pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

falkoping.se

pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn i

Falköpings kommun

Beslut och rapporter

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:416


Innehåll

Kommunbeslut

Verksamhetsrapporter

Förskoleverksamhet

Skolbarnsomsorg

Obligatoriska särskoleverksamheten

Vuxenutbildning

Skolrapporter

Centralskolan

Dotorpsskolan

Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan

Gustaf Dalénskolan och Stenstorpsskolan

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan

Kyrkerörsskolan

Mössebergsskolan

Odensbergsskolan och Floby skola

Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola

Vindängens skola

Åttagårdsskolan

Ållebergsgymnasiet


Falköpings kommun

S:t Sigfridsgatan 9

521 81 Falköping

Skolinspektionen, Kungsgatan 20, 411 19 Göteborg

Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04

www.skolinspektionen.se

Beslut

2009-06-16

1 (22)

Dnr: 43-2008:416

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Inledning

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten,

skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009.

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna

ställer på verksamheten.

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts.

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falköpings kommun genomfördes intervjuer

med representanter för Barn- och utbildningsnämnden samt skolchef och andra

centrala tjänstemän samt med Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltningschef.

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen

har besökts, men inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har

intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal.

Vidare har intervjuer genomförts med chefer och representanter för föräldrar och

personal i förskoleverksamheten samt chefer och representanter för elever och personal

i skolbarnsomsorgen.


Beslut

2009-06-16

2 (22)

Dnr: 43-2008:416

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter

på sakuppgifter i beslutet.

Verksamhetens omfattning och

organisation vid den regelbundna tillsynen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 1 434

Skolbarnsomsorg 951

Förskoleklass 344

Grundskola 3 163

Obligatorisk särskola 57

Gymnasieskola 1 196

Gymnasiesärskola 33

Kommunal vuxenutbildning 674

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 17

Svenskundervisning för invandrare 117

Källa: Falköpings kommun våren 2009

Falköpings kommun ligger i Västra Götalands län och klassificeras av Sveriges kommuner

och landsting som en övrig kommun, över 25 000 invånare. Kommunen är till

ytan den största kommunen i regionen och folkmängden uppgick i slutet av 2008 till

31 349 personer enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).

Utbildningsväsendet i Falköpings kommun är indelat i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden

är styrelse för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass,

grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kompetens-

och arbetslivsnämnden är styrelse för vuxenutbildningen.

Barn- och utbildningsnämnden leder verksamheten genom en förvaltning som leds av

en skolchef. Verksamheten är indelad i 11 enheter, som omfattar förskola samt förskoleklass,

skolbarnsomsorg och grundskola för årskurserna 1–9 eller 10 (särskola). Vid

varje enhet arbetar ett ledningsteam bestående av rektor och biträdande rektor.

Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Av kommunens

samtliga barn i åldrarna 1-5 år är 79 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Sammanlagt

finns 21 kommunala förskolor och ett familjedaghem. I kommunen finns också 10

enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar över och som inte omfattas av

Skolinspektionens regelbundna tillsyn.


Beslut

2009-06-16

3 (22)

Dnr: 43-2008:416

I Falköpings kommun finns 18 grundskolor. Därutöver finns tre särskilda undervisningsgrupper

Lilla Fredriksberg, Kompassen och Studiegården som är kommunövergripande,

där eleverna har klasstillhörighet i någon av grundskolorna.

Förskoleklass och fritidshem är integrerade i grundskolans verksamhet och finns i anslutning

till skolorna. 71 procent av barnen i åldrarna 6-9 år är inskrivna i fritidshem,

medan motsvarande siffra för barn i åldern 10-12 år är 11 procent.

Inom den obligatoriska särskolan finns klasser lokaliserade till tre av de kommunala

grundskolorna som är Vindängens skola, Mössebergsskolan och Kyrkerörsskolan. Det

förekommer också att elever som är mottagna i särskolan är integrerade i grundskoleklasser

på andra skolor i kommunen. Ansvarig rektor för särskolans elever är rektor

vid den skola där eleven går, med undantag av träningsskolans elever som har en egen

rektor.

I kommunen finns en fristående grundskola, Vårkullens skolveckohem. Huvudmannen

för denna skola erhåller egen rapport och tillsynen av densamma ingår inte i denna

rapport.

I Falköpings kommun finns en extra stödresurs, Specialpedagogiskt centrum (SPC).

SPC leds av en samordnare som tillika är rektor för träningsskolan och de kommunövergripande

särskilda undervisningsgrupperna. Samordnaren är dock inte rektor för

de elever som är placerade i de särskilda undervisningsgrupperna, eftersom eleverna är

klassplacerade i någon av kommunens grundskolor.

Ållebergsgymnasiet är Falköpings enda kommunala gymnasieskola. Skolan erbjuder 13

nationella program, individuella programmet, samt det specialutformade programmet

Företagarprogrammet, närliggande det samhällsvetenskapliga programmet. Inom ramen

för Industriprogrammet finns också inriktningen Träförädlare vilken erbjuds som

lärlingsutbildning. I kommunen finns också Volleybollgymnasiet med riksintag.

Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program:

verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets

individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande

kommuner.

Kompetens- och arbetslivsnämnden leder verksamheten genom en förvaltningschef.

Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för vuxenutbildning och övriga

utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser och integration

där sfi ingår. Vuxenutbildningen utgör en del av verksamheten vid kommunens Lärcenter.

Vuxenutbildningen erbjuder svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande

och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning samt vuxenutbildning

för utvecklingsstörda, särvux. Lärcenter erbjuder dessutom uppdragsutbildning,

kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsenhet samt universitets- och högskoleutbildning.


Helhetsbedömning

Beslut

2009-06-16

4 (22)

Dnr: 43-2008:416

Kommunens verksamheter har i huvudsak en inriktning som överensstämmer med

den som läroplanerna pekar ut.

Eleverna i kommunens grundskolor når enligt nationell statistik resultat som är något

lägre än genomsnittet i riket. Variationen i resultat är dock stor mellan skolorna. Andelen

elever som når målen för samtliga ämnen i årskurs 9 varierar i kommunens skolor

från 65 till 96 procent år 2008. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen

på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta

åtgärder för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar att detta brister på flera nivåer i

kommunen. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av

lärarna, men utifrån denna utförs i samtliga skolformer sällan någon analys så att undervisningsmål

och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall

en analys av de resultat som redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Analysen är en

förutsättning för varje skolas kvalitetsarbete och en central del av rektorns ansvarsområde.

Inom vuxenutbildningen används inte tillgänglig statstik för att identifiera de faktorer

som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande och aktuell

kvalitetsredovisning saknas.

För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna

till målen för lärandet. En annan viktig förutsättning för att öka skolornas måluppfyllelse

är att utveckla och öka elevernas inflytande. I skollagen och läroplanerna formuleras

elevernas rätt till inflytande. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

m.m., Lpo 94 ska eleverna kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar,

men skolan ska också sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära och

att eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära. Tillsynen visar att eleverna i kommunens

grundskolor sällan ges ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer vilket också

gör det svårt för eleverna att själva ta ansvar för sina studier. Det är angeläget att olika

arbetssätt och arbetsformer i skolan blir föremål för en ständigt pågående pedagogisk

diskussion som utgår från elevernas och skolans måluppfyllelse. Elevernas möjligheter

till inflytande behöver även förbättras inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Rektorn har ett särskilt ansvar för detta.

Av delmålen i Barn- och utbildningsnämndens måldokument framgår, ” att verksamheterna

ska arbeta med helhetssyn för barn från 1 till 19 år och skapa förutsättningar

för progression i lärandet, genom samarbete inom och mellan enheter med eleven i

centrum”. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att lärare i skolor för årskurserna

1–5 inte på ett systematiskt sätt har kännedom om resultaten vid betygssättningen

i årskurs 8 och 9 samt nationella ämnesprov i årskurs 9. Dessa avstämningspunkter

borde användas som ett av flera verktyg för att utvärdera den undervisning eleverna

erbjuds, som ett instrument i utvecklingen av det pedagogiska arbetet genom samtliga


Beslut

2009-06-16

5 (22)

Dnr: 43-2008:416

årskurser i grundskolan. Tillsynen visar att erfarenhets- och kunskapsutbytet såväl

inom grundskolans olika årskurser samt mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan

behöver förbättras i syfte att eleverna ska få en bättre kontinuitet i sitt lärande

och i sin utveckling.

Alla jämförelser och analyser av kunskapsresultat inom kommunen, kommungruppen

och riket bygger på att bedömningar och betyg är likvärdiga. Den regelbundna tillsynen

visar att det inom varje skola förs bedömningsdiskussioner mellan lärare. Lärarna

vid de betygssättande skolorna samverkar dock i liten omfattning mellan skolorna.

Centralt i kommunen har betygsdiskussioner initierats. Mellan skolor för elever i årskurserna

1–5 förs inga systematiska diskussioner om hur elevernas kunskapsresultat

bedöms i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Inte heller genomförs mellan skolorna

någon kvalitetssäkring av de bedömningar av nationella ämnesprov i årskurs 5 som

lärarna gör. Tillsynen visar att kommunen bör ge skolorna ytterligare stöd i arbetet

med att kvalitetssäkra betyg och bedömningar. I kommunen används lokala tolkningar

av betygskriterier som i vissa fall inte har stöd i nationella kriterier, varför tillsynen

visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplan och

kursplaner.

Skollagen föreskriver utbildningens omfattning i grundskolan genom en nationell timplan.

Kommunen fördelar undervisningen i de olika ämnena mellan årskurserna.

I Falköpings kommun skiljer sig timplanen mellan enheterna, vilket exempelvis får

konsekvenser för elever placerade i kommunens särskilda undervisningsgrupper. Vid

kontroll av elevernas scheman konstaterar Skolinspektionen att avsatt tid för respektive

ämne inte alltid är i överensstämmelse med fördelning enligt timplan, samt att någon

elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen föreskriver. Tillsynen visar att

kommunen inte kan försäkra att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden.

I det statliga uppdraget för utbildningsväsendet ingår att verka för att barn, elever och

vuxenstuderande utvecklar de normer och värden som är grunden för ett demokratiskt

samhälle. Inom detta område har kommunen ett särskilt ansvar för att det finns planer

för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna samt att det sker en kontinuerlig

utvärdering av detta. En del i detta arbete är att barn, elever och vuxenstuderande ska

behandlas med respekt och inte utsättas för diskriminering eller andra former av

kränkningar. Tillsynen visar att de flesta verksamheter bedriver ett målmedvetet arbete

med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Trots detta förekommer

kränkningar vilket inte är acceptabelt. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter

bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling.

Det finns brister i alla verksamheters planer mot kränkande behandling.

Tillsynen visar att skolorna i flera fall leds av rektorer och biträdande rektorer. Delar i

rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av

en biträdande rektor. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor.

Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom

olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna. Flera av de områden som


Beslut

2009-06-16

6 (22)

Dnr: 43-2008:416

behöver åtgärdas i skolor och verksamheter i Falköpings kommun ingår i rektors ansvar.

Kommunen måste förvissa sig om att rektorerna vidtar åtgärder mot konstaterade

brister och utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen samt att förutsättningar

ges för att vidta erforderliga åtgärder.

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 16 september

2009 ska Falköpings kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg

vilka åtgärder som vidtagits.


Bedömningar

Beslut

2009-06-16

7 (22)

Dnr: 43-2008:416

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper, utveckling och lärande

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter

Kommentar och bedömning:

Förskola och skolbarnsomsorg

I förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det inte enskilda barns prestationer

som ska bedömas. I de verksamheterna bedöms resultat utifrån hur väl verksamheterna

lever upp till styrdokumentens krav vad gäller att ge barnen förutsättningar för en

utveckling i riktning mot målen.

Skolinspektionen bedömer att det i förskolorna bedrivs en verksamhet som ger barnen

förutsättningar för utveckling och lärande. Arbetet för att medverka till att barn med

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål måste dock förbättras.

Även fritidshemmen har en verksamhet som i allt väsentligt ger barnen möjligheter

till utveckling och lärande. Vid skolbesök säger en majoritet av barnen att de har

roligt och känner sig trygga på sina fritidshem. Det finns dock anledning för kommunen

att utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om

insatserna fungerar i skolbarnsomsorgens verksamhet.

Grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning

Utbildningen i grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som eleverna behöver

för att vara väl förberedda för fortsatta studier eller arbete samt delta i samhällslivet.

I läroplaner, gymnasieskolans programmål och kursplaner finns närmare angivet

vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat.


Beslut

2009-06-16

8 (22)

Dnr: 43-2008:416

Verksamhetsbesök och intervjuer i såväl grund- som gymnasiesärskolan visar att undervisningen

i stor utsträckning är individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen

tar delvis tillvara elevernas önskemål men inslaget av alltför stor betoning av

omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att ta ansvar.

I kommunens kvalitetsredovisning redovisas en samlad bild av elevernas resultat i

relation till mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 samt resultat vid nationella ämnesprov.

Falköpings elever i årskurs 5 når jämförelsevis bättre resultat i de nationella

ämnesproven i svenska och matematik men sämre i engelska än Skolverkets jämförelseskolor.

Störst skillnad mellan könen framträder i ämnet svenska där flickorna i betydligt

högre grad når kravnivån. Från och med läsåret 2007/08 gör skolorna en uppföljning

av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Skolorna redovisar dock ingen analys av

resultaten i sina kvalitetsredovisningar. Vid analys på kommunnivå framkommer att

måluppfyllelsen är lägst i engelska, matematik och svenska och att eleverna når bäst

resultat i bild, hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd och teknik.

Kunskapsresultaten år 2008 i form av betyg för kommunens elever i grundskolan ligger

något under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Kunskapsresultaten

ligger vid samtliga skolor, utom Kyrkerörsskolan och Vartoftaskolan, under snittet för

riket. Statistik för år 2004-2007 visar dock att grundskoleelevernas kunskapsresultat

avseende genomsnittligt meritvärde har legat något över snittet för riket under perioden.

När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och andel behöriga till gymnasieskolans

nationella program är resultaten i nivå med genomsnittet för riket år 2008.

En analys av de enskilda skolornas resultat visar variation i resultatnivåerna mellan

kommunens sju betygssättande skolor. Denna variation har inte minskat under den

senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som variationen mellan skolorna är

kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt,

enligt kommunens tjänstemän. Differenser i kunskapsresultat visar att flickorna

når bättre resultat än pojkarna. Falköpings kommun skiljer sig i detta fall inte från

rikets genomsnitt, men Skolinspektionen vill peka på vikten av att kommunen analyserar

orsakerna till dessa skillnader och arbetar för att förändra undervisningen så att

både pojkar och flickor ges förutsättningar att öka sin måluppfyllelse.

Det genomsnittliga betygsvärdet vid gymnasieskolan är i nivå med riket och kommungruppen

år 2008. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitets-

och högskolestudier är något lägre än i kommungruppen och i riket. Detsamma

gäller andelen som fullföljer utbildningen inom fyra år.

Inom vuxenutbildningen visar tillgänglig statistik att andelen studerande som slutför

kurser på grundläggande och gymnasial nivå konsekvent är något lägre eller lika stort i

Falköpings kommun som i andra jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i svenska

för invandrare (sfi) motsvarar i stort både riket som helhet och kommungruppens

resultat.


Beslut

2009-06-16

9 (22)

Dnr: 43-2008:416

Skolinspektionen bedömer att kommunens grundskolor inte genomför en systematisk

analys av elevernas kunskapsresultat. Kommunen behöver vidta åtgärder så att alla

elever ges förutsättningar för att öka sin måluppfyllelse. Kommunens gymnasie- och

vuxenutbildning arbetar heller inte i tillräcklig utsträckning för en ökad måluppfyllelse.

Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som ej

nått målen i samtliga

ämnen

Andel (%) behöriga

till nationellt program

Källa: Skolverkets statistik

Falköpings kommun 1 Samtliga

skolor i

kommunen 2

Kommungrupp

3

Riket 4

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

210,3 208,5 208,6 212,0 203,6 203,1 204,3 209,3

19 21 22 19 23 23 24 23

90 90 91 92 90 90 89 89

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9

Andel (%) elever

som uppnått minst

Godkänt i:

Falköpings kommun 5 Samtliga

skolor i

kommunen 6

Kommungrupp

7

Beslut

2009-06-16

10 (22)

Dnr: 43-2008:416

Riket 8

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

Engelska . 93 93 96 93 93 . 96

Matematik 89 86 85 86 85 85 . 83

Svenska . 94 96 97 96 96 . 97

Svenska som

andraspråk

Källa: Skolverkets statistik

. = Uppgift saknas

. 85 81 60 82 82 . 83

5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår

Genomsnittlig

betygspoäng

Andel (%) med

grundläggande

behörighet till

universitets- och

högskolestudier

Andel (%) som

fullföljde utbild-

ningen inom fyra

år 13

Källa: Skolverkets statistik

Falköpings kommun 9 Samtliga

skolor i

kommunen 10

Beslut

2009-06-16

11 (22)

Dnr: 43-2008:416

Kommungrupp

11

Riket 12

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

14,3 14,3 14,7 14,4 13,9 13,9 13,8 14,0

92 90 92 91 85 85 90 89

72 76 74 68 71 71 76 76

1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande.

Bedömningspunkter

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

9 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen

10 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

13 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trend-

brott.


2 Normer och värden

Beslut

2009-06-16

12 (22)

Dnr: 43-2008:416

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge

eleverna en trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten inom skolan främja aktning för

varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska

den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka

alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Vid den regelbundna tillsynen av kommunens grundskolor framkommer att det

finns elever som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är

kända av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår. Kommunen uttrycker

att det finns mycket att arbeta med eftersom det ser olika ut när det gäller

kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen bedriver dock ett

övergripande arbete för att motverka diskriminering genom utbildning, stödverksamhet

via genuspedagoger och genom implementering av likabehandlingsplanen.

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning stödjer

de skolor där problem finns.

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Motivering

Beslut

2009-06-16

13 (22)

Dnr: 43-2008:416

Enligt 14 a kap. 6 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för

varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande

behandling av barn och elever. Vidare ska enligt 14 a kap. 7 § huvudmannen

se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och

elever utsätts för kränkande behandling.

Vid flertalet skolor och verksamheter i Falköpings kommun bedrivs ett målmedvetet

och systematiskt arbete för att motverka att barn och elever utsätts för

kränkande behandling. Dock visar tillsynen att Gudhemsskolan måste stärka sitt

målinriktade arbete mot kränkande behandling för att förebygga och förhindra

att kränkningar förekommer. Samtliga intervjuade uppger att det finns fungerande

system för hur skolorna ska agera då kränkningar uppstår. Dock brister

det förebyggande arbetet för att förhindra och förebygga att kränkningar uppstår.

Se vidare bedömningspunkt 2.1.3.

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med

författningarna i varje särskild verksamhet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 6 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för

varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande

behandling av barn och elever. Enligt 8 § samma lag ska huvudmannen se

till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs

för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att

påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de

planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.


Beslut

2009-06-16

14 (22)

Dnr: 43-2008:416

Samtliga verksamheter och skolor i Falköpings kommun har upprättat likabehandlingsplaner

som innehåller en plan mot kränkande behandling. Planerna är

i huvudsak kända bland de personal- och elevrepresentanter som intervjuas och

upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever.

Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förbyggande arbete mot

kränkningar över längre tid. Planerna bygger oftast inte på en kartläggning av

den enskilda verksamhetens behov. Beskrivna åtgärder är dessutom inte preciserade

i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna åtgärderna

har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av planer mot kränkande

behandling har barnen och eleverna i verksamheterna medverkat i liten

omfattning.

Skolinspektionen bedömer att verksamheternas planer mot kränkande behandling

inte uppfyller kraven i skollagen.

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 2.1.3.

Åtgärder behövs

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete

X

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal

liksom hur kommunen följer bestämmelserna.


3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

Beslut

2009-06-16

15 (22)

Dnr: 43-2008:416

3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn,

elever och studerande har rätt till.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga

skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna

i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.

Garanterad undervisningstid

Enligt 4 kap. 3 a § skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan

(timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen.

Enligt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid,

den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas.

De timplaner Skolinspektionen tar del av visar att det skiljer sig åt mellan kommunens

enheter hur man fördelar tiden mellan ämnen. Skolinspektionen konstaterar

vidare att avsatt tid för respektive ämne inte alltid är i överensstämmelse

med skolans fördelning enligt timplan och det finns elevgrupper som inte erbjuds

det antal timmar som timplanen föreskriver.

