Holmberg A, Lindblad N-O, Svensson E.
8

Reserapport från Kanada, 3-10 juni 1995 från ” The Forth International Conference
on Safe Communities” Fort McMurray, Alberta.
21. Ekman R. Reserapport från The Sixth International Conference on Safe
Communities 15-19 oktober 1997, Johannesburg, Sydafrika.
22. Ekman R, Welander G, Holmberg A, Johansson C. Ökat intresse i världen för
skadeförebyggande arbete. Rapport från Sjunde internationella konferensen om Säkra och Trygga
Kommuner, Rotterdam, WHO:s Internationella Hjälmkonferens & Fjärde Världskonferensen om
skadeprevention och säkerhetsfrämjande arbete, Amsterdam, Holland, 13-20 maj 1998.
Fortgående deltagande i nationella och internationella ”Safe Community” nätverk
Falköping deltar i Aktionsgruppen för En säker och trygg kommun och Aktionsgruppen för En säker och trygg
kommun i Västra Götaland.
Under årens lopp har Falköping tagit emot många studiebesök. Både från Sverige och från andra länder såsom
Australien, Ungern, Iran, Irland, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien och USA.
Falköping har också deltagit i ett antal Safe Communities konferenser ibland annat Skottland, Norge och
Canada.
Kommunen var också år 1991värd för den första internationella konferensen för Safe Communities . Under år
2001 i samband med Falköpings 10-årsjubileum som Säker och Trygg kommun var Falköping värd för en
konferens om barn och ungdomars trygghet
Falköping genomförde 2002 tillsammans med övriga sex säkra och trygga kommuner i Västra Götaland och
Västra Götalandsregionen ett reseseminarium med respektive vänorter i Estland, Lettland, Litauen och Finland.
Samtliga deltagare och deras tolkar bodde i Lidköping under reseseminariet 28/9-4/10 2002.
Reseseminariets syfte var att starta upp ett samarbete angående En säker och trygg kommun med respektive
vänorter.
Ett dokument för fortsatt arbete är upprättat mellan Falköpings vänort Sigulda, Lettland. Arbetet skall påbörjas
under 2003.
Under år 2003 har Falköping haft besök från Tucson, USA. Besökaren var intresserad av hur Falköping arbetar
med att förebygga mobbing och konflikthantering i skolan.
9