28.08.2013 Views

pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Regelbunden tillsyn i<br />

Falköpings kommun<br />

Beslut och rapporter<br />

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:416


Innehåll<br />

Kommunbeslut<br />

Verksamhetsrapporter<br />

Förskoleverksamhet<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Obligatoriska särskoleverksamheten<br />

Vuxenutbildning<br />

Skolrapporter<br />

Centralskolan<br />

Dotorpsskolan<br />

Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan<br />

Gustaf Dalénskolan och Stenstorpsskolan<br />

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan<br />

Kyrkerörsskolan<br />

Mössebergsskolan<br />

Odensbergsskolan och Floby skola<br />

Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola<br />

Vindängens skola<br />

Åttagårdsskolan<br />

Ållebergsgymnasiet


Falköpings kommun<br />

S:t Sigfridsgatan 9<br />

521 81 Falköping<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>, Kungsgatan 20, 411 19 Göteborg<br />

Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04<br />

www.skolinspektionen.se<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

1 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten,<br />

skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas<br />

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009.<br />

Vid den regelbundna tillsynen tar <strong>Skolinspektionen</strong> ställning till i vad mån verksamheten<br />

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de<br />

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna<br />

ställer på verksamheten.<br />

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,<br />

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att<br />

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande<br />

information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur<br />

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts.<br />

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna<br />

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels<br />

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna<br />

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas<br />

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falköpings kommun genomfördes intervjuer<br />

med representanter för Barn- och utbildningsnämnden samt skolchef och andra<br />

centrala tjänstemän samt med Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltningschef.<br />

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen<br />

har besökts, men inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har<br />

intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal.<br />

Vidare har intervjuer genomförts med chefer och representanter för föräldrar och<br />

personal i förskoleverksamheten samt chefer och representanter för elever och personal<br />

i skolbarnsomsorgen.


Beslut<br />

2009-06-16<br />

2 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter<br />

på sakuppgifter i beslutet.<br />

Verksamhetens omfattning och<br />

organisation vid den regelbundna tillsynen<br />

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande<br />

Förskoleverksamhet 1 434<br />

Skolbarnsomsorg 951<br />

Förskoleklass 344<br />

Grundskola 3 163<br />

Obligatorisk särskola 57<br />

Gymnasieskola 1 196<br />

Gymnasiesärskola 33<br />

Kommunal vuxenutbildning 674<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 17<br />

Svenskundervisning för invandrare 117<br />

Källa: Falköpings kommun våren 2009<br />

Falköpings kommun ligger i Västra Götalands län och klassificeras av Sveriges kommuner<br />

och landsting som en övrig kommun, över 25 000 invånare. Kommunen är till<br />

ytan den största kommunen i regionen och folkmängden uppgick i slutet av 2008 till<br />

31 349 personer enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).<br />

Utbildningsväsendet i Falköpings kommun är indelat i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden<br />

är styrelse för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass,<br />

grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kompetens-<br />

och arbetslivsnämnden är styrelse för vuxenutbildningen.<br />

Barn- och utbildningsnämnden leder verksamheten genom en förvaltning som leds av<br />

en skolchef. Verksamheten är indelad i 11 enheter, som omfattar förskola samt förskoleklass,<br />

skolbarnsomsorg och grundskola för årskurserna 1–9 eller 10 (särskola). Vid<br />

varje enhet arbetar ett ledningsteam bestående av rektor och biträdande rektor.<br />

Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Av kommunens<br />

samtliga barn i åldrarna 1-5 år är 79 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Sammanlagt<br />

finns 21 kommunala förskolor och ett familjedaghem. I kommunen finns också 10<br />

enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar över och som inte omfattas av<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s regelbundna tillsyn.


Beslut<br />

2009-06-16<br />

3 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

I Falköpings kommun finns 18 grundskolor. Därutöver finns tre särskilda undervisningsgrupper<br />

Lilla Fredriksberg, Kompassen och Studiegården som är kommunövergripande,<br />

där eleverna har klasstillhörighet i någon av grundskolorna.<br />

Förskoleklass och fritidshem är integrerade i grundskolans verksamhet och finns i anslutning<br />

till skolorna. 71 procent av barnen i åldrarna 6-9 år är inskrivna i fritidshem,<br />

medan motsvarande siffra för barn i åldern 10-12 år är 11 procent.<br />

Inom den obligatoriska särskolan finns klasser lokaliserade till tre av de kommunala<br />

grundskolorna som är Vindängens skola, Mössebergsskolan och Kyrkerörsskolan. Det<br />

förekommer också att elever som är mottagna i särskolan är integrerade i grundskoleklasser<br />

på andra skolor i kommunen. Ansvarig rektor för särskolans elever är rektor<br />

vid den skola där eleven går, med undantag av träningsskolans elever som har en egen<br />

rektor.<br />

I kommunen finns en fristående grundskola, Vårkullens skolveckohem. Huvudmannen<br />

för denna skola erhåller egen rapport och tillsynen av densamma ingår inte i denna<br />

rapport.<br />

I Falköpings kommun finns en extra stödresurs, Specialpedagogiskt centrum (SPC).<br />

SPC leds av en samordnare som tillika är rektor för träningsskolan och de kommunövergripande<br />

särskilda undervisningsgrupperna. Samordnaren är dock inte rektor för<br />

de elever som är placerade i de särskilda undervisningsgrupperna, eftersom eleverna är<br />

klassplacerade i någon av kommunens grundskolor.<br />

Ållebergsgymnasiet är Falköpings enda kommunala gymnasieskola. Skolan erbjuder 13<br />

nationella program, individuella programmet, samt det specialutformade programmet<br />

Företagarprogrammet, närliggande det samhällsvetenskapliga programmet. Inom ramen<br />

för Industriprogrammet finns också inriktningen Träförädlare vilken erbjuds som<br />

lärlingsutbildning. I kommunen finns också Volleybollgymnasiet med riksintag.<br />

Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program:<br />

verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets<br />

individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande<br />

kommuner.<br />

Kompetens- och arbetslivsnämnden leder verksamheten genom en förvaltningschef.<br />

Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för vuxenutbildning och övriga<br />

utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser och integration<br />

där sfi ingår. Vuxenutbildningen utgör en del av verksamheten vid kommunens Lärcenter.<br />

Vuxenutbildningen erbjuder svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande<br />

och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning samt vuxenutbildning<br />

för utvecklingsstörda, särvux. Lärcenter erbjuder dessutom uppdragsutbildning,<br />

kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsenhet samt universitets- och högskoleutbildning.


Helhetsbedömning<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

4 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Kommunens verksamheter har i huvudsak en inriktning som överensstämmer med<br />

den som läroplanerna pekar ut.<br />

Eleverna i kommunens grundskolor når enligt nationell statistik resultat som är något<br />

lägre än genomsnittet i riket. Variationen i resultat är dock stor mellan skolorna. Andelen<br />

elever som når målen för samtliga ämnen i årskurs 9 varierar i kommunens skolor<br />

från 65 till 96 procent år 2008. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen<br />

på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta<br />

åtgärder för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar att detta brister på flera nivåer i<br />

kommunen. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av<br />

lärarna, men utifrån denna utförs i samtliga skolformer sällan någon analys så att undervisningsmål<br />

och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall<br />

en analys av de resultat som redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Analysen är en<br />

förutsättning för varje skolas kvalitetsarbete och en central del av rektorns ansvarsområde.<br />

Inom vuxenutbildningen används inte tillgänglig statstik för att identifiera de faktorer<br />

som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande och aktuell<br />

kvalitetsredovisning saknas.<br />

För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna<br />

till målen för lärandet. En annan viktig förutsättning för att öka skolornas måluppfyllelse<br />

är att utveckla och öka elevernas inflytande. I skollagen och läroplanerna formuleras<br />

elevernas rätt till inflytande. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet<br />

m.m., Lpo 94 ska eleverna kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar,<br />

men skolan ska också sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära och<br />

att eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära. Tillsynen visar att eleverna i kommunens<br />

grundskolor sällan ges ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer vilket också<br />

gör det svårt för eleverna att själva ta ansvar för sina studier. Det är angeläget att olika<br />

arbetssätt och arbetsformer i skolan blir föremål för en ständigt pågående pedagogisk<br />

diskussion som utgår från elevernas och skolans måluppfyllelse. Elevernas möjligheter<br />

till inflytande behöver även förbättras inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.<br />

Rektorn har ett särskilt ansvar för detta.<br />

Av delmålen i Barn- och utbildningsnämndens måldokument framgår, ” att verksamheterna<br />

ska arbeta med helhetssyn för barn från 1 till 19 år och skapa förutsättningar<br />

för progression i lärandet, genom samarbete inom och mellan enheter med eleven i<br />

centrum”. <strong>Skolinspektionen</strong> finner det anmärkningsvärt att lärare i skolor för årskurserna<br />

1–5 inte på ett systematiskt sätt har kännedom om resultaten vid betygssättningen<br />

i årskurs 8 och 9 samt nationella ämnesprov i årskurs 9. Dessa avstämningspunkter<br />

borde användas som ett av flera verktyg för att utvärdera den undervisning eleverna<br />

erbjuds, som ett instrument i utvecklingen av det pedagogiska arbetet genom samtliga


Beslut<br />

2009-06-16<br />

5 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

årskurser i grundskolan. Tillsynen visar att erfarenhets- och kunskapsutbytet såväl<br />

inom grundskolans olika årskurser samt mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan<br />

behöver förbättras i syfte att eleverna ska få en bättre kontinuitet i sitt lärande<br />

och i sin utveckling.<br />

Alla jämförelser och analyser av kunskapsresultat inom kommunen, kommungruppen<br />

och riket bygger på att bedömningar och betyg är likvärdiga. Den regelbundna tillsynen<br />

visar att det inom varje skola förs bedömningsdiskussioner mellan lärare. Lärarna<br />

vid de betygssättande skolorna samverkar dock i liten omfattning mellan skolorna.<br />

Centralt i kommunen har betygsdiskussioner initierats. Mellan skolor för elever i årskurserna<br />

1–5 förs inga systematiska diskussioner om hur elevernas kunskapsresultat<br />

bedöms i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Inte heller genomförs mellan skolorna<br />

någon kvalitetssäkring av de bedömningar av nationella ämnesprov i årskurs 5 som<br />

lärarna gör. Tillsynen visar att kommunen bör ge skolorna ytterligare stöd i arbetet<br />

med att kvalitetssäkra betyg och bedömningar. I kommunen används lokala tolkningar<br />

av betygskriterier som i vissa fall inte har stöd i nationella kriterier, varför tillsynen<br />

visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplan och<br />

kursplaner.<br />

Skollagen föreskriver utbildningens omfattning i grundskolan genom en nationell timplan.<br />

Kommunen fördelar undervisningen i de olika ämnena mellan årskurserna.<br />

I Falköpings kommun skiljer sig timplanen mellan enheterna, vilket exempelvis får<br />

konsekvenser för elever placerade i kommunens särskilda undervisningsgrupper. Vid<br />

kontroll av elevernas scheman konstaterar <strong>Skolinspektionen</strong> att avsatt tid för respektive<br />

ämne inte alltid är i överensstämmelse med fördelning enligt timplan, samt att någon<br />

elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen föreskriver. Tillsynen visar att<br />

kommunen inte kan försäkra att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden.<br />

I det statliga uppdraget för utbildningsväsendet ingår att verka för att barn, elever och<br />

vuxenstuderande utvecklar de normer och värden som är grunden för ett demokratiskt<br />

samhälle. Inom detta område har kommunen ett särskilt ansvar för att det finns planer<br />

för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna samt att det sker en kontinuerlig<br />

utvärdering av detta. En del i detta arbete är att barn, elever och vuxenstuderande ska<br />

behandlas med respekt och inte utsättas för diskriminering eller andra former av<br />

kränkningar. Tillsynen visar att de flesta verksamheter bedriver ett målmedvetet arbete<br />

med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Trots detta förekommer<br />

kränkningar vilket inte är acceptabelt. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter<br />

bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling.<br />

Det finns brister i alla verksamheters planer mot kränkande behandling.<br />

Tillsynen visar att skolorna i flera fall leds av rektorer och biträdande rektorer. Delar i<br />

rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av<br />

en biträdande rektor. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor.<br />

Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom<br />

olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de<br />

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna. Flera av de områden som


Beslut<br />

2009-06-16<br />

6 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

behöver åtgärdas i skolor och verksamheter i Falköpings kommun ingår i rektors ansvar.<br />

Kommunen måste förvissa sig om att rektorerna vidtar åtgärder mot konstaterade<br />

brister och utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen samt att förutsättningar<br />

ges för att vidta erforderliga åtgärder.<br />

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta<br />

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter<br />

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för<br />

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 16 september<br />

2009 ska Falköpings kommun redovisa till <strong>Skolinspektionen</strong>, avdelningen i Göteborg<br />

vilka åtgärder som vidtagits.


Bedömningar<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

7 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper, utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och<br />

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.<br />

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Förskola och skolbarnsomsorg<br />

I förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det inte enskilda barns prestationer<br />

som ska bedömas. I de verksamheterna bedöms resultat utifrån hur väl verksamheterna<br />

lever upp till styrdokumentens krav vad gäller att ge barnen förutsättningar för en<br />

utveckling i riktning mot målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det i förskolorna bedrivs en verksamhet som ger barnen<br />

förutsättningar för utveckling och lärande. Arbetet för att medverka till att barn med<br />

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål måste dock förbättras.<br />

Även fritidshemmen har en verksamhet som i allt väsentligt ger barnen möjligheter<br />

till utveckling och lärande. Vid skolbesök säger en majoritet av barnen att de har<br />

roligt och känner sig trygga på sina fritidshem. Det finns dock anledning för kommunen<br />

att utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om<br />

insatserna fungerar i skolbarnsomsorgens verksamhet.<br />

Grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning<br />

Utbildningen i grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan<br />

ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som eleverna behöver<br />

för att vara väl förberedda för fortsatta studier eller arbete samt delta i samhällslivet.<br />

I läroplaner, gymnasieskolans programmål och kursplaner finns närmare angivet<br />

vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat.


Beslut<br />

2009-06-16<br />

8 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Verksamhetsbesök och intervjuer i såväl grund- som gymnasiesärskolan visar att undervisningen<br />

i stor utsträckning är individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen<br />

tar delvis tillvara elevernas önskemål men inslaget av alltför stor betoning av<br />

omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att ta ansvar.<br />

I kommunens kvalitetsredovisning redovisas en samlad bild av elevernas resultat i<br />

relation till mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 samt resultat vid nationella ämnesprov.<br />

Falköpings elever i årskurs 5 når jämförelsevis bättre resultat i de nationella<br />

ämnesproven i svenska och matematik men sämre i engelska än Skolverkets jämförelseskolor.<br />

Störst skillnad mellan könen framträder i ämnet svenska där flickorna i betydligt<br />

högre grad når kravnivån. Från och med läsåret 2007/08 gör skolorna en uppföljning<br />

av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Skolorna redovisar dock ingen analys av<br />

resultaten i sina kvalitetsredovisningar. Vid analys på kommunnivå framkommer att<br />

måluppfyllelsen är lägst i engelska, matematik och svenska och att eleverna når bäst<br />

resultat i bild, hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd och teknik.<br />

Kunskapsresultaten år 2008 i form av betyg för kommunens elever i grundskolan ligger<br />

något under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Kunskapsresultaten<br />

ligger vid samtliga skolor, utom Kyrkerörsskolan och Vartoftaskolan, under snittet för<br />

riket. Statistik för år 2004-2007 visar dock att grundskoleelevernas kunskapsresultat<br />

avseende genomsnittligt meritvärde har legat något över snittet för riket under perioden.<br />

När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och andel behöriga till gymnasieskolans<br />

nationella program är resultaten i nivå med genomsnittet för riket år 2008.<br />

En analys av de enskilda skolornas resultat visar variation i resultatnivåerna mellan<br />

kommunens sju betygssättande skolor. Denna variation har inte minskat under den<br />

senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som variationen mellan skolorna är<br />

kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt,<br />

enligt kommunens tjänstemän. Differenser i kunskapsresultat visar att flickorna<br />

når bättre resultat än pojkarna. Falköpings kommun skiljer sig i detta fall inte från<br />

rikets genomsnitt, men <strong>Skolinspektionen</strong> vill peka på vikten av att kommunen analyserar<br />

orsakerna till dessa skillnader och arbetar för att förändra undervisningen så att<br />

både pojkar och flickor ges förutsättningar att öka sin måluppfyllelse.<br />

Det genomsnittliga betygsvärdet vid gymnasieskolan är i nivå med riket och kommungruppen<br />

år 2008. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitets-<br />

och högskolestudier är något lägre än i kommungruppen och i riket. Detsamma<br />

gäller andelen som fullföljer utbildningen inom fyra år.<br />

Inom vuxenutbildningen visar tillgänglig statistik att andelen studerande som slutför<br />

kurser på grundläggande och gymnasial nivå konsekvent är något lägre eller lika stort i<br />

Falköpings kommun som i andra jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i svenska<br />

för invandrare (sfi) motsvarar i stort både riket som helhet och kommungruppens<br />

resultat.


Beslut<br />

2009-06-16<br />

9 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunens grundskolor inte genomför en systematisk<br />

analys av elevernas kunskapsresultat. Kommunen behöver vidta åtgärder så att alla<br />

elever ges förutsättningar för att öka sin måluppfyllelse. Kommunens gymnasie- och<br />

vuxenutbildning arbetar heller inte i tillräcklig utsträckning för en ökad måluppfyllelse.<br />

Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som ej<br />

nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Falköpings kommun 1 Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 2<br />

Kommungrupp<br />

3<br />

Riket 4<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

210,3 208,5 208,6 212,0 203,6 203,1 204,3 209,3<br />

19 21 22 19 23 23 24 23<br />

90 90 91 92 90 90 89 89<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Falköpings kommun 5 Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 6<br />

Kommungrupp<br />

7<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

10 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Riket 8<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Engelska . 93 93 96 93 93 . 96<br />

Matematik 89 86 85 86 85 85 . 83<br />

Svenska . 94 96 97 96 96 . 97<br />

Svenska som<br />

andraspråk<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

. 85 81 60 82 82 . 83<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen<br />

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår<br />

Genomsnittlig<br />

betygspoäng<br />

Andel (%) med<br />

grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och<br />

högskolestudier<br />

Andel (%) som<br />

fullföljde utbild-<br />

ningen inom fyra<br />

år 13<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Falköpings kommun 9 Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 10<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

11 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Kommungrupp<br />

11<br />

Riket 12<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

14,3 14,3 14,7 14,4 13,9 13,9 13,8 14,0<br />

92 90 92 91 85 85 90 89<br />

72 76 74 68 71 71 76 76<br />

1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande.<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

9 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen<br />

10 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

13 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs<br />

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trend-<br />

brott.