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte erbjuder eleverna den garanterade

undervisningstiden i hela kommunen.

Hem- och konsumentkunskap

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne.

I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och

det nionde skolåret.

På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hem- och

konsumentkunskap för elever i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte i tillräcklig

utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i ämnet före utgången av

årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att några skolor inte bedriver undervisning i ämnet

hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5.


Språkval

Beslut

2009-06-16

16 (22)

Dnr: 43-2008:416

Enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar

för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska,

spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 § samma förordning ska som språkval för en

elev i stället för språk enligt 17 § till exempel erbjudas svenska och/eller engelska

för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och

elevens vårdnadshavare önskar det.

Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar

med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor

inför prov och liknande. Detta innebär att dessa elever inte har ett språkval,

vilket de har rätt till. Enligt såväl elever som lärare förekommer det att eleverna

inte erbjuds svenska eller engelska som språkval.

Skolinspektionen bedömer att språkval inte erbjuds enligt bestämmelserna.

Elevens val

Enligt 2 kap. 19 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar

för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens

kunskaper i ett eller flera ämnen.

Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter

om samtliga elever i Falköpings kommun erbjuds elevens val enligt bestämmelserna.

Elev- och lärarintervjuer visar att elevens val inte tydligt erbjuds på några

skolor. Få elever känner till syftet med elevens val. Den tydlighet kring elevens

val som krävs för att eleverna ska veta när och i vilka ämnen elevens val erbjuds

saknas.

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte följer förordningens krav gällande

elevens val.

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Styrelsen för utbildningen får enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen besluta

om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen

inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte

tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma

i gymnasieskolan på nationella, specialutformade och individuella program.


En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen

som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt

fastställd inriktning.

Beslut

2009-06-16

17 (22)

Dnr: 43-2008:416

Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan

och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för

lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier.

Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för

att eleven ska få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl

godkänt.

I samband med skolbesök har inspektörerna tagit del av kursplanerna för en

mängd lokala kurser i gymnasieskolan. Bland dessa återfinns kurser där betygskriterier

inte är formulerade för alla betygsteg. Det finns också lokala kurser vars

innehåll behandlar mål som ska prägla all undervisning i enlighet med läroplanens

intentioner. Vidare återfinns kurser vilka i praktiken inte är valbara för

andra elever än de som deltar i elevfackligt arbete. Se vidare i inspektionsrapporten

för Ållebergsgymnasiet i Falköpings kommun.

Skolinspektionen bedömer att det finns lokala kurser i gymnasiet som inte uppfyller

författningarnas krav. Falköpings kommun måste göra en översyn av de

lokala kursernas utformning.

3.2 Resurser

Bedömningspunkter

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet,

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Vid organisering av undervisningen i några grundskolor utnyttjas dock inte

lärarnas ämneskompetens när de fördelas på klasser och undervisningsgrupper.

Rektorerna har valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare i hög

grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel


Beslut

2009-06-16

18 (22)

Dnr: 43-2008:416

härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande

ämnen undervisar i matematik och naturorienterande ämnen. Detta trots att

lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolorna. Skälen är enligt

rektorerna dels traditionen dels att det är bra att eleverna har så få lärare som

möjligt.

Skolinspektionen bedömer att ett flertal skolor inte använder lärare som har en

utbildning för den undervisning de bedriver, trots att förutsättningarna härför

finns.

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensut-

veckling utifrån respektive verksamhets behov.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs

X

Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för

eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också

förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Av intervjuer med elever, lärare och rektorer vid Ållebergsgymnasiet framgår

att eleverna åker på språkresor som de bekostar själva. Företrädare för skolan

framhåller dock att de elever som inte följer med på resorna är kvar på skolan.

Skolinspektionen bedömer att gymnasieskolan inte är avgiftsfri för eleverna.


3.3 Styrning och ledning

Bedömningspunkter

Beslut

2009-06-16

19 (22)

Dnr: 43-2008:416

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter-

na.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen

i skolorna. Vissa delar i rektorsuppdraget fullgörs av grundskolans rektor medan

andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor.

Skolinspektionen konstaterar att de biträdande rektorerna till viss del tar ansvar

för de rektorsfunktioner som beskrivs i läroplanen.

Detta är inte i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna, av vilka det

framgår att det är skolans rektor som ska ha ansvaret. Skolinspektionen bedömer

att kraven i författningarna inte uppfylls avseende grundskolornas rektorsorganisation.

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Betyg

Åtgärder behövs

X

Enligt 7 kap. 8 § grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter det att ett

ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av de mål

som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och de betygskriterier

som har fastställs för ämnena och ämnesblocken. Av läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, framgår bl.a.

följande. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål

som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för

betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa

betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Läraren ska bl.a. utifrån

kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling.


Beslut

2009-06-16

20 (22)

Dnr: 43-2008:416

I Falköpings kommun används lokala tolkningar av betygskriterier som i vissa

fall inte har stöd i nationella kriterier eller är svåra att härleda till de nationella,

varför tillsynen visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplan och kursplaner.

Skolinspektionen bedömer att kommunens grundskolor inte följer nationella

kriterier för betygssättning.

Individuella utvecklingsplaner

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

I Falköpings kommun har en arbetsgrupp bestående av rektorer och tjänstemän

utarbetat en modell för individuell utvecklingsplan (IUP) innehållande bland

annat betygsliknande omdömen i fyra nivåer som tydligt knyter an till de nationella

betygen. Samtliga rektorer i Falköpings kommun har enats om att använda

modellen. Omdömen får vara betygsliknande om rektorn så beslutar. Betygsliknande

omdömen skiljer sig dock från betyg på flera punkter. Bland annat är

betyg en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett

nationellt system. Betygssättning är också till sin karaktär summativ, d.v.s. en

avslutad verksamhet som värderas i efterhand. Kommunen använder sig av en

standardiserad modell som alltför tydligt knyter an till de nationella betygen och

därför kan de betygsliknande omdömen jämställas med betyg.

Skolinspektionen bedömer att kommunens modell för individuella utvecklingsplaner

med skriftliga omdömen inte är förenlig med bestämmelserna.

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser

att vidta för att uppnå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Beslut

2009-06-16

21 (22)

Dnr: 43-2008:416

3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksam-

het, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen

av verksamheten. Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för

utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att

det sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver

att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och


att nya metoder prövas och utvecklas.

Beslut

2009-06-16

22 (22)

Dnr: 43-2008:416

Tillsynen visar att kvalitetsarbete pågår i kommunens samtliga verksamheter. På

central nivå sker uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna. Kommuncentrala

grupper analyserar resultaten för att förbättra måluppfyllelsen.

Motsvarande systematiska kvalitetsarbete är inte synligt i skolornas kvalitetsredovisningar.

Grundskolornas kvalitetsredovisningar saknar oftast analyser och

föreslagna åtgärder. Kvalitetsarbetet tar inte i tillräcklig utsträckning sin utgångspunkt

i elevernas kunskapsresultat och undervisningens effekt analyseras

eller värderas inte.

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig omfattning stödjer det

systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå.

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning-

ens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Skolinspektionens vägnar

Carina Abréu

Avdelningschef

Åtgärder behövs

Ulla-Britt Norin

Undervisningsråd

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Magnus Haglund,

avdelningsjurist Malin Rothlin, jurist Alf Johansson samt undervisningsråd Roland

Fallström.

Bilagor

Skol- och verksamhetsrapporter


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Förskoleverksamheten

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten

Inledning

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Falköpings kommun under

våren 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 31 mars 2009. I slutet

av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens

webbplats (http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen,

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut,

dvs. senast den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller

som finns publicerad på annat sätt, har använts.

I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig

ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes

intervjuer med representanter från kommunens samtliga förskolor och föräldrar

med barn i verksamheten. Inspektörerna har inte genomfört några verksamhetsbesök.

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter

i rapporten.

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamheten

Beskrivning av verksamheten

Förskoleverksamheten Antal barn

Förskola i kommunal regi 1 428

Förskola i enskild regi 297

Familjedaghem 6

Källa: Falköpings kommun 2009-04-01


2 (14)

Skolinspektionen

Förskoleverksamheten i Falköpings kommun ingår i Barn- och utbildningsnämndens

ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i enheter där rektorn och en eller två

biträdande rektorer ansvarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och

grundskola inom ett geografiskt område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten

innehas av rektorer eller biträdande rektorer.

Enligt uppgifter från Falköpings kommun finns det 21 kommunala förskolor, 1 familjedaghem

och 1 öppen förskola samt 10 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda förskolor

omfattas inte av Skolinspektionens regelbundna tillsyn.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (14)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Utveckling och lärande

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.

1.1 Omsorg och lärande

Bedömningspunkter

1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan, varhelst den anordnas, arbeta för att nå

de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. Detta innebär att

verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser

därför inte ska fördelas lika.

Vid intervjuer med ledningspersonal och förskollärare framkommer att det vid

samtliga förskolor pågår ett planeringsarbete, men att detta behöver utvecklas.

Ledningspersonalen anser att förskolorna kan lösa detta genom att organisera

verksamheten på ett mer flexibelt sätt. Samtliga är överens om att förskollärarna

idag har lite tid för planeringsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningen anser

X


4 (14)

att förskolorna har goda rutiner för planeringsarbetet.

Skolinspektionen

Eftersom det finns olika syn på huruvida verksamheten i kommunens förskolor

är målinriktad och planerad bedömer Skolinspektionen att Falköpings kommun

inte kartlägger om förskolorna har tillräckliga förutsättningar att genomföra en

god planering.

1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och

åsikter.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att

påverka och ta ansvar.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns

goda rutiner för säkerheten.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor,

förskoleklasser, skolor och fritidshem.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som

det svenska språket.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål

än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt

modersmål.

I Falköpings kommun finns förskolor som har goda förutsättningar att genomföra

detta arbete med hög kvalitet, men det finns också förskolor som inte har

motsvarande förutsättningar trots att behoven finns. Dessa förskolor har därför

svårt att genomföra detta arbete.

Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun inte säkerställt att samtliga

förskolor där behov finns, har förutsättningar att medverka till att barn med

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket

och sitt modersmål.

1.2 Individanpassning och särskilt stöd

Bedömningspunkter

X

5 (14)

1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


6 (14)

Skolinspektionen

1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie

verksamheten.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

2 Normer och värden

Åtgärder behövs

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar

för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete

för att ge barnen en trygg miljö.

2.1 Normer och värden i samvaron

Bedömningspunkter

2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella

könsmönster.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan motverka traditionella könsmönster och

könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva

och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa

könsroller.

X


Skolinspektionen

Enligt allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 29) är det viktigt att personalen

aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska

verksamheten och analyserar sina egna föreställningar om manligt och

kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka

jämställdhetsarbetet.

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal sker ett förbättringsarbete

avseende att motverka traditionella könsmönster. Vid samtliga förskolor finns

exempelvis genuspedagoger. Vissa förskolor har kommit långt i detta arbete

medan andra nyligen startat varvid ett fortsatt utvecklingsarbete krävs. Flera

förskollärare säger att utvecklingsarbetet har bidragit till att förskolorna blivit

medvetna om att utvecklingsbehovet är stort.

Skolinspektionen ser positivt på att kommunen startat detta utvecklingsarbete,

men vill samtidigt peka på vikten av att utvecklingsarbetet fortsätter så att samtliga

förskolor ser en utvecklingsprogression.

7 (14)

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet

med författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen

gäller ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med

planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet,

uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling.

Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska

anpassas efter deras ålder och mognad.

Enligt både intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor

i Falköpings kommun aktuella planer mot kränkande behandling. Inspektö-

X


8 (14)

Skolinspektionen

rerna har tagit del av ett urval av dessa och konstaterar att planerna till stora

delar uppfyller de krav som ställs, men de kan inte anses motsvara en sådan

plan mot kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en

specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning

som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under

det kommande året. Några förskolor har dock genomfört en kartläggning som

redovisas i planen.

Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun måste säkerställa att samtliga

likabehandlingsplaner inom förskoleverksamheten uppfyller de krav som

ställs på sådana.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar

för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens

ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas

ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och

utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten

i förskoleverksamheten.

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet

Bedömningspunkter

3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet.

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå

Andel (%) årsarbetare

med pedagogisk hög-

skolexamen

Källa: Skolverkets statistik

Falköpings kommun 1 Kommungrupp

2

Riket 3

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007

75 74 73 71 71 56 52

1 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi

2 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i riket


Skolinspektionen

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar

Bedömningspunkter

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga

arbetet i förskolan.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Tillgång till plats

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

9 (14)

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan).

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


10 (14)

Skolinspektionen

3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

3.4 Grupper

X

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Se punkt 3.4.2 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning

och storlek.

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar

förskolegruppernas storlek/sammansättning.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

X

Åtgärder behövs

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en

lämplig storlek och sammansättning. I Lpfö 98 anges att verksamheten inte kan

utformas på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar

och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska

fördelas lika. I allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 14) anges dessutom att

kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning

har anpassats till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen

bör följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt

barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten

att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.

Bortsett från att barngrupper för barn i åldrarna 1-3 år är något mindre än barngrupper

med barn i åldrarna 3-5 år menar de intervjuade förskollärarna och

ledningspersonalen att kommunen inte genomför någon konsekvensutredning

inför sammansättningen av en barngrupp. Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen

genomförs konsekvensbeskrivningar inför beslut i nämnden. Konse-

X


Skolinspektionen

kvensbeskrivningen görs som en del i budgetprocessen och synliggörs i förvaltningens

verksamhetsplan.

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal blir barngrupperna allt

större eftersom kommunen inte har något tak för hur stora barngrupperna ska

vara. Vissa barngrupper har 27-28 barn inskrivna, men trots detta fungerar det

pedagogiska arbetet bra enligt förskollärarna. De menar att det hade fungerat

ännu bättre om grupperna varit mindre. Enligt föräldrar innebär de stora barngrupperna

att det blir svårt för personalen att se och ha en relation till varje barn.

I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där

barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär

större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår

från antalet inskrivna barn varje månad. Här viktas bidraget utifrån om barnet

är på förskolan mer eller mindre än 21 timmar i veckan. Mindre än 21 timmar

räknas barnets plats som en halv plats. Under tre veckor varje termin mäts barnens

närvaro på förskolan och förvaltningen följer upp närvaron. Dessa mätningar

visar att det är ytterst sällan samtliga barn är på plats samtidigt. Kommunen

har ett långsiktigt mål att höja personaltätheten. Ett medvetet arbete

pågår med utökning av antalet avdelningar i kommunen och årets resultat är

något bättre än föregående år.

Eftersom förskollärare och ledningspersonal inte känner till de konsekvensbeskrivningar

som sker på förvaltnings/politiskt nivå bedömer Skolinspektionen

att Falköpings kommun bör se över detta arbete.

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Se punkt 3.4.2 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning

och storlek.

X

11 (14)


12 (14)

3.5 Lokaler

Bedömningspunkter

3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska lokalerna vara ändamålsenliga. Enligt allmänna

råden för kvalitet i förskolan (s. 20) bör kommunen se till att förskolans utemiljö

och lokaler är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom att dessa är

utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer

både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser. Såväl inne- som

utemiljö bör vara utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt

över de barn de har ansvar för samt kontinuerligt följa upp och utvärdera om

inne- och utemiljö är ändamålsenlig.

Vid intervjuer framkommer att lokalerna är små i förhållande till det antal barn

och vuxna som vistas i dem. Flera av de synpunkter personalen har rör den fysiska

arbetsmiljön vilken Skolinspektionen inte tillser, men det finns även vissa

synpunkter på ändamålsenligheten. Vid någon förskola i kommunen har man

utvecklat sin utomhuspedagogik vilket lett till framgångar i det pedagogiska

arbetet.

Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun bör kartlägga om lokalerna

är ändamålsenliga.

3.6 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsar-

bete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet

med förordningens krav.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje kommunalt bedriven förskola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja förskolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive förskolan avser

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning ska barn och föräldrar ges möjlighet att

delta i arbetet med kvalitetsredovisningen.

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor i

Falköpings kommun upprättat kvalitetsredovisningar. Dessa skrivs av personalen

på förskolorna. Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar

från olika delar av kommunen. I dessa redovisas verksamhetens

måluppfyllelse och vilka åtgärder som förskolorna ämnar genomföra för ökad

måluppfyllelse. Förutsättningarna för arbetet och arbetet i verksamheten redovisas

marginellt. I den kommunövergripande kvalitetsredovisningen avseende år

2007 redovisas förskoleverksamheten på ett ambitiöst sätt.

Skolinspektionen bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna

och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar

och arbetet i verksamheten.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

X

13 (14)


14 (14)

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

2009-06-16 Göteborg

Erik Bergeå

Ulla-Britt Norin

Åtgärder behövs

Skolinspektionen


Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Skolbarnsomsorgen

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och genomfört kommunövergripande

intervjuer den 30-31 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga

för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens

webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen,

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut,

dvs. senast den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om

kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller

som finns publicerad på annat sätt, har använts.

I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig

ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem och med barn

i verksamheten. Enstaka fritidshem har besökts under tillsynsperioden.

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter

i rapporten.

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorgen

Beskrivning av verksamheten

Skolbarnsomsorgen Antal barn

Fritidshem i kommunal regi 964

Fritidshem i enskild regi (mätning nov 2008) 51

Barn 6-12 år i familjedaghem 11

Källa: Falköpings kommun


2 (11)

Skolinspektionen

Falköpings kommun tillhandahåller skolbarnsomsorg i form av fritidshem i kommunal

regi, i enskild regi och i familjedaghem för barn i åldrarna 6-12 år.

Den kommunala förskole- och skolverksamheten i Falköpings kommun är organiserad

i 11 enheter. Samtliga 16 skolor som undervisar barn/elever från 6-12 år har fritidshem

integrerade i sin verksamhet under läsåret 2007/2008. Från och med läsåret 2008/2009

övergår ett av kommunens mindre fritidshem till enskild regi. Sedan tidigare bedrivs

fritidshemsverksamhet kombinerat på två av kommunens tio enskilda förskolor. Under

2008 var 67 procent av barnen i åldrarna 6-9 år och 16 procent av barnen i åldrarna

10-12 år inskrivna i skolbarnsomsorgen enligt mättillfället den 15 oktober.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (11)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Utveckling och lärande

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar

för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.

1.1 Omsorg och lärande

Bedömningspunkter

1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emo-

tionella utveckling.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 a kap. 3 § första och tredje stycket i skollagen är skolbarnsomsorgens

uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd

i utvecklingen. Skolbarnsomsorgen ska utgå från varje barns behov.

I samband med intervjuer säger fritidshemspersonal att de många gånger känner

sig otillräckliga, då personaltäthet och gruppstorlekar till vissa delar begränsar

möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens

behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman

grupper där hänsyn tas till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt

stöd etc. Se bedömningspunkt 3.4.1.

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att utgå från varje barns behov vid planering

av fritidshemmens verksamhet.


4 (11)

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka

och ta ansvar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och

det finns goda rutiner för säkerheten.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarns-

omsorgen i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar

övergångar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möj-

lighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verk-

samheten i stort.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.2 Särskilt stöd

Bedömningspunkter

5 (11)

1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella

behov kräver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 a kap. 3 § sista stycket skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller

andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella

behov kräver.

I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 30) påpekas att kommunen bör utgå

från synsättet att barns behov av särskilt stöd relateras till omgivningen och den

miljö barnet vistas i, strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i

den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta,

fortlöpande utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga

och om insatserna fungerar.

Inspektionen visar att särskilt stöd till barn som behöver det framförallt är riktat

till skolverksamheten. I samband med intervjuerna framkommer att personalen

är insatt i barnens behov och att de har ett samarbete med skolan. Fritidshemspersonalen

deltar vid behov i elevvårdskonferenser, har ett nära samarbete med

lärarna och på flera fritidshem utvärderar de barnens utveckling. Det är emellertid

inte självklart att fritidshemmen får hjälp med det stöd barnen behöver trots

att en del barn behöver stöd i båda verksamheterna. Insatser av stöd består mest

i att omfördela resurser eller anpassa arbetssätt. Intervjuade rektorer anser dock

att fritidshemmens verksamhet har bättre förutsättningar att ta hand om barn i

behov av särskilt stöd.

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig grad utvärderar om

resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar.


6 (11)

2 Normer och värden

Skolinspektionen

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar

för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för

att ge barnen en trygg miljö.

2.1 Normer och värden i samvaron

Bedömningspunkter

2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka

traditionella könsmönster.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

X

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskrimine-


Skolinspektionen

ring. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

I Falköpings kommun är flertalet av fritidshemmens likabehandlingsplaner

framtagna tillsammans med respektive skola. Planerna uppfyller till stora delar

de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot

kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en specifik

redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det

kommande året. Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha

en egen plan mot kränkande behandling.

Skolinspektionen bedömer att samtliga fritidshem inte har årliga planer mot

kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan enligt

författningarna.

3 Ledning och kvalitetsarbete

7 (11)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar

för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.

Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i

skolbarnsomsorgen.


8 (11)

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller

erfarenhet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet

i fritidshemmen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol-

barnomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Tillgång till plats

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan)

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av bar-

nets eget behov.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.4 Grupper

Bedömningspunkter

9 (11)

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och stor-

lek.

Tabell 2: Antal barn per avdelning

Antal inskrivna barn per

avdelning

Källa: Skolverket

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Falköpings kommun 1 Kommungrupp

2

Riket 3

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007

30 33 35 35 37 33 34

Åtgärder behövs

X

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning

och storlek.

I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 17) påpekas att kommunen bör anpassa

gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov

och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i behov

av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets

sociala karaktär osv.

Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten

mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att

gruppernas utveckling i Falköpings kommun följer samma mönster som i de

flesta andra kommuner både inom kommungruppen och i riket.

Personaltätheten var 22,4 inskrivna barn per årsarbetare i Falköpings kommun

jämfört med 19,8 i kommungruppen och 19,5 i riket år 2007. Personaltätheten

var således lägre i kommunen än i kommungruppen och i riket.

I samband med intervjuer säger personalen att de många gånger känner sig

otillräckliga, då personaltätheten och gruppstorlekarna till vissa delar begränsar

möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens

1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


10 (11)

Skolinspektionen

behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman

grupper som tar hänsyn till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt

stöd etc. Intervjuade rektorer är medvetna om den låga personaltätheten och att

grupperna är stora. De menar dock att personalen är duktig på att tänka kreativt

med anpassning och att de inte oroas över att gruppstorlekarna ska äventyra

kvaliteten i den pedagogiska verksamheten.

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att kommunen försäkrar sig om att

gruppernas sammansättning och storlek samt personaltätheten anpassas till

barnens behov och säkerhet.

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets

gruppstorlek och gruppsammansättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.5 Lokaler

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.6 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitets-

arbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet

med förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

2009-06-16 Göteborg

Roland Fallström

Lina Bennehult

Åtgärder behövs

11 (11)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn i den obligatoriska särskolan och

gymnasiesärskolan

Obligatoriska särskolan årskurserna 1–10

Gymnasiesärskolan

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt särskolans verksamhet den 17

februari, 3-6 mars samt 17 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit

ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs.

senast den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolorna, dels den information som samlats in under besöken. I den obligatoriska särskolan

och gymnasiesärskolan intervjuades rektorer, lärare, annan personal och elever.

Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.


2 (16)

Tabell 1: Antal elever i särskolans verksamhet

Beskrivning av verksamheten

Skolinspektionen

Särskolan Antal elever

Obligatoriska särskolan, träningsskolan 13*

Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 37**

Elever som är mottagna i särskolan och får sin

undervisning i grundskolan

9

Gymnasiesärskolan, nationella och specialutformade

program

0

Gymnasiesärskolan, individuellt program 33***

Källa: Falköpings kommun

* varav 1 elev från Karlsborgs kommun och 1 elev från Göteborgs kommun

** varav 8 elever i grupper för elever med funktionshindret autism

*** varav 4 elever från Tidaholms kommun och 1 elev från Skövde kommun

Den Obligatoriska särskolan i Falköpings kommun är lokaliserad till flera skolor.

Grundsärskola finns vid Mössebergsskolan för årskurserna 1–6 och vid Kyrkerörsskolan

för årskurserna 6–10. I kommunens övriga grundskolor finns elever som är mottagna

i särskolan men integrerade i grundskolans verksamhet. För elever med funktionshindret

autism finns vid Vindängens skola en särskolegrupp för årskurserna 1–6 och

vid Ållebergsskolan för årskurserna 6–10.

Träningsskola för elever med grav utvecklingsstörning finns vid Regnbågens skola i

anslutning till Mössebergsskolan. Träningsskolan för årskurserna 1–10 är en heldagsverksamhet

och omfattar skola samt fritidsverksamhet.

Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program:

verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets

individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande

kommuner.

Särskoleverksamheten i Falköpings kommun samordnas av verksamhetsansvarig för

Specialpedagogiskt Centrum som också är rektor för träningsskolan.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (16)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Kommentar och bedömning:

I många avseenden svarar särskolans verksamheter i Falköpings kommun mot det

nationella uppdragets krav. Den stora spännvidden mellan elevernas förutsättningar

och behov medför att det är svårt att få en samlad bild på skolnivå av elevernas resultat

i förhållande till de nationella kursplanernas mål. De elever Skolinspektionen samtalat

med uttrycker dock att de lär sig mycket i skolan. Verksamheterna redovisar inte

någon sammanställning av kunskapsresultat på verksamhetsnivå.

Skolinspektionen bedömer att särskolan inte gör någon systematisk uppföljning och

utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen

som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde

skolåret eller för elever i gymnasiesärskolan.

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden och kurser i

förhållande till styrdokumentens krav.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X


4 (16)

Motivering

Skolinspektionen

Enligt 2 kap. 2 § särskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne i grundsärskolan

och för varje ämnesområde i träningsskolan. I kursplanen anges de

mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna i grundsärskolan

ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret och de mål som eleverna i

träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret.

Enligt Lpo 94 avsnitt 2.7 ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera

varje elevs kunskapsutveckling.

Personal- och rektorsintervjuer visar att det i grundsärskolan inte görs någon

tydlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande

till de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde

skolåret. Lärarna har en bild på individuell nivå av elevernas kunskapsresultat

som i viss mån dokumenteras och delges elevernas vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet.

Skolinspektionen bedömer att uppföljning av elevernas kunskapsresultat inte

sker i samtliga ämnen inom grundsärskolan.

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och

sociala utveckling och upprättar en individuell utvecklingsplan (obligatoriska sär-

skolan) och informerar eleven fortlöpande om dennes skolsituation och kunskaps-

utveckling med den individuella studieplanen som grund (gymnasiesärskolan).

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 7 kap. 1 § särskoleförordningen (ny lydelse från den 15 juli 2008) ska läraren

fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång.

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare

samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering

av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid

utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig utvecklingsplan ge omdömen om

elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får

undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå

målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och

kursplanerna.

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tar del av redovisar inte elevens

kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning

i. Matematik och svenska är vanligt förekommande, men även Oä (Ori-


Skolinspektionen

enteringsämnen) förekommer i individuella utvecklingsplaner daterade år 2008.

Orienteringsämnen är en rest från tidigare läroplan (Lgr 80) och ska sedan införandet

av Lpo 94 inte förekomma i skolans verksamhet. Av de individuella

utvecklingsplaner inspektörerna tar del av framgår inte alltid att elevernas mål

är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål,

att eleven ska använda lektionerna till att jobba. Inspektörerna ser också mål

som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuer och övriga

samtal i samband med besök vid de olika verksamheterna framträder en osäkerhet

när det gäller särskolans kursplaner. Någon lärare uttrycker att skillnaden

mellan grundskolans och särskolans kursplanemål är obetydlig.

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte är utformade

i enlighet med förordningens krav.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterier.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

1.3.2 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt

författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 7 kap. 2 § särskoleförordningen ska eleven efter avslutad skolgång få intyg

om den utbildning eleven gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär

det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet

ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Enligt 3 § samma förordning ska

betyg sättas om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär

det.

Vid någon verksamhet för grundsärskolans elever sätts inte betyg. Enligt intervjuade

lärare har vårdnadshavare inte efterfrågat betyg, men de har heller inte

informerats om möjligheten, enligt lärare. Det finns också exempel på lärare som

5 (16)


6 (16)

informerar föräldrar om att de kan begära betyg, men menar att föräldrarna

ändå inte begärt detta.

Skolinspektionen

Skolinspektionen bedömer att elever och vårdnadshavare inte informerats angående

betyg i tillräcklig utsträckning.

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Undervisningen strävar mot mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom

gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program, även mot

programmålen för utbildningen.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt Lpo 94 avsnitt 2 anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete.

Enligt 2 kap. 2 § särskoleförordningen finns för varje ämne i grundsärskolan och

för varje ämnesområde i träningsskolan en kursplan.

I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna

i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret

och de mål som eleverna i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde

skolåret.

I grundsärskolan har detta ännu inte fått ett tydligt genomslag i undervisningen.

Det framkommer i intervjuer med lärare att det råder en osäkerhet kring läroplanens

och kursplanernas mål att sträva mot.

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för grundsärskolans

utbildning.

1.4.2 Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den

obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sin förmåga till individuell

studieplanering i gymnasiesärskolan.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.4.3 Eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till

att påverka, vara delaktiga och ta ansvar.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 6 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.

Verksamhetsbesök och intervjuer visar att undervisningen i stor utsträckning är

individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen är lyhörd för elevernas

önskemål men inslaget av omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att

ta ansvar. Enligt såväl lärare som rektorer är detta ett prioriterat arbete.

Skolinspektionen bedömer att eleverna i grundsärskolan inte ges möjlighet till

inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs

av skollagen och Lpo 94.

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt Lpo 94 avsnitt 2.2 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan

till en god miljö för lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet

för att nå utbildningsmålen.

Av intervjuer framkommer att samverkan mellan särskola och grundskola är

begränsad. Ett ökat samarbete är önskvärt enligt såväl rektorer som lärare och

elever, dels för att stimulera och stödja särskoleelevernas utveckling och lärande

men också för att skapa ökad trygghet genom tätare kontakter mellan eleverna.

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan skolformerna inte sker i tillräcklig

omfattning.

7 (16)


8 (16)

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter

och tänkande.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs

1.5.3 Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas alltid åtgärds-

program som uppfyller författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § särskoleförordningen och 8 kap. 1 a § gymnasiesärskoleförordningen

ska rektorn se till, att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett

åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur

de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och upprättas. Eleven och

elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Intervjuer med personal samt dokumentstudier visar att behov av åtgärdsprogram

inte utreds, att rutinerna när åtgärdsprogram ska upprättas inte är kända

bland personalen samt att uppgifter om hur behoven ska tillgodoses i särskolan

är knapphändiga. Vid intervjuer med lärare och rektorer framkommer att åtgärdsprogram

inte alltid upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder,

utan vid behov söks stöd från exempelvis kommunens centrala resursenheten,

Specialpedagogiskt centrum (SPC). Alla elever som är i behov av särskilt stöd får

det enligt lärare och rektorer, men åtgärdsprogram upprättas sällan.


Skolinspektionen

Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever

som är i behov av särskilt stöd.

2 Normer och värden

9 (16)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt

arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

trygghet, vilja och lust att lära.

Vid någon skola upplever grundsärskolans elever att det kan vara svårt att bli

accepterade av grundskolans elever.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte i tillräcklig utsträckning arbetar för

att utgöra en trygg miljö för särskolans elever.

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Se punkt 2.1.1


10 (16)

Skolinspektionen

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning-

arna.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har skolorna en likabehandlingsplan som innehåller en

plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan inte anses motsvara en sådan

plan mot kränkande behandling som lagen kräver då det ibland framkommer

att en kartläggning av verksamhetens behov genomförts men i planen redovisas

inte vad kartläggningen resulterat i eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande

av planen. I andra fall redovisas ingen kartläggning. Vidare anges inte

vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna

gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för särskolans

elever är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolornas planer mot kränkande behandling inte

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.


Skolinspektionen

3 Ledning och kvalitetsarbete

11 (16)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Barn och ungdomar tas emot enligt författningarna.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt skollagen 1 kap. 1 § anordnar det allmänna utbildning för barn och ungdomar

i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande

skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.

Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att barn som tillhör förskoleklass

är inskrivna i särskolan och deltar i dess verksamhet.

Skolinspektionen konstaterar att förskoleklass inte finns för barn i särskolan.

Dessa barn bör delta i den ordinarie förskoleklassen inom grundskolan.

3.1.2 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

3.1.3 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt

utbildning i årskurs 10.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Åtgärder behövs


12 (16)

Skolinspektionen

3.1.4 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer

särskolans kursplaner.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Åtgärder behövs

3.1.5 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning, elevens val i den obligatoriska

särskolan, valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt särskoleförordningen 2 kap. 7 § anges ett visst antal timmar för elevens

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett

eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och inriktning vara förenlig

med målen i de kursplaner som gäller för de ämnen som utgör elevens val.

Ett allsidigt urval av ämnen ska erbjudas som elevens val. I träningsskolan kan

samtliga ämnesområden i timplanen och praktisk arbetsorientering förekomma

som elevens val.

Enligt rektorer och lärare erbjuds inte elevens val, med undantag av vid Ållebergsskolan.

Skolinspektionen bedömer att särskolan inte anordnar elevens val enligt förordningen.

3.1.6 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och

antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Gymnasiesärskola X

3.1.7 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

Gymnasiesärskola

Motivering

Ej relevant.

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

13 (16)

3.1.8 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete,

boende och fritid i vuxenlivet.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

3.1.9 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 2 kap. 19 § i skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd

för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Samtliga lärare inom särskolan har förskollärar- eller grundskollärarutbildning,

enligt rektorerna, men undervisar i ett flertal fall i ämnen som de inte har behörighet

för.

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven

kompetens. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att lärarna har kompetens

att möta eleverna och deras individuella behov men även att de har relevant

utbildning för de ämnen de undervisar i.

Skolinspektionen bedömer att rektorerna bör analysera och bedöma hur särskolans

organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre.


14 (16)

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella

målen.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen

i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Enligt intervjuer med personal och rektorer är intrycket att rektorer har svårt att

hinna med grundsärskolans verksamhet i förhållande till den övriga verksamhet

som rektorn ska leda. Det finns även verksamheter inom särskolan där rektorn i

stor utsträckning håller sig förtrogen med det dagliga arbetet.

Skolinspektionen bedömer att rektorer inte är förtrogna med grundsärskolans

verksamhet.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

3.3.3 Rektorn fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn

till undervisningens uppläggning i grundskolan.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.3.4 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol-

barnsomsorg iakttas.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

15 (16)

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt-

gärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens

krav.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.


16 (16)

Skolinspektionen

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

De kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/08 som upprättats för särskolans

verksamhet innehåller i stora delar det som förordningen kräver. Dock saknas i

samtliga en redovisning av resultat och måluppfyllelse i såväl träningsskola som

grundsärskola och gymnasiesärskola. Som tidigare nämnts gör inte lärarna någon

tydlig resultatuppföljning i alla ämnen i förhållande till målen.

Skolinspektionen bedömer att Obligatoriska särskolans kvalitetsredovisningar

inte uppfyller kraven i förordningen.

3.5 Styrelsens ansvar

Bedömningspunkter

3.5.1 Styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna.

Skolform Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Obligatorisk särskola X

Gymnasiesärskola X

2009-06-16 Göteborg

Ulla-Britt Norin

Kjell Ahlgren

Sven-Olof Lundin

Lena von Platen

Åtgärder behövs


Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Vuxenutbildningen

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under våren 2009

och besökt Vuxenutbildningen den 31 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs.

senast den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen

intervjuades rektorn, lärare och studerande. Även annan information om

kommunen och vuxenutbildningen från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Beskrivning av verksamheten

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen Antal studerande

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 66

Komvux, gymnasial vuxenutbildning

(individer och utbildningsplatser heltid)

608

Komvux, påbyggnadsutbildning 0

Grundläggande särvux 0

Gymnasial särvux 17

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Källa: Vuxenutbildningen i Falköping

117


2 (13)

Skolinspektionen

Vuxenutbildningen finns i trivsamma och studievänliga lokaler i de centrala delarna av

Falköping på gångavstånd från stationen. Tillsammans med uppdragsutbildning, kvalificerad

yrkesutbildning, arbetsmarknadsenheten samt universitet och högskoleutbildning

samlas verksamheterna under det gemensamma namnet Lärcenter. Lärcenter är

en mötesplats för vuxna som vill studera i Falköpings kommun. Här kan elever höja sin

kompetensnivå eller skaffa behörighet till högre studier. Lärcenter lyder under Kompetens

och Arbetslivsnämnden (KAN). Kompetens- och arbetslivsförvaltningen leds av en

förvaltningschef. Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för Vuxenutbildning

och övriga utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser

och integration där sfi finns.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (13)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten

ger de studerande att nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska,

matematik och svenska.

Engelska A

Matematik

A

Svenska A

Icke god-

känt

Falköping Kommungrupp 1 Riket 2

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008

1 11 11 37 46 19 17

Godkänt 24 24 19 27 18 27 31

Väl godkänt 47 37 46 15 16 28 29

Mycket väl

godkänt

Icke god-

känt

28 28 24 22 20 26 22

3 . 3 41 47 20 21

Godkänt 23 . 27 14 24 36 37

Väl godkänt 22 . 22 17 17 26 27

Mycket väl

godkänt

Icke god-

känt

53 . 47 28 12 18 16

0 2 14 19 36 17 16

Godkänt 17 22 23 10 14 26 27

Väl godkänt 48 43 32 36 43 30 32

Mycket väl

godkänt

Källa: Skolverket

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

. = Uppgift saknas

35 33 32 36 7 27 25


4 (13)

Skolinspektionen

Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning

som slutfört eller avbrutit kurs.

Grundläggande vuxen-

utbildning

Falköping Kommun-

grupp 3

Riket 4

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008

Slutfört kurs 66 61 48 57 77 69 66

Avbrutit kurs 31 37 48 43 23 28 27

Fanns i pågående utbild-

ning

Gymnasial vuxenutbildning

3 2 4 0 0 3 7

Slutfört kurs 74 67 70 65 73 73 75

Avbrutit kurs 2 30 28 35 27 21 20

Fanns i pågående utbild-

ning

Källa: Skolverket

16 4 2 0 1 5 5

Tabell 4: Studieresultat för elever i svenska för invandrare (sfi) som två år tidigare påbörjat sin

utbildning.

Andel (%)

elever som

börjat i sfi

och god-

känts senast

efter 2 läsår

enligt stu-

Sfi 3 (kurs

D)

Sfi 2 (kurs

C)

Sfi 1 (kurs

B)

Avbrutit

dieväg… utbildningen

Källa: Skolverket

Kommentar och bedömning:

Falköping Kommun-

grupp 5

Riket 6

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007

33 34 14 33 27 38 33

0 7 7 6 5 6 7

0 2 0 1 2 2 2

27 34 51 41 30 28 35

Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis avviker

antalet elever med icke godkänt betyg i engelska A, matematik A och svenska A jäm-

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

5 (13)

fört med både riket och kommungruppen. Enligt skolans ledning och de lärare som

undervisar i dessa ämnen beror avvikelsen exempelvis på att anmälda elever som inte

börjar kursen eller avslutar innan betyg sätts registreras som om de fått betyget icke

godkänt. Denna avvikelse innebär också att övriga siffror påverkas, vilket gör underlaget

svårbedömt. Resultatet har inte analyserats och faktorer som är av betydelse för

verksamhetens utveckling har inte identifierats.

Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande

och gymnasial nivå är något lägre eller lika stor i Falköpings kommun som i andra

jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i sfi motsvarar i stort både riket som helhet

och kommungruppens resultat. Rektorn för komvux har organiserat ämnesgrupper

där exempelvis elevernas resultat diskuteras.

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte använder tillgänglig statistik

som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet eller ur denna statistik

identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för

de studerande.

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och

resultat i studierna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 De studerande har en individuell studieplan.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


6 (13)

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna

och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas

krav.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf) är det inte tillräckligt att i

undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden.

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas

förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.

Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar

för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll

och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.