2 Normer och värden<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

12 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge<br />

eleverna en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten inom skolan främja aktning för<br />

varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska<br />

den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka<br />

alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.<br />

Vid den regelbundna tillsynen av kommunens grundskolor framkommer att det<br />

finns elever som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är<br />

kända av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår. Kommunen uttrycker<br />

att det finns mycket att arbeta med eftersom det ser olika ut när det gäller<br />

kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen bedriver dock ett<br />

övergripande arbete för att motverka diskriminering genom utbildning, stödverksamhet<br />

via genuspedagoger och genom implementering av likabehandlingsplanen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning stödjer<br />

de skolor där problem finns.<br />

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett<br />

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Motivering<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

13 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Enligt 14 a kap. 6 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för<br />

varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande<br />

behandling av barn och elever. Vidare ska enligt 14 a kap. 7 § huvudmannen<br />

se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och<br />

elever utsätts för kränkande behandling.<br />

Vid flertalet skolor och verksamheter i Falköpings kommun bedrivs ett målmedvetet<br />

och systematiskt arbete för att motverka att barn och elever utsätts för<br />

kränkande behandling. Dock visar tillsynen att Gudhemsskolan måste stärka sitt<br />

målinriktade arbete mot kränkande behandling för att förebygga och förhindra<br />

att kränkningar förekommer. Samtliga intervjuade uppger att det finns fungerande<br />

system för hur skolorna ska agera då kränkningar uppstår. Dock brister<br />

det förebyggande arbetet för att förhindra och förebygga att kränkningar uppstår.<br />

Se vidare bedömningspunkt 2.1.3.<br />

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med<br />

författningarna i varje särskild verksamhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 6 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för<br />

varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande<br />

behandling av barn och elever. Enligt 8 § samma lag ska huvudmannen se<br />

till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs<br />

för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.<br />

Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att<br />

påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de<br />

planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.


Beslut<br />

2009-06-16<br />

14 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Samtliga verksamheter och skolor i Falköpings kommun har upprättat likabehandlingsplaner<br />

som innehåller en plan mot kränkande behandling. Planerna är<br />

i huvudsak kända bland de personal- och elevrepresentanter som intervjuas och<br />

upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever.<br />

Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förbyggande arbete mot<br />

kränkningar över längre tid. Planerna bygger oftast inte på en kartläggning av<br />

den enskilda verksamhetens behov. Beskrivna åtgärder är dessutom inte preciserade<br />

i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna åtgärderna<br />

har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av planer mot kränkande<br />

behandling har barnen och eleverna i verksamheterna medverkat i liten<br />

omfattning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att verksamheternas planer mot kränkande behandling<br />

inte uppfyller kraven i skollagen.<br />

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas<br />

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 2.1.3.<br />

Åtgärder behövs<br />

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete<br />

X<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande<br />

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare<br />

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.<br />

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal<br />

liksom hur kommunen följer bestämmelserna.


3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

15 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn,<br />

elever och studerande har rätt till.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga<br />

skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna<br />

i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.<br />

Garanterad undervisningstid<br />

Enligt 4 kap. 3 a § skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan<br />

(timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen.<br />

Enligt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid,<br />

den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas.<br />

De timplaner <strong>Skolinspektionen</strong> tar del av visar att det skiljer sig åt mellan kommunens<br />

enheter hur man fördelar tiden mellan ämnen. <strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar<br />

vidare att avsatt tid för respektive ämne inte alltid är i överensstämmelse<br />

med skolans fördelning enligt timplan och det finns elevgrupper som inte erbjuds<br />

det antal timmar som timplanen föreskriver.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte erbjuder eleverna den garanterade<br />

undervisningstiden i hela kommunen.<br />

Hem- och konsumentkunskap<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne.<br />

I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och<br />

det nionde skolåret.<br />

På ett flertal skolor i kommunen kan <strong>Skolinspektionen</strong> konstatera att hem- och<br />

konsumentkunskap för elever i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte i tillräcklig<br />

utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i ämnet före utgången av<br />

årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att några skolor inte bedriver undervisning i ämnet<br />

hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5.


Språkval<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

16 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar<br />

för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska,<br />

spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 § samma förordning ska som språkval för en<br />

elev i stället för språk enligt 17 § till exempel erbjudas svenska och/eller engelska<br />

för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och<br />

elevens vårdnadshavare önskar det.<br />

Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar<br />

med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor<br />

inför prov och liknande. Detta innebär att dessa elever inte har ett språkval,<br />

vilket de har rätt till. Enligt såväl elever som lärare förekommer det att eleverna<br />

inte erbjuds svenska eller engelska som språkval.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att språkval inte erbjuds enligt bestämmelserna.<br />

Elevens val<br />

Enligt 2 kap. 19 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar<br />

för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens<br />

kunskaper i ett eller flera ämnen.<br />

Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter<br />

om samtliga elever i Falköpings kommun erbjuds elevens val enligt bestämmelserna.<br />

Elev- och lärarintervjuer visar att elevens val inte tydligt erbjuds på några<br />

skolor. Få elever känner till syftet med elevens val. Den tydlighet kring elevens<br />

val som krävs för att eleverna ska veta när och i vilka ämnen elevens val erbjuds<br />

saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte följer förordningens krav gällande<br />

elevens val.<br />

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och<br />

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Styrelsen för utbildningen får enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen besluta<br />

om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen<br />

inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte<br />

tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma<br />

i gymnasieskolan på nationella, specialutformade och individuella program.


En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen<br />

som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt<br />

fastställd inriktning.<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

17 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan<br />

och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för<br />

lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier.<br />

Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för<br />

att eleven ska få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl<br />

godkänt.<br />

I samband med skolbesök har inspektörerna tagit del av kursplanerna för en<br />

mängd lokala kurser i gymnasieskolan. Bland dessa återfinns kurser där betygskriterier<br />

inte är formulerade för alla betygsteg. Det finns också lokala kurser vars<br />

innehåll behandlar mål som ska prägla all undervisning i enlighet med läroplanens<br />

intentioner. Vidare återfinns kurser vilka i praktiken inte är valbara för<br />

andra elever än de som deltar i elevfackligt arbete. Se vidare i inspektionsrapporten<br />

för Ållebergsgymnasiet i Falköpings kommun.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att det finns lokala kurser i gymnasiet som inte uppfyller<br />

författningarnas krav. Falköpings kommun måste göra en översyn av de<br />

lokala kursernas utformning.<br />

3.2 Resurser<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet,<br />

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för<br />

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

Vid organisering av undervisningen i några grundskolor ut<strong>nytt</strong>jas dock inte<br />

lärarnas ämneskompetens när de fördelas på klasser och undervisningsgrupper.<br />

Rektorerna har valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare i hög<br />

grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel


Beslut<br />

2009-06-16<br />

18 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande<br />

ämnen undervisar i matematik och naturorienterande ämnen. Detta trots att<br />

lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolorna. Skälen är enligt<br />

rektorerna dels traditionen dels att det är bra att eleverna har så få lärare som<br />

möjligt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att ett flertal skolor inte använder lärare som har en<br />

utbildning för den undervisning de bedriver, trots att förutsättningarna härför<br />

finns.<br />

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensut-<br />

veckling utifrån respektive verksamhets behov.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för<br />

eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel<br />

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta<br />

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också<br />

förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Av intervjuer med elever, lärare och rektorer vid Ållebergsgymnasiet framgår<br />

att eleverna åker på språkresor som de bekostar själva. Företrädare för skolan<br />

framhåller dock att de elever som inte följer med på resorna är kvar på skolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att gymnasieskolan inte är avgiftsfri för eleverna.


3.3 Styrning och ledning<br />

Bedömningspunkter<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

19 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter-<br />

na.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen<br />

i skolorna. Vissa delar i rektorsuppdraget fullgörs av grundskolans rektor medan<br />

andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att de biträdande rektorerna till viss del tar ansvar<br />

för de rektorsfunktioner som beskrivs i läroplanen.<br />

Detta är inte i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna, av vilka det<br />

framgår att det är skolans rektor som ska ha ansvaret. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer<br />

att kraven i författningarna inte uppfylls avseende grundskolornas rektorsorganisation.<br />

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna<br />

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Betyg<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 7 kap. 8 § grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter det att ett<br />

ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av de mål<br />

som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och de betygskriterier<br />

som har fastställs för ämnena och ämnesblocken. Av läroplanen för det<br />

obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, framgår bl.a.<br />

följande. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål<br />

som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för<br />

betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa<br />

betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Läraren ska bl.a. utifrån<br />

kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling.


Beslut<br />

2009-06-16<br />

20 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

I Falköpings kommun används lokala tolkningar av betygskriterier som i vissa<br />

fall inte har stöd i nationella kriterier eller är svåra att härleda till de nationella,<br />

varför tillsynen visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplan och kursplaner.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunens grundskolor inte följer nationella<br />

kriterier för betygssättning.<br />

Individuella utvecklingsplaner<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

I Falköpings kommun har en arbetsgrupp bestående av rektorer och tjänstemän<br />

utarbetat en modell för individuell utvecklingsplan (IUP) innehållande bland<br />

annat betygsliknande omdömen i fyra nivåer som tydligt knyter an till de nationella<br />

betygen. Samtliga rektorer i Falköpings kommun har enats om att använda<br />

modellen. Omdömen får vara betygsliknande om rektorn så beslutar. Betygsliknande<br />

omdömen skiljer sig dock från betyg på flera punkter. Bland annat är<br />

betyg en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett<br />

nationellt system. Betygssättning är också till sin karaktär summativ, d.v.s. en<br />

avslutad verksamhet som värderas i efterhand. Kommunen använder sig av en<br />

standardiserad modell som alltför tydligt knyter an till de nationella betygen och<br />

därför kan de betygsliknande omdömen jämställas med betyg.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunens modell för individuella utvecklingsplaner<br />

med skriftliga omdömen inte är förenlig med bestämmelserna.<br />

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser<br />

att vidta för att uppnå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar<br />

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Beslut<br />

2009-06-16<br />

21 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksam-<br />

het, skola och skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer<br />

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig<br />

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen<br />

av verksamheten. Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för<br />

utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser<br />

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund<br />

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas<br />

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att<br />

det sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella<br />

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver<br />

att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och


att nya metoder prövas och utvecklas.<br />

Beslut<br />

2009-06-16<br />

22 (22)<br />

Dnr: 43-2008:416<br />

Tillsynen visar att kvalitetsarbete pågår i kommunens samtliga verksamheter. På<br />

central nivå sker uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna. Kommuncentrala<br />

grupper analyserar resultaten för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Motsvarande systematiska kvalitetsarbete är inte synligt i skolornas kvalitetsredovisningar.<br />

Grundskolornas kvalitetsredovisningar saknar oftast analyser och<br />

föreslagna åtgärder. Kvalitetsarbetet tar inte i tillräcklig utsträckning sin utgångspunkt<br />

i elevernas kunskapsresultat och undervisningens effekt analyseras<br />

eller värderas inte.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte i tillräcklig omfattning stödjer det<br />

systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning-<br />

ens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Carina Abréu<br />

Avdelningschef<br />

Åtgärder behövs<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Undervisningsråd<br />

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Magnus Haglund,<br />

avdelningsjurist Malin Rothlin, jurist Alf Johansson samt undervisningsråd Roland<br />

Fallström.<br />

Bilagor<br />

Skol- och verksamhetsrapporter


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Förskoleverksamheten<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat förskoleverksamheten i Falköpings kommun under<br />

våren 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 31 mars 2009. I slutet<br />

av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

webbplats (http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut,<br />

dvs. senast den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om<br />

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig<br />

ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes<br />

intervjuer med representanter från kommunens samtliga förskolor och föräldrar<br />

med barn i verksamheten. Inspektörerna har inte genomfört några verksamhetsbesök.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamheten<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Förskoleverksamheten Antal barn<br />

Förskola i kommunal regi 1 428<br />

Förskola i enskild regi 297<br />

Familjedaghem 6<br />

Källa: Falköpings kommun 2009-04-01


2 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Förskoleverksamheten i Falköpings kommun ingår i Barn- och utbildningsnämndens<br />

ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i enheter där rektorn och en eller två<br />

biträdande rektorer ansvarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och<br />

grundskola inom ett geografiskt område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten<br />

innehas av rektorer eller biträdande rektorer.<br />

Enligt uppgifter från Falköpings kommun finns det 21 kommunala förskolor, 1 familjedaghem<br />

och 1 öppen förskola samt 10 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda förskolor<br />

omfattas inte av <strong>Skolinspektionen</strong>s regelbundna tillsyn.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (14)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är<br />

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder<br />

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll<br />

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar<br />

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens<br />

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den<br />

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten<br />

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till<br />

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan, varhelst den anordnas, arbeta för att nå<br />

de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. Detta innebär att<br />

verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser<br />

därför inte ska fördelas lika.<br />

Vid intervjuer med ledningspersonal och förskollärare framkommer att det vid<br />

samtliga förskolor pågår ett planeringsarbete, men att detta behöver utvecklas.<br />

Ledningspersonalen anser att förskolorna kan lösa detta genom att organisera<br />

verksamheten på ett mer flexibelt sätt. Samtliga är överens om att förskollärarna<br />

idag har lite tid för planeringsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningen anser<br />

X


4 (14)<br />

att förskolorna har goda rutiner för planeringsarbetet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Eftersom det finns olika syn på huruvida verksamheten i kommunens förskolor<br />

är målinriktad och planerad bedömer <strong>Skolinspektionen</strong> att Falköpings kommun<br />

inte kartlägger om förskolorna har tillräckliga förutsättningar att genomföra en<br />

god planering.<br />

1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och<br />

åsikter.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att<br />

påverka och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns<br />

goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor,<br />

förskoleklasser, skolor och fritidshem.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med<br />

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som<br />

det svenska språket.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål<br />

än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt<br />

modersmål.<br />

I Falköpings kommun finns förskolor som har goda förutsättningar att genomföra<br />

detta arbete med hög kvalitet, men det finns också förskolor som inte har<br />

motsvarande förutsättningar trots att behoven finns. Dessa förskolor har därför<br />

svårt att genomföra detta arbete.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Falköpings kommun inte säkerställt att samtliga<br />

förskolor där behov finns, har förutsättningar att medverka till att barn med<br />

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket<br />

och sitt modersmål.<br />

1.2 Individanpassning och särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

X<br />

5 (14)<br />

1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd<br />

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


6 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie<br />

verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Åtgärder behövs<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt<br />

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga<br />

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i<br />

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete<br />

för att ge barnen en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella<br />

könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan motverka traditionella könsmönster och<br />

könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva<br />

och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa<br />

könsroller.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enligt allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 29) är det viktigt att personalen<br />

aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska<br />

verksamheten och analyserar sina egna föreställningar om manligt och<br />

kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka<br />

jämställdhetsarbetet.<br />

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal sker ett förbättringsarbete<br />

avseende att motverka traditionella könsmönster. Vid samtliga förskolor finns<br />

exempelvis genuspedagoger. Vissa förskolor har kommit långt i detta arbete<br />

medan andra nyligen startat varvid ett fortsatt utvecklingsarbete krävs. Flera<br />

förskollärare säger att utvecklingsarbetet har bidragit till att förskolorna blivit<br />

medvetna om att utvecklingsbehovet är stort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> ser positivt på att kommunen startat detta utvecklingsarbete,<br />

men vill samtidigt peka på vikten av att utvecklingsarbetet fortsätter så att samtliga<br />

förskolor ser en utvecklingsprogression.<br />

7 (14)<br />

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet<br />

med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen<br />

gäller ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med<br />

planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet,<br />

uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling.<br />

Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska<br />

anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Enligt både intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor<br />

i Falköpings kommun aktuella planer mot kränkande behandling. Inspektö-<br />

X


8 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

rerna har tagit del av ett urval av dessa och konstaterar att planerna till stora<br />

delar uppfyller de krav som ställs, men de kan inte anses motsvara en sådan<br />

plan mot kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en<br />

specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning<br />

som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under<br />

det kommande året. Några förskolor har dock genomfört en kartläggning som<br />

redovisas i planen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Falköpings kommun måste säkerställa att samtliga<br />

likabehandlingsplaner inom förskoleverksamheten uppfyller de krav som<br />

ställs på sådana.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens<br />

ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas<br />

ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och<br />

utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten<br />

i förskoleverksamheten.<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet.<br />

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå<br />

Andel (%) årsarbetare<br />

med pedagogisk hög-<br />

skolexamen<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Falköpings kommun 1 Kommungrupp<br />

2<br />

Riket 3<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

75 74 73 71 71 56 52<br />

1 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi<br />

2 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga<br />

arbetet i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

9 (14)<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan).<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst<br />

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


10 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till<br />

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

3.4 Grupper<br />

X<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Se punkt 3.4.2 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning<br />

och storlek.<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar<br />

förskolegruppernas storlek/sammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en<br />

lämplig storlek och sammansättning. I Lpfö 98 anges att verksamheten inte kan<br />

utformas på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar<br />

och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska<br />

fördelas lika. I allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 14) anges dessutom att<br />

kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning<br />

har anpassats till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen<br />

bör följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt<br />

barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten<br />

att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.<br />

Bortsett från att barngrupper för barn i åldrarna 1-3 år är något mindre än barngrupper<br />

med barn i åldrarna 3-5 år menar de intervjuade förskollärarna och<br />

ledningspersonalen att kommunen inte genomför någon konsekvensutredning<br />

inför sammansättningen av en barngrupp. Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen<br />

genomförs konsekvensbeskrivningar inför beslut i nämnden. Konse-<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

kvensbeskrivningen görs som en del i budgetprocessen och synliggörs i förvaltningens<br />

verksamhetsplan.<br />

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal blir barngrupperna allt<br />

större eftersom kommunen inte har något tak för hur stora barngrupperna ska<br />

vara. Vissa barngrupper har 27-28 barn inskrivna, men trots detta fungerar det<br />

pedagogiska arbetet bra enligt förskollärarna. De menar att det hade fungerat<br />

ännu bättre om grupperna varit mindre. Enligt föräldrar innebär de stora barngrupperna<br />

att det blir svårt för personalen att se och ha en relation till varje barn.<br />

I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där<br />

barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär<br />

större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår<br />

från antalet inskrivna barn varje månad. Här viktas bidraget utifrån om barnet<br />

är på förskolan mer eller mindre än 21 timmar i veckan. Mindre än 21 timmar<br />

räknas barnets plats som en halv plats. Under tre veckor varje termin mäts barnens<br />

närvaro på förskolan och förvaltningen följer upp närvaron. Dessa mätningar<br />

visar att det är ytterst sällan samtliga barn är på plats samtidigt. Kommunen<br />

har ett långsiktigt mål att höja personaltätheten. Ett medvetet arbete<br />

pågår med utökning av antalet avdelningar i kommunen och årets resultat är<br />

något bättre än föregående år.<br />

Eftersom förskollärare och ledningspersonal inte känner till de konsekvensbeskrivningar<br />

som sker på förvaltnings/politiskt nivå bedömer <strong>Skolinspektionen</strong><br />

att Falköpings kommun bör se över detta arbete.<br />

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Se punkt 3.4.2 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning<br />

och storlek.<br />

X<br />

11 (14)


12 (14)<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska lokalerna vara ändamålsenliga. Enligt allmänna<br />

råden för kvalitet i förskolan (s. 20) bör kommunen se till att förskolans utemiljö<br />

och lokaler är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom att dessa är<br />

utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer<br />

både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser. Såväl inne- som<br />

utemiljö bör vara utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt<br />

över de barn de har ansvar för samt kontinuerligt följa upp och utvärdera om<br />

inne- och utemiljö är ändamålsenlig.<br />

Vid intervjuer framkommer att lokalerna är små i förhållande till det antal barn<br />

och vuxna som vistas i dem. Flera av de synpunkter personalen har rör den fysiska<br />

arbetsmiljön vilken <strong>Skolinspektionen</strong> inte tillser, men det finns även vissa<br />

synpunkter på ändamålsenligheten. Vid någon förskola i kommunen har man<br />

utvecklat sin utomhuspedagogik vilket lett till framgångar i det pedagogiska<br />

arbetet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Falköpings kommun bör kartlägga om lokalerna<br />

är ändamålsenliga.<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsar-<br />

bete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara<br />

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje kommunalt bedriven förskola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av<br />

verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja förskolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive förskolan avser<br />

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning ska barn och föräldrar ges möjlighet att<br />

delta i arbetet med kvalitetsredovisningen.<br />

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor i<br />

Falköpings kommun upprättat kvalitetsredovisningar. Dessa skrivs av personalen<br />

på förskolorna. Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar<br />

från olika delar av kommunen. I dessa redovisas verksamhetens<br />

måluppfyllelse och vilka åtgärder som förskolorna ämnar genomföra för ökad<br />

måluppfyllelse. Förutsättningarna för arbetet och arbetet i verksamheten redovisas<br />

marginellt. I den kommunövergripande kvalitetsredovisningen avseende år<br />

2007 redovisas förskoleverksamheten på ett ambitiöst sätt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna<br />

och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar<br />

och arbetet i verksamheten.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

X<br />

13 (14)


14 (14)<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Erik Bergeå<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>


Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Skolbarnsomsorgen<br />

Dnr 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och genomfört kommunövergripande<br />

intervjuer den 30-31 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut,<br />

dvs. senast den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om<br />

kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig<br />

ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom<br />

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem och med barn<br />

i verksamheten. Enstaka fritidshem har besökts under tillsynsperioden.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorgen<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Skolbarnsomsorgen Antal barn<br />

Fritidshem i kommunal regi 964<br />

Fritidshem i enskild regi (mätning nov 2008) 51<br />

Barn 6-12 år i familjedaghem 11<br />

Källa: Falköpings kommun


2 (11)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Falköpings kommun tillhandahåller skolbarnsomsorg i form av fritidshem i kommunal<br />

regi, i enskild regi och i familjedaghem för barn i åldrarna 6-12 år.<br />

Den kommunala förskole- och skolverksamheten i Falköpings kommun är organiserad<br />

i 11 enheter. Samtliga 16 skolor som undervisar barn/elever från 6-12 år har fritidshem<br />

integrerade i sin verksamhet under läsåret 2007/2008. Från och med läsåret 2008/2009<br />

övergår ett av kommunens mindre fritidshem till enskild regi. Sedan tidigare bedrivs<br />

fritidshemsverksamhet kombinerat på två av kommunens tio enskilda förskolor. Under<br />

2008 var 67 procent av barnen i åldrarna 6-9 år och 16 procent av barnen i åldrarna<br />

10-12 år inskrivna i skolbarnsomsorgen enligt mättillfället den 15 oktober.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (11)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder<br />

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen<br />

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen<br />

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt<br />

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens<br />

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emo-<br />

tionella utveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 2 a kap. 3 § första och tredje stycket i skollagen är skolbarnsomsorgens<br />

uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd<br />

i utvecklingen. Skolbarnsomsorgen ska utgå från varje barns behov.<br />

I samband med intervjuer säger fritidshemspersonal att de många gånger känner<br />

sig otillräckliga, då personaltäthet och gruppstorlekar till vissa delar begränsar<br />

möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens<br />

behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman<br />

grupper där hänsyn tas till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt<br />

stöd etc. Se bedömningspunkt 3.4.1.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka vikten av att utgå från varje barns behov vid planering<br />

av fritidshemmens verksamhet.


4 (11)<br />

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka<br />

och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och<br />

det finns goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarns-<br />

omsorgen i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar<br />

övergångar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möj-<br />

lighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verk-<br />

samheten i stort.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.2 Särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

5 (11)<br />

1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella<br />

behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 2 a kap. 3 § sista stycket skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller<br />

andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella<br />

behov kräver.<br />

I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 30) påpekas att kommunen bör utgå<br />

från synsättet att barns behov av särskilt stöd relateras till omgivningen och den<br />

miljö barnet vistas i, strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i<br />

den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta,<br />

fortlöpande utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga<br />

och om insatserna fungerar.<br />

Inspektionen visar att särskilt stöd till barn som behöver det framförallt är riktat<br />

till skolverksamheten. I samband med intervjuerna framkommer att personalen<br />

är insatt i barnens behov och att de har ett samarbete med skolan. Fritidshemspersonalen<br />

deltar vid behov i elevvårdskonferenser, har ett nära samarbete med<br />

lärarna och på flera fritidshem utvärderar de barnens utveckling. Det är emellertid<br />

inte självklart att fritidshemmen får hjälp med det stöd barnen behöver trots<br />

att en del barn behöver stöd i båda verksamheterna. Insatser av stöd består mest<br />

i att omfördela resurser eller anpassa arbetssätt. Intervjuade rektorer anser dock<br />

att fritidshemmens verksamhet har bättre förutsättningar att ta hand om barn i<br />

behov av särskilt stöd.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte i tillräcklig grad utvärderar om<br />

resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar.


6 (11)<br />

2 Normer och värden<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles<br />

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till<br />

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors<br />

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för<br />

att ge barnen en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga<br />

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka<br />

traditionella könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan<br />

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskrimine-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

ring. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

I Falköpings kommun är flertalet av fritidshemmens likabehandlingsplaner<br />

framtagna tillsammans med respektive skola. Planerna uppfyller till stora delar<br />

de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot<br />

kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en specifik<br />

redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som<br />

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det<br />

kommande året. Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha<br />

en egen plan mot kränkande behandling.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att samtliga fritidshem inte har årliga planer mot<br />

kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan enligt<br />

författningarna.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

7 (11)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning<br />

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.<br />

Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling<br />

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i<br />

skolbarnsomsorgen.


8 (11)<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller<br />

erfarenhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar<br />

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet<br />

i fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol-<br />

barnomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan)<br />

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av bar-<br />

nets eget behov.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

9 (11)<br />

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och stor-<br />

lek.<br />

Tabell 2: Antal barn per avdelning<br />

Antal inskrivna barn per<br />

avdelning<br />

Källa: Skolverket<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Falköpings kommun 1 Kommungrupp<br />

2<br />

Riket 3<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

30 33 35 35 37 33 34<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning<br />

och storlek.<br />

I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 17) påpekas att kommunen bör anpassa<br />

gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov<br />

och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i behov<br />

av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets<br />

sociala karaktär osv.<br />

Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten<br />

mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att<br />

gruppernas utveckling i Falköpings kommun följer samma mönster som i de<br />

flesta andra kommuner både inom kommungruppen och i riket.<br />

Personaltätheten var 22,4 inskrivna barn per årsarbetare i Falköpings kommun<br />

jämfört med 19,8 i kommungruppen och 19,5 i riket år 2007. Personaltätheten<br />

var således lägre i kommunen än i kommungruppen och i riket.<br />

I samband med intervjuer säger personalen att de många gånger känner sig<br />

otillräckliga, då personaltätheten och gruppstorlekarna till vissa delar begränsar<br />

möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens<br />

1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


10 (11)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman<br />

grupper som tar hänsyn till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt<br />

stöd etc. Intervjuade rektorer är medvetna om den låga personaltätheten och att<br />

grupperna är stora. De menar dock att personalen är duktig på att tänka kreativt<br />

med anpassning och att de inte oroas över att gruppstorlekarna ska äventyra<br />

kvaliteten i den pedagogiska verksamheten.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka vikten av att kommunen försäkrar sig om att<br />

gruppernas sammansättning och storlek samt personaltätheten anpassas till<br />

barnens behov och säkerhet.<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets<br />

gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitets-<br />

arbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar<br />

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Roland Fallström<br />

Lina Bennehult<br />

Åtgärder behövs<br />

11 (11)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn i den obligatoriska särskolan och<br />

gymnasiesärskolan<br />

Obligatoriska särskolan årskurserna 1–10<br />

Gymnasiesärskolan<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt särskolans verksamhet den 17<br />

februari, 3-6 mars samt 17 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit<br />

ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs.<br />

senast den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolorna, dels den information som samlats in under besöken. I den obligatoriska särskolan<br />

och gymnasiesärskolan intervjuades rektorer, lärare, annan personal och elever.<br />

Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.


2 (16)<br />

Tabell 1: Antal elever i särskolans verksamhet<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Särskolan Antal elever<br />

Obligatoriska särskolan, träningsskolan 13*<br />

Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 37**<br />

Elever som är mottagna i särskolan och får sin<br />

undervisning i grundskolan<br />

9<br />

Gymnasiesärskolan, nationella och specialutformade<br />

program<br />

0<br />

Gymnasiesärskolan, individuellt program 33***<br />

Källa: Falköpings kommun<br />

* varav 1 elev från Karlsborgs kommun och 1 elev från Göteborgs kommun<br />

** varav 8 elever i grupper för elever med funktionshindret autism<br />

*** varav 4 elever från Tidaholms kommun och 1 elev från Skövde kommun<br />

Den Obligatoriska särskolan i Falköpings kommun är lokaliserad till flera skolor.<br />

Grundsärskola finns vid Mössebergsskolan för årskurserna 1–6 och vid Kyrkerörsskolan<br />

för årskurserna 6–10. I kommunens övriga grundskolor finns elever som är mottagna<br />

i särskolan men integrerade i grundskolans verksamhet. För elever med funktionshindret<br />

autism finns vid Vindängens skola en särskolegrupp för årskurserna 1–6 och<br />

vid Ållebergsskolan för årskurserna 6–10.<br />

Träningsskola för elever med grav utvecklingsstörning finns vid Regnbågens skola i<br />

anslutning till Mössebergsskolan. Träningsskolan för årskurserna 1–10 är en heldagsverksamhet<br />

och omfattar skola samt fritidsverksamhet.<br />

Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program:<br />

verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets<br />

individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande<br />

kommuner.<br />

Särskoleverksamheten i Falköpings kommun samordnas av verksamhetsansvarig för<br />

Specialpedagogiskt Centrum som också är rektor för träningsskolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (16)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Kommentar och bedömning:<br />

I många avseenden svarar särskolans verksamheter i Falköpings kommun mot det<br />

nationella uppdragets krav. Den stora spännvidden mellan elevernas förutsättningar<br />

och behov medför att det är svårt att få en samlad bild på skolnivå av elevernas resultat<br />

i förhållande till de nationella kursplanernas mål. De elever <strong>Skolinspektionen</strong> samtalat<br />

med uttrycker dock att de lär sig mycket i skolan. Verksamheterna redovisar inte<br />

någon sammanställning av kunskapsresultat på verksamhetsnivå.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att särskolan inte gör någon systematisk uppföljning och<br />

utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen<br />

som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde<br />

skolåret eller för elever i gymnasiesärskolan.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden och kurser i<br />

förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X


4 (16)<br />

Motivering<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enligt 2 kap. 2 § särskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne i grundsärskolan<br />

och för varje ämnesområde i träningsskolan. I kursplanen anges de<br />

mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna i grundsärskolan<br />

ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret och de mål som eleverna i<br />

träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret.<br />

Enligt Lpo 94 avsnitt 2.7 ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling.<br />

Personal- och rektorsintervjuer visar att det i grundsärskolan inte görs någon<br />

tydlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande<br />

till de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde<br />

skolåret. Lärarna har en bild på individuell nivå av elevernas kunskapsresultat<br />

som i viss mån dokumenteras och delges elevernas vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att uppföljning av elevernas kunskapsresultat inte<br />

sker i samtliga ämnen inom grundsärskolan.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling och upprättar en individuell utvecklingsplan (obligatoriska sär-<br />

skolan) och informerar eleven fortlöpande om dennes skolsituation och kunskaps-<br />

utveckling med den individuella studieplanen som grund (gymnasiesärskolan).<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 1 § särskoleförordningen (ny lydelse från den 15 juli 2008) ska läraren<br />

fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång.<br />

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan<br />

stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering<br />

av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid<br />

utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig utvecklingsplan ge omdömen om<br />

elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får<br />

undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå<br />

målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och<br />

kursplanerna.<br />

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tar del av redovisar inte elevens<br />

kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning<br />

i. Matematik och svenska är vanligt förekommande, men även Oä (Ori-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

enteringsämnen) förekommer i individuella utvecklingsplaner daterade år 2008.<br />

Orienteringsämnen är en rest från tidigare läroplan (Lgr 80) och ska sedan införandet<br />

av Lpo 94 inte förekomma i skolans verksamhet. Av de individuella<br />

utvecklingsplaner inspektörerna tar del av framgår inte alltid att elevernas mål<br />

är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål,<br />

att eleven ska använda lektionerna till att jobba. Inspektörerna ser också mål<br />

som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuer och övriga<br />

samtal i samband med besök vid de olika verksamheterna framträder en osäkerhet<br />

när det gäller särskolans kursplaner. Någon lärare uttrycker att skillnaden<br />

mellan grundskolans och särskolans kursplanemål är obetydlig.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte är utformade<br />

i enlighet med förordningens krav.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterier.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt<br />

författningarnas krav.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § särskoleförordningen ska eleven efter avslutad skolgång få intyg<br />

om den utbildning eleven gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär<br />

det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet<br />

ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Enligt 3 § samma förordning ska<br />

betyg sättas om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär<br />

det.<br />

Vid någon verksamhet för grundsärskolans elever sätts inte betyg. Enligt intervjuade<br />

lärare har vårdnadshavare inte efterfrågat betyg, men de har heller inte<br />

informerats om möjligheten, enligt lärare. Det finns också exempel på lärare som<br />

5 (16)


6 (16)<br />

informerar föräldrar om att de kan begära betyg, men menar att föräldrarna<br />

ändå inte begärt detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elever och vårdnadshavare inte informerats angående<br />

betyg i tillräcklig utsträckning.<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Undervisningen strävar mot mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom<br />

gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program, även mot<br />

programmålen för utbildningen.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt Lpo 94 avsnitt 2 anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete.<br />

Enligt 2 kap. 2 § särskoleförordningen finns för varje ämne i grundsärskolan och<br />

för varje ämnesområde i träningsskolan en kursplan.<br />

I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna<br />

i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret<br />

och de mål som eleverna i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde<br />

skolåret.<br />

I grundsärskolan har detta ännu inte fått ett tydligt genomslag i undervisningen.<br />

Det framkommer i intervjuer med lärare att det råder en osäkerhet kring läroplanens<br />

och kursplanernas mål att sträva mot.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för grundsärskolans<br />

utbildning.<br />

1.4.2 Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den<br />

obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sin förmåga till individuell<br />

studieplanering i gymnasiesärskolan.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.3 Eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till<br />

att påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 6 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.<br />

Verksamhetsbesök och intervjuer visar att undervisningen i stor utsträckning är<br />

individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen är lyhörd för elevernas<br />

önskemål men inslaget av omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att<br />

ta ansvar. Enligt såväl lärare som rektorer är detta ett prioriterat arbete.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna i grundsärskolan inte ges möjlighet till<br />

inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs<br />

av skollagen och Lpo 94.<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt Lpo 94 avsnitt 2.2 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan<br />

till en god miljö för lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet<br />

för att nå utbildningsmålen.<br />

Av intervjuer framkommer att samverkan mellan särskola och grundskola är<br />

begränsad. Ett ökat samarbete är önskvärt enligt såväl rektorer som lärare och<br />

elever, dels för att stimulera och stödja särskoleelevernas utveckling och lärande<br />

men också för att skapa ökad trygghet genom tätare kontakter mellan eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att samverkan mellan skolformerna inte sker i tillräcklig<br />

omfattning.<br />

7 (16)


8 (16)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas alltid åtgärds-<br />

program som uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § särskoleförordningen och 8 kap. 1 a § gymnasiesärskoleförordningen<br />

ska rektorn se till, att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds.<br />

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett<br />

åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur<br />

de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och upprättas. Eleven och<br />

elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Intervjuer med personal samt dokumentstudier visar att behov av åtgärdsprogram<br />

inte utreds, att rutinerna när åtgärdsprogram ska upprättas inte är kända<br />

bland personalen samt att uppgifter om hur behoven ska tillgodoses i särskolan<br />

är knapphändiga. Vid intervjuer med lärare och rektorer framkommer att åtgärdsprogram<br />

inte alltid upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder,<br />

utan vid behov söks stöd från exempelvis kommunens centrala resursenheten,<br />

Specialpedagogiskt centrum (SPC). Alla elever som är i behov av särskilt stöd får<br />

det enligt lärare och rektorer, men åtgärdsprogram upprättas sällan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever<br />

som är i behov av särskilt stöd.<br />

2 Normer och värden<br />

9 (16)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt<br />

arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger<br />

trygghet, vilja och lust att lära.<br />

Vid någon skola upplever grundsärskolans elever att det kan vara svårt att bli<br />

accepterade av grundskolans elever.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte i tillräcklig utsträckning arbetar för<br />

att utgöra en trygg miljö för särskolans elever.<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Se punkt 2.1.1


10 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning-<br />

arna.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har skolorna en likabehandlingsplan som innehåller en<br />

plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan inte anses motsvara en sådan<br />

plan mot kränkande behandling som lagen kräver då det ibland framkommer<br />

att en kartläggning av verksamhetens behov genomförts men i planen redovisas<br />

inte vad kartläggningen resulterat i eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande<br />

av planen. I andra fall redovisas ingen kartläggning. Vidare anges inte<br />

vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna<br />

gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för särskolans<br />

elever är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas planer mot kränkande behandling inte<br />

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

11 (16)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Barn och ungdomar tas emot enligt författningarna.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen 1 kap. 1 § anordnar det allmänna utbildning för barn och ungdomar<br />

i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande<br />

skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.<br />

Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att barn som tillhör förskoleklass<br />

är inskrivna i särskolan och deltar i dess verksamhet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att förskoleklass inte finns för barn i särskolan.<br />

Dessa barn bör delta i den ordinarie förskoleklassen inom grundskolan.<br />

3.1.2 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.3 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt<br />

utbildning i årskurs 10.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Åtgärder behövs


12 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.4 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer<br />

särskolans kursplaner.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.5 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning, elevens val i den obligatoriska<br />

särskolan, valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt särskoleförordningen 2 kap. 7 § anges ett visst antal timmar för elevens<br />

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett<br />

eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och inriktning vara förenlig<br />

med målen i de kursplaner som gäller för de ämnen som utgör elevens val.<br />

Ett allsidigt urval av ämnen ska erbjudas som elevens val. I träningsskolan kan<br />

samtliga ämnesområden i timplanen och praktisk arbetsorientering förekomma<br />

som elevens val.<br />

Enligt rektorer och lärare erbjuds inte elevens val, med undantag av vid Ållebergsskolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att särskolan inte anordnar elevens val enligt förordningen.<br />

3.1.6 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och<br />

antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Gymnasiesärskola X<br />

3.1.7 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

Gymnasiesärskola<br />

Motivering<br />

Ej relevant.<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (16)<br />

3.1.8 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete,<br />

boende och fritid i vuxenlivet.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.9 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 19 § i skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd<br />

för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

Samtliga lärare inom särskolan har förskollärar- eller grundskollärarutbildning,<br />

enligt rektorerna, men undervisar i ett flertal fall i ämnen som de inte har behörighet<br />

för.<br />

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven<br />

kompetens. <strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka vikten av att lärarna har kompetens<br />

att möta eleverna och deras individuella behov men även att de har relevant<br />

utbildning för de ämnen de undervisar i.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektorerna bör analysera och bedöma hur särskolans<br />

organisation och ut<strong>nytt</strong>jandet av lärarkompetensen kan bli bättre.