Vuxenutbildningen erbjuder de studerande möjlighet till ett flexibelt lärande

varför studerande kan anpassa sina studier efter sina behov inom vuxenutbildningen

i Falköpings kommun. Lärarna uppger att de har försökt få eleverna att

X


Skolinspektionen

bli mer intresserade av att få inflytande över utbildningen, men de anser att

eftersom undervisningen är så flexibelt utformad är det svårt att få tid och engagemang

för inflytande. Eleverna anger att de sällan träffas och pratar inflytande.

Flera elever är inriktade på att prestera och saknar motivation för inflytandefrågor.

Detta innebär att lärarna i stor utsträckning planerar och genomför undervisningen

utan att eleverna ges möjlighet att ha inflytande.

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte ger eleverna möjlighet till

ansvar och inflytande över sin utbildning.

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

7 (13)

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller

gymnasiesärskolan.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov

Bedömningspunkter

1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar,

erfarenheter och livssituation.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


8 (13)

2 Normer och värden

Skolinspektionen

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete

för att ge de studerande en trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Inom vuxenutbildningen är miljön trygg och inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Det finns planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari finns bestämmelserna

i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling,

dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen.

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet

och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska

innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en

redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den

årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska

X


Skolinspektionen

upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument.

Elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt förordningen om

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga

planen mot kränkande behandling enligt skollagen.

Lärcenter har en likabehandlingsplan för alla verksamheter. Planen kan inte

anses motsvara de krav som ställs på en sådan plan mot kränkande behandling.

Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha en egen plan

mot kränkande behandling samt att dessa planer ska innehålla en specifik redovisning

av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt

för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande

året.

Skolinspektionen bedömer att Vuxenutbildningen inte har en årlig plan mot

kränkande behandling som uppfyller de krav som enligt författningarna ställs

på en sådan plan.

3 Ledning och kvalitetsarbete

9 (13)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna

för verksamheten.

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande

särvux och sfi enligt författningarna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


10 (13)

Skolinspektionen

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Åtgärder behövs

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger,

avgiftsfri.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för

den undervisning de i huvudsak bedriver.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se även 3.4.1

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.3 Styrelsens ansvar

Bedömningspunkter

11 (13)

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.4.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

I 2 kap. 2 § första stycket skollagen står att det för ledningen av utbildningen i

skolorna ska finnas rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet

i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

För ledningen av skolorna ska det finnas rektorer.

Ledningsorganisationen för vuxenutbildningen i Falköpings kommun innebär

att verksamheten i Lärcenter delats upp i två delar. I en del ingår all utbildning

utom Sfi och där håller sig rektorn förtrogen med verksamheten, fattar beslut

enligt delegation osv. I den andra delen finns arbetsmarknadsinsatser samt Sfi.

Vid intervjuer framkommer att samverkan med utbildningsdelarna försvåras.

Nuvarande organisation medför exempelvis att det är svårt att på ett flexibelt

sätt byta från svenska på komvux till Sfi. I samtal med ledningen framkommer

att den huvudsakliga inriktningen på avdelningen med Sfi är arbetsmarknadsåtgärder

vilket gör att Sfi kommer i skymundan. Ledaren för Sfi benämns verksamhetsansvarig.

Skolinspektionen bedömer att ledningen för Sfi inte är förtrogen med verksamheten

och att det inte finnas en rektor.

3.4.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs


12 (13)

Motivering

Se även 3.4.1

3.5 Kvalitetsarbete

Bedömningsområden

Skolinspektionen

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt Lpf måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att

en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål

och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder.

Med hänvisning till exempelvis de brister som finns i vuxenutbildningens kvalitetsredovisning

bedömer inspektörerna att det finns utrymme att förbättra kvalitetsarbetet.

En nödvändighet i arbetet för att de studerande ska nå kunskapsmålen

är att skolan har information om de studerandes kunskapsresultat, inte bara

på individnivå utan också för studerandegrupper och vuxenutbildningen som

helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka

resultat de studerande når och därifrån utveckla och anpassa undervisning,

stödinsatser och andra förutsättningar för lärande.

Inspektionen visar att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete

där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt

ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat

och prövar nya metoder. Den nuvarande rektorn har inlett ett sådant arbete

genom att upprätta en arbetsplan för vuxenutbildningen (inte sfi). Men ännu

följer vuxenutbildningen inte på ett systematiskt sätt upp att undervisningen

ligger i linje med nationella mål och riktlinjer.

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt

kvalitetsarbete.

X

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens

krav.

Styrdokumentens mål och krav

uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan

avser att vidta för ökad måluppfyllelse.

Den kvalitetsredovisning som vuxenutbildningen redovisat är för år 2007 någon

kvalitetsredovisning för 2008 är inte gjord. Redovisningen för 2007 ger en begränsad

bild av verksamheten och dess måluppfyllelse. Även analyser kopplade

till nationella mål görs i begränsad utsträckning.

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisning inte

uppfyller förordningens krav.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Kjell Ahlgren

13 (13)


Regelbunden tillsyn i Centralskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–9

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Central

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Centralskolan den 20-21 januari

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna

tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

Centralskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Centralskolan

intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även

annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Centralskolan

Beskrivning av skolan

Centralskolan Antal elever

Förskoleklass 21

Grundskola 378

Källa: Centralskolan


2 (15)

Skolinspektionen

Enhet Central består av förskolan Urd, Centralskolan och fritidsgården Blå Vinkeln.

Enhet Central leds av en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn ansvarar för förskolan,

fritidshemmet samt förskoleklass och årskurserna 1–3. En av de biträdande

rektorerna ansvarar för fritidsgården samt årskurserna 7–9 och den andra biträdande

rektorn ansvarar för årskurserna 4–6 samt skolans engelskprofil för årskurserna 6–9.

Centralskolan är Falköpings Folkskola sedan början av 1900-talet, men är renoverad

och ombyggd till en modern F–9 skola i kommunens centralort Falköping.

Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9 samt ett profilspår i engelska

för årskurserna 6–9. Undervisningen organiseras i åldershomogena grupper från förskoleklass

till årskurs 9.

Engelskprofilens mål är att ge möjlighet till såväl fördjupning som breddning för elever

med särskilt intresse för engelska.

Centralskolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever.

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

Centralskolan är en skola där 40 procent av eleverna har annat modersmål än svenska

och 25 nationaliteter är representerade. Nyanlända elever undervisas i förberedelseklasser,

som är mindre undervisningsgrupper med kompetens att möta elever som

saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att delta i ordinarie undervisning. Eleverna

har en klasstillhörighet och deltar så mycket de kan i hemklassens undervisning.

Inför årskurs 6 kommer elever från Dotorpsskolan samt elever från andra skolor som

söker engelskprofilen till Centralskolan.

Vid Centralskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en

separat verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (15)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella äm-

nesproven

Central

skolan

2007 2008

Riket Central

skolan

Riket

Engelska 90 85 76 87

Matematik 90 72 79 73

Svenska 90 71 72 72

Svenska

som and-

raspråk

. 56 . 61

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-01-22. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas


4 (15)

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som

nått målen i

samtliga ämnen

Andel (%) be-

höriga till natio-

nellt program

Centralskolan Samtliga

skolor i

kommunen 1

Kommun-

grupp 2

Skolinspektionen

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

193,2 195,7 199,6 200,6 192,1 203,1 204,3 209,3

69 63 58 65 65 77 76 77

83 74 71 88 86 90 89 89

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-02-02

Kommentar och bedömning:

Centralskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska,

matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt

tabell 2 att skolans resultat år 2007 är över genomsnittet i riket. År 2008 är resultaten i

engelska under, matematik över och svenska i nivå med riksgenomsnittet.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.

Vid Centralskolan är såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som

andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen år

2004 – 2008, lägre än den nivå som gäller för riket, vilket framgår av tabell 3. Flickornas

resultat är högre än pojkarnas. När det gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år

2008 är flickornas meritvärde 214 och pojkarnas 171.

Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA, som innebär att hänsyn bland annat tas till

antal elever med utländsk bakgrund samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå,

framträder att elevernas genomsnittliga meritvärde och andelen elever som uppnått

målen är högre än det modellberäknade värdet.

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

5 (15)

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till

de metoder man använder i undervisningen.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

De individuella utvecklingsplaner för skolans yngre elever som Skolinspektionen

tagit del av är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska,

matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen

sällan ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i

X


6 (15)

olika hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid

utvecklingssamtalen.

Skolinspektionen

I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till

läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. ”att bli godkänd på

nästa spanskprov” eller ”att inte prata så mycket på lektionerna”. Inspektörerna

ser också exempel på mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna.

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

På Centralskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella.


Skolinspektionen

Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplanen och kursplanerna.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Det framkommer vid intervjuer med lärare och elever att det varierar mellan

lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen

och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna

7 (15)


8 (15)

Skolinspektionen

och i viss mån kopplade till undervisningen. Vid verksamhetsbesöken ser inspektörerna

däremot inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att

eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Elevernas

medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad

grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna

är svårare att finna. Lärare uttrycker att de inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma

eleverna på det inflytande de i realiteten har. Lärarna anser att skolan

borde bli duktigare på detta.

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen

och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans

resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen i årskurserna

8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5

upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella

proven och betygssättningen utgör inte används som ett redskap för att

reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Resultaten

tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna

och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan lärare som arbetar med olika

åldrar inte är tillräcklig för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling

och lärande.

X


Skolinspektionen

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

9 (15)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

2 Normer och värden

Åtgärder behövs

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.


10 (15)

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.


Skolinspektionen

Vid inspektionstillfället har Centralskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan

och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan

kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen

kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamhetens

behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som

avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I den plan inspektörerna

tar del av framkommer inte om eleverna varit delaktiga i framtagande av

planen. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov

och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller

lagens krav .

3 Ledning och kvalitetsarbete

11 (15)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


12 (15)

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

X

Vid Centralskolan förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare.

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven

kompetens.

Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och

undervisningsgrupper.

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

13 (15)

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen

i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

X

Centralskolan leds av en rektor och två biträdande rektorer. I rektorns och biträdande

rektorers arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar. Intervjuer

visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i

praktiken fullgörs av en biträdande rektor.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Central organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå

bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar

som framgår av författningarna.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs


14 (15)

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Centralskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen

tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna

bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används huvudsakligen

uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den

kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall och

hur personalen uppfattar att den ska användas snarare motverkar än understödjer

skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar


Skolinspektionen

också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare

genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar

skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid upprättandet

av kvalitetsredovisningen.

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven

i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Ulla-Britt Norin

Roland Fallström

15 (15)


Regelbunden tillsyn i Dotorpsskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–5

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Dotorp

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Dotorpsskolan den 22 januari

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna

tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Dotorpsskolan,

dels den information som samlats in under besöket. I Dotorpsskolan intervjuades

rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever vid Dotorpsskolan

Beskrivning av skolan

Dotorpsskolan Antal elever

Förskoleklass 19

Grundskola 120

Källa: Dotorpsskolan


2 (13)

Skolinspektionen

Dotorpsskolan ligger centralt i Falköping och är en skola för elever i åldrarna 6-11 år.

Verksamheten är organiserad i en förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–5. Skolan

har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens

fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport.

33 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska och så sent som i augusti

2008 tog skolan emot nyanlända elever.

Enhet Dotorp består av två förskolor, Paletten och Sörgården samt Dotorpsskolan med

tillhörande fritidshem. Enhetens verksamhet leds av en rektor och en biträdande rektor.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (13)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravnivån

på samtliga

delprov på de

nationella ämnesproven

Dotorps-

skolan

2007 2008

Riket Dotorps-

skolan

Riket

Engelska 68 85 88 87

Matematik 76 72 71 73

Svenska 68 71 96 72

Svenska

som andraspråk

.

56

. 61

Källa: Uppgifter från Dotorpsskolan 2009-01-22. Uppgifter på riksnivå för variabeln

nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor,

från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella

ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och

delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas

Kommentar och bedömning:

Vid Dotorpsskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp kontinuerligt i ämnena

engelska, svenska och matematik bland annat med hjälp av nationella ämnesprov i

årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska i

årskurs 5 år 2007 visar att det finns elever som inte når kravnivån i samtliga delprov.

Nationella ämnesprov år 2008, visar på förbättrade resultat med undantag av resultat i

matematik. Skolans statisktik visar att pojkar uppnår ett lägre resultat. Skolan har i sin

egen analys av kunskapsresultaten bland annat pekat på behovet av studiehandledning

i matematik för de elever som har annat modersmål än svenska.


4 (13)

Skolinspektionen

Tidigare års satsning på specialundervisning i ämnet engelska samt skolans satsning på

undervisning i svenska som andraspråk har enligt skolans kvalitetsredovisning bidragit

till en högre måluppfyllelse. Skolans analys är att organisation och resursutnyttjande

när det gäller svenska som andraspråk och modersmål kan förbättras.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Skolans kvalitetsredovisning

för år 2007/08 innehåller en sammanställning avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen.

Sammanställningen visar att eleverna når måluppfyllelse i de flesta ämnen med

undantag av ämnena engelska och matematik. Någon analys av resultaten presenteras

inte.

Skolinspektionen bedömer att Dotopsskolan inte analyserar elevernas kunskapsutveckling.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges mål som undervisningen

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och

nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det

tredje skolåret.

Varje lärare vid Dotorpsskolan följer upp resultat för de elever de undervisar.

Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt

upp i matematik och svenska i relation till nationella mål. Vid samtal med

lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs

upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att lärarna inte följer upp elevernas kunskapsutveckling

och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

X


Skolinspektionen

5 (13)

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och soci-

ala utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamta-

let.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan.

Inspektörerna noterar dock att eleverna har en svag uppfattning

om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling.

Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas

lärande. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av

varierande kvalitet och fokuserar främst på elevens sociala utveckling, matematik

samt svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Enligt skolans personal

kommer ett arbete med skriftliga omdömen att påbörjas under vårterminen

2009.

X

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.


6 (13)

1.3 Bedömning

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och


Skolinspektionen

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll

och upplägg förekommer men kan bli bättre. Klassrumsbesök och intervjuer

visar att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna

om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål

är inte generellt kända av eleverna.

Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad

som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

7 (13)

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja

elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,

erfarenheter och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


8 (13)

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

2 Normer och värden

Åtgärder behövs

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning-

arna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan vid Dotorpsskolan. Likabehandlingsplanen

innehåller också en plan mot kränkande behandling. Inspektörerna

konstaterar att planen inte beskriver vilka insatser skolan avser att

arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Planen saknar en

redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det

kommande året.

Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta

barn och elever för kränkande behandling framgår inte av planen.

Elevinterjuver visar att elever inte varit delaktiga i framtagandet av skolans

plan. Förskoleklassens verksamhet är dessutom inte tydliggjord i skolans likabehandlingsplan.

Skolinspektionens bedömning är att skolans årliga plan mot kränkande behandling

inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

3 Ledning och kvalitetsarbete

9 (13)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (13)

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

I timplanen finns avsatt ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen

inom elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och till sin inriktning vara förenlig

med målen i den kursplan eller kursplaner som regeringen fastställt för det

ämne eller de ämnen som utgör elevens val (2 kap. 19 § grundskoleförordningen).

Det måste vara tydligt för eleven vilka val som finns och när valmöjligheten

finns.

Dotorpsskolan har ett temainriktat arbetssätt. Temaarbete "Hälsa" är schemalagt

och innehåller både fysisk och psykisk hälsa. Den tid som eleverna arbetar med

teamarbete tas ur timplanens avsatta timmar för elevens val samt skolans val.

Skolinspektionen bedömer att Dotorpsskolan inte erbjuder i elevens val i enlighet

med grundskoleförordningen.

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i

huvudsak bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

11 (13)

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella må-

len.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


12 (13)

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Dotorpsskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. I

redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade

mål. Kvalitetsredovisningen innehåller en sammanställning av kunskapsresultat

i relation till mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen. I kvalitetsredovisningen

redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten.

Skolinspektionen konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i

skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen vill även påpeka att elever och


Skolinspektionen

elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.

Skolinspektionens bedömning är att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller

kraven i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Lena von Platen

Kjell Ahlgren

13 (13)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Gudhem

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn i Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan

och Broddetorpsskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–9

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan

och Broddetorpsskolan den 25-27 februari. I slutet av denna rapport framgår

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan

och Broddetorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare,

annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat

sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Beskrivning av rektorsområdet

Enhet Gudhem består av Gudhems förskola, Gudhems fritidsgård, Gudhemsskolan,

Broddetorps förskola, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan.

Denna rapport avser Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan.

Enheten leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret

samt ansvar för Gudhemsskolan och Torbjörntorpsskolan. Biträdande rektor

ansvarar för Broddetorpsskolan.


2 (16)

Tabell 1: Antal elever på Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan

Skolinspektionen

Gudhemsskolan Antal elever

Förskoleklass 14

Grundskola 219

Källa: Gudhemsskolan

Gudhemsskolan ligger i utkanten av Gudhem. De yngre eleverna från förskoleklass till

årskurs 5 går i den gamla skolan och f.d. lärarbostaden. Ett arbetslag arbetar runt dessa

elever. Det andra arbetslaget arbetar med elever från årskurs 6 – 9 och eleverna går i

den nyrenoverade och utbyggda skolan. Inför årskurs 4 kommer elever från Torbjörntorpsskolan

och inför årskurs 6 kommer elever från Broddetorpsskolan. År 2007 gick de

första eleverna i årskurs 9 ur skolan på Enhet Gudhem. Gudhemsskolan har nära till

naturen och har en mycket stor och varierad skolgård.

Broddetorpsskolan Antal elever

Förskoleklass 10

Grundskola 62

Källa: Broddetorpsskolan

Broddetorpsskolan ligger i närheten av Hornborgasjön, cirka 2 mil från Falköping.

Lokalerna inrymmer även idrottshall och bibliotek. Skolan arbetar åldersblandat F–1,

2–3 samt 4–5. Eleverna går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 6.

Torbjörntorpsskolan Antal elever

Förskoleklass 7

Grundskola 29

Källa: Torbjörntorpsskolan

Torbjörntorpsskolan ligger i Torbjörntorp cirka 3 km från Gudhem. Skolan som är nyrenoverad

har stora och rymliga lokaler samt en stor skolgård. Ett arbetslag som består

av tre pedagoger samverkar kring alla barn från förskoleklass till årskurs 3. Eleverna

går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 4.

Enhet Gudhem har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever.

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolorna har få elever

med utländsk bakgrund. Vid skolorna bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet

bedöms i en separat verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (16)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella ämnes-

proven

Gudhems-

skolan

2007 2008

Brodde-

torpsskolan

Riket Gudhems-

skolan

Brodde-

torpsskolan

Engelska 69 92 85 75 100 87

Matematik 69 83 72 75 100 73

Svenska 81 75 71 80 100 72

Källa: Uppgifter från skolorna, 2009-02-27. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor,

från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och

delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

Riket


4 (16)

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som

nått målen i

samtliga ämnen

Andel (%) be-

höriga till natio-

nellt program

Gudhemsskolan Samtliga

skolor i

kommunen 1

Kommungrupp

2

Skolinspektionen

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

. . . 232,6 207,5 203,1 204,3 209,3

. . . 88 73 77 76 77

. . . 100 86 90 89 89

Källa: Gudhemsskolan/Skolverkets skoldatablad, 2009-02-25

. = Uppgift saknas

Kommentar och bedömning:

Gudhemsskolan redovisar år 2008 resultat i form av andelen elever som nått målen i

samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka ligger

under genomsnittet i riket. Skolans meritvärde ligger däremot över genomsnittet för

kommunen och kommungruppen. Resultatet visar inga stora skillnader mellan pojkar

och flickor. Flickornas meritvärden 2008 ligger under kommunens och rikets snitt medans

pojkarnas ligger över. År 2007 redovisade skolan ett resultat som ligger mycket

över kommun och riksnitt.

I Gudhemsskolans kvalitetsredovisning 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i samtliga

ämnen i årskurs 9 i vilken det framgår att alla elever når målen i engelska, matematik

och svenska. Däremot visar resultaten att eleverna har svårt att nå målen i exempelvis

fysik och kemi. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten

avvikelse.

Skolan gör ingen djupare analys av ämnesuppföljningen utan konstaterar att de goda

resultaten i engelska, matematik och svenska beror på insatta resurser under ”målveckan”

samt genomförd sommarskola.