14 (16)<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella<br />

målen.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen<br />

i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det<br />

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Enligt intervjuer med personal och rektorer är intrycket att rektorer har svårt att<br />

hinna med grundsärskolans verksamhet i förhållande till den övriga verksamhet<br />

som rektorn ska leda. Det finns även verksamheter inom särskolan där rektorn i<br />

stor utsträckning håller sig förtrogen med det dagliga arbetet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektorer inte är förtrogna med grundsärskolans<br />

verksamhet.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Rektorn fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn<br />

till undervisningens uppläggning i grundskolan.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3.4 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol-<br />

barnsomsorg iakttas.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

15 (16)<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt-<br />

gärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.


16 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

De kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/08 som upprättats för särskolans<br />

verksamhet innehåller i stora delar det som förordningen kräver. Dock saknas i<br />

samtliga en redovisning av resultat och måluppfyllelse i såväl träningsskola som<br />

grundsärskola och gymnasiesärskola. Som tidigare nämnts gör inte lärarna någon<br />

tydlig resultatuppföljning i alla ämnen i förhållande till målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Obligatoriska särskolans kvalitetsredovisningar<br />

inte uppfyller kraven i förordningen.<br />

3.5 Styrelsens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Skolform Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Obligatorisk särskola X<br />

Gymnasiesärskola X<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Kjell Ahlgren<br />

Sven-Olof Lundin<br />

Lena von Platen<br />

Åtgärder behövs


Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Kommunal vuxenutbildning (komvux)<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)<br />

Svenskundervisning för invandrare (sfi)<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Vuxenutbildningen<br />

Dnr 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under våren 2009<br />

och besökt Vuxenutbildningen den 31 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs.<br />

senast den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen<br />

intervjuades rektorn, lärare och studerande. Även annan information om<br />

kommunen och vuxenutbildningen från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildningen<br />

Vuxenutbildningen Antal studerande<br />

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 66<br />

Komvux, gymnasial vuxenutbildning<br />

(individer och utbildningsplatser heltid)<br />

608<br />

Komvux, påbyggnadsutbildning 0<br />

Grundläggande särvux 0<br />

Gymnasial särvux 17<br />

Svenskundervisning för invandrare (sfi)<br />

Källa: Vuxenutbildningen i Falköping<br />

117


2 (13)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Vuxenutbildningen finns i trivsamma och studievänliga lokaler i de centrala delarna av<br />

Falköping på gångavstånd från stationen. Tillsammans med uppdragsutbildning, kvalificerad<br />

yrkesutbildning, arbetsmarknadsenheten samt universitet och högskoleutbildning<br />

samlas verksamheterna under det gemensamma namnet Lärcenter. Lärcenter är<br />

en mötesplats för vuxna som vill studera i Falköpings kommun. Här kan elever höja sin<br />

kompetensnivå eller skaffa behörighet till högre studier. Lärcenter lyder under Kompetens<br />

och Arbetslivsnämnden (KAN). Kompetens- och arbetslivsförvaltningen leds av en<br />

förvaltningschef. Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för Vuxenutbildning<br />

och övriga utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser<br />

och integration där sfi finns.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (13)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat<br />

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet<br />

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten<br />

ger de studerande att nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska,<br />

matematik och svenska.<br />

Engelska A<br />

Matematik<br />

A<br />

Svenska A<br />

Icke god-<br />

känt<br />

Falköping Kommungrupp 1 Riket 2<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />

1 11 11 37 46 19 17<br />

Godkänt 24 24 19 27 18 27 31<br />

Väl godkänt 47 37 46 15 16 28 29<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

Icke god-<br />

känt<br />

28 28 24 22 20 26 22<br />

3 . 3 41 47 20 21<br />

Godkänt 23 . 27 14 24 36 37<br />

Väl godkänt 22 . 22 17 17 26 27<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

Icke god-<br />

känt<br />

53 . 47 28 12 18 16<br />

0 2 14 19 36 17 16<br />

Godkänt 17 22 23 10 14 26 27<br />

Väl godkänt 48 43 32 36 43 30 32<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

Källa: Skolverket<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

. = Uppgift saknas<br />

35 33 32 36 7 27 25


4 (13)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning<br />

som slutfört eller avbrutit kurs.<br />

Grundläggande vuxen-<br />

utbildning<br />

Falköping Kommun-<br />

grupp 3<br />

Riket 4<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />

Slutfört kurs 66 61 48 57 77 69 66<br />

Avbrutit kurs 31 37 48 43 23 28 27<br />

Fanns i pågående utbild-<br />

ning<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

3 2 4 0 0 3 7<br />

Slutfört kurs 74 67 70 65 73 73 75<br />

Avbrutit kurs 2 30 28 35 27 21 20<br />

Fanns i pågående utbild-<br />

ning<br />

Källa: Skolverket<br />

16 4 2 0 1 5 5<br />

Tabell 4: Studieresultat för elever i svenska för invandrare (sfi) som två år tidigare påbörjat sin<br />

utbildning.<br />

Andel (%)<br />

elever som<br />

börjat i sfi<br />

och god-<br />

känts senast<br />

efter 2 läsår<br />

enligt stu-<br />

Sfi 3 (kurs<br />

D)<br />

Sfi 2 (kurs<br />

C)<br />

Sfi 1 (kurs<br />

B)<br />

Avbrutit<br />

dieväg… utbildningen<br />

Källa: Skolverket<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Falköping Kommun-<br />

grupp 5<br />

Riket 6<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

33 34 14 33 27 38 33<br />

0 7 7 6 5 6 7<br />

0 2 0 1 2 2 2<br />

27 34 51 41 30 28 35<br />

Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera<br />

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis avviker<br />

antalet elever med icke godkänt betyg i engelska A, matematik A och svenska A jäm-<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

fört med både riket och kommungruppen. Enligt skolans ledning och de lärare som<br />

undervisar i dessa ämnen beror avvikelsen exempelvis på att anmälda elever som inte<br />

börjar kursen eller avslutar innan betyg sätts registreras som om de fått betyget icke<br />

godkänt. Denna avvikelse innebär också att övriga siffror påverkas, vilket gör underlaget<br />

svårbedömt. Resultatet har inte analyserats och faktorer som är av betydelse för<br />

verksamhetens utveckling har inte identifierats.<br />

Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande<br />

och gymnasial nivå är något lägre eller lika stor i Falköpings kommun som i andra<br />

jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i sfi motsvarar i stort både riket som helhet<br />

och kommungruppens resultat. Rektorn för komvux har organiserat ämnesgrupper<br />

där exempelvis elevernas resultat diskuteras.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen inte använder tillgänglig statistik<br />

som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet eller ur denna statistik<br />

identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för<br />

de studerande.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i<br />

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och<br />

resultat i studierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 De studerande har en individuell studieplan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


6 (13)<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna<br />

och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf) är det inte tillräckligt att i<br />

undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas<br />

förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.<br />

Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar<br />

för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll<br />

och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.<br />

Vuxenutbildningen erbjuder de studerande möjlighet till ett flexibelt lärande<br />

varför studerande kan anpassa sina studier efter sina behov inom vuxenutbildningen<br />

i Falköpings kommun. Lärarna uppger att de har försökt få eleverna att<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

bli mer intresserade av att få inflytande över utbildningen, men de anser att<br />

eftersom undervisningen är så flexibelt utformad är det svårt att få tid och engagemang<br />

för inflytande. Eleverna anger att de sällan träffas och pratar inflytande.<br />

Flera elever är inriktade på att prestera och saknar motivation för inflytandefrågor.<br />

Detta innebär att lärarna i stor utsträckning planerar och genomför undervisningen<br />

utan att eleverna ges möjlighet att ha inflytande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen inte ger eleverna möjlighet till<br />

ansvar och inflytande över sin utbildning.<br />

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

7 (13)<br />

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda<br />

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller<br />

gymnasiesärskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och livssituation.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


8 (13)<br />

2 Normer och värden<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att<br />

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar<br />

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete<br />

för att ge de studerande en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Inom vuxenutbildningen är miljön trygg och inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Det finns planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari finns bestämmelserna<br />

i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling,<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen.<br />

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet<br />

och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska<br />

innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en<br />

redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra<br />

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har<br />

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den<br />

årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument.<br />

Elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt förordningen om<br />

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling<br />

medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga<br />

planen mot kränkande behandling enligt skollagen.<br />

Lärcenter har en likabehandlingsplan för alla verksamheter. Planen kan inte<br />

anses motsvara de krav som ställs på en sådan plan mot kränkande behandling.<br />

Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha en egen plan<br />

mot kränkande behandling samt att dessa planer ska innehålla en specifik redovisning<br />

av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt<br />

för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande<br />

året.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Vuxenutbildningen inte har en årlig plan mot<br />

kränkande behandling som uppfyller de krav som enligt författningarna ställs<br />

på en sådan plan.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

9 (13)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att<br />

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till<br />

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna<br />

för verksamheten.<br />

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande<br />

särvux och sfi enligt författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande<br />

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


10 (13)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges<br />

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger,<br />

avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för<br />

den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se även 3.4.1<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3 Styrelsens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

11 (13)<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.4 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

I 2 kap. 2 § första stycket skollagen står att det för ledningen av utbildningen i<br />

skolorna ska finnas rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet<br />

i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

För ledningen av skolorna ska det finnas rektorer.<br />

Ledningsorganisationen för vuxenutbildningen i Falköpings kommun innebär<br />

att verksamheten i Lärcenter delats upp i två delar. I en del ingår all utbildning<br />

utom Sfi och där håller sig rektorn förtrogen med verksamheten, fattar beslut<br />

enligt delegation osv. I den andra delen finns arbetsmarknadsinsatser samt Sfi.<br />

Vid intervjuer framkommer att samverkan med utbildningsdelarna försvåras.<br />

Nuvarande organisation medför exempelvis att det är svårt att på ett flexibelt<br />

sätt byta från svenska på komvux till Sfi. I samtal med ledningen framkommer<br />

att den huvudsakliga inriktningen på avdelningen med Sfi är arbetsmarknadsåtgärder<br />

vilket gör att Sfi kommer i skymundan. Ledaren för Sfi benämns verksamhetsansvarig.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att ledningen för Sfi inte är förtrogen med verksamheten<br />

och att det inte finnas en rektor.<br />

3.4.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


12 (13)<br />

Motivering<br />

Se även 3.4.1<br />

3.5 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningsområden<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,<br />

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt Lpf måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att<br />

en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål<br />

och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder.<br />

Med hänvisning till exempelvis de brister som finns i vuxenutbildningens kvalitetsredovisning<br />

bedömer inspektörerna att det finns utrymme att förbättra kvalitetsarbetet.<br />

En nödvändighet i arbetet för att de studerande ska nå kunskapsmålen<br />

är att skolan har information om de studerandes kunskapsresultat, inte bara<br />

på individnivå utan också för studerandegrupper och vuxenutbildningen som<br />

helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka<br />

resultat de studerande når och därifrån utveckla och anpassa undervisning,<br />

stödinsatser och andra förutsättningar för lärande.<br />

Inspektionen visar att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete<br />

där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt<br />

ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat<br />

och prövar nya metoder. Den nuvarande rektorn har inlett ett sådant arbete<br />

genom att upprätta en arbetsplan för vuxenutbildningen (inte sfi). Men ännu<br />

följer vuxenutbildningen inte på ett systematiskt sätt upp att undervisningen<br />

ligger i linje med nationella mål och riktlinjer.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt<br />

kvalitetsarbete.<br />

X<br />

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning<br />

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan<br />

avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

Den kvalitetsredovisning som vuxenutbildningen redovisat är för år 2007 någon<br />

kvalitetsredovisning för 2008 är inte gjord. Redovisningen för 2007 ger en begränsad<br />

bild av verksamheten och dess måluppfyllelse. Även analyser kopplade<br />

till nationella mål görs i begränsad utsträckning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisning inte<br />

uppfyller förordningens krav.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Kjell Ahlgren<br />

13 (13)


Regelbunden tillsyn i Centralskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Central<br />

Dnr 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Centralskolan den 20-21 januari<br />

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna<br />

tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Centralskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Centralskolan<br />

intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även<br />

annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Centralskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Centralskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 21<br />

Grundskola 378<br />

Källa: Centralskolan


2 (15)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enhet Central består av förskolan Urd, Centralskolan och fritidsgården Blå Vinkeln.<br />

Enhet Central leds av en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn ansvarar för förskolan,<br />

fritidshemmet samt förskoleklass och årskurserna 1–3. En av de biträdande<br />

rektorerna ansvarar för fritidsgården samt årskurserna 7–9 och den andra biträdande<br />

rektorn ansvarar för årskurserna 4–6 samt skolans engelskprofil för årskurserna 6–9.<br />

Centralskolan är Falköpings Folkskola sedan början av 1900-talet, men är renoverad<br />

och ombyggd till en modern F–9 skola i kommunens centralort Falköping.<br />

Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9 samt ett profilspår i engelska<br />

för årskurserna 6–9. Undervisningen organiseras i åldershomogena grupper från förskoleklass<br />

till årskurs 9.<br />

Engelskprofilens mål är att ge möjlighet till såväl fördjupning som breddning för elever<br />

med särskilt intresse för engelska.<br />

Centralskolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever.<br />

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.<br />

Centralskolan är en skola där 40 procent av eleverna har annat modersmål än svenska<br />

och 25 nationaliteter är representerade. Nyanlända elever undervisas i förberedelseklasser,<br />

som är mindre undervisningsgrupper med kompetens att möta elever som<br />

saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att delta i ordinarie undervisning. Eleverna<br />

har en klasstillhörighet och deltar så mycket de kan i hemklassens undervisning.<br />

Inför årskurs 6 kommer elever från Dotorpsskolan samt elever från andra skolor som<br />

söker engelskprofilen till Centralskolan.<br />

Vid Centralskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en<br />

separat verksamhetsrapport.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (15)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravni-<br />

vån på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella äm-<br />

nesproven<br />

Central<br />

skolan<br />

2007 2008<br />

Riket Central<br />

skolan<br />

Riket<br />

Engelska 90 85 76 87<br />

Matematik 90 72 79 73<br />

Svenska 90 71 72 72<br />

Svenska<br />

som and-<br />

raspråk<br />

. 56 . 61<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-01-22. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4<br />

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas


4 (15)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Andel (%) be-<br />

höriga till natio-<br />

nellt program<br />

Centralskolan Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommun-<br />

grupp 2<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

193,2 195,7 199,6 200,6 192,1 203,1 204,3 209,3<br />

69 63 58 65 65 77 76 77<br />

83 74 71 88 86 90 89 89<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-02-02<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Centralskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska,<br />

matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt<br />

tabell 2 att skolans resultat år 2007 är över genomsnittet i riket. År 2008 är resultaten i<br />

engelska under, matematik över och svenska i nivå med riksgenomsnittet.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008<br />

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av<br />

resultaten presenteras dock inte.<br />

Vid Centralskolan är såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som<br />

andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen år<br />

2004 – 2008, lägre än den nivå som gäller för riket, vilket framgår av tabell 3. Flickornas<br />

resultat är högre än pojkarnas. När det gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år<br />

2008 är flickornas meritvärde 214 och pojkarnas 171.<br />

Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA, som innebär att hänsyn bland annat tas till<br />

antal elever med utländsk bakgrund samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå,<br />

framträder att elevernas genomsnittliga meritvärde och andelen elever som uppnått<br />

målen är högre än det modellberäknade värdet.<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (15)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra<br />

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till<br />

de metoder man använder i undervisningen.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

De individuella utvecklingsplaner för skolans yngre elever som <strong>Skolinspektionen</strong><br />

tagit del av är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska,<br />

matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen<br />

sällan ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i<br />

X


6 (15)<br />

olika hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid<br />

utvecklingssamtalen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till<br />

läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. ”att bli godkänd på<br />

nästa spanskprov” eller ”att inte prata så mycket på lektionerna”. Inspektörerna<br />

ser också exempel på mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar<br />

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier<br />

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

På Centralskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de<br />

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa<br />

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplanen och kursplanerna.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Det framkommer vid intervjuer med lärare och elever att det varierar mellan<br />

lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen<br />

och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna<br />

7 (15)


8 (15)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

och i viss mån kopplade till undervisningen. Vid verksamhetsbesöken ser inspektörerna<br />

däremot inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att<br />

eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Elevernas<br />

medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad<br />

grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna<br />

är svårare att finna. Lärare uttrycker att de inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma<br />

eleverna på det inflytande de i realiteten har. Lärarna anser att skolan<br />

borde bli duktigare på detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och<br />

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen<br />

och Lpo 94.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra<br />

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med<br />

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.<br />

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans<br />

resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen i årskurserna<br />

8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella<br />

proven och betygssättningen utgör inte används som ett redskap för att<br />

reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Resultaten<br />

tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna<br />

och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att samverkan mellan lärare som arbetar med olika<br />

åldrar inte är tillräcklig för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling<br />

och lärande.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

9 (15)<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Åtgärder behövs<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.


10 (15)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Vid inspektionstillfället har Centralskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan<br />

och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan<br />

kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen<br />

kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamhetens<br />

behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som<br />

avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I den plan inspektörerna<br />

tar del av framkommer inte om eleverna varit delaktiga i framtagande av<br />

planen. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov<br />

och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller<br />

lagens krav .<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

11 (15)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


12 (15)<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för<br />

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

X<br />

Vid Centralskolan förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande<br />

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare.<br />

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven<br />

kompetens.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen<br />

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och<br />

undervisningsgrupper.<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

13 (15)<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen<br />

i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det<br />

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

X<br />

Centralskolan leds av en rektor och två biträdande rektorer. I rektorns och biträdande<br />

rektorers arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar. Intervjuer<br />

visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i<br />

praktiken fullgörs av en biträdande rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Central organiserar ledningen av utbildningen<br />

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen<br />

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå<br />

bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.<br />

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar<br />

som framgår av författningarna.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.3.1<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


14 (15)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

Centralskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen<br />

tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna<br />

bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används huvudsakligen<br />

uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den<br />

kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall och<br />

hur personalen uppfattar att den ska användas snarare motverkar än understödjer<br />

skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare<br />

genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar<br />

skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid upprättandet<br />

av kvalitetsredovisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven<br />

i förordningen.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Roland Fallström<br />

15 (15)


Regelbunden tillsyn i Dotorpsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–5<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Dotorp<br />

Dnr 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Dotorpsskolan den 22 januari<br />

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna<br />

tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Dotorpsskolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Dotorpsskolan intervjuades<br />

rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan<br />

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever vid Dotorpsskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Dotorpsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 19<br />

Grundskola 120<br />

Källa: Dotorpsskolan


2 (13)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Dotorpsskolan ligger centralt i Falköping och är en skola för elever i åldrarna 6-11 år.<br />

Verksamheten är organiserad i en förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–5. Skolan<br />

har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens<br />

fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport.<br />

33 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska och så sent som i augusti<br />

2008 tog skolan emot nyanlända elever.<br />

Enhet Dotorp består av två förskolor, Paletten och Sörgården samt Dotorpsskolan med<br />

tillhörande fritidshem. Enhetens verksamhet leds av en rektor och en biträdande rektor.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (13)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Dotorps-<br />

skolan<br />

2007 2008<br />

Riket Dotorps-<br />

skolan<br />

Riket<br />

Engelska 68 85 88 87<br />

Matematik 76 72 71 73<br />

Svenska 68 71 96 72<br />

Svenska<br />

som andraspråk<br />

.<br />

56<br />

. 61<br />

Källa: Uppgifter från Dotorpsskolan 2009-01-22. Uppgifter på riksnivå för variabeln<br />

nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor,<br />

från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella<br />

ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och<br />

delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Vid Dotorpsskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp kontinuerligt i ämnena<br />

engelska, svenska och matematik bland annat med hjälp av nationella ämnesprov i<br />

årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska i<br />

årskurs 5 år 2007 visar att det finns elever som inte når kravnivån i samtliga delprov.<br />

Nationella ämnesprov år 2008, visar på förbättrade resultat med undantag av resultat i<br />

matematik. Skolans statisktik visar att pojkar uppnår ett lägre resultat. Skolan har i sin<br />

egen analys av kunskapsresultaten bland annat pekat på behovet av studiehandledning<br />

i matematik för de elever som har annat modersmål än svenska.


4 (13)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Tidigare års satsning på specialundervisning i ämnet engelska samt skolans satsning på<br />

undervisning i svenska som andraspråk har enligt skolans kvalitetsredovisning bidragit<br />

till en högre måluppfyllelse. Skolans analys är att organisation och resursut<strong>nytt</strong>jande<br />

när det gäller svenska som andraspråk och modersmål kan förbättras.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Skolans kvalitetsredovisning<br />

för år 2007/08 innehåller en sammanställning avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen.<br />

Sammanställningen visar att eleverna når måluppfyllelse i de flesta ämnen med<br />

undantag av ämnena engelska och matematik. Någon analys av resultaten presenteras<br />

inte.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Dotopsskolan inte analyserar elevernas kunskapsutveckling.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,<br />

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt<br />

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen<br />

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges mål som undervisningen<br />

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och<br />

nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska<br />

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det<br />

tredje skolåret.<br />

Varje lärare vid Dotorpsskolan följer upp resultat för de elever de undervisar.<br />

Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt<br />

upp i matematik och svenska i relation till nationella mål. Vid samtal med<br />

lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs<br />

upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna inte följer upp elevernas kunskapsutveckling<br />

och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och soci-<br />

ala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamta-<br />

let.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan.<br />

Inspektörerna noterar dock att eleverna har en svag uppfattning<br />

om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling.<br />

Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas<br />

lärande. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av<br />

varierande kvalitet och fokuserar främst på elevens sociala utveckling, matematik<br />

samt svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Enligt skolans personal<br />

kommer ett arbete med skriftliga omdömen att påbörjas under vårterminen<br />

2009.<br />

X<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar<br />

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.


6 (13)<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll<br />

och upplägg förekommer men kan bli bättre. Klassrumsbesök och intervjuer<br />

visar att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna<br />

om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål<br />

är inte generellt kända av eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges<br />

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad<br />

som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

7 (13)<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


8 (13)<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Åtgärder behövs<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning-<br />

arna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan vid Dotorpsskolan. Likabehandlingsplanen<br />

innehåller också en plan mot kränkande behandling. Inspektörerna<br />

konstaterar att planen inte beskriver vilka insatser skolan avser att<br />

arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Planen saknar en<br />

redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året.<br />

Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta<br />

barn och elever för kränkande behandling framgår inte av planen.<br />

Elevinterjuver visar att elever inte varit delaktiga i framtagandet av skolans<br />

plan. Förskoleklassens verksamhet är dessutom inte tydliggjord i skolans likabehandlingsplan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolans årliga plan mot kränkande behandling<br />

inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

9 (13)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (13)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I timplanen finns avsatt ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen<br />

inom elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och till sin inriktning vara förenlig<br />

med målen i den kursplan eller kursplaner som regeringen fastställt för det<br />

ämne eller de ämnen som utgör elevens val (2 kap. 19 § grundskoleförordningen).<br />

Det måste vara tydligt för eleven vilka val som finns och när valmöjligheten<br />

finns.<br />

Dotorpsskolan har ett temainriktat arbetssätt. Temaarbete "Hälsa" är schemalagt<br />

och innehåller både fysisk och psykisk hälsa. Den tid som eleverna arbetar med<br />

teamarbete tas ur timplanens avsatta timmar för elevens val samt skolans val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Dotorpsskolan inte erbjuder i elevens val i enlighet<br />

med grundskoleförordningen.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

11 (13)<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella må-<br />

len.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


12 (13)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

Dotorpsskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. I<br />

redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade<br />

mål. Kvalitetsredovisningen innehåller en sammanställning av kunskapsresultat<br />

i relation till mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen. I kvalitetsredovisningen<br />

redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i<br />

skolans kvalitetsredovisning. <strong>Skolinspektionen</strong> vill även påpeka att elever och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller<br />

kraven i förordningen.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Lena von Platen<br />

Kjell Ahlgren<br />

13 (13)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Gudhem<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn i Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan<br />

och Broddetorpsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan<br />

och Broddetorpsskolan den 25-27 februari. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan<br />

och Broddetorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare,<br />

annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna<br />

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat<br />

sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av rektorsområdet<br />

Enhet Gudhem består av Gudhems förskola, Gudhems fritidsgård, Gudhemsskolan,<br />

Broddetorps förskola, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan.<br />

Denna rapport avser Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan.<br />

Enheten leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret<br />

samt ansvar för Gudhemsskolan och Torbjörntorpsskolan. Biträdande rektor<br />

ansvarar för Broddetorpsskolan.


2 (16)<br />

Tabell 1: Antal elever på Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Gudhemsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 14<br />

Grundskola 219<br />

Källa: Gudhemsskolan<br />

Gudhemsskolan ligger i utkanten av Gudhem. De yngre eleverna från förskoleklass till<br />

årskurs 5 går i den gamla skolan och f.d. lärarbostaden. Ett arbetslag arbetar runt dessa<br />

elever. Det andra arbetslaget arbetar med elever från årskurs 6 – 9 och eleverna går i<br />

den nyrenoverade och utbyggda skolan. Inför årskurs 4 kommer elever från Torbjörntorpsskolan<br />

och inför årskurs 6 kommer elever från Broddetorpsskolan. År 2007 gick de<br />

första eleverna i årskurs 9 ur skolan på Enhet Gudhem. Gudhemsskolan har nära till<br />

naturen och har en mycket stor och varierad skolgård.<br />

Broddetorpsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 10<br />

Grundskola 62<br />

Källa: Broddetorpsskolan<br />

Broddetorpsskolan ligger i närheten av Hornborgasjön, cirka 2 mil från Falköping.<br />

Lokalerna inrymmer även idrottshall och bibliotek. Skolan arbetar åldersblandat F–1,<br />

2–3 samt 4–5. Eleverna går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 6.<br />

Torbjörntorpsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 7<br />

Grundskola 29<br />

Källa: Torbjörntorpsskolan<br />

Torbjörntorpsskolan ligger i Torbjörntorp cirka 3 km från Gudhem. Skolan som är nyrenoverad<br />

har stora och rymliga lokaler samt en stor skolgård. Ett arbetslag som består<br />

av tre pedagoger samverkar kring alla barn från förskoleklass till årskurs 3. Eleverna<br />

går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 4.<br />

Enhet Gudhem har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever.<br />

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolorna har få elever<br />

med utländsk bakgrund. Vid skolorna bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet<br />

bedöms i en separat verksamhetsrapport.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (16)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravni-<br />

vån på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnes-<br />

proven <br />

Gudhems-<br />

skolan<br />

2007 2008<br />

Brodde-<br />

torpsskolan<br />

Riket Gudhems-<br />

skolan <br />

Brodde-<br />

torpsskolan<br />

Engelska 69 92 85 75 100 87<br />

Matematik 69 83 72 75 100 73<br />

Svenska 81 75 71 80 100 72<br />

Källa: Uppgifter från skolorna, 2009-02-27. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor,<br />

från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och<br />

delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

Riket


4 (16)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Andel (%) be-<br />

höriga till natio-<br />

nellt program<br />

Gudhemsskolan Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommungrupp<br />

2<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

. . . 232,6 207,5 203,1 204,3 209,3<br />

. . . 88 73 77 76 77<br />

. . . 100 86 90 89 89<br />

Källa: Gudhemsskolan/Skolverkets skoldatablad, 2009-02-25<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Gudhemsskolan redovisar år 2008 resultat i form av andelen elever som nått målen i<br />

samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka ligger<br />

under genomsnittet i riket. Skolans meritvärde ligger däremot över genomsnittet för<br />

kommunen och kommungruppen. Resultatet visar inga stora skillnader mellan pojkar<br />

och flickor. Flickornas meritvärden 2008 ligger under kommunens och rikets snitt medans<br />

pojkarnas ligger över. År 2007 redovisade skolan ett resultat som ligger mycket<br />

över kommun och riksnitt.<br />

I Gudhemsskolans kvalitetsredovisning 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i samtliga<br />

ämnen i årskurs 9 i vilken det framgår att alla elever når målen i engelska, matematik<br />

och svenska. Däremot visar resultaten att eleverna har svårt att nå målen i exempelvis<br />

fysik och kemi. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten<br />

avvikelse.<br />

Skolan gör ingen djupare analys av ämnesuppföljningen utan konstaterar att de goda<br />

resultaten i engelska, matematik och svenska beror på insatta resurser under ”målveckan”<br />

samt genomförd sommarskola.<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (16)<br />

Skolorna följer upp elevernas måluppfyllelse i matematik och svenska i årskurs 2 samt<br />

genomför de nationella proven i årskurs 5. Tabell 2 visar att Gudhemsskolan når lägre<br />

resultat i engelska och matematik i jämförelse med Broddetorpsskolan och riket. I skolornas<br />

egen sammanställning för de senaste fem åren över andelen elever som nådde<br />

kravnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 5 kan man tydligt se en tendens till<br />

att måluppfyllelsen totalt har ökat. Däremot visar resultaten för 2007/08 att ett stort<br />

antal flickor på Gudhemsskolan inte når målen, vilket även visar sig i skolans redovisning<br />

av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Gudhem inte analyserar elevernas resultat i tillräcklig<br />

utsträckning.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utveck-<br />

X


6 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

lingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

På samtliga skolor upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare<br />

individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella<br />

utvecklingsplaner som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av är av varierad<br />

kvalitet. På alla tre skolorna saknas omdömen om elevens kunskapsutveckling i<br />

relationen till målen i varje ämne. Exempelvis kan det stå att eleven ska träna<br />

mer, bli bättre eller jobba på. Broddetorpsskolans elever uppger att de varken<br />

känner till sina mål eller vad en individuell utvecklingsplan är. På Gudhemsskolan<br />

uttrycker elever i de äldre åldrarna att dessa mål endast är aktuella när<br />

skolan arbetar med ”målvecka”, en vecka då dessa elever koncentrerar sig på de<br />

ämnen de riskerar att inte nå målen i. Vidare visar intervjuer med eleverna i<br />

årskurs 2 och 5 på Gudhemsskolan att eleverna har svag kännedom om sina<br />

mål. På Torbjörntorpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta i elevernas<br />

skåp och eleverna är medvetna om sina mål. <strong>Skolinspektionen</strong> finner dock även<br />

här brister i de individuella utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje<br />

ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte<br />

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

På Gudhemsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de<br />

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa<br />

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplanen och kursplanerna.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De<br />

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen<br />

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de<br />

mål som undervisningen ska sträva mot.<br />

X<br />

I skolornas arbetsplaner synliggörs strävansmålen under varje rubrik. De verksamhetsbesök<br />

och intervjuer som genomförts i samband med inspektionen visar<br />

dock att det är mål att uppnå och betygskriterier som i huvudsak styr verksamheten.<br />

Intervjuer visar att lärarna har svag kännedom om strävansmålen och att<br />

man på skolorna inte arbetar med dessa på ett tydligt sätt. Strävansmålen är inte<br />

tydliggjorda för eleverna och anger heller inte inriktningen för skolornas arbete.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.<br />

7 (16)


8 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Vid samtal med elever och lärare på Gudhemsskolan, vid verksamhetsbesök och<br />

i dokumentstudier framkommer att lärarna tydliggör mål att uppnå samt betygskriterierna<br />

i början av varje termin. Inspektionen visar däremot att eleverna<br />

ges små möjligheter till reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens<br />

innehåll. Vidare menar både elever och lärare att möjligheten för<br />

eleverna att planera och utvärdera undervisningen kan variera beroende på<br />

årskurs, ämne och lärare.<br />

Intervjuer och verksamhetsbesök på Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan<br />

visar även här att eleverna har små möjligheter till reellt inflytande över<br />

arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att elevernas möjlighet till inflytande varierar mellan<br />

ämne, lärare och årskurs. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid skolorna<br />

inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet<br />

enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

9 (16)<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Åtgärder behövs<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.


10 (16)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet.<br />

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,<br />

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder<br />

eller för annan kränkande behandling.<br />

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande.<br />

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska<br />

sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och<br />

lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan<br />

ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande<br />

och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i<br />

hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i<br />

skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse<br />

som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.<br />

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra<br />

skolan till en god miljö för utveckling och lärande.<br />

Gudhemsskolan har under en tid arbetat med elevgrupper som har tagit mycket<br />

kraft av lärarna. I grupperna finns elever som är i behov av särskilt stöd. Rektorn<br />

och även personal uttrycker att de har kommit in i en konfliktsituation och<br />

negativ spiral då de har olika åsikter kring hur skolan bör arbeta med dessa<br />

elever. Detta är något som har kommit fram vid intervjuer och även varit synligt<br />

vid verksamhetsbesök. Inspektörerna uppfattar vid ett flertal samtal med elever<br />

att det är en situation som påverkar eleverna negativt i flera åldrar och då även<br />

elever längre ner i åldrarna. Vidare framkommer att skolans fysiska miljö påverkar<br />

skolans situation. Skolan arbetar aktivt med kontinuerliga värdegrundsamtal,<br />

med att elever kartlägger områden som är otrygga, förändrar dessa samt att<br />

skolan även arbetar aktivt med ”skyddsänglar”. Trots detta uttrycker elever vid<br />

intervjuer och samtal i korridorer att det finns elever som inte mår bra. Vid intervjuer<br />

med elever framkommer dessutom exempel då lärare har kränkt elever.<br />

Barnen vid Torbjörnstorpsskolan uttrycker även de en oro för att gå vidare till<br />

Gudhemsskolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att Gudhemsskolan inte utgör en trygg miljö för<br />

lärande och att åtgärder behövs så att alla som arbetar i skolan samverkar för att<br />

göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 2.1.1<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

11 (16)<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Enhet Gudhem ett gemensamt dokument som benämns<br />

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.<br />

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte<br />

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då<br />

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån<br />

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses<br />

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och<br />

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i området<br />

samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna


12 (16)<br />

är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte<br />

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 6 § finns en kursplan för varje ämne. I<br />

kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och<br />

det nionde skolåret.<br />

Eleverna på Broddetorpsskolan läser inte ämnet hem- och konsumentkunskap,<br />

vilket bekräftas av personal och rektor. Detta medför att eleverna inte har möjlighet<br />

att nå de nationella målen för ämnet i årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna på Broddetorpsskolan inte ges förutsättningar<br />

att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.<br />

X<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 19 och 20 §§ ska styrelsen erbjuda eleverna<br />

ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att<br />

fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen<br />

ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan<br />

eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens<br />

val.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Eleverna på Broddetorpsskolan har inte elevens val vilket bekräftas av personal<br />

och rektorn.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Broddetorpsskolan inte erbjuder elevens val enligt<br />

författningarna.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

13 (16)<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


14 (16)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna.<br />

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor<br />

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Enhet Gudhem leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande<br />

rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar<br />

och befogenhet delas mellan rektorn och biträdande rektorn.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Gudhem organiserar ledningen av utbildningen<br />

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas.<br />

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således<br />

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika<br />

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de<br />

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.3.1<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

Skolornas kvalitetsredovisningar bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen<br />

tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna<br />

bilden av att skolans kvalitetsredovisning är ett aktivt dokument. Skolorna har<br />

också en vision om att göra den bättre. Personalen uttrycker att de vill synliggöra<br />

arbetet mer, arbeta med uppföljning av arbetsplan och kvalitetsredovisning<br />

mer fortlöpande. Dokumentstudier visar däremot att resultat, analyser och<br />

utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts<br />

är av varierande kvalitet och i vissa fall saknas. Under rubrikerna resultat och<br />

analys är det mer ett uppräknande av vad man gjort och nu gör. Uppföljning<br />

och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte.<br />

15 (16)


16 (16)<br />

Torbjörntorpsskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning ännu då<br />

verksamheten endast varit igång i ett år i nuvarande form.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller<br />

kraven i förordningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Roland Fallström<br />

Lina Bennehult


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Stenstorp<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn i Gustaf Dalénskolan och<br />

Stenstorpsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gustaf Dalénskolan samt Stentorpsskolan<br />

den 10-11 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit<br />

ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gustaf Dalénskolan och<br />

Stentorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal<br />

och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets<br />

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolorna<br />

Tabell 1: Antal elever på Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan<br />

Gustaf Dalénskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 45<br />

Grundskola 165<br />

Källa: Gustaf Dalénskolan


2 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Stentorpsskolan Antal elever<br />

Grundskola 182<br />

Källa: Stentorpsskolan<br />

Enhet Stenstorp består av förskolan Fyren, Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan<br />

samt en fritidsgård. Enhet Stentorp leds av en rektor och två biträdande rektorer där<br />

rektorn ansvarar för Stentorpsskolan och en biträdande rektor för Gustaf Dalénskolan.<br />

Denna rapport avser Gustaf Dalénskolan där utbildningen omfattar förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5 samt Stentorpsskolan för årskurserna 6–9. Undervisningen organiseras<br />

i åldershomogena grupper från förskoleklass till årskurs 9.<br />

Vid Gustaf Dalénskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i<br />

en separat verksamhetsrapport.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (17)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravni-<br />

vån på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella äm-<br />

nesproven<br />

Gustaf<br />

Dalénsko-<br />

lan<br />

2007 2008<br />

Riket Gustaf<br />

Dalénsko-<br />

lan<br />

Riket<br />

Engelska . 85 91 87<br />

Matematik . 72 84 73<br />

Svenska . 71 80 72<br />

Svenska<br />

som and-<br />

raspråk<br />

. 56 . 61<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-11. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4<br />

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas


4 (17)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Andel (%) be-<br />

höriga till natio-<br />

nellt program<br />

Stentorpsskolan Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommun-<br />

grupp 2<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

205,0 176,1 201,7 194,3 199,7 203,1 204,3 209,3<br />

76 60 80 73 75 77 76 77<br />

88 79 100 94 93 90 89 89<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-11<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Gustaf Dalénskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i<br />

engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt<br />

tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i engelska, matematik<br />

och svenska.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008<br />

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av<br />

resultaten presenteras dock inte.<br />

Vid Stentorpsskolan är det genomsnittliga meritvärdet år 2008 lägre än den nivå som<br />

gäller för riket. Andel behöriga elever till nationellt program på gymnasiet är dock högre<br />

än nivån för riket, vilket framgår av tabell 3. Detta förhållande kan indikera att Stentorpsskolan<br />

tenderar att vara en treämnesskola, dvs. en skola som prioriterar ämnena<br />

engelska, matematik och svenska. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. När det<br />

gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år 2008 är flickornas meritvärde 220 och<br />

pojkarnas 181. De små elevgrupperna i respektive årskurs innebär att resultat från ett<br />

fåtal elever påverkar skolans resultat i stor omfattning, enligt rektorn.<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra<br />