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

5 (16)

Skolorna följer upp elevernas måluppfyllelse i matematik och svenska i årskurs 2 samt

genomför de nationella proven i årskurs 5. Tabell 2 visar att Gudhemsskolan når lägre

resultat i engelska och matematik i jämförelse med Broddetorpsskolan och riket. I skolornas

egen sammanställning för de senaste fem åren över andelen elever som nådde

kravnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 5 kan man tydligt se en tendens till

att måluppfyllelsen totalt har ökat. Däremot visar resultaten för 2007/08 att ett stort

antal flickor på Gudhemsskolan inte når målen, vilket även visar sig i skolans redovisning

av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Gudhem inte analyserar elevernas resultat i tillräcklig

utsträckning.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utveck-

X


6 (16)

Skolinspektionen

lingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

På samtliga skolor upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare

individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella

utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierad

kvalitet. På alla tre skolorna saknas omdömen om elevens kunskapsutveckling i

relationen till målen i varje ämne. Exempelvis kan det stå att eleven ska träna

mer, bli bättre eller jobba på. Broddetorpsskolans elever uppger att de varken

känner till sina mål eller vad en individuell utvecklingsplan är. På Gudhemsskolan

uttrycker elever i de äldre åldrarna att dessa mål endast är aktuella när

skolan arbetar med ”målvecka”, en vecka då dessa elever koncentrerar sig på de

ämnen de riskerar att inte nå målen i. Vidare visar intervjuer med eleverna i

årskurs 2 och 5 på Gudhemsskolan att eleverna har svag kännedom om sina

mål. På Torbjörntorpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta i elevernas

skåp och eleverna är medvetna om sina mål. Skolinspektionen finner dock även

här brister i de individuella utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje

ämne.

Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-


Skolinspektionen

terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

På Gudhemsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplanen och kursplanerna.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de

mål som undervisningen ska sträva mot.

X

I skolornas arbetsplaner synliggörs strävansmålen under varje rubrik. De verksamhetsbesök

och intervjuer som genomförts i samband med inspektionen visar

dock att det är mål att uppnå och betygskriterier som i huvudsak styr verksamheten.

Intervjuer visar att lärarna har svag kännedom om strävansmålen och att

man på skolorna inte arbetar med dessa på ett tydligt sätt. Strävansmålen är inte

tydliggjorda för eleverna och anger heller inte inriktningen för skolornas arbete.

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.

7 (16)


8 (16)

Skolinspektionen

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Vid samtal med elever och lärare på Gudhemsskolan, vid verksamhetsbesök och

i dokumentstudier framkommer att lärarna tydliggör mål att uppnå samt betygskriterierna

i början av varje termin. Inspektionen visar däremot att eleverna

ges små möjligheter till reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens

innehåll. Vidare menar både elever och lärare att möjligheten för

eleverna att planera och utvärdera undervisningen kan variera beroende på

årskurs, ämne och lärare.

Intervjuer och verksamhetsbesök på Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan

visar även här att eleverna har små möjligheter till reellt inflytande över

arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

Skolinspektionen konstaterar att elevernas möjlighet till inflytande varierar mellan

ämne, lärare och årskurs. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolorna

inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet

enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

9 (16)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

2 Normer och värden

Åtgärder behövs

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.


10 (16)

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

Motivering

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet.

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder

eller för annan kränkande behandling.

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande.

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska

sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och

lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan

ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande

och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i

hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i

skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse

som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

Gudhemsskolan har under en tid arbetat med elevgrupper som har tagit mycket

kraft av lärarna. I grupperna finns elever som är i behov av särskilt stöd. Rektorn

och även personal uttrycker att de har kommit in i en konfliktsituation och

negativ spiral då de har olika åsikter kring hur skolan bör arbeta med dessa

elever. Detta är något som har kommit fram vid intervjuer och även varit synligt

vid verksamhetsbesök. Inspektörerna uppfattar vid ett flertal samtal med elever

att det är en situation som påverkar eleverna negativt i flera åldrar och då även

elever längre ner i åldrarna. Vidare framkommer att skolans fysiska miljö påverkar

skolans situation. Skolan arbetar aktivt med kontinuerliga värdegrundsamtal,

med att elever kartlägger områden som är otrygga, förändrar dessa samt att

skolan även arbetar aktivt med ”skyddsänglar”. Trots detta uttrycker elever vid

intervjuer och samtal i korridorer att det finns elever som inte mår bra. Vid intervjuer

med elever framkommer dessutom exempel då lärare har kränkt elever.

Barnen vid Torbjörnstorpsskolan uttrycker även de en oro för att gå vidare till

Gudhemsskolan.

Skolinspektionen konstaterar att Gudhemsskolan inte utgör en trygg miljö för

lärande och att åtgärder behövs så att alla som arbetar i skolan samverkar för att

göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.


Skolinspektionen

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 2.1.1

Åtgärder behövs

X

11 (16)

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Enhet Gudhem ett gemensamt dokument som benämns

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i området

samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna


12 (16)

är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Skolinspektionen

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 6 § finns en kursplan för varje ämne. I

kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och

det nionde skolåret.

Eleverna på Broddetorpsskolan läser inte ämnet hem- och konsumentkunskap,

vilket bekräftas av personal och rektor. Detta medför att eleverna inte har möjlighet

att nå de nationella målen för ämnet i årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att eleverna på Broddetorpsskolan inte ges förutsättningar

att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.

X

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 19 och 20 §§ ska styrelsen erbjuda eleverna

ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att

fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen

ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan

eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens

val.

X


Skolinspektionen

Eleverna på Broddetorpsskolan har inte elevens val vilket bekräftas av personal

och rektorn.

Skolinspektionen bedömer att Broddetorpsskolan inte erbjuder elevens val enligt

författningarna.

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

13 (16)

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


14 (16)

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna.

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Enhet Gudhem leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande

rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar

och befogenhet delas mellan rektorn och biträdande rektorn.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Gudhem organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas.

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Skolornas kvalitetsredovisningar bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen

tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna

bilden av att skolans kvalitetsredovisning är ett aktivt dokument. Skolorna har

också en vision om att göra den bättre. Personalen uttrycker att de vill synliggöra

arbetet mer, arbeta med uppföljning av arbetsplan och kvalitetsredovisning

mer fortlöpande. Dokumentstudier visar däremot att resultat, analyser och

utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts

är av varierande kvalitet och i vissa fall saknas. Under rubrikerna resultat och

analys är det mer ett uppräknande av vad man gjort och nu gör. Uppföljning

och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte.

15 (16)


16 (16)

Torbjörntorpsskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning ännu då

verksamheten endast varit igång i ett år i nuvarande form.

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller

kraven i förordningen.

Skolinspektionen

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Roland Fallström

Lina Bennehult


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Stenstorp

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn i Gustaf Dalénskolan och

Stenstorpsskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–9

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gustaf Dalénskolan samt Stentorpsskolan

den 10-11 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit

ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gustaf Dalénskolan och

Stentorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal

och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Beskrivning av skolorna

Tabell 1: Antal elever på Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan

Gustaf Dalénskolan Antal elever

Förskoleklass 45

Grundskola 165

Källa: Gustaf Dalénskolan


2 (17)

Skolinspektionen

Stentorpsskolan Antal elever

Grundskola 182

Källa: Stentorpsskolan

Enhet Stenstorp består av förskolan Fyren, Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan

samt en fritidsgård. Enhet Stentorp leds av en rektor och två biträdande rektorer där

rektorn ansvarar för Stentorpsskolan och en biträdande rektor för Gustaf Dalénskolan.

Denna rapport avser Gustaf Dalénskolan där utbildningen omfattar förskoleklass och

årskurserna 1–5 samt Stentorpsskolan för årskurserna 6–9. Undervisningen organiseras

i åldershomogena grupper från förskoleklass till årskurs 9.

Vid Gustaf Dalénskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i

en separat verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (17)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella äm-

nesproven

Gustaf

Dalénsko-

lan

2007 2008

Riket Gustaf

Dalénsko-

lan

Riket

Engelska . 85 91 87

Matematik . 72 84 73

Svenska . 71 80 72

Svenska

som and-

raspråk

. 56 . 61

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-11. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas


4 (17)

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som

nått målen i

samtliga ämnen

Andel (%) be-

höriga till natio-

nellt program

Stentorpsskolan Samtliga

skolor i

kommunen 1

Kommun-

grupp 2

Skolinspektionen

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

205,0 176,1 201,7 194,3 199,7 203,1 204,3 209,3

76 60 80 73 75 77 76 77

88 79 100 94 93 90 89 89

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-11

Kommentar och bedömning:

Gustaf Dalénskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i

engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt

tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i engelska, matematik

och svenska.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.

Vid Stentorpsskolan är det genomsnittliga meritvärdet år 2008 lägre än den nivå som

gäller för riket. Andel behöriga elever till nationellt program på gymnasiet är dock högre

än nivån för riket, vilket framgår av tabell 3. Detta förhållande kan indikera att Stentorpsskolan

tenderar att vara en treämnesskola, dvs. en skola som prioriterar ämnena

engelska, matematik och svenska. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. När det

gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år 2008 är flickornas meritvärde 220 och

pojkarnas 181. De små elevgrupperna i respektive årskurs innebär att resultat från ett

fåtal elever påverkar skolans resultat i stor omfattning, enligt rektorn.

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

5 (17)

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till

de metoder man använder i undervisningen.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

X

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av från Gustaf Dalénskolan

är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik

och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan

ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika


6 (17)

Skolinspektionen

hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen.

För Stentorpsskolans elever i årskurserna 7–9 används ett IT-baserat system,

benämnt Unikum. Inspektörerna får ta del av några exempel och konstaterar att

elevernas mål ibland saknar koppling till kursplanernas kunskapsmål.

Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen

med skriftliga omdömen.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

På Stentorpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella.


Skolinspektionen

Skolinspektionen bedömer att Stentorpsskolan inte följer nationella kriterier för

betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot.

Enligt förordningen om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot

den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper.

De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet.

Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och

sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling.

X

Vid samtal med lärare framkommer osäkerhet kring betydelsen av mål att sträva

mot. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen beror på den

enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att det är betygskriterierna

som används för att tydliggöra målen på lektionerna för de äldre eleverna. I

dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för att nå de högre betygen.

Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna om betygskriterierna

och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg, men inte vad strävansmålen

innebär. De förväxlas exempelvis med uppnåendemål. Vid närmare

förklaring av betydelsen menar lärarna att strävansmålen, som lusten att lära,

elevinflytande, ansvar och nyfikenhet på sätt och vis är självklara, men att de

inte diskuterat dem djupare och fört samtal om hur de ska arbeta utifrån dem.

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för Stentorpsskolans

utbildning.

7 (17)


8 (17)

Skolinspektionen

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever visar att elevernas medverkan

i planering och genomförande av undervisningen sker i liten grad. Ett

målstyrt arbete som innebär inflytande för eleverna är svårt att finna. Kursplanernas

mål är delvis kända av eleverna och i viss mån kopplade till undervisningen.

Elever och vissa lärare menar att ramarna för elevernas inflytande sätts

av respektive lärare, men inspektörerna uppfattar också att lärarna generellt inte

bjuder in eleverna att diskutera utbildningen. Inspektörerna ser inte att målen är

tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera

och reflektera över sitt lärande.

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen

och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § skollagen utformas i överensstämmelse

med grundläggande demokratiska värderingar.

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla

kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska

X


Skolinspektionen

bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska

arbetsformer (1 kap. 2 §).

Eleverna vid Stentorpsskolan uppger att det var länge sedan de hade något elevrådsmöte,

vilket även bekräftas av rektorn. Enligt eleverna har elevrådet ingen

viktigt funktion för skolan eller betydelse för elevernas delaktighet.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Stentorpsskolan inte ges kunskap om

demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

X

Enligt lärare, rektorn och biträdande rektorn finns ingen samverkan för att följa

upp och analysera skolans resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen

i årskurserna 8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella

ämnesprov i årskurs 5 upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen

som nationella proven och betygssättningen utgör inte används

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga

årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar

i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte utvecklat systematisk samverkan

mellan lärare som arbetar med olika åldrar.

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

9 (17)


10 (17)

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar

erfarenheter och tänkande.

X

Vid intervjuer med såväl lärare som elever på Stentorpsskolan framkommer att

elever i behov av utmaningar sällan får det i sin undervisning. Elever i behov av

särskilt stöd har på olika sätt möjlighet att få detta inom skolan. Det framkommer

dock att undervisningen för övriga elever i stor utsträckning genomförs

utan hänsyn till elevernas individuella förutsättningar.

Skolinspektionen bedömer att Stentorpsskolans undervisning inte anpassas till

elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning

som läroplanen föreskriver.

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet


Skolinspektionen

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt

stöd. Inspektörerna har i samband med besöket granskat ett urval av åtgärdsprogram.

Dessa är av skiftande innehåll och kvalitet. Bland annat saknas åtgärder

på gruppnivå samt uppgift om vem som ansvarar för planerade åtgärder.

Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas

krav.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.

2 Normer och värden

11 (17)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående krän-

X


12 (17)

Skolinspektionen

kande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan ett gemensamt

dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot

kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot

kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik

redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det

kommande året. I den plan inspektörerna tar del av framkommer inte om eleverna

varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola,

fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna

är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolornas gemensamma plan mot kränkande

behandling inte uppfyller lagens krav.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


Skolinspektionen

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar

för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska,

spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 § samma förordning ska som språkval för en

elev i stället för språk enligt 17 § till exempel erbjudas svenska och/eller engelska

för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och

elevens vårdnadshavare önskar det.

Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar

med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor

inför prov och liknande.

Skolinspektionen bedömer att alla elever vid Stentorpsskolan inte har tillgång

till språkval.

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

13 (17)


14 (17)

Skolinspektionen

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Vid Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan har skolledningen fördelat lärarnas

olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som

också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1–7 i

svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande

ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare

undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens.

Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser

och undervisningsgrupper.

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

15 (17)

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen

i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan leds av en rektor och en biträdande

rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personal-

som elevansvar. Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans

rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Stenstorp organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå

bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar

som framgår av författningarna.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

X

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs


16 (17)

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett

led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

X

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Gustaf Dalénskolans och Stentorpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den

mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och doku-


Skolinspektionen

mentstudier får inspektörerna bilden av att skolornas kvalitetsredovisningar

genom den mall som används huvudsakligen uppfattas som en redovisning av

hur skolorna arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Av intervjuer

framgår också att förvaltningens mall och hur personalen uppfattar att den ska

användas snarare motverkar än understödjer skolornas systematiska kvalitetsarbete.

Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis

görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat

som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig

personal på skolorna endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningarna.

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller

kraven i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Ulla-Britt Norin

Kjell Ahlgren

17 (17)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Kinnarp

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn i Kinnarpsskolan och Åsarps-

skolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–9

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan

den 5-6 februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för

den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket.

I Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare,

annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har

använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Beskrivning av skolorna

Enhet Kinnarp består av Kinnarps förskola, Kinnarps fritidsgård, Kinnarpsskolan,

Åsarps förskola samt Åsarpsskolan.

Denna rapport avser Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan.


2 (16)

Tabell 1: Antal elever på Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan

Skolinspektionen

Kinnarpsskolan Antal elever

Förskoleklass 20

Grundskola 221

Källa: Kinnarpsskolan

Kinnarpsskolan med 241 elever från förskoleklass till årskurs 9 togs i bruk i januari

2001. Skolan som präglas av öppen planlösning ligger söder om Falköping. Skolan har

många klassrum med hög teknisk utrustning. Eleverna och lärarna är indelade i två

arbetslag, årskurserna F–6 där samarbetet sker i ett F–2 och 3–6 perspektiv samt årskurserna

7–9.

Åsarpsskolan Antal elever

Förskoleklass 14

Grundskola 85

Källa: Åsarpsskolan

Åsarpsskolan med 99 elever från förskoleklass till årskurs 6 ligger söder om Kinnarp.

Skolan består av tre huvudbyggnader för undervisning i vilka klasserna har sina hemklassrum.

Skolans äldsta byggnad är från 1927. I årskurs 7 går eleverna vidare till Kinnarpsskolan.

Åsarpsskolan har en för särskolan individintegrerad elev som följer särskolans

kursplan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

Skolorna har få elever med utländsk bakgrund.

Skolorna leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektor har det övergripande ansvaret

för Enhet Kinnarp samt ansvar för Åsarpsskolan och Kinnarpsskolans äldre årskurser.

Biträdande rektor har ansvar för Kinnarpsskolans lägre årskurser.

Båda skolorna erbjuder fritidshemsverksamhet som även den behandlas i en separat

verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (16)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som nått

målen i samtliga

ämnen

Andel (%) behöriga

till nationellt program

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-24

Kinnarpsskola Samtliga

skolor i

kommunen 1

Kommun-

grupp 2

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

202,4 209,2 204,1 203,6 201,3 203,1 204,3 209,3

.. 74 76 .. 77 77 76 77

87 81 83 92 84 90 89 89

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer

Kommentar och bedömning:

Kinnarpsskolan redovisar resultat i form av meritvärden, andel elever med fullständiga

slutbetyg och andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilka alla ligger under

eller i nivå med genomsnittet i riket. Elevernas meritvärden ligger år 2008 under kommunens

och rikets snitt. Statistiken visar en liten differens mellan pojkars och flickors

meritvärden i förhållande till kommunen och riket.

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


4 (16)

Pojkarna klarar sig sämre än flickorna trots att de ligger i nivå med riket.

Skolinspektionen

I Kinnarpsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen av

samtliga ämnen i årskurs 9 i vilken redovisar att ett stort antal elever inte når målen i

ett flertal ämnen. Sådana ämnen är exempelvis naturorienterande ämnen, engelska,

svenska samt idrott och hälsa. Skolan redovisar även måluppfyllelsen i årskurs 5 där

pojkar har svårt att nå målen i bl.a. svenska. Kinnarpsskolan gör ingen analys av resultaten

som redovisas i rapporten.

Även i Åsarpsskolans kvalitetsredovisning redovisar en tendens till att pojkarna har

svårare att nå målen i framförallt engelska, matematik och svenska. Inte heller

Åsarpsskolan gör någon analys av skolans resultat.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte systematiskt följer upp och analyserar elevernas

kunskapsutveckling för att öka måluppfyllelsen.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

X


Skolinspektionen

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

På båda skolorna upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare

individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella

utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierad kvalitet.

De är inte alltid kopplade till mål samt handlar i huvudsak om engelska,

svenska, matematik och elevens sociala situation. Vidare saknas omdömen om

elevens kunskapsutveckling i relationen till målen i varje ämne. Intervjuer med

elever i årskurserna 7 och 9 på Kinnarpsskolan visar att de inte känner till vilka

mål som styr verksamheten samt att elevernas mål i den individuella utvecklingsplanen

endast är aktuella vid utvecklingssamtalen. De yngre eleverna vet

inte riktigt varför de har den eller vad den innehåller.

På Åsarpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta och eleverna är medvetna

om sina mål. Dock finner Skolinspektionen även här brister i de individuella

utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje ämne.

Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

5 (16)

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-


6 (16)

terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

Skolinspektionen

På Kinnarpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplanen och kursplanerna.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot.

X

På Kinnarpsskolan vittnar både lärare och elever om att strävansmålen inte är

tydliga i undervisningen. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen

beror på den enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att

det är betygskriterierna som används för att tydliggöra målen på lektionerna för

de äldre eleverna. I dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för

att nå de högre betygen. Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna

om betygskriterierna och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg,

men inte vad strävansmålen innebär.


Skolinspektionen

För de elever som går på Åsarpsskolan är målen i läroplanen och kursplaner

desto mer kända. Det framgår i intervjuer med lärare och elever hur man på

olika sätt arbetar för att tydliggöra målen i läroplan och kursplaner. Detta bekräftas

även vid lektionsbesök. Ju yngre eleverna är desto större är deras kännedom

om målen. Skolinspektionen ser dock att man framförallt fokuserar på

uppnåendemålen, medan strävansmålen inte är lika synliga.

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Kinnarpsskolan

och Åsarpsskolan.

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Vid Kinnarpsskolan uppger både rektorn och lärare liksom elever att det varierar

mellan lärare hur mycket inflytande eleverna har över undervisningen. Vid

intervju uppger eleverna i årskurs 7–9 att de vid vissa tillfällen får planera uppgifter

som läraren gett dem. Varken lärare eller elever uppger att eleverna är

med vid planeringen av hur kursplanernas mål ska nås. Vid verksamhetsbesök

och ytterligare samtal med elever och lärare bekräftas dessa utsagor om att elevernas

inflytande varierar och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering

av redan givna uppgifter.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges möjlighet till

inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs

av skollagen och Lpo 94.

7 (16)


8 (16)

Skolinspektionen

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska

arbetsformer (1 kap. 2§).

3 kap. 6 § grundskoleförordningen föreskriver att i varje klass eller undervisningsgrupp

ska eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor

som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen ska

anges i arbetsplanen.

På Kinnarpsskolan finns elevråd. I intervju med elever i årskurserna 7–9 framkommer

dock att formen för elevrådet är bristfällig. Bland annat uttrycker elever

att elevrådsmötena är rätt så flummiga. Det verkar inte som om elevråden används

för att eleverna ska få ett reellt inflytande på utbildningens utformning.

Varje vecka har eleverna på Kinnarpsskolan samling där klassen diskuterar gemensamma

frågor. Enligt eleverna fungerar dock samlingen inte som ett forum

för gemensamma frågor som rör eleverna, utan snarare som ett tillfälle för läraren

att informera klassen om aktuella händelser.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges kunskap om

demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja

elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

9 (16)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Åtgärder behövs

Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i

skolarbetet.

X

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn,

om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder,

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas

upp och utvärderas.

Såväl Kinnarpsskolan som Åsarpsskolan satsar på att ge stödinsatser i engelska,

matematik och svenska. Det är endast för dessa ämnen som lärare och specialpedagog

skriver åtgärdsprogram (se vidare avsnitt 1.5.3). Lärare i andra ämnen

än svenska, engelska och matematik uttrycker viss frustration över att inte kunna

sätta in de stödinsatser som i vissa fall behövs. Lärarna ser att det finns en

risk för att elever som behöver stöd i andra ämnen än svenska, engelska

och/eller matematik hamnar utanför skolans analys och blir utan stöd.

Skolinspektionen bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte analyserar

behov av stödinsatser i andra ämnen än engelska, matematik och svenska.

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


10 (16)

Skolinspektionen

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn,

om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder,

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas

upp och utvärderas.

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet

utarbetas.

Vid Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan upprättas endast åtgärdsprogram i ämnena

engelska, matematik och svenska. Vid inspektionen framkommer att elever

på Kinnarpsskolan som saknar betyg i ett ämne även saknar åtgärdsprogram i

det aktuella ämnet. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av håller

dock god kvalitet.

Skolinspektionen bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte upprättar

åtgärdsprogram i den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver.

Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25).

2 Normer och värden

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Enhet Kinnarp ett gemensamt dokument som benämns

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för grundskolorna i enheten

samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är

inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

11 (16)


12 (16)

3 Ledning och kvalitetsarbete

Skolinspektionen

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

13 (16)

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna.

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor.

I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar.

Rektorns ansvar och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande

rektorn. Personalen på Åsarpsskola uttrycker att de under en längre tid saknat

ledning och att den pedagogiska utvecklingen leds av lärare och specialpedagog.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Kinnarp organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas.

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.


14 (16)

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det

omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.

Skolorna arbetar inte systematiskt med uppföljning och analys av elevernas

resultat. Se 1.1 Kommentar och bedömning i denna rapport samt bedömningspunkt

3.4.2. Skolornas arbetsplan redovisar visserligen hur skolorna arbetar,

men enligt lärarna innehåller den inte allt skolorna gör och ger därför ingen bra

bild av skolan. Arbetsplanen följer en mall som är utarbetad centralt i kommunen.

Enligt skolornas ledning har det systematiska kvalitetsarbetet blivit bättre,


Skolinspektionen

men behöver utvecklas mer.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte följer upp och utvärderar elevernas

kunskapsresultat och att det systematiska kvalitetsarbetet inte uppfyller de krav

som ställs i Lpo 94.

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Kinnarpsskolans och Åsarpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den mall

barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier

får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen

uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala

skolplanen. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast

undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder

och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar

och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen.

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller

kraven i förordningen.

15 (16)


16 (16)

Skolinspektionen

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Roland Fallström

Lina Bennehult

Ulla-Britt Norin


Regelbunden tillsyn i Kyrkerörsskolan

Grundskola årskurserna 7–9

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Kyrkerör

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kyrkerörsskolan den 4-5 mars

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna

tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

Kyrkerörsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades

rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller

som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Kyrkerörsskolan

Beskrivning av skolan

Kyrkerörsskolan Antal elever

Grundskola 421

Grundsärskola 17

Källa: Kyrkerörsskolan


2 (14)

Skolinspektionen

Kyrkerörsskolan är belägen i centrala delarna av Falköping. Eleverna kommer inför

årskurs 3 från Mössebergsskolan, Åttagårdsskolan och Vindängens skola.

Läsåret 2008/09 omfattar Kyrkerörsskolan 421 elever. Till varje elevgrupp om cirka 15

elever finns en mentor. Skolan har organiserat sig i två arbetslag med elever i årskurserna

7–9.

En profilklass med inriktning matematik och naturorienterade ämnen finns på enheten

och omfattar vid inspektionstillfället 26 elever i årskurs 9. Skolan har för avsikt att fasa

ut profilen på grund av att för få elever har sökt sig dit.

På skolan finns också två särskoleklasser för de senare åren. Särskolans verksamhet

bedöms i en separat verksamhetsrapport.

Skolans ledning består av en rektor och en biträdande rektor.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (14)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som

nått målen i

samtliga ämnen

Andel (%) be-

höriga till natio-

nellt program

Kyrkerörsskolan Samtliga

skolor i

kommunen 1

Kommun-

grupp 2

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

217,3 218,5 216,7 222,3 211,1 203,1 204,3 209,3

88 86 79 83 83 77 76 77

92 94 95 91 96 90 89 89

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-25

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


4 (14)

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9

Andel (%) elever

som uppnått minst

Godkänt i:

Kyrkerörsskolan Samtliga

skolor i

kommunen 4

Skolinspektionen

Riket 5

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008

Engelska . 93 97 100 98 96 96

Matematik 90 89 88 83 91 83 83

Svenska . 97 97 97 97 98 97

Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, 2009-03-25

. = Uppgift saknas

Kommentar och bedömning:

Kyrkerörsskolan redovisar år 2008 resultat i form av meritvärden, andelen elever som

nått målen i samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan

vilka alla ligger över genomsnittet för kommunen och riket. Det genomsnittliga meritvärdet

har sjunkit det senaste året vilket skolan förklarar med att antalet klasser ökade

från fyra till sex. I skolans kvalitetsredovisning och i Skolverkets statistikdatabas redovisar

att det skiljer mellan pojkars (196,5)och flickors (222,2) meritvärden, vilket är en

något större differens än riket, men mindre än genomsnittet av samtliga skolor i kommunen.

I Kyrkerörsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i

samtliga ämnen i årskurs 9 där det framgår att eleverna har svårt att nå målen i naturorienterande

och samhällsorienterande ämnen. Däremot visar resultaten i tabell 3 att

eleverna klarar de nationella proven i engelska, matematik och svenska bra. Relationen

mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten avvikelse gentemot kommunen

och riket.

Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan har en god måluppfyllelse och att skolan

arbetar bra med resultat och analys av elevernas kunskapsresultat.

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

5 (14)

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

På skolan upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella

utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. Vid inspektionstillfället

påbörjades arbetet med att genomföra utvecklingssamtal enligt de nya

kraven. I det arbetet använder sig skolan av mallar som har utformats av en

arbetsgrupp i kommunen. Inspektörerna fick vid inspektionstillfället ta del av

skriftliga omdömen skrivna för elever i årskurs 7 och studierna visar att få av

dessa omdömen är kopplade till målen i respektive ämne. Exempelvis kan det

stå att eleven jobbar bra, är pigg och glad samt kämpar på. Lärarna uttrycker att

det kan vara svårt att formulera mål för de elever de sett lite av i verksamheten.

X


6 (14)

Skolinspektionen

Lärarna och rektorerna är även medvetna om att det kan förekomma uttryck i de

skrivna omdömena som inte är acceptabla. Vidare innehåller mallen ett graderingssystem

från 1-4 i vilken mån eleven förväntas nå betyget G, VG eller MVG.

I samtal med elever förekommer det att eleverna pratar om hur många tvåor

respektive treor de har fått.

Studier av de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av

visar att elevernas mål i de individuella utvecklingsplanerna är av varierande

kvalitet. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling

i relation till målen i läroplan och kursplaner men det finns även exempel

på planer som inte uppfyller förordningens krav. Exempelvis kan det stå att

eleven ska träna och läsa mer.

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

På Kyrkerörsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat

de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i

vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella. Vidare uttrycker elever på Kyrkerörsskolan att

det kan vara svårt att nå högsta betyget i musik om de inte deltar i kören eller

uppträder inför hela skolan.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplanen och kursplanerna.

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

7 (14)


8 (14)

Skolinspektionen

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Inför varje nytt ämnesområde presenterar lärarna vilka mål gruppen ska arbeta

med och inför varje nytt läsår presenterar lärarna vilka kriterier som krävs för de

olika betygsnivåerna. Intervjuer med elever visar att detta hålls aktuellt under

läsåret. Däremot visar intervjuer och verksamhetsbesök att eleverna inte får ett

reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Verksamhetsbesök

visar att eleverna får delta i detta arbete i större utsträckning i de

praktisk estetiska ämnena. Vidare framkommer det i intervjuer med elever men

också med lärare att det kan variera mellan ämne och lärare om eleverna får

delta i planeringen av undervisningen.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande

och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av

skollagen och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

9 (14)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektor om

det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Skolan utarbetar åtgärdsprogram på olika nivåer. Varje ämneslärare utarbetar

åtgärdsprogram om det finns risk att eleven inte når målen. Mentor som är ytterst

ansvarig får sedan prioritera i dessa tillsammans med elev och vårdnadshavare.

Det kan innebära att en elev och vårdnadshavare kan få upp till åtta

åtgärdsprogram på sitt bord vid ett samtal innan man är delaktig i utformandet.

Detta bekräftas i intervjuer med lärare och elevhälsopersonal. Dokumentstudier


10 (14)

Skolinspektionen

visar även att åtgärdsprogrammen är av varierande kvalitet. De som utformats i

ett tidigt skede av ämneslärarna är av olika kvalitet och ibland bristfälliga. De

som däremot utarbetats tillsammans med elevhälsan håller en högre kvalitet där

åtgärder på individ, grupp och organisation har en lika stor del.

Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan inte upprättar åtgärdsprogram i

den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25)för arbetet med åtgärdsprogram.

2 Normer och värden

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimine-


Skolinspektionen

ringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Kyrkerörsskolan ett gemensamt dokument som

benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan

inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver

då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov,

utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses

påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för skolan och

särskolan men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller

de krav som ställs på en sådan plan.

3 Ledning och kvalitetsarbete

11 (14)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


12 (14)

Skolinspektionen

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

13 (14)

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna.

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Kyrkerörsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande

rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar

och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande rektorn.

Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas.

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs


14 (14)

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

2009-06-16 Göteborg

Roland Fallström

Sven-Olof Lundin

Åtgärder behövs


Regelbunden tillsyn i Mössebergsskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–6

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Mösseberg

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Mössebergsskolan den 17 februari

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna

tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Mössebergsskolan intervjuades

rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Mössebergsskolan

Beskrivning av skolan

Mössebergsskolan Antal elever

Förskoleklass 62

Grundskola 324

Grundsärskola 12

Källa: Mössebergsskolan


2 (14)

Skolinspektionen

Enhet Mösseberg består av två förskolor, Mössebergsskolan och grundsärskola. Enheten

leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret

för enheten, men har delegerat en del av sina arbetsuppgifter till biträdande rektorn.

Rektorn ansvarar för skolan och särskolan medan biträdande rektorn ansvarar för förskolorna

och skolbarnsomsorgen.

Denna rapport avser Mössebergsskolan som är belägen på Mössebergs sluttning i

kommunens centralort Falköping. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna

1–6 samt grundsärskola för årskurserna 1–7.

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan.

Vid Mössebergsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en

separat verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (14)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella äm-

nesproven

Mösse-

bergsskolan

2007 2008

Riket Mösse-

bergsskolan

Riket

Engelska . 85 86 87

Matematik . 72 76 73

Svenska . 71 84 72

Svenska som

andraspråk

. 56 . 61

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-17. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas

Kommentar och bedömning:

Mössebergsskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i

engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt

tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i svenska och ungefär i

nivå med riket i engelska och matematik.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.


4 (14)

Skolinspektionen

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till

de metoder man använder i undervisningen.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är i huvudsak avgränsade

till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt

elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Den individuella

utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika hög grad. Några elever

och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen.

X


Skolinspektionen

I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till

läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål att eleven ska

kunna fler ord i engelska. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen

och kursplanerna.

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

5 (14)

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


6 (14)

Skolinspektionen

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar att några elevgrupper

arbetar på ett föredömligt sätt med sina mål, men att skolans elever

vanligtvis inte har inflytande över innehållet och hur undervisningen läggs upp.

I intervjuer ger både lärare och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får

göra val och ta eget ansvar. Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt

från sin kunskap om målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens

innehåll och upplägg. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är

läraren som gör planeringen och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan

påverka. Intervjuer visar också att man vid skolan inte har planerat hur elevernas

ansvar och inflytande över det egna lärandet ska tränas för att successivt öka

under skoltiden.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande

och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av

skollagen och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § skollagen utformas i överensstämmelse

med grundläggande demokratiska värderingar.

X

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla

kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska

bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.


Skolinspektionen

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska

arbetsformer (1 kap. 2 §).

Vid Mössebergsskolan har det funnits elevråd och klassråd. Eleverna berättar att

det var länge sedan de hade något elevrådsmöte, vilket även bekräftas av rektorn.

Rektorn påpekar att förändringar av skolans ledningsorganisation har orsakat

ett uppehåll i skolans elevrådsarbete från november 2008 till mars 2009.

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges kunskap om demokratins principer

och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

X

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans

resultat. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 upp

på ett systematiskt vis. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare

som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat

eleverna.

Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i

samtliga årskurser.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat systematisk samverkan mellan

lärare som arbetar med olika åldrar.

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

7 (14)


8 (14)

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

2 Normer och värden

Åtgärder behövs

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

9 (14)

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Mössebergsskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan

och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan

kan inte anses motsvara en sådan plan som lagen kräver då det bland annat inte

framkommer om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller hur

eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola,

fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna

är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller

de krav som ställs på en sådan plan.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (14)

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Garanterad undervisningstid

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

Enligt 4 kap. 3 a § skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan

(timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen.

Enligt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid,

den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas.

Vid kontroll av elevernas scheman konstaterar inspektörerna att avsatt tid för

respektive ämne inte är i överensstämmelse med skolans fördelning enligt timplan,

samt att någon elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen

föreskriver.

Skolinspektionen bedömer att Mössebergsskolan bör säkerställa att elevernas

scheman överensstämmer med skolans timplan så att eleverna får sin garanterade

undervisningstid under tiden i grundskolan enligt skollagen.

Hem- och konsumentkunskap

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I

kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och

det nionde skolåret.

Elever i årskurserna 1–5 vid Mössebergsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål

att uppnå för årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Mössebergsskolan inte ges förutsättningar

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

11 (14)

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Vid Mössebergsskolan har arbetslagen på ett föredömligt sätt fördelat lärarnas

olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som

också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1–7 i

svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande

ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare

undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens.

X

Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och

undervisningsgrupper.


12 (14)

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Mössebergsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen

tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen

utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan.

I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån

för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom

redovisas i kvalitetsredovisningen en samlad bild av skolans resultat i

övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för årskurs 5. I kvalitetsredovisningen

redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. Enligt intervjuer

medverkar skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid

upprättandet av kvalitetsredovisningen.

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven

i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

13 (14)


14 (14)

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Ulla-Britt Norin

Lena von Platen

Skolinspektionen


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Floby

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn i Odensbergsskolan och

Floby skola

Förskoleklass

Grundskolan årskurserna 1–9

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Odensbergsskolan den 23 januari

2009 samt Floby skola den 3 och 4 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Odensbergsskolan och

Floby skola intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal samt

elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Beskrivning av skolorna

Tabell 1: Antal elever på Odensbergsskolan och Floby skola

Odensbergsskolan Antal elever

Förskoleklass 22

Grundskola 107

Källa: Odensbergsskolan


2 (19)

Skolinspektionen

Odensbergsskolan ligger strax utanför Falköpings centralort. Skolan består av en enplanslänga

som ligger naturskönt med goda möjligheter att nyttja kringliggande miljöer.

Flera av eleverna åker skolskjuts till skolan.

Verksamheten vid Odensbergsskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna

1–6. Vid skolan finns en elev mottagen i den obligatoriska grundsärskolan. Särskolans

verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolans elever har sin

fortsatta skolgång vid Floby skola som tillsammans med Odensbergsskolan bildar Enhet

Floby.

Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens

fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport.

Floby skola Antal elever

Förskoleklass 19

Grundskola 320

Källa: Floby skola

Floby skola ligger strax utanför Falköpings centralort. Floby skola är organiserad i förskoleklass

och grundskola för årskurserna 1–9. Vid skolan finns en elev mottagen i den

obligatoriska grundsärskolan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

Skolan är uppdelad i tre byggnader där skolans tre arbetslag arbetar i varsin byggnad.

Ett arbetslag arbetar med förskoleklass och årskurserna 1–3, ett med årskurserna 4–6

samt ett med årskurserna 7–9. Samverkan mellan skolans olika årskurser förekommer i

begränsad omfattning. Uppdelningen uppfattas som tre skolor i skolan.

Genom skolans val arbetar alla elever inom områdena hälsa och rörelse, EQ samt kost

och miljö. Floby skola har ett internationaliseringsprojekt med en skola i Kenya.

Enhet Floby består av förskolorna Mandelblomman och Kråketorp samt Odensbergsskolan

med förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–5 och Floby skola med förskoleklass

samt grundskola årskurserna 1–9. För ledning av verksamheterna vid Enhet

Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (19)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%)

elever som

nått kravni-

vån på samt-

liga delprov

på de natio-

nellaämnes- proven

2007 2007 2008 2008

Odensbergs-

skolan

Floby

skola

Riket Odensbergs-

skolan

Floby

skola

Riket

Engelska 82 82 85 100 57 87

Matematik 73 84 72 100 71 73

Svenska 68 73 71 80 62 72

Svenska

som and-

raspråk

.

56 .

Källa: Uppgifter från skolorna 2009-04-20. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas

61


4 (19)

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som nått

målen i samtliga

ämnen

Andel (%) behöriga

till nationellt program

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-12

Kommentar och bedömning:

Floby skola Samtliga

skolor i

kommunen 1

Skolinspektionen

Kommungrupp

2

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

212,5 212,1 197,1 203,2 196,0 203,1 204,3 209,3

80 81 74 72 69 77 76 77

91 97 89 91 83 90 89 89

Odensbergsskolans kunskapsresultat baserat på andel elever som nått kravnivån i engelska,

matematik och svenska vid nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell

2 att skolans resultat år 2007 är i nivå med och 2008 över riksgenomsnittet.

Vid granskning av skolans sammanställning av resultaten vid nationella ämnesprov

under åren 2004–2007 framstår pojkars respektive flickors resultat med stora variationer.

Vid inspektionstillfället diskuterades sammanställningen med rektorn och lärare.

Skolan ger ingen förklaring eller analys av resultaten.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/08

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.

Kunskapsresultaten vid Floby skola baseras dels på andelen elever som nått kravnivån

i engelska, matematik och svenska vid nationella ämnesprov i årskurs 5, tabell 2 samt

kunskapsresultat redovisade i tabell 3. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5

visar att endast 57 procent av eleverna har nått kravnivån vid samtliga delprov i ämnet

engelska, vilket är lägre än riket, 87 procent. I ämnet svenska är motsvarande andel 62

procent jämfört med 72 procent i riket. I ämnet matematik ligger Floby skola i nivå med

riket.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5.

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i

samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte.

5 (19)

Skolinspektionen kan konstatera att Floby skola har ett resultat för elever i årskurs 9,

tabell 3, som är något lägre i jämförelse med kommunens övriga skolor samt riket. Ämnena

svenska och matematik år 2007 avviker vilket enligt skolans kvalitetsredovisning

kan bero på att skolan under föregående år satsat på matematikundervisningen. Vid

Floby skola saknas dock system och rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera

elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Floby inte följer upp och analyserar resultaten i

samtliga ämnen eller genomför åtgärder för att nå en ökad måluppfyllelse. Dessutom

analyseras inte pojkars och flickors resultat för att relaterar dessa till de metoder man

använder i undervisningen. Se vidare 1.2.1 samt 1.2.3.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i Lpo 94, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera

varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte

och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det

tredje skolåret.

Varje lärare vid Odensbergsskolan och Floby skola följer upp resultaten för elever

de undervisar. Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling

kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska i relation till nationella

mål.

Skolinspektionen bedömer att lärarna inte fortlöpande följer upp elevernas kunskapsutveckling

och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens

krav. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport.


6 (19)

Skolinspektionen

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

X

För eleverna vid båda skolorna upprättas en individuell utvecklingsplan i samband

med utvecklingssamtalet. En av kommunen framtagen mall för individuell

utvecklingsplan används. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna

tar del av är av varierande kvalitet. Elevernas mål är inte alltid kopplade

till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. ”skriva mer” ”allt är

bra”. Inspektörerna noterar att eleverna överlag har en svag uppfattning om

varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling.

Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande.

Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.


Skolinspektionen

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

7 (19)

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Ämnesprov ska enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen användas i svenska,

svenska som andraspråk, engelska och matematik i slutet av årskurs 5 för att

bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet.

Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska

och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling

och som stöd för betygssättning.

X

Som tidigare nämnts finns varken vid Odensbergsskolan eller Floby skola system

eller rutiner för att följa upp och analysera skolornas resultat vid nationella

prov i årskurserna 5 och 9. Lärare och rektorn bekräftar att lärarna inte använder

ämnesproven som underlag för analys eller konkretisering av undervisningen.

Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de

aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.

Skolinspektionen konstaterar att lärarna inte använder resultaten från de nationella

ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling.

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

Vid Floby skola använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella

målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att


8 (19)

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplanen och kursplanerna.

Skolinspektionen

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Enligt förordningen

om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot den inriktning

undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper.

De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa

mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter

inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling.

X

Elev- och lärarintervjuer samt lektionsbesök på skolorna visar att skolans arbete

med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte fått det utrymme

som personalen själva önskat. Intervjuer med lärare och elever visar att läromedel

alltför ofta styr undervisningen. Både lärare och rektorn har ambitionen att

aktualisera läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i det dagliga pedagogiska

arbetet. På Floby skola finns ett påbörjat arbete med att diskutera strävansmålen

i matematik och svenska.

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.


Skolinspektionen

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Verksamhetsbesök vid Odensbergsskolan och Floby skola visar att eleverna

generellt har en vag uppfattning om de mål som finns i skolan. Dock finns ett

fåtal exempel där eleverna kan relatera till kursplanemål. Kursplanernas mål är

inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen.

Elever och lärare vid Odensbergsskolan uppger att elevernas inflytande över

undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Vid skolan

är eleverna sällan delaktiga i planering och utvärdering av olika kunskapsområden.

Klassrumsbesök visar att lektionernas upplägg inte ger utrymme för

elevinflytande.

Vid samtal med lärare vid Floby skola ges exempel på hur eleverna erbjuds inflytande

i val av arbetssätt. Eleverna vid skolan upplever, att det mesta är på

förhand bestämt och att få tillfällen till inflytande erbjuds. Lektionsbesök och

elevintervjuer ger få exempel på hur eleverna ges inflytande och ansvarstagande

över sitt lärande. Intervjuer visar att skolan inte har någon gemensam strategi

för hur eleverna ska ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det

egna lärandet.

Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad

som föreskrivs av skollagen och Lpo 94.

9 (19)


10 (19)

Skolinspektionen

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt avsnitt 2.2 i läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med

andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen.

Vid inspektionen framkommer det att lärarna på Odensbergsskolan har i liten

utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin fortsatta skolgång på Floby

skola. Den information som ändå når lärarna bygger oftast på informella kontakter.

Intervjuer visar att lärarna inte följer upp hur eleverna lyckas med måluppfyllelsen

i årskurs 9 och ställer det i relation till sin egen verksamhet.

Verksamheten vid Floby skola är som tidigare nämnts uppdelad i tre hus och

kan uppfattas som tre skolor. Intervjuer med personal och elever visar att samverkan

mellan årskurserna inte förekommer. Lärarna i de yngre åldrarna vet

inte hur det går för elever i de senare åren trots att de är på samma skola. Elevernas

kunskapsresultat blir en angelägenhet för de lärare som undervisar i de

aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Lärarna

har dessutom i liten utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin

fortsatta skolgång.

Skolinspektionen bedömer att skolornas lärare inte samverkar i den omfattning

som läroplanen föreskriver.

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 b kap. 1 § skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje

barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång.

Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle

närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskan-

X


Skolinspektionen

de, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är

en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens

mål.

Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att det finns få samarbetsformer

mellan förskoleklassen och skolan både vid Odensbergsskolan och vid

Floby skola. Personalen samverkar varken kring elevernas progression eller

kring arbetssätt och fortsatt skolgång.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte utvecklat samarbetsformer mellan

förskoleklass och skola för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

11 (19)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt avsnitt 1 i läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar,

erfarenheter och tänkande.

Av de lektionsbesök samt elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört på

Odensbergsskolan framkommer att skolan endast i begränsad omfattning anpassar

undervisningen för att möta elevernas intresse och behov. Som tidigare

beskrivits är lektioner som Skolinspektionen besökt upplagda på ett sätt som

begränsar elevernas möjligheter till inflytande (se avsnitt 1.4.2). De insatser som

ges för stöd respektive utmaning, bygger på att eleven får öva mer, alternativt

upprepa det hon eller han redan kan. De insatser som ges bidrar ibland enligt

eleverna till att göra lektionerna långtråkiga.

Av de lektionsbesök, elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört vid Floby

skola framkommer att skolan endast i viss omfattning anpassar undervisningen

för att möta elevernas intresse och behov. Eleverna uppger att det är

sällan som deras erfarenheter ligger till grund för exempelvis planering av undervisning,

”vi följer lärarens schema”. Endast ett fåtal klasser arbetar exempelvis

med utvärdering av vad eleverna lärt sig.

Några elever uppger vid intervjuer att de inte får tillräckliga utmaningar i undervisningen.

Som exempel nämner elever att de blir informerade om hur de vid


12 (19)

prov ska nå en godkänd nivå men sällan hur de ska komma längre i sin kunskapsutveckling.

Skolinspektionen

Skolinspektionen bedömer att skolornas undervisning inte anpassas till elevens

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen

föreskriver.

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i

skolarbetet.

X

Vid Floby skola finns enligt rektorn och skolans elevhälsoteam rutiner för arbetet

med elever i behov av särskilt stöd. Regelbundna träffar genomförs med skolans

elevhälsoteam då behovet av insatser aktualiseras. Vid samtal med lärare

samt rektorn framkommer det att särskilt stöd i första hand ges i ämnena engelska,

matematik och svenska.

Skolinspektionen bedömer att Floby skola inte erbjuder särskilt stöd till samtliga

elever som är i behov av detta. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt

stöd inte är begränsad till vissa ämnen.

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Vid Odensbergsskolan och vid Floby skola upprättas åtgärdsprogram för elever

med behov av särskilda stödåtgärder. Enligt lärarinterjuver är det klasslärarens

uppgift att upprätta åtgärdsprogrammen och elever och deras vårdnadshavare

ges möjlighet att delta.

Av de åtgärdsprogram inspektörerna tar del av på Odensbergsskolan framgår

att särskilda stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att

föreslagna åtgärder företrädesvis är på individnivå och med insatser från speci-


Skolinspektionen

allärare eller specialpedagog. Få eller inga föreslagna åtgärder beskrivs på organisations-

eller gruppnivå.

Åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av på Floby skola visar att särskilda

stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att föreslagna

åtgärder företrädesvis är på individnivå och ofta mer av det som redan är svårt.

Inspektörerna ser också stödåtgärder där ansvaret för genomförandet läggs på

föräldrar. Det framgår inte tydligt hur skolans undervisning ska anpassas utifrån

elevens behov.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte upprättar åtgärdsprogram i den

utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) för arbetet med åtgärdsprogram.

2 Normer och värden

13 (19)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


14 (19)

Skolinspektionen

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

För Enhet Floby finns en gemensam likabehandlingsplan. Planen är upprättad år

2007 och innehåller en beskrivning av det förebyggande arbete som pågår vid

skolan. Då planen är mer än ett år gammal och inte tar sin utgångspunkt i en

kartläggning av den egna verksamheten samt saknar de olika verksamhetsformernas

specifika behov bedömer Skolinspektionen att skolorna saknar en aktuell

plan mot kränkande behandling.

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte har en aktuell plan mot kränkande

behandling som motsvarar lagens krav.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


Skolinspektionen

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne.

I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och

nionde skolåret.

X

Eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola erbjuds undervisning i ämnet

hem- och konsumentkunskap först i årskurs 6. Detta innebär att eleverna inte

ges möjlighet att nå målen i kursplanen för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola

inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem-

och konsumentkunskap.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne

eller ämnen som utgör elevens val.

X

Elev- och lärarintervjuer vid båda skolorna visar att elevens val inte tydligt erbjuds.

Eleverna vid Odensbergsskolan uppger att elevens val ”får vi i sjuan” och

enligt lärarna ingår elevens val troligtvis i temaarbetet.

Vid Floby skola finns ett system där skolan årskursvis erbjuder eleverna ett antal

ämnen. Exempelvis erbjuds i årskurserna 4–5 bild, idrott och hälsa samt trä- och

metallslöjd, i årskurserna 6–7 erbjuds bild, hem- och konsumentkunskap, idrott

och hälsa, trä- och metallslöjd samt extra studietid och i årskurserna 8–9 erbjuds

bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, trä- och metallslöjd, teknik,

samhällsorienterande ämnen samt extra studietid.

Skolinspektionen bedömer att Odensbergsskolan och Floby skola inte erbjuder

elevens val i enlighet med styrdokumentens krav.

15 (19)


16 (19)

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Vid skolorna undervisar lärare i årskurserna 1–6 i huvudsak som klasslärare.

Detta innebär i vissa fall att lärare undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet.

Vid intervjuer med lärare och rektorn bekräftas detta.

Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser

och undervisningsgrupper.

X


Skolinspektionen

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

17 (19)

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas

en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt läroplanen

har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan

det övergripande ansvaret för att verksamheten i sin helhet inriktas på att nå

de nationella målen.

För ledningen av Enhet Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer. Rektorn

har sin huvudsakliga tid vid Floby skola och för daglig ledning av Odensbergsskolan

ansvara en biträdande rektor. Arbetsfördelningen betyder att ansvarig

rektor inte finns på plats vilket, enligt rektorn, skapar svårigheter i att

hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet på skolan samt att leda verksamheten.

Lärarna betraktar biträdande rektorn som sin rektor.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Floby organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna

om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår

av författningarna.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

Åtgärder behövs

X


18 (19)

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

I Falköpings kommun finns en gemensam mall framtagen för kvalitetsredovisningen.

I kvalitetsredovisning för respektive skola redovisas andelen elever som


Skolinspektionen

uppnått kravnivån för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och

svenska i årskurs 5 och 9. Skolorna redovisar också en samlad bild av resultaten

i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål. I kvalitetsredovisning för båda skolorna

saknas dock utvärdering eller analys av resultaten.

Skolinspektionen konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i

skolornas kvalitetsredovisningar. Skolinspektionen vill även påpeka att elever

och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte

uppfyller kraven i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Lena von Platen

Ulla-Britt Norin

Kjell Ahlgren

19 (19)


Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Vartofta

Dnr 43-2008:416

Regelbunden tillsyn i Vartoftaskolan, Yllestadskolan,

Åsle skola

Förskoleklass

Grundskolan årskurserna 1–9

Inledning

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vartoftaskolan, Yllestadskolan

och Åsle skola den 25-26 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Vartoftaskolan, Yllestadskolan

och Åsle skola intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal

och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har

använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Beskrivning av skolorna

Tabell 1: Antal elever på Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola

Vartoftaskolan Antal elever

Förskoleklass 17

Grundskola 203

Källa: Vartoftaskolan


2 (17)

Skolinspektionen

Yllestadskolan Antal elever

Förskoleklass 9

Grundskola 19

Källa: Yllestadskolan

Åsle skola Antal elever

Förskoleklass 8

Grundskola 34

Källa: Åsle skola

Vartoftaskolan är belägen cirka en och en halv mil utanför kommunens centralort Falköping

och leds av en rektor samt två biträdande rektorer. Till Enhet Vartofta hör också

Åsle skola och Yllestadskolan, två mindre landsortsskolor.

Utbildningen i enheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9. Undervisningen

organiseras i åldershomogena och åldersintegrerade grupper från förskoleklass till

årskurs 9.

Vartofta ligger en dryg mil utanför Falköping och har cirka 550 invånare. Samhället

plus landsbygden runt om utgör skolans upptagningsområde, till de senare åren tillkommer

även elever från Yllestad och Åsle.

Åsle förskola och skola ligger på landsbygden cirka en mil nordost om Falköping, nära

utflyktsmålet Åsle Tå. Skolan har stor betydelse för bygden. Upptagningsområdet för

Åsle skola är Åsle, Mularp, Skörstorp, Tiarp och delar av Falekvarna.

Yllestadskolan ligger cirka två mil från Falköping i en liten by. De flesta eleverna kommer

från den närliggande byn Kättilstorp där områdets stora industri finns. Skolan har

två åldersintegrerade grupper dels förskoleklass och årskurs 1, dels årskurserna 2 och

3.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (17)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat i procent på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella äm-

nesproven

Vartofta-

enheten

2007 2008

Riket Vartofta-

enheten

Riket

Engelska 63 85 83 87

Matematik 63 72 83 73

Svenska 69 71 90 72

Svenska

som and-

raspråk

. 56 . 61

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-26 Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas


4 (17)

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9

Genomsnittligt

meritvärde

Andel (%) som nått

målen i samtliga ämnen

Andel (%) behöriga till

nationellt program

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-02-26

Kommentar och bedömning:

Vartoftaskolan Samtliga

skolor i

kommunen 1

Skolinspektionen

Kommun-

grupp 2

Riket 3

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008

210,1 204,8 199,6 217,6 215,0 203,1 204,3 209,3

82 76 83 85 96 77 76 77

85 95 93 88 96 90 89 89

Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 under år 2007 låg

under riksgenomsnittet men år 2008 låg resultaten i engelska under, i matematik och

svenska över nivån med riksgenomsnittet.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.

Vid Vartoftaskolan har såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som

andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen från

år 2004 till 2008, varit högre än den nivå som gällt för riket, vilket framgår av tabell 3

ovan.

Vid en jämförelse av betygsresultaten i alla ämnen år 2008 visar det sig att flickorna har

ett betydligt högre meritvärde än pojkarna men att 100 procent av pojkarna når behörighet

till gymnasiet.

Skolinspektionen bedömer att skolan bör analysera resultaten och relatera dessa till de

metoder som används i undervisningen.

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

5 (17)

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

X

Eleverna har en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet.

Arbetet med utvecklingsplanerna har kommit olika långt. Det finns planer

som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen

i läroplan och kursplaner. Enligt både lärare och skolornas ledning varierar kvaliteten

i utvecklingsplanerna och planerna används inte alltid som ett verktyg

för elevens utveckling. De planer inspektörerna tar del av är i huvudsak avgränsade

till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens

sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme.

Skolinspektionen bedömer att arbetet i enhet Vartofta med de individuella ut-


6 (17)

Skolinspektionen

vecklingsplanerna inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen

med skriftliga omdömen.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna och från betygskriterierna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och

betyg.

På Vartoftaskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som

stämmer väl med de nationella.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning

enligt läroplanen och nationella kursplaner.


Skolinspektionen

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs

enligt grundskoleförordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att

det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om

målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Elevernas medverkan i planering

och genomförande av undervisningen sker i varierad grad, men något

målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att

finna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna eller kopplade till undervisningen.

Inspektörerna ser vanligtvis inte att målen är tydliggjorda i det dagliga

arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt

7 (17)


8 (17)

lärande.

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen

och Lpo 94.

Skolinspektionen

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

X

Det finns exempel på ämnesövergripande undervisning men lärarna har ingen

samlad idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Vartoftaskolan är uppdelad

i en F–5 del och en 6–9 del. Enstaka exempel på samverkan finns men enligt

både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans delar utvecklas.

Skolinspektionen bedömer att arbetet med samverkan inom Vartoftaskolan inte

sker i tillräcklig utsträckning.

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I 2 b kap. 1 § första stycket i skollagen står att utbildningen i förskoleklass ska

stimulera varje barns utveckling och lärande och att den ska ligga till grund för

fortsatt skolgång.

Inom enhet Vartofta finns flera förskoleklasser med olika förutsättningar och

olika sätt att arbeta. I någon av förskoleklasserna är förutsättningarna att stimulera

varje barns utveckling och lärande begränsat. Gruppen är liten och delar av

tiden är helt inriktad på inslag som är anpassat för elever i årskurs 1. Förutsätt-

X


Skolinspektionen

ningarna och miljön är enligt personal och ledning så begränsade att det är svårt

att individualisera verksamheten. Detta inverkar också på den undervisning

som ges i årskurs 1.

Skolinspektionen bedömer att utbildningen inte stimulerar varje barns utveckling

och lärande i en av förskoleklasserna.

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

9 (17)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 4 kap. 1 § andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter

i skolarbetet.

Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriteras i

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle

behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärarna visar också att särskilt stöd i

form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem

behövs. Vidare framkommer att skolorna i Enhet Vartofta inte diskuterar och

utvärderar vilken form av stöd de ska ge elever i behov av särskilt stöd eller

utreder om alla elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd. Rektorn påpekar

att en satsning på relativt små undervisningsgrupper möjliggör att särskilt stöd

ges inom ramen för ordinarie undervisning.

Skolinspektionen bedömer att Enhet Vartofta inte utreder om samtliga elever

som är i behov av särskilt stöd får detta.

X

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


10 (17)

Skolinspektionen

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

För alla elever i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram

inspektörerna tar del av håller en ojämn kvalitet. Det finns åtgärdsprogram

där det inte framgår vilka behoven är, vad skolan ska göra eller hur programmet

ska följas upp och utvärderas. Vissa åtgärdsprogram är mer inriktade

på vad eleven ska göra än vad skolan ska hjälpa eleven med.

Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas

krav.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.

2 Normer och värden

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

11 (17)

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Enhet Vartofta ett gemensamt dokument som benämns

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling.

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i enheten

samt skolbarnsomsorgen men behov och rutiner för de olika verksamheterna

är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.


12 (17)

3 Ledning och kvalitetsarbete

Skolinspektionen

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

I 4 kap. 3 a § första stycket första meningen i skollagen föreskrivs utbildningens

omfattning i grundskolan (timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga

3.

I 1 kap. 2 § första stycket grundskoleförordningen stadgas att garanterad undervisningstid

är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas.

Med undervisningstid menas arbete som planerats av lärare och elever tillsammans

och som eleverna genomför under lärares ledning.

Vid inspektionstillfället råder flera oklarheter kring Vartoftaskolans timplan.

Vissa insatser som extra rörelsetid, eq m.m. finns inte med i timplanen och motsvarar

inte heller den tid skolan avsatt som skolans val. Den tid som avsatts för

elevens val motsvarar inte den tid som finns utlagd på elevernas scheman för

elevens val m.m.

Skolinspektionen bedömer att Vartoftaskolans timplan inte stämmer med utlagd

tid på schemat.

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

I 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för

språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och

tyska. I 19 § samma förordning anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i

ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare

har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll


Skolinspektionen

och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner

som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.

Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen

ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter

som finns inom ramen för gällande bestämmelser.

En del av elevens val innebär att tiden används för att läsa läxor, jobba i kapp

och liknande uppgifter. Detta innebär att en del av skolans elever inte har elevens

val eftersom konstruktionen av detta val inte innebär att eleverna fördjupar

eller breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen.

Vid lektionsbesök framkommer att elever i gruppen som har förstärkt engelska

och svenska arbetar med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning,

instuderingsfrågor inför ett prov och liknande. Detta innebär att dessa elever

inte har ett språkval vilket de har rätt till.

Skolinspektionen bedömer att alla elever på Vartoftaskolan inte har tillgång till

elevens val och språkval.

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

13 (17)

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


14 (17)

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

X

Vid Vartoftaenhetens skolor förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som

klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de

saknar föreskriven kompetens.

Skolinspektionen bedömer att skolornas pedagogiska personal inte har pedagogisk

utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolinspektionen

påpekar att skolornas organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där

de saknar utbildning.

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen

i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det

åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Vartoftaenhetens skolor leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns

och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar.

Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan

andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor.

Skolinspektionen bedömer att enhet Vartofta organiserar ledningen av utbildningen

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå

bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen.

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar

som framgår av författningarna.

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Se bedömningspunkt 3.3.1

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

X

Åtgärder behövs

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

15 (17)


16 (17)

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Vartoftaenhetens kvalitetsredovisning bygger på den mall Barn- och ungdomsförvaltningen

tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna

bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används

huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i

den kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall

och hur personalen uppfattar att den ska användas i vissa fall snarare motverkar

än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier

visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar

av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Uppföljning

och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte. Enligt intervjuer

medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid

upprättandet av kvalitetsredovisningen.

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller

kraven i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.


Skolinspektionen

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) för kvalitetsredovisning.

2009-06-16 Göteborg

Kjell Ahlgren

Ulla-Britt Norin

17 (17)


Regelbunden tillsyn i Vindängens skola

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–6

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Vindängen

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vindängens skola den 3 mars

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna

tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Vindängens skola intervjuades

rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Vindängens skola

Beskrivning av skolan

Vindängens skola Antal elever

Förskoleklass 37

Grundskola 209

Grundsärskola 2

Källa: Vindängens skola


2 (15)

Skolinspektionen

Enhet Vindängen består av fyra förskolor och Vindängens skola. Enhet Vindängen leds

av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret för enheten,

men har delegerat arbetsuppgifter till biträdande rektorn. Rektorn ansvarar för

Vindängens skola och en förskola medan biträdande rektorn ansvarar för tre förskolor

och skolbarnsomsorgen.

Vindängens skola ligger i utkanten av kommunens centralort Falköping. Närheten till

Ålleberg gör att skolan förlägger många utflykter och naturstudier dit. Utbildningen

omfattar förskoleklass och årskurserna 1–6. Undervisningen organiseras i åldershomogena

grupper från förskoleklass till årskurs 6.

Vid skolan finns särskola för elever med funktionshindret autism för årskurserna 1–6

och en elev mottagen i särskolan som deltar i grundskolan. Särskolans verksamhet

bedöms i en separat verksamhetsrapport.

Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan.

Vid Vindängens skola bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en

separat verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (15)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella äm-

nesproven

Vindängens

skola

2007 2008

Riket Vindängens

skola

Riket

Engelska . 85 86 87

Matematik . 72 81 73

Svenska . 71 76 72

Svenska

som and-

raspråk

. 56 . 61

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-03. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas

Kommentar och bedömning:

Vindängens skolas kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i

engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt

tabell 2 att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2008 är över riksgenomsnittet

i matematik och svenska och ungefär i nivå med riket i engelska.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.


4 (15)

Skolinspektionen

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till

de metoder man använder i undervisningen.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är av varierande

kvalitet och i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik

och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan

ges utrymme.

X


Skolinspektionen

I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till

läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna noterar att flertalet elever har

sina mål synliga vid sin arbetsplats. Som mål anges t.ex. ”skriva snyggare” eller

”läs igenom uppgifterna noga”. Inspektörerna ser också mål som är relaterade

till läroplanen och kursplanerna.

Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner inte

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

5 (15)

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


6 (15)

Skolinspektionen

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Verksamhetsbesök och intervjuer visar att elever vanligtvis inte har inflytande

över innehållet eller hur undervisningen läggs upp. I intervjuer ger både lärare

och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får göra val och ta eget ansvar.

Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt från sin kunskap om

målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens innehåll och upplägg.

Utgångspunkten är i de flesta fall att det är läraren som gör planeringen

och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan påverka. Intervjuer visar också

att man vid skolan inte har planerat hur elevernas ansvar och inflytande över

det egna lärandet ska tränas för att öka successivt under skoltiden.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande

och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av

skollagen och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans

resultat vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på ett systematiskt vis. Detta

innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga

årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar

i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat systematiskt samarbete mellan

lärare som arbetar med olika åldrar.

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 b kap. 1 § skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje

barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång.

Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle

närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskande,

lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är

en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens

mål.

Enligt lärarna vid Vindängens skola sker ytterst lite samverkan mellan förskoleklassen

och skolans yngre elever. Det finns på så sätt inte möjlighet att tillvarata

de olika verksamheternas möjligheter.

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola inte

utvecklats på skolan.

X

7 (15)


8 (15)

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet

att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt

stöd. Inspektörerna tar del av åtgärdsprogram av god kvalitet, men även åtgärdsprogram

där skolan lägger ett stort ansvar för stödåtgärder på eleven och

elevens vårdnadshavare. Fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar

för.

Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas

krav.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.


Skolinspektionen

2 Normer och värden

9 (15)

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimi-


10 (15)

Skolinspektionen

nering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Vindängens skola ett dokument som benämns likabehandlingsplan

och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan

kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen

kräver då det bland annat framkommer att en kartläggning av verksamhetens

behov genomförts men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i

eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Vidare anges inte

vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen

gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för de olika

verksamheterna är inte tydliggjort.

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller

de krav som ställs på en sådan plan.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne.

I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och

det nionde skolåret.

X

Elever i årskurserna 1–6 vid Vindängens skola erbjuds inte undervisning i ämnet

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål

att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Vindängens skola inte ges förutsättningar

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.


Skolinspektionen

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Motivering

Språkval

Åtgärder behövs

Enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar

för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska,

spanska och tyska. Enligt samma förordning 2 kap. 18 § ska som språkval för en

elev i stället för språk enligt 17 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens

vårdnadshavare önskar det: det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning

i, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i

svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i

svenska, engelska, eller teckenspråk. En kommun är skyldig att anordna undervisning

i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket.

Enligt såväl elever som lärare kan eleverna inte välja svenska eller engelska som

språkval.

Elevens val

Enligt 2 kap. 19 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar

för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens

kunskaper i ett eller flera ämnen.

Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter

om samtliga elever erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. Få elever känner

till syftet med elevens val.

Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder språkval enligt bestämmelserna

och inte följer förordningens krav gällande elevens val.

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

X

Åtgärder behövs

11 (15)

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


12 (15)

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Vid Vindängens skola förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare.

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar

föreskriven kompetens. Intervjuer visar även att skolan saknar lärare med

tillräcklig kompetens i ämnena engelska och musik.

X

Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och

undervisningsgrupper.

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


Skolinspektionen

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna

och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten

som helhet inriktas på att nå de nationella målen.

Enligt 5 kap. 5 § grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med

behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom

den klass eller grupp som eleven tillhör.Om det finns särskilda skäl, får sådant

stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp.

Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i

fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp.

Vid Vindängens skola finns en särskoleklass för elever med funktionshindret

autism i årskurserna 1–6. Av gruppens sex elever är två mottagna i särskolan.

Skolinspektionen konstaterar att klassplacering samt beslut om placering i särskild

undervisningsgrupp inte upprättats för de elever i gruppen, som följer

grundskolans kursplaner.

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

X

Åtgärder behövs

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

13 (15)


14 (15)

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Skolinspektionen

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Skolans kvalitetsredovisning bygger på den mall Barn- och ungdomsförvaltningen

tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen

utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan.

I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån för de

nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom redovisas

en samlad bild av skolans resultat i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för

årskurs 5. I kvalitetsredovisningen redovisas dock ingen utvärdering eller analys

av resultaten. Enligt intervjuer medverkar skolans elever, föräldrar och övrig

personal endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen.

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven

i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.


Skolinspektionen

2009-06-16 Göteborg

Ulla-Britt Norin

Lena von Platen

15 (15)


Regelbunden tillsyn i Åttagårdsskolan

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–6

Inledning

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun

Enhet Åttagård

Dnr 43-2008:416

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Åttagårdsskolan den 5 mars

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna

tillsynen.

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast

den 16 september 2009.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga

inspektörerna.

Underlag

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och

Åttagårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Åttagårdsskolan

intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i

rapporten.

Tabell 1: Antal elever på Åttagårdsskolan

Beskrivning av skolan

Åttagårdsskolan Antal elever

Förskoleklass 20

Grundskola 140

Källa: Åttagårdsskolan


2 (16)

Skolinspektionen

Åttagårdsskolan är en skola för förskoleklass och årskurserna 1–6. Den ligger i ett område

med både villor och hyreshus med grönytor runt omkring. Till Enhet Åttagårds

område hör även två förskolor. Ungefär 30 procent av eleverna har annat modersmål

än svenska. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor.

Vid Åttagårdsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en

separat verksamhetsrapport.


Skolinspektionen

Bedömningar

3 (16)

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

1 Kunskaper

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att

nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5

Andel (%) elever

som nått kravni-

vån på samtliga

delprov på de

nationella äm-

nesproven

Åttagårds-

skolan

2007 2008

Riket Åttagårds-

skolan

Riket

Engelska 81 85 65 87

Matematik 62 72 75 73

Svenska 81 71 65 72

Svenska

som and-

raspråk

. 56 . 61

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-05. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

. = Uppgift saknas

Kommentar och bedömning:

Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2007 låg över

riksgenomsnittet i svenska men under riksgenomsnittet i engelska och betydligt under

riksgenomsnittet i matematik. År 2008 låg resultaten under riksgenomsnittet i engelska,

matematik och svenska. Resultatet påverkas av att elever med invandrarbakgrund med

få eller inga kunskaper i svenska flyttar in. Med ett så litet underlag ger enskilda elevers

prestationer stor effekt på statistiken. I samband med att kvalitetsredovisningen

för 2008 skrevs sammanställdes resultat för övriga ämnen.


4 (16)

Skolinspektionen

Sammanställningen bygger dock på en uppskattning och gjordes, enligt lärarna, utan

någon diskussion kring bedömning. Enligt lärarna är sammanställningen mer att betrakta

som ett antagande.

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/08

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av

resultaten presenteras dock inte.

Skolinspektionen bedömer att skolan bör analysera resultaten utförligare för att nå en

ökad måluppfyllelse.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

Bedömningspunkter

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det

femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och

svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet

av det tredje skolåret.

I det underlag som lärarna har inför utvecklingssamtalet gör undervisande lärare

en bedömning av elevens prestation i respektive ämne. Dessa bedömningar

kommuniceras med vårdnadshavarna och eleven vid utvecklingssamtalet. Bedömningarnas

karaktär skiftar och i vissa fall bedöms saker som det inte finns

stöd för i styrdokumentens mål. Enligt lärarna har frågor kring kunskapsuppföljning

inte diskuterats i tillräcklig utsträckning. Det material som används för

bedömning upplevs också som begränsande, och diskussioner om att förändra

materialet har inletts. Enligt lärarna behöver de diskutera bedömningsfrågor

mer innan ett fullgott material kan lämnas till rektorn.

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolan inte följer upp elevernas kunskapsutveckling

enligt vad som föreskrivs av grundskoleförordningen och läroplanen.

X


Skolinspektionen

5 (16)

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala

utveckling bäst kan stödjas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

X

Vid Åttagårdsskolan upprättas individuella utvecklingsplaner i samband med

elevernas utvecklingssamtal. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen

tagit del av är av varierande kvalitet och handlar framförallt om engelska,

svenska och matematik. Dokumentstudier visar att skrivningarna inte alltid är

kopplade till mål samt att de i ett flertal fall bedömer elevens sociala utveckling.

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen

med skriftliga omdömen.

1.3 Bedömning och betygssättning

Bedömningspunkter

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers

kunskapsutveckling.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs


6 (16)

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i

kursplanerna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4 Genomförande av utbildningen

Bedömningspunkter

Skolinspektionen

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans

utbildning.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan.

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot.

X

Flera elever har annat modersmål än svenska och har därmed i första hand behov

av svenska. Skolan har också elever i behov av särskilt stöd vilket också

bidrar till att lärarna fokuserar på uppnåendemålen. Enligt både skolans ledning

och skolans lärare har strävansmålen inte prioriterats bland annat beroende på

elevgruppen. Att strävansmålen inte anger inriktningen för skolan bekräftas i

intervjuer med elever som uttrycker svag kännedom om dessa mål. Det finns

dock exempel på insatser där strävansmålen kommit i fokus men sammantaget

har skolan fokus på mål att uppnå.

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Åttagårdsskolan.

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X


Skolinspektionen

Motivering

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att

det varierar mellan lärare i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen

och de nationella kursplanerna. Inspektörerna ser få exempel där målen

är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller där eleverna ges möjlighet att utvärdera

och reflektera över sitt lärande. Vid ytterligare verksamhetsbesök och

samtal med elever och lärare bekräftas intrycket att elevernas inflytande varierar,

och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering av redan givna

uppgifter. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen

sker i varierad grad.

Skolinspektionen bedömer att eleverna ges små möjligheter till inflytande och

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen

och Lpo 94.

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att

arbeta i demokratiska former.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

7 (16)


8 (16)

Skolinspektionen

Motivering

I Lpo 94, avsnittet 2.2 Kunskaper står att alla som arbetar i skolan ska samverka

för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka

med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

Vid verksamhetsbesök på Åttagårdsskolan finner inspektörerna ett fåtal exempel

på ämnesövergripande undervisning. Lärarna ger i intervjuer inte heller

uttryck för någon gemensam idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Samverkan

mellan förskoleklass och övriga skolan har de senaste åren minskat. Man

har dock goda erfarenheter av att ha arbetat ålders- och ämnesövergripande i

skolans temaarbete. Enligt både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans

delar utvecklas.

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolans lärare inte samverkar i den omfattning

som läroplanen föreskriver.

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och

ligger till grund till fortsatt skolgång.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

I 2 b kap. 1 § första stycket skollagen sägs att utbildningen i förskoleklass ska

stimulera varje barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt

skolgång.

I samtal med lärare framkommer att samverkan mellan förskoleklass och

årskurs 1 inte sker i samma utsträckning som tidigare. Det beror delvis på att de

detta läsår har lokaler långt från varandra i skolbyggnaden. Enligt personalen

beror det också på att arbetet med att få förskolegruppen att fungera ihop tagit

så mycket energi att annat arbete fått stå tillbaka. Personalen påpekar dessutom

att de trånga och svårdisponerade lokalerna försvårar verksamheten.

Skolinspektionen bedömer att utbildningen i förskoleklassen vid Åttagårdsskolan

inte stimulerar varje barns utveckling och lärande enligt vad som föreskrivs i

skollagen.


Skolinspektionen

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov

Bedömningspunkter

9 (16)

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter

och tänkande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

I Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning står att

undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska

med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper

främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

X

I Lpo 94, 2.2 Kunskaper stadgar att läraren ska utgå från varje enskild individs

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra

arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras

att använda och utveckla hela sin förmåga.

Enligt skolans lärare finns inte förutsättningar för att anpassa undervisningen

till elevernas behov. Skolans lokaler begränsar såväl möjligheterna att dela elevgrupperna

som till samverkan. Det finns även elever i behov av särskilt stöd

som inte får det stöd de behöver vilket försvårar möjligheten att anpassa undervisningen

för övriga elever.

Skolinspektionen bedömer att skolans undervisning inte anpassas till elevens

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen

föreskriver.

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 4 kap. 1 § andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter

i skolarbetet.

X

Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriterats i

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle

behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärare visar också att särskilt stöd i

form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem

behövs. Enligt lärarna ges inte stöd till alla elever i behov av stöd. Även skolans

ledning anser att det kan finnas elever i behov av stöd som inte får det stöd de

har rätt till, främst i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Det finns

också en diskussion på skolan om vilka elever som faktiskt är i behov av särskilt


10 (16)

stöd.

Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till

vissa ämnen och bedömer att Åttagårdsskolan bör utreda om skolan erbjuder

särskilt stöd till samtliga elever som är i behov av detta.

Skolinspektionen

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller

författningarnas krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn,

om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder,

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

I intervjuer med lärare, ledning och specialpedagog framkommer att åtgärdsprogram

inte alltid utarbetas för elever som är i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram

inspektörerna tagit del av håller ojämn kvalitet. Inspektörerna har

exempelvis tagit del av åtgärdsprogram där det på organisationsnivå beskrivs

vilka insatser eleven behöver vidta och inte vad skolan kan göra för att förbättra

sin organisation utifrån elevens behov. Enligt lärarna behöver de handledning i

att skriva åtgärdsprogram.

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolans åtgärdsprogram inte uppfyller

författningarnas krav samt att åtgärdsprogram inte skrivs för alla elever i behov

av särskilt stöd.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.

2 Normer och värden

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en

trygg miljö.


Skolinspektionen

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Bedömningspunkter

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

11 (16)

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen.

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

efterföljande års plan.

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 §

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

ålder och mognad.

Vid inspektionstillfället har Åttagårdsskolan en aktuell likabehandlingsplan. Det

framgår dock inte av planen om en kartläggning av verksamhetens behov ge-


12 (16)

Skolinspektionen

nomförts eller huruvida eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. I likabehandlingsplanen

går det därför inte att se de specifika behov som finns vid

just Åttagårdsskolan. Man anger inte heller tydligt vilka åtgärder som ska

genomföras på skolan kommande år.

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte motsvarar

lagens krav.

3 Ledning och kvalitetsarbete

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning

Bedömningspunkter

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i

enlighet med författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

I 2 kap. 19 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för

elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper

i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte

tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll

och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner

som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens

val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

Styrelsen ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter

som finns inom ramen för gällande bestämmelser.

En del av skolans val innebär att tiden för elevens val används för så kallat

målarbete vilket innebär att eleverna arbetar utifrån de mål som ställts i elevens

individuella utvecklingsplan. Detta innebär att en del av skolans elever inte har

elevens val eftersom denna konstruktion inte innebär att eleverna fördjupar eller


Skolinspektionen

breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen.

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolan inte erbjuder elevens val till alla

elever enligt vad som föreskrivs i grundskoleförordningen.

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med

författningarna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

13 (16)

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.2 Personalens utbildning

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak

bedriver.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

Motivering

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Vid Åttagårdsskolan tillämpas ett klasslärarsystem. Det förekommer till exempel

att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande ämnen, eller i matematik

och naturorienterande ämnen, arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar

i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens.

Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser

och undervisningsgrupper.

X


14 (16)

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.3 Rektors ansvar

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

Skolinspektionen

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

Åtgärder behövs

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg iakttas.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

X

3.4 Kvalitetsarbete

Bedömningspunkter

Åtgärder behövs

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisnings-


Skolinspektionen

målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det

omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.

Vid samtal med lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt

följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i

årskurs 5. Enligt lärarna har kvalitetsarbetet förbättrats men fortfarande finns

det inget systematiskt kvalitetsarbete på skolan med syftet att förbättra utbildningen.

Lärarna uppfattar kvalitetsarbetet som styrt av någon annan, och inte

som ett arbete för att förbättra skolans resultat. Den respons de fått av central

förvaltning har snarare styrt arbetet bort från skolans egna behov mot ett mer

redovisande arbete. Ledningen menar att diskussionerna kring kvalitetsarbetet

har förbättrats men att det systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras.

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning

och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas

kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat

i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar

och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ- och klassnivå.

Skolinspektionen bedömer att ett systematiskt kvalitetsarbete inte sker enligt

vad som föreskrivs av läroplanen.

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller

förordningens krav.

Styrdokumentens mål och

krav uppfylls huvudsakligen

Åtgärder behövs

X

Motivering

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska

bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om

verksamheten och dess måluppfyllelse.

15 (16)


16 (16)

Skolinspektionen

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens

måluppfyllelse redovisas.

Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet

med kvalitetsredovisningen.

Åttagårdsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen

tagit fram. Av intervjuer framgår att det finns oklarheter kring hur

mallen ska användas som snarare motverkar än understödjer skolans systematiska

kvalitetsarbete. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna

bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen uppfattas som en redovisning

av hur skolan