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till<br />

de metoder man använder i undervisningen.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

X<br />

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av från Gustaf Dalénskolan<br />

är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik<br />

och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan<br />

ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika


6 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen.<br />

För Stentorpsskolans elever i årskurserna 7–9 används ett IT-baserat system,<br />

benämnt Unikum. Inspektörerna får ta del av några exempel och konstaterar att<br />

elevernas mål ibland saknar koppling till kursplanernas kunskapsmål.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte<br />

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen<br />

med skriftliga omdömen.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier<br />

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

På Stentorpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de<br />

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa<br />

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Stentorpsskolan inte följer nationella kriterier för<br />

betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De<br />

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.<br />

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot.<br />

Enligt förordningen om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot<br />

den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper.<br />

De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet.<br />

Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och<br />

sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling.<br />

X<br />

Vid samtal med lärare framkommer osäkerhet kring betydelsen av mål att sträva<br />

mot. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen beror på den<br />

enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att det är betygskriterierna<br />

som används för att tydliggöra målen på lektionerna för de äldre eleverna. I<br />

dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för att nå de högre betygen.<br />

Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna om betygskriterierna<br />

och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg, men inte vad strävansmålen<br />

innebär. De förväxlas exempelvis med uppnåendemål. Vid närmare<br />

förklaring av betydelsen menar lärarna att strävansmålen, som lusten att lära,<br />

elevinflytande, ansvar och nyfikenhet på sätt och vis är självklara, men att de<br />

inte diskuterat dem djupare och fört samtal om hur de ska arbeta utifrån dem.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för Stentorpsskolans<br />

utbildning.<br />

7 (17)


8 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever visar att elevernas medverkan<br />

i planering och genomförande av undervisningen sker i liten grad. Ett<br />

målstyrt arbete som innebär inflytande för eleverna är svårt att finna. Kursplanernas<br />

mål är delvis kända av eleverna och i viss mån kopplade till undervisningen.<br />

Elever och vissa lärare menar att ramarna för elevernas inflytande sätts<br />

av respektive lärare, men inspektörerna uppfattar också att lärarna generellt inte<br />

bjuder in eleverna att diskutera utbildningen. Inspektörerna ser inte att målen är<br />

tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera<br />

och reflektera över sitt lärande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och<br />

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen<br />

och Lpo 94.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § skollagen utformas i överensstämmelse<br />

med grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla<br />

kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i<br />

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.<br />

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska<br />

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och<br />

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet<br />

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.<br />

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska<br />

arbetsformer (1 kap. 2 §).<br />

Eleverna vid Stentorpsskolan uppger att det var länge sedan de hade något elevrådsmöte,<br />

vilket även bekräftas av rektorn. Enligt eleverna har elevrådet ingen<br />

viktigt funktion för skolan eller betydelse för elevernas delaktighet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Stentorpsskolan inte ges kunskap om<br />

demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra<br />

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med<br />

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.<br />

X<br />

Enligt lärare, rektorn och biträdande rektorn finns ingen samverkan för att följa<br />

upp och analysera skolans resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen<br />

i årskurserna 8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella<br />

ämnesprov i årskurs 5 upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen<br />

som nationella proven och betygssättningen utgör inte används<br />

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga<br />

årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar<br />

i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte utvecklat systematisk samverkan<br />

mellan lärare som arbetar med olika åldrar.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

9 (17)


10 (17)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare<br />

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

X<br />

Vid intervjuer med såväl lärare som elever på Stentorpsskolan framkommer att<br />

elever i behov av utmaningar sällan får det i sin undervisning. Elever i behov av<br />

särskilt stöd har på olika sätt möjlighet att få detta inom skolan. Det framkommer<br />

dock att undervisningen för övriga elever i stor utsträckning genomförs<br />

utan hänsyn till elevernas individuella förutsättningar.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Stentorpsskolans undervisning inte anpassas till<br />

elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning<br />

som läroplanen föreskriver.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av<br />

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska<br />

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska<br />

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt<br />

stöd. Inspektörerna har i samband med besöket granskat ett urval av åtgärdsprogram.<br />

Dessa är av skiftande innehåll och kvalitet. Bland annat saknas åtgärder<br />

på gruppnivå samt uppgift om vem som ansvarar för planerade åtgärder.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas<br />

krav.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.<br />

2 Normer och värden<br />

11 (17)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående krän-<br />

X


12 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

kande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan ett gemensamt<br />

dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot<br />

kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot<br />

kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik<br />

redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som<br />

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det<br />

kommande året. I den plan inspektörerna tar del av framkommer inte om eleverna<br />

varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola,<br />

fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna<br />

är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas gemensamma plan mot kränkande<br />

behandling inte uppfyller lagens krav.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar<br />

för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska,<br />

spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 § samma förordning ska som språkval för en<br />

elev i stället för språk enligt 17 § till exempel erbjudas svenska och/eller engelska<br />

för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och<br />

elevens vårdnadshavare önskar det.<br />

Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar<br />

med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor<br />

inför prov och liknande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att alla elever vid Stentorpsskolan inte har tillgång<br />

till språkval.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

13 (17)


14 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för<br />

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

Vid Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan har skolledningen fördelat lärarnas<br />

olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som<br />

också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1–7 i<br />

svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande<br />

ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare<br />

undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen<br />

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser<br />

och undervisningsgrupper.<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

15 (17)<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen<br />

i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det<br />

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan leds av en rektor och en biträdande<br />

rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personal-<br />

som elevansvar. Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans<br />

rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Stenstorp organiserar ledningen av utbildningen<br />

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen<br />

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå<br />

bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.<br />

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar<br />

som framgår av författningarna.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.3.1<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


16 (17)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett<br />

led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

X<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Gustaf Dalénskolans och Stentorpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den<br />

mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och doku-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

mentstudier får inspektörerna bilden av att skolornas kvalitetsredovisningar<br />

genom den mall som används huvudsakligen uppfattas som en redovisning av<br />

hur skolorna arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Av intervjuer<br />

framgår också att förvaltningens mall och hur personalen uppfattar att den ska<br />

användas snarare motverkar än understödjer skolornas systematiska kvalitetsarbete.<br />

Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis<br />

görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat<br />

som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig<br />

personal på skolorna endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningarna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller<br />

kraven i förordningen.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Kjell Ahlgren<br />

17 (17)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Kinnarp<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn i Kinnarpsskolan och Åsarps-<br />

skolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan<br />

den 5-6 februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för<br />

den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket.<br />

I Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare,<br />

annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har<br />

använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolorna<br />

Enhet Kinnarp består av Kinnarps förskola, Kinnarps fritidsgård, Kinnarpsskolan,<br />

Åsarps förskola samt Åsarpsskolan.<br />

Denna rapport avser Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan.


2 (16)<br />

Tabell 1: Antal elever på Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Kinnarpsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 20<br />

Grundskola 221<br />

Källa: Kinnarpsskolan<br />

Kinnarpsskolan med 241 elever från förskoleklass till årskurs 9 togs i bruk i januari<br />

2001. Skolan som präglas av öppen planlösning ligger söder om Falköping. Skolan har<br />

många klassrum med hög teknisk utrustning. Eleverna och lärarna är indelade i två<br />

arbetslag, årskurserna F–6 där samarbetet sker i ett F–2 och 3–6 perspektiv samt årskurserna<br />

7–9.<br />

Åsarpsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 14<br />

Grundskola 85<br />

Källa: Åsarpsskolan<br />

Åsarpsskolan med 99 elever från förskoleklass till årskurs 6 ligger söder om Kinnarp.<br />

Skolan består av tre huvudbyggnader för undervisning i vilka klasserna har sina hemklassrum.<br />

Skolans äldsta byggnad är från 1927. I årskurs 7 går eleverna vidare till Kinnarpsskolan.<br />

Åsarpsskolan har en för särskolan individintegrerad elev som följer särskolans<br />

kursplan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.<br />

Skolorna har få elever med utländsk bakgrund.<br />

Skolorna leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektor har det övergripande ansvaret<br />

för Enhet Kinnarp samt ansvar för Åsarpsskolan och Kinnarpsskolans äldre årskurser.<br />

Biträdande rektor har ansvar för Kinnarpsskolans lägre årskurser.<br />

Båda skolorna erbjuder fritidshemsverksamhet som även den behandlas i en separat<br />

verksamhetsrapport.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (16)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-24<br />

Kinnarpsskola Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommun-<br />

grupp 2<br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

202,4 209,2 204,1 203,6 201,3 203,1 204,3 209,3<br />

.. 74 76 .. 77 77 76 77<br />

87 81 83 92 84 90 89 89<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Kinnarpsskolan redovisar resultat i form av meritvärden, andel elever med fullständiga<br />

slutbetyg och andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilka alla ligger under<br />

eller i nivå med genomsnittet i riket. Elevernas meritvärden ligger år 2008 under kommunens<br />

och rikets snitt. Statistiken visar en liten differens mellan pojkars och flickors<br />

meritvärden i förhållande till kommunen och riket.<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


4 (16)<br />

Pojkarna klarar sig sämre än flickorna trots att de ligger i nivå med riket.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

I Kinnarpsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen av<br />

samtliga ämnen i årskurs 9 i vilken redovisar att ett stort antal elever inte når målen i<br />

ett flertal ämnen. Sådana ämnen är exempelvis naturorienterande ämnen, engelska,<br />

svenska samt idrott och hälsa. Skolan redovisar även måluppfyllelsen i årskurs 5 där<br />

pojkar har svårt att nå målen i bl.a. svenska. Kinnarpsskolan gör ingen analys av resultaten<br />

som redovisas i rapporten.<br />

Även i Åsarpsskolans kvalitetsredovisning redovisar en tendens till att pojkarna har<br />

svårare att nå målen i framförallt engelska, matematik och svenska. Inte heller<br />

Åsarpsskolan gör någon analys av skolans resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte systematiskt följer upp och analyserar elevernas<br />

kunskapsutveckling för att öka måluppfyllelsen.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

På båda skolorna upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare<br />

individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella<br />

utvecklingsplaner som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av är av varierad kvalitet.<br />

De är inte alltid kopplade till mål samt handlar i huvudsak om engelska,<br />

svenska, matematik och elevens sociala situation. Vidare saknas omdömen om<br />

elevens kunskapsutveckling i relationen till målen i varje ämne. Intervjuer med<br />

elever i årskurserna 7 och 9 på Kinnarpsskolan visar att de inte känner till vilka<br />

mål som styr verksamheten samt att elevernas mål i den individuella utvecklingsplanen<br />

endast är aktuella vid utvecklingssamtalen. De yngre eleverna vet<br />

inte riktigt varför de har den eller vad den innehåller.<br />

På Åsarpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta och eleverna är medvetna<br />

om sina mål. Dock finner <strong>Skolinspektionen</strong> även här brister i de individuella<br />

utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte<br />

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

5 (16)<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-


6 (16)<br />

terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

På Kinnarpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de<br />

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa<br />

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplanen och kursplanerna.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De<br />

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.<br />

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot.<br />

X<br />

På Kinnarpsskolan vittnar både lärare och elever om att strävansmålen inte är<br />

tydliga i undervisningen. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen<br />

beror på den enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att<br />

det är betygskriterierna som används för att tydliggöra målen på lektionerna för<br />

de äldre eleverna. I dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för<br />

att nå de högre betygen. Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna<br />

om betygskriterierna och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg,<br />

men inte vad strävansmålen innebär.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

För de elever som går på Åsarpsskolan är målen i läroplanen och kursplaner<br />

desto mer kända. Det framgår i intervjuer med lärare och elever hur man på<br />

olika sätt arbetar för att tydliggöra målen i läroplan och kursplaner. Detta bekräftas<br />

även vid lektionsbesök. Ju yngre eleverna är desto större är deras kännedom<br />

om målen. <strong>Skolinspektionen</strong> ser dock att man framförallt fokuserar på<br />

uppnåendemålen, medan strävansmålen inte är lika synliga.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Kinnarpsskolan<br />

och Åsarpsskolan.<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Vid Kinnarpsskolan uppger både rektorn och lärare liksom elever att det varierar<br />

mellan lärare hur mycket inflytande eleverna har över undervisningen. Vid<br />

intervju uppger eleverna i årskurs 7–9 att de vid vissa tillfällen får planera uppgifter<br />

som läraren gett dem. Varken lärare eller elever uppger att eleverna är<br />

med vid planeringen av hur kursplanernas mål ska nås. Vid verksamhetsbesök<br />

och ytterligare samtal med elever och lärare bekräftas dessa utsagor om att elevernas<br />

inflytande varierar och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering<br />

av redan givna uppgifter.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges möjlighet till<br />

inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs<br />

av skollagen och Lpo 94.<br />

7 (16)


8 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska<br />

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och<br />

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet<br />

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.<br />

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska<br />

arbetsformer (1 kap. 2§).<br />

3 kap. 6 § grundskoleförordningen föreskriver att i varje klass eller undervisningsgrupp<br />

ska eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor<br />

som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen ska<br />

anges i arbetsplanen.<br />

På Kinnarpsskolan finns elevråd. I intervju med elever i årskurserna 7–9 framkommer<br />

dock att formen för elevrådet är bristfällig. Bland annat uttrycker elever<br />

att elevrådsmötena är rätt så flummiga. Det verkar inte som om elevråden används<br />

för att eleverna ska få ett reellt inflytande på utbildningens utformning.<br />

Varje vecka har eleverna på Kinnarpsskolan samling där klassen diskuterar gemensamma<br />

frågor. Enligt eleverna fungerar dock samlingen inte som ett forum<br />

för gemensamma frågor som rör eleverna, utan snarare som ett tillfälle för läraren<br />

att informera klassen om aktuella händelser.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges kunskap om<br />

demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

9 (16)<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Åtgärder behövs<br />

Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i<br />

skolarbetet.<br />

X<br />

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn,<br />

om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder,<br />

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det<br />

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas<br />

upp och utvärderas.<br />

Såväl Kinnarpsskolan som Åsarpsskolan satsar på att ge stödinsatser i engelska,<br />

matematik och svenska. Det är endast för dessa ämnen som lärare och specialpedagog<br />

skriver åtgärdsprogram (se vidare avsnitt 1.5.3). Lärare i andra ämnen<br />

än svenska, engelska och matematik uttrycker viss frustration över att inte kunna<br />

sätta in de stödinsatser som i vissa fall behövs. Lärarna ser att det finns en<br />

risk för att elever som behöver stöd i andra ämnen än svenska, engelska<br />

och/eller matematik hamnar utanför skolans analys och blir utan stöd.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte analyserar<br />

behov av stödinsatser i andra ämnen än engelska, matematik och svenska.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


10 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn,<br />

om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder,<br />

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det<br />

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas<br />

upp och utvärderas.<br />

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet<br />

utarbetas.<br />

Vid Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan upprättas endast åtgärdsprogram i ämnena<br />

engelska, matematik och svenska. Vid inspektionen framkommer att elever<br />

på Kinnarpsskolan som saknar betyg i ett ämne även saknar åtgärdsprogram i<br />

det aktuella ämnet. De åtgärdsprogram som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av håller<br />

dock god kvalitet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte upprättar<br />

åtgärdsprogram i den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25).<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Enhet Kinnarp ett gemensamt dokument som benämns<br />

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.<br />

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte<br />

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då<br />

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån<br />

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses<br />

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och<br />

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för grundskolorna i enheten<br />

samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är<br />

inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte<br />

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.<br />

11 (16)


12 (16)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

13 (16)<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna.<br />

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor<br />

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor.<br />

I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar.<br />

Rektorns ansvar och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande<br />

rektorn. Personalen på Åsarpsskola uttrycker att de under en längre tid saknat<br />

ledning och att den pedagogiska utvecklingen leds av lärare och specialpedagog.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Kinnarp organiserar ledningen av utbildningen<br />

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas.<br />

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således<br />

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika<br />

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de<br />

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.


14 (16)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.3.1<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar<br />

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga<br />

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar<br />

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen<br />

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder<br />

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan<br />

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det<br />

omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande<br />

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i<br />

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.<br />

Skolorna arbetar inte systematiskt med uppföljning och analys av elevernas<br />

resultat. Se 1.1 Kommentar och bedömning i denna rapport samt bedömningspunkt<br />

3.4.2. Skolornas arbetsplan redovisar visserligen hur skolorna arbetar,<br />

men enligt lärarna innehåller den inte allt skolorna gör och ger därför ingen bra<br />

bild av skolan. Arbetsplanen följer en mall som är utarbetad centralt i kommunen.<br />

Enligt skolornas ledning har det systematiska kvalitetsarbetet blivit bättre,


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

men behöver utvecklas mer.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte följer upp och utvärderar elevernas<br />

kunskapsresultat och att det systematiska kvalitetsarbetet inte uppfyller de krav<br />

som ställs i Lpo 94.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

Kinnarpsskolans och Åsarpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den mall<br />

barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier<br />

får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen<br />

uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala<br />

skolplanen. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast<br />

undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder<br />

och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar<br />

och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller<br />

kraven i förordningen.<br />

15 (16)


16 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Roland Fallström<br />

Lina Bennehult<br />

Ulla-Britt Norin


Regelbunden tillsyn i Kyrkerörsskolan<br />

Grundskola årskurserna 7–9<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Kyrkerör<br />

Dnr 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kyrkerörsskolan den 4-5 mars<br />

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna<br />

tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Kyrkerörsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades<br />

rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information<br />

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Kyrkerörsskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Kyrkerörsskolan Antal elever<br />

Grundskola 421<br />

Grundsärskola 17<br />

Källa: Kyrkerörsskolan


2 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Kyrkerörsskolan är belägen i centrala delarna av Falköping. Eleverna kommer inför<br />

årskurs 3 från Mössebergsskolan, Åttagårdsskolan och Vindängens skola.<br />

Läsåret 2008/09 omfattar Kyrkerörsskolan 421 elever. Till varje elevgrupp om cirka 15<br />

elever finns en mentor. Skolan har organiserat sig i två arbetslag med elever i årskurserna<br />

7–9.<br />

En profilklass med inriktning matematik och naturorienterade ämnen finns på enheten<br />

och omfattar vid inspektionstillfället 26 elever i årskurs 9. Skolan har för avsikt att fasa<br />

ut profilen på grund av att för få elever har sökt sig dit.<br />

På skolan finns också två särskoleklasser för de senare åren. Särskolans verksamhet<br />

bedöms i en separat verksamhetsrapport.<br />

Skolans ledning består av en rektor och en biträdande rektor.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (14)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Andel (%) be-<br />

höriga till natio-<br />

nellt program<br />

Kyrkerörsskolan Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommun-<br />

grupp 2<br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

217,3 218,5 216,7 222,3 211,1 203,1 204,3 209,3<br />

88 86 79 83 83 77 76 77<br />

92 94 95 91 96 90 89 89<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-25<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


4 (14)<br />

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Kyrkerörsskolan Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 4<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Riket 5<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008<br />

Engelska . 93 97 100 98 96 96<br />

Matematik 90 89 88 83 91 83 83<br />

Svenska . 97 97 97 97 98 97<br />

Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, 2009-03-25<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Kyrkerörsskolan redovisar år 2008 resultat i form av meritvärden, andelen elever som<br />

nått målen i samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan<br />

vilka alla ligger över genomsnittet för kommunen och riket. Det genomsnittliga meritvärdet<br />

har sjunkit det senaste året vilket skolan förklarar med att antalet klasser ökade<br />

från fyra till sex. I skolans kvalitetsredovisning och i Skolverkets statistikdatabas redovisar<br />

att det skiljer mellan pojkars (196,5)och flickors (222,2) meritvärden, vilket är en<br />

något större differens än riket, men mindre än genomsnittet av samtliga skolor i kommunen.<br />

I Kyrkerörsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i<br />

samtliga ämnen i årskurs 9 där det framgår att eleverna har svårt att nå målen i naturorienterande<br />

och samhällsorienterande ämnen. Däremot visar resultaten i tabell 3 att<br />

eleverna klarar de nationella proven i engelska, matematik och svenska bra. Relationen<br />

mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten avvikelse gentemot kommunen<br />

och riket.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Kyrkerörsskolan har en god måluppfyllelse och att skolan<br />

arbetar bra med resultat och analys av elevernas kunskapsresultat.<br />

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

5 (14)<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

På skolan upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella<br />

utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. Vid inspektionstillfället<br />

påbörjades arbetet med att genomföra utvecklingssamtal enligt de nya<br />

kraven. I det arbetet använder sig skolan av mallar som har utformats av en<br />

arbetsgrupp i kommunen. Inspektörerna fick vid inspektionstillfället ta del av<br />

skriftliga omdömen skrivna för elever i årskurs 7 och studierna visar att få av<br />

dessa omdömen är kopplade till målen i respektive ämne. Exempelvis kan det<br />

stå att eleven jobbar bra, är pigg och glad samt kämpar på. Lärarna uttrycker att<br />

det kan vara svårt att formulera mål för de elever de sett lite av i verksamheten.<br />

X


6 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Lärarna och rektorerna är även medvetna om att det kan förekomma uttryck i de<br />

skrivna omdömena som inte är acceptabla. Vidare innehåller mallen ett graderingssystem<br />

från 1-4 i vilken mån eleven förväntas nå betyget G, VG eller MVG.<br />

I samtal med elever förekommer det att eleverna pratar om hur många tvåor<br />

respektive treor de har fått.<br />

Studier av de individuella utvecklingsplaner som <strong>Skolinspektionen</strong> tagit del av<br />

visar att elevernas mål i de individuella utvecklingsplanerna är av varierande<br />

kvalitet. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling<br />

i relation till målen i läroplan och kursplaner men det finns även exempel<br />

på planer som inte uppfyller förordningens krav. Exempelvis kan det stå att<br />

eleven ska träna och läsa mer.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar<br />

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier<br />

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

På Kyrkerörsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat<br />

de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i<br />

vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella. Vidare uttrycker elever på Kyrkerörsskolan att<br />

det kan vara svårt att nå högsta betyget i musik om de inte deltar i kören eller<br />

uppträder inför hela skolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplanen och kursplanerna.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

7 (14)


8 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Inför varje <strong>nytt</strong> ämnesområde presenterar lärarna vilka mål gruppen ska arbeta<br />

med och inför varje <strong>nytt</strong> läsår presenterar lärarna vilka kriterier som krävs för de<br />

olika betygsnivåerna. Intervjuer med elever visar att detta hålls aktuellt under<br />

läsåret. Däremot visar intervjuer och verksamhetsbesök att eleverna inte får ett<br />

reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Verksamhetsbesök<br />

visar att eleverna får delta i detta arbete i större utsträckning i de<br />

praktisk estetiska ämnena. Vidare framkommer det i intervjuer med elever men<br />

också med lärare att det kan variera mellan ämne och lärare om eleverna får<br />

delta i planeringen av undervisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande<br />

och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av<br />

skollagen och Lpo 94.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

9 (14)<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektor om<br />

det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder<br />

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det<br />

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas<br />

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att<br />

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Skolan utarbetar åtgärdsprogram på olika nivåer. Varje ämneslärare utarbetar<br />

åtgärdsprogram om det finns risk att eleven inte når målen. Mentor som är ytterst<br />

ansvarig får sedan prioritera i dessa tillsammans med elev och vårdnadshavare.<br />

Det kan innebära att en elev och vårdnadshavare kan få upp till åtta<br />

åtgärdsprogram på sitt bord vid ett samtal innan man är delaktig i utformandet.<br />

Detta bekräftas i intervjuer med lärare och elevhälsopersonal. Dokumentstudier


10 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

visar även att åtgärdsprogrammen är av varierande kvalitet. De som utformats i<br />

ett tidigt skede av ämneslärarna är av olika kvalitet och ibland bristfälliga. De<br />

som däremot utarbetats tillsammans med elevhälsan håller en högre kvalitet där<br />

åtgärder på individ, grupp och organisation har en lika stor del.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Kyrkerörsskolan inte upprättar åtgärdsprogram i<br />

den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25)för arbetet med åtgärdsprogram.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimine-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

ringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Kyrkerörsskolan ett gemensamt dokument som<br />

benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.<br />

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan<br />

inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver<br />

då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov,<br />

utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses<br />

påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för skolan och<br />

särskolan men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

11 (14)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


12 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

13 (14)<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna.<br />

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor<br />

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Kyrkerörsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande<br />

rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar<br />

och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande rektorn.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Kyrkerörsskolan organiserar ledningen av utbildningen<br />

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas.<br />

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således<br />

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika<br />

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de<br />

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.3.1<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


14 (14)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Roland Fallström<br />

Sven-Olof Lundin<br />

Åtgärder behövs


Regelbunden tillsyn i Mössebergsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–6<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Mösseberg<br />

Dnr 43-2008:416<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Mössebergsskolan den 17 februari<br />

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna<br />

tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Mössebergsskolan intervjuades<br />

rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan<br />

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Mössebergsskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Mössebergsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 62<br />

Grundskola 324<br />

Grundsärskola 12<br />

Källa: Mössebergsskolan


2 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enhet Mösseberg består av två förskolor, Mössebergsskolan och grundsärskola. Enheten<br />

leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret<br />

för enheten, men har delegerat en del av sina arbetsuppgifter till biträdande rektorn.<br />

Rektorn ansvarar för skolan och särskolan medan biträdande rektorn ansvarar för förskolorna<br />

och skolbarnsomsorgen.<br />

Denna rapport avser Mössebergsskolan som är belägen på Mössebergs sluttning i<br />

kommunens centralort Falköping. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna<br />

1–6 samt grundsärskola för årskurserna 1–7.<br />

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.<br />

Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan.<br />

Vid Mössebergsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en<br />

separat verksamhetsrapport.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (14)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravni-<br />

vån på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella äm-<br />

nesproven <br />

Mösse-<br />

bergsskolan<br />

2007 2008<br />

Riket Mösse-<br />

bergsskolan<br />

Riket<br />

Engelska . 85 86 87<br />

Matematik . 72 76 73<br />

Svenska . 71 84 72<br />

Svenska som<br />

andraspråk<br />

. 56 . 61<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-17. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4<br />

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Mössebergsskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i<br />

engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt<br />

tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i svenska och ungefär i<br />

nivå med riket i engelska och matematik.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008<br />

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av<br />

resultaten presenteras dock inte.


4 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra<br />

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till<br />

de metoder man använder i undervisningen.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är i huvudsak avgränsade<br />

till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt<br />

elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Den individuella<br />

utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika hög grad. Några elever<br />

och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till<br />

läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål att eleven ska<br />

kunna fler ord i engelska. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen<br />

och kursplanerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar<br />

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

5 (14)<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


6 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar att några elevgrupper<br />

arbetar på ett föredömligt sätt med sina mål, men att skolans elever<br />

vanligtvis inte har inflytande över innehållet och hur undervisningen läggs upp.<br />

I intervjuer ger både lärare och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får<br />

göra val och ta eget ansvar. Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt<br />

från sin kunskap om målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens<br />

innehåll och upplägg. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är<br />

läraren som gör planeringen och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan<br />

påverka. Intervjuer visar också att man vid skolan inte har planerat hur elevernas<br />

ansvar och inflytande över det egna lärandet ska tränas för att successivt öka<br />

under skoltiden.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande<br />

och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av<br />

skollagen och Lpo 94.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § skollagen utformas i överensstämmelse<br />

med grundläggande demokratiska värderingar.<br />

X<br />

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla<br />

kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska<br />

bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i<br />

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska<br />

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och<br />

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet<br />

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.<br />

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska<br />

arbetsformer (1 kap. 2 §).<br />

Vid Mössebergsskolan har det funnits elevråd och klassråd. Eleverna berättar att<br />

det var länge sedan de hade något elevrådsmöte, vilket även bekräftas av rektorn.<br />

Rektorn påpekar att förändringar av skolans ledningsorganisation har orsakat<br />

ett uppehåll i skolans elevrådsarbete från november 2008 till mars 2009.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna inte ges kunskap om demokratins principer<br />

och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra<br />

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med<br />

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.<br />

X<br />

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans<br />

resultat. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 upp<br />

på ett systematiskt vis. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare<br />

som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat<br />

eleverna.<br />

Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används<br />

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i<br />

samtliga årskurser.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte utvecklat systematisk samverkan mellan<br />

lärare som arbetar med olika åldrar.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

7 (14)


8 (14)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Åtgärder behövs<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Mössebergsskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan<br />

och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan<br />

kan inte anses motsvara en sådan plan som lagen kräver då det bland annat inte<br />

framkommer om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller hur<br />

eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola,<br />

fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna<br />

är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (14)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Garanterad undervisningstid<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Enligt 4 kap. 3 a § skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan<br />

(timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen.<br />

Enligt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid,<br />

den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas.<br />

Vid kontroll av elevernas scheman konstaterar inspektörerna att avsatt tid för<br />

respektive ämne inte är i överensstämmelse med skolans fördelning enligt timplan,<br />

samt att någon elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen<br />

föreskriver.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Mössebergsskolan bör säkerställa att elevernas<br />

scheman överensstämmer med skolans timplan så att eleverna får sin garanterade<br />

undervisningstid under tiden i grundskolan enligt skollagen.<br />

Hem- och konsumentkunskap<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I<br />

kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och<br />

det nionde skolåret.<br />

Elever i årskurserna 1–5 vid Mössebergsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet<br />

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i<br />

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål<br />

att uppnå för årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Mössebergsskolan inte ges förutsättningar<br />

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

11 (14)<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för<br />

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

Vid Mössebergsskolan har arbetslagen på ett föredömligt sätt fördelat lärarnas<br />

olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som<br />

också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1–7 i<br />

svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande<br />

ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare<br />

undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens.<br />

X<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen<br />

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och<br />

undervisningsgrupper.


12 (14)<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

Mössebergsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen<br />

tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen<br />

utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan.<br />

I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån<br />

för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom<br />

redovisas i kvalitetsredovisningen en samlad bild av skolans resultat i<br />

övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för årskurs 5. I kvalitetsredovisningen<br />

redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. Enligt intervjuer<br />

medverkar skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid<br />

upprättandet av kvalitetsredovisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven<br />

i förordningen.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

13 (14)


14 (14)<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Lena von Platen<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Floby<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn i Odensbergsskolan och<br />

Floby skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskolan årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Odensbergsskolan den 23 januari<br />

2009 samt Floby skola den 3 och 4 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Odensbergsskolan och<br />

Floby skola intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal samt<br />

elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella<br />

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolorna<br />

Tabell 1: Antal elever på Odensbergsskolan och Floby skola<br />

Odensbergsskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 22<br />

Grundskola 107<br />

Källa: Odensbergsskolan


2 (19)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Odensbergsskolan ligger strax utanför Falköpings centralort. Skolan består av en enplanslänga<br />

som ligger naturskönt med goda möjligheter att <strong>nytt</strong>ja kringliggande miljöer.<br />

Flera av eleverna åker skolskjuts till skolan.<br />

Verksamheten vid Odensbergsskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna<br />

1–6. Vid skolan finns en elev mottagen i den obligatoriska grundsärskolan. Särskolans<br />

verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolans elever har sin<br />

fortsatta skolgång vid Floby skola som tillsammans med Odensbergsskolan bildar Enhet<br />

Floby.<br />

Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens<br />

fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport.<br />

Floby skola Antal elever<br />

Förskoleklass 19<br />

Grundskola 320<br />

Källa: Floby skola<br />

Floby skola ligger strax utanför Falköpings centralort. Floby skola är organiserad i förskoleklass<br />

och grundskola för årskurserna 1–9. Vid skolan finns en elev mottagen i den<br />

obligatoriska grundsärskolan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.<br />

Skolan är uppdelad i tre byggnader där skolans tre arbetslag arbetar i varsin byggnad.<br />

Ett arbetslag arbetar med förskoleklass och årskurserna 1–3, ett med årskurserna 4–6<br />

samt ett med årskurserna 7–9. Samverkan mellan skolans olika årskurser förekommer i<br />

begränsad omfattning. Uppdelningen uppfattas som tre skolor i skolan.<br />

Genom skolans val arbetar alla elever inom områdena hälsa och rörelse, EQ samt kost<br />

och miljö. Floby skola har ett internationaliseringsprojekt med en skola i Kenya.<br />

Enhet Floby består av förskolorna Mandelblomman och Kråketorp samt Odensbergsskolan<br />

med förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–5 och Floby skola med förskoleklass<br />

samt grundskola årskurserna 1–9. För ledning av verksamheterna vid Enhet<br />

Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (19)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%)<br />

elever som<br />

nått kravni-<br />

vån på samt-<br />

liga delprov<br />

på de natio-<br />

nellaämnes- proven<br />

2007 2007 2008 2008<br />

Odensbergs-<br />

skolan<br />

Floby<br />

skola<br />

Riket Odensbergs-<br />

skolan<br />

Floby<br />

skola<br />

Riket<br />

Engelska 82 82 85 100 57 87<br />

Matematik 73 84 72 100 71 73<br />

Svenska 68 73 71 80 62 72<br />

Svenska<br />

som and-<br />

raspråk<br />

.<br />

56 .<br />

Källa: Uppgifter från skolorna 2009-04-20. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4<br />

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas<br />

61


4 (19)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-12<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Floby skola Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Kommungrupp<br />

2<br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

212,5 212,1 197,1 203,2 196,0 203,1 204,3 209,3<br />

80 81 74 72 69 77 76 77<br />

91 97 89 91 83 90 89 89<br />

Odensbergsskolans kunskapsresultat baserat på andel elever som nått kravnivån i engelska,<br />

matematik och svenska vid nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell<br />

2 att skolans resultat år 2007 är i nivå med och 2008 över riksgenomsnittet.<br />

Vid granskning av skolans sammanställning av resultaten vid nationella ämnesprov<br />

under åren 2004–2007 framstår pojkars respektive flickors resultat med stora variationer.<br />

Vid inspektionstillfället diskuterades sammanställningen med rektorn och lärare.<br />

Skolan ger ingen förklaring eller analys av resultaten.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/08<br />

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av<br />

resultaten presenteras dock inte.<br />

Kunskapsresultaten vid Floby skola baseras dels på andelen elever som nått kravnivån<br />

i engelska, matematik och svenska vid nationella ämnesprov i årskurs 5, tabell 2 samt<br />

kunskapsresultat redovisade i tabell 3. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

visar att endast 57 procent av eleverna har nått kravnivån vid samtliga delprov i ämnet<br />

engelska, vilket är lägre än riket, 87 procent. I ämnet svenska är motsvarande andel 62<br />

procent jämfört med 72 procent i riket. I ämnet matematik ligger Floby skola i nivå med<br />

riket.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5.<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i<br />

samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte.<br />

5 (19)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> kan konstatera att Floby skola har ett resultat för elever i årskurs 9,<br />

tabell 3, som är något lägre i jämförelse med kommunens övriga skolor samt riket. Ämnena<br />

svenska och matematik år 2007 avviker vilket enligt skolans kvalitetsredovisning<br />

kan bero på att skolan under föregående år satsat på matematikundervisningen. Vid<br />

Floby skola saknas dock system och rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera<br />

elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Floby inte följer upp och analyserar resultaten i<br />

samtliga ämnen eller genomför åtgärder för att nå en ökad måluppfyllelse. Dessutom<br />

analyseras inte pojkars och flickors resultat för att relaterar dessa till de metoder man<br />

använder i undervisningen. Se vidare 1.2.1 samt 1.2.3.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i Lpo 94, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen<br />

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen<br />

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte<br />

och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska<br />

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det<br />

tredje skolåret.<br />

Varje lärare vid Odensbergsskolan och Floby skola följer upp resultaten för elever<br />

de undervisar. Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling<br />

kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska i relation till nationella<br />

mål.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna inte fortlöpande följer upp elevernas kunskapsutveckling<br />

och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens<br />

krav. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport.


6 (19)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

X<br />

För eleverna vid båda skolorna upprättas en individuell utvecklingsplan i samband<br />

med utvecklingssamtalet. En av kommunen framtagen mall för individuell<br />

utvecklingsplan används. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna<br />

tar del av är av varierande kvalitet. Elevernas mål är inte alltid kopplade<br />

till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. ”skriva mer” ”allt är<br />

bra”. Inspektörerna noterar att eleverna överlag har en svag uppfattning om<br />

varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling.<br />

Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte<br />

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

7 (19)<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Ämnesprov ska enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen användas i svenska,<br />

svenska som andraspråk, engelska och matematik i slutet av årskurs 5 för att<br />

bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet.<br />

Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska<br />

och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling<br />

och som stöd för betygssättning.<br />

X<br />

Som tidigare nämnts finns varken vid Odensbergsskolan eller Floby skola system<br />

eller rutiner för att följa upp och analysera skolornas resultat vid nationella<br />

prov i årskurserna 5 och 9. Lärare och rektorn bekräftar att lärarna inte använder<br />

ämnesproven som underlag för analys eller konkretisering av undervisningen.<br />

Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de<br />

aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att lärarna inte använder resultaten från de nationella<br />

ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling.<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier<br />

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

Vid Floby skola använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella<br />

målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa<br />

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att


8 (19)<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplanen och kursplanerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De<br />

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.<br />

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Enligt förordningen<br />

om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot den inriktning<br />

undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper.<br />

De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa<br />

mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter<br />

inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling.<br />

X<br />

Elev- och lärarintervjuer samt lektionsbesök på skolorna visar att skolans arbete<br />

med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte fått det utrymme<br />

som personalen själva önskat. Intervjuer med lärare och elever visar att läromedel<br />

alltför ofta styr undervisningen. Både lärare och rektorn har ambitionen att<br />

aktualisera läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i det dagliga pedagogiska<br />

arbetet. På Floby skola finns ett påbörjat arbete med att diskutera strävansmålen<br />

i matematik och svenska.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Verksamhetsbesök vid Odensbergsskolan och Floby skola visar att eleverna<br />

generellt har en vag uppfattning om de mål som finns i skolan. Dock finns ett<br />

fåtal exempel där eleverna kan relatera till kursplanemål. Kursplanernas mål är<br />

inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen.<br />

Elever och lärare vid Odensbergsskolan uppger att elevernas inflytande över<br />

undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Vid skolan<br />

är eleverna sällan delaktiga i planering och utvärdering av olika kunskapsområden.<br />

Klassrumsbesök visar att lektionernas upplägg inte ger utrymme för<br />

elevinflytande.<br />

Vid samtal med lärare vid Floby skola ges exempel på hur eleverna erbjuds inflytande<br />

i val av arbetssätt. Eleverna vid skolan upplever, att det mesta är på<br />

förhand bestämt och att få tillfällen till inflytande erbjuds. Lektionsbesök och<br />

elevintervjuer ger få exempel på hur eleverna ges inflytande och ansvarstagande<br />

över sitt lärande. Intervjuer visar att skolan inte har någon gemensam strategi<br />

för hur eleverna ska ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det<br />

egna lärandet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges<br />

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad<br />

som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.<br />

9 (19)


10 (19)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2.2 i läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra<br />

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med<br />

andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen.<br />

Vid inspektionen framkommer det att lärarna på Odensbergsskolan har i liten<br />

utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin fortsatta skolgång på Floby<br />

skola. Den information som ändå når lärarna bygger oftast på informella kontakter.<br />

Intervjuer visar att lärarna inte följer upp hur eleverna lyckas med måluppfyllelsen<br />

i årskurs 9 och ställer det i relation till sin egen verksamhet.<br />

Verksamheten vid Floby skola är som tidigare nämnts uppdelad i tre hus och<br />

kan uppfattas som tre skolor. Intervjuer med personal och elever visar att samverkan<br />

mellan årskurserna inte förekommer. Lärarna i de yngre åldrarna vet<br />

inte hur det går för elever i de senare åren trots att de är på samma skola. Elevernas<br />

kunskapsresultat blir en angelägenhet för de lärare som undervisar i de<br />

aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Lärarna<br />

har dessutom i liten utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin<br />

fortsatta skolgång.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas lärare inte samverkar i den omfattning<br />

som läroplanen föreskriver.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 b kap. 1 § skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje<br />

barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång.<br />

Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle<br />

närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskan-<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

de, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är<br />

en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens<br />

mål.<br />

Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att det finns få samarbetsformer<br />

mellan förskoleklassen och skolan både vid Odensbergsskolan och vid<br />

Floby skola. Personalen samverkar varken kring elevernas progression eller<br />

kring arbetssätt och fortsatt skolgång.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte utvecklat samarbetsformer mellan<br />

förskoleklass och skola för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

11 (19)<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 1 i läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare<br />

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Av de lektionsbesök samt elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört på<br />

Odensbergsskolan framkommer att skolan endast i begränsad omfattning anpassar<br />

undervisningen för att möta elevernas intresse och behov. Som tidigare<br />

beskrivits är lektioner som <strong>Skolinspektionen</strong> besökt upplagda på ett sätt som<br />

begränsar elevernas möjligheter till inflytande (se avsnitt 1.4.2). De insatser som<br />

ges för stöd respektive utmaning, bygger på att eleven får öva mer, alternativt<br />

upprepa det hon eller han redan kan. De insatser som ges bidrar ibland enligt<br />

eleverna till att göra lektionerna långtråkiga.<br />

Av de lektionsbesök, elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört vid Floby<br />

skola framkommer att skolan endast i viss omfattning anpassar undervisningen<br />

för att möta elevernas intresse och behov. Eleverna uppger att det är<br />

sällan som deras erfarenheter ligger till grund för exempelvis planering av undervisning,<br />

”vi följer lärarens schema”. Endast ett fåtal klasser arbetar exempelvis<br />

med utvärdering av vad eleverna lärt sig.<br />

Några elever uppger vid intervjuer att de inte får tillräckliga utmaningar i undervisningen.<br />

Som exempel nämner elever att de blir informerade om hur de vid


12 (19)<br />

prov ska nå en godkänd nivå men sällan hur de ska komma längre i sin kunskapsutveckling.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas undervisning inte anpassas till elevens<br />

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen<br />

föreskriver.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i<br />

skolarbetet.<br />

X<br />

Vid Floby skola finns enligt rektorn och skolans elevhälsoteam rutiner för arbetet<br />

med elever i behov av särskilt stöd. Regelbundna träffar genomförs med skolans<br />

elevhälsoteam då behovet av insatser aktualiseras. Vid samtal med lärare<br />

samt rektorn framkommer det att särskilt stöd i första hand ges i ämnena engelska,<br />

matematik och svenska.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Floby skola inte erbjuder särskilt stöd till samtliga<br />

elever som är i behov av detta. <strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka att rätten till särskilt<br />

stöd inte är begränsad till vissa ämnen.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av<br />

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska<br />

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska<br />

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet<br />

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Vid Odensbergsskolan och vid Floby skola upprättas åtgärdsprogram för elever<br />

med behov av särskilda stödåtgärder. Enligt lärarinterjuver är det klasslärarens<br />

uppgift att upprätta åtgärdsprogrammen och elever och deras vårdnadshavare<br />

ges möjlighet att delta.<br />

Av de åtgärdsprogram inspektörerna tar del av på Odensbergsskolan framgår<br />

att särskilda stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att<br />

föreslagna åtgärder företrädesvis är på individnivå och med insatser från speci-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

allärare eller specialpedagog. Få eller inga föreslagna åtgärder beskrivs på organisations-<br />

eller gruppnivå.<br />

Åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av på Floby skola visar att särskilda<br />

stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att föreslagna<br />

åtgärder företrädesvis är på individnivå och ofta mer av det som redan är svårt.<br />

Inspektörerna ser också stödåtgärder där ansvaret för genomförandet läggs på<br />

föräldrar. Det framgår inte tydligt hur skolans undervisning ska anpassas utifrån<br />

elevens behov.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte upprättar åtgärdsprogram i den<br />

utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) för arbetet med åtgärdsprogram.<br />

2 Normer och värden<br />

13 (19)<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


14 (19)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

För Enhet Floby finns en gemensam likabehandlingsplan. Planen är upprättad år<br />

2007 och innehåller en beskrivning av det förebyggande arbete som pågår vid<br />

skolan. Då planen är mer än ett år gammal och inte tar sin utgångspunkt i en<br />

kartläggning av den egna verksamheten samt saknar de olika verksamhetsformernas<br />

specifika behov bedömer <strong>Skolinspektionen</strong> att skolorna saknar en aktuell<br />

plan mot kränkande behandling.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna inte har en aktuell plan mot kränkande<br />

behandling som motsvarar lagens krav.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne.<br />

I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och<br />

nionde skolåret.<br />

X<br />

Eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola erbjuds undervisning i ämnet<br />

hem- och konsumentkunskap först i årskurs 6. Detta innebär att eleverna inte<br />

ges möjlighet att nå målen i kursplanen för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola<br />

inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem-<br />

och konsumentkunskap.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

X<br />

Elev- och lärarintervjuer vid båda skolorna visar att elevens val inte tydligt erbjuds.<br />

Eleverna vid Odensbergsskolan uppger att elevens val ”får vi i sjuan” och<br />

enligt lärarna ingår elevens val troligtvis i temaarbetet.<br />

Vid Floby skola finns ett system där skolan årskursvis erbjuder eleverna ett antal<br />

ämnen. Exempelvis erbjuds i årskurserna 4–5 bild, idrott och hälsa samt trä- och<br />

metallslöjd, i årskurserna 6–7 erbjuds bild, hem- och konsumentkunskap, idrott<br />

och hälsa, trä- och metallslöjd samt extra studietid och i årskurserna 8–9 erbjuds<br />

bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, trä- och metallslöjd, teknik,<br />

samhällsorienterande ämnen samt extra studietid.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Odensbergsskolan och Floby skola inte erbjuder<br />

elevens val i enlighet med styrdokumentens krav.<br />

15 (19)


16 (19)<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för<br />

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

Vid skolorna undervisar lärare i årskurserna 1–6 i huvudsak som klasslärare.<br />

Detta innebär i vissa fall att lärare undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet.<br />

Vid intervjuer med lärare och rektorn bekräftas detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen<br />

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser<br />

och undervisningsgrupper.<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

17 (19)<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas<br />

en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det<br />

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt läroplanen<br />

har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten i sin helhet inriktas på att nå<br />

de nationella målen.<br />

För ledningen av Enhet Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer. Rektorn<br />

har sin huvudsakliga tid vid Floby skola och för daglig ledning av Odensbergsskolan<br />

ansvara en biträdande rektor. Arbetsfördelningen betyder att ansvarig<br />

rektor inte finns på plats vilket, enligt rektorn, skapar svårigheter i att<br />

hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet på skolan samt att leda verksamheten.<br />

Lärarna betraktar biträdande rektorn som sin rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Floby organiserar ledningen av utbildningen<br />

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen<br />

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna<br />

om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.<br />

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår<br />

av författningarna.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.3.1<br />

Åtgärder behövs<br />

X


18 (19)<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

Åtgärder behövs<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt<br />

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led<br />

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas<br />

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka<br />

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisningen.<br />

I Falköpings kommun finns en gemensam mall framtagen för kvalitetsredovisningen.<br />

I kvalitetsredovisning för respektive skola redovisas andelen elever som


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

uppnått kravnivån för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och<br />

svenska i årskurs 5 och 9. Skolorna redovisar också en samlad bild av resultaten<br />

i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål. I kvalitetsredovisning för båda skolorna<br />

saknas dock utvärdering eller analys av resultaten.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i<br />

skolornas kvalitetsredovisningar. <strong>Skolinspektionen</strong> vill även påpeka att elever<br />

och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte<br />

uppfyller kraven i förordningen.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

2009-06-16 Göteborg<br />

Lena von Platen<br />

Ulla-Britt Norin<br />

Kjell Ahlgren<br />

19 (19)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun<br />

Enhet Vartofta<br />

Dnr 43-2008:416<br />

Regelbunden tillsyn i Vartoftaskolan, Yllestadskolan,<br />

Åsle skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskolan årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden<br />

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vartoftaskolan, Yllestadskolan<br />

och Åsle skola den 25-26 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 16 september 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Vartoftaskolan, Yllestadskolan<br />

och Åsle skola intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal<br />

och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets<br />

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har<br />

använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolorna<br />

Tabell 1: Antal elever på Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola<br />

Vartoftaskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 17<br />

Grundskola 203<br />

Källa: Vartoftaskolan


2 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Yllestadskolan Antal elever<br />

Förskoleklass 9<br />

Grundskola 19<br />

Källa: Yllestadskolan<br />

Åsle skola Antal elever<br />

Förskoleklass 8<br />

Grundskola 34<br />

Källa: Åsle skola<br />

Vartoftaskolan är belägen cirka en och en halv mil utanför kommunens centralort Falköping<br />

och leds av en rektor samt två biträdande rektorer. Till Enhet Vartofta hör också<br />

Åsle skola och Yllestadskolan, två mindre landsortsskolor.<br />

Utbildningen i enheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9. Undervisningen<br />

organiseras i åldershomogena och åldersintegrerade grupper från förskoleklass till<br />

årskurs 9.<br />

Vartofta ligger en dryg mil utanför Falköping och har cirka 550 invånare. Samhället<br />

plus landsbygden runt om utgör skolans upptagningsområde, till de senare åren tillkommer<br />

även elever från Yllestad och Åsle.<br />

Åsle förskola och skola ligger på landsbygden cirka en mil nordost om Falköping, nära<br />

utflyktsmålet Åsle Tå. Skolan har stor betydelse för bygden. Upptagningsområdet för<br />

Åsle skola är Åsle, Mularp, Skörstorp, Tiarp och delar av Falekvarna.<br />

Yllestadskolan ligger cirka två mil från Falköping i en liten by. De flesta eleverna kommer<br />

från den närliggande byn Kättilstorp där områdets stora industri finns. Skolan har<br />

två åldersintegrerade grupper dels förskoleklass och årskurs 1, dels årskurserna 2 och<br />

3.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Bedömningar<br />

3 (17)<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Resultat i procent på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravni-<br />

vån på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella äm-<br />

nesproven <br />

Vartofta-<br />

enheten<br />

2007 2008<br />

Riket Vartofta-<br />

enheten<br />

Riket<br />

Engelska 63 85 83 87<br />

Matematik 63 72 83 73<br />

Svenska 69 71 90 72<br />

Svenska<br />

som and-<br />

raspråk<br />

. 56 . 61<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-26 Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4<br />

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

. = Uppgift saknas


4 (17)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga ämnen<br />

Andel (%) behöriga till<br />

nationellt program<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-02-26<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Vartoftaskolan Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Kommun-<br />

grupp 2<br />

Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

210,1 204,8 199,6 217,6 215,0 203,1 204,3 209,3<br />

82 76 83 85 96 77 76 77<br />

85 95 93 88 96 90 89 89<br />

Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 under år 2007 låg<br />

under riksgenomsnittet men år 2008 låg resultaten i engelska under, i matematik och<br />

svenska över nivån med riksgenomsnittet.<br />

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga<br />

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008<br />

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av<br />

resultaten presenteras dock inte.<br />

Vid Vartoftaskolan har såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som<br />

andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen från<br />

år 2004 till 2008, varit högre än den nivå som gällt för riket, vilket framgår av tabell 3<br />

ovan.<br />

Vid en jämförelse av betygsresultaten i alla ämnen år 2008 visar det sig att flickorna har<br />

ett betydligt högre meritvärde än pojkarna men att 100 procent av pojkarna når behörighet<br />

till gymnasiet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör analysera resultaten och relatera dessa till de<br />

metoder som används i undervisningen.<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

5 (17)<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens<br />

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser<br />

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet<br />

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om<br />

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

X<br />

Eleverna har en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet.<br />

Arbetet med utvecklingsplanerna har kommit olika långt. Det finns planer<br />

som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen<br />

i läroplan och kursplaner. Enligt både lärare och skolornas ledning varierar kvaliteten<br />

i utvecklingsplanerna och planerna används inte alltid som ett verktyg<br />

för elevens utveckling. De planer inspektörerna tar del av är i huvudsak avgränsade<br />

till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens<br />

sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet i enhet Vartofta med de individuella ut-


6 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

vecklingsplanerna inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen<br />

med skriftliga omdömen.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks<br />

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen<br />

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier<br />

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och<br />

betyg.<br />

På Vartoftaskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats<br />

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de<br />

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa<br />

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen<br />

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några<br />

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att<br />

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som<br />

stämmer väl med de nationella.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning<br />

enligt läroplanen och nationella kursplaner.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas<br />

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för<br />

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och<br />

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den<br />

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning<br />

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är<br />

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.<br />

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social<br />

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och<br />

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och<br />

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och<br />

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.<br />

Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att<br />

det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om<br />

målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Elevernas medverkan i planering<br />

och genomförande av undervisningen sker i varierad grad, men något<br />

målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att<br />

finna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna eller kopplade till undervisningen.<br />

Inspektörerna ser vanligtvis inte att målen är tydliggjorda i det dagliga<br />

arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt<br />

7 (17)


8 (17)<br />

lärande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och<br />

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen<br />

och Lpo 94.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra<br />

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med<br />

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.<br />

X<br />

Det finns exempel på ämnesövergripande undervisning men lärarna har ingen<br />

samlad idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Vartoftaskolan är uppdelad<br />

i en F–5 del och en 6–9 del. Enstaka exempel på samverkan finns men enligt<br />

både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans delar utvecklas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att arbetet med samverkan inom Vartoftaskolan inte<br />

sker i tillräcklig utsträckning.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

I 2 b kap. 1 § första stycket i skollagen står att utbildningen i förskoleklass ska<br />

stimulera varje barns utveckling och lärande och att den ska ligga till grund för<br />

fortsatt skolgång.<br />

Inom enhet Vartofta finns flera förskoleklasser med olika förutsättningar och<br />

olika sätt att arbeta. I någon av förskoleklasserna är förutsättningarna att stimulera<br />

varje barns utveckling och lärande begränsat. Gruppen är liten och delar av<br />

tiden är helt inriktad på inslag som är anpassat för elever i årskurs 1. Förutsätt-<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

ningarna och miljön är enligt personal och ledning så begränsade att det är svårt<br />

att individualisera verksamheten. Detta inverkar också på den undervisning<br />

som ges i årskurs 1.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att utbildningen inte stimulerar varje barns utveckling<br />

och lärande i en av förskoleklasserna.<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

9 (17)<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 1 § andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter<br />

i skolarbetet.<br />

Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriteras i<br />

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle<br />

behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärarna visar också att särskilt stöd i<br />

form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem<br />

behövs. Vidare framkommer att skolorna i Enhet Vartofta inte diskuterar och<br />

utvärderar vilken form av stöd de ska ge elever i behov av särskilt stöd eller<br />

utreder om alla elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd. Rektorn påpekar<br />

att en satsning på relativt små undervisningsgrupper möjliggör att särskilt stöd<br />

ges inom ramen för ordinarie undervisning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Enhet Vartofta inte utreder om samtliga elever<br />

som är i behov av särskilt stöd får detta.<br />

X<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


10 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av<br />

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska<br />

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska<br />

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet<br />

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

För alla elever i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram<br />

inspektörerna tar del av håller en ojämn kvalitet. Det finns åtgärdsprogram<br />

där det inte framgår vilka behoven är, vad skolan ska göra eller hur programmet<br />

ska följas upp och utvärderas. Vissa åtgärdsprogram är mer inriktade<br />

på vad eleven ska göra än vad skolan ska hjälpa eleven med.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas<br />

krav.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (17)<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande<br />

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.<br />

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild<br />

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en<br />

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av<br />

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i<br />

efterföljande års plan.<br />

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §<br />

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering<br />

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen<br />

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen<br />

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Enhet Vartofta ett gemensamt dokument som benämns<br />

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.<br />

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte<br />

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då<br />

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån<br />

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses<br />

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och<br />

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i enheten<br />

samt skolbarnsomsorgen men behov och rutiner för de olika verksamheterna<br />

är inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte<br />

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.


12 (17)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 4 kap. 3 a § första stycket första meningen i skollagen föreskrivs utbildningens<br />

omfattning i grundskolan (timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga<br />

3.<br />

I 1 kap. 2 § första stycket grundskoleförordningen stadgas att garanterad undervisningstid<br />

är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas.<br />

Med undervisningstid menas arbete som planerats av lärare och elever tillsammans<br />

och som eleverna genomför under lärares ledning.<br />

Vid inspektionstillfället råder flera oklarheter kring Vartoftaskolans timplan.<br />

Vissa insatser som extra rörelsetid, eq m.m. finns inte med i timplanen och motsvarar<br />

inte heller den tid skolan avsatt som skolans val. Den tid som avsatts för<br />

elevens val motsvarar inte den tid som finns utlagd på elevernas scheman för<br />

elevens val m.m.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Vartoftaskolans timplan inte stämmer med utlagd<br />

tid på schemat.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för<br />

språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och<br />

tyska. I 19 § samma förordning anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens<br />

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i<br />

ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare<br />

har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner<br />

som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.<br />

Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen<br />

ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att ut<strong>nytt</strong>ja de möjligheter<br />

som finns inom ramen för gällande bestämmelser.<br />

En del av elevens val innebär att tiden används för att läsa läxor, jobba i kapp<br />

och liknande uppgifter. Detta innebär att en del av skolans elever inte har elevens<br />

val eftersom konstruktionen av detta val inte innebär att eleverna fördjupar<br />

eller breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen.<br />

Vid lektionsbesök framkommer att elever i gruppen som har förstärkt engelska<br />

och svenska arbetar med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning,<br />

instuderingsfrågor inför ett prov och liknande. Detta innebär att dessa elever<br />

inte har ett språkval vilket de har rätt till.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att alla elever på Vartoftaskolan inte har tillgång till<br />

elevens val och språkval.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

13 (17)<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


14 (17)<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda<br />

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för<br />

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om<br />

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat<br />

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

X<br />

Vid Vartoftaenhetens skolor förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande<br />

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som<br />

klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de<br />

saknar föreskriven kompetens.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolornas pedagogiska personal inte har pedagogisk<br />

utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

påpekar att skolornas organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där<br />

de saknar utbildning.<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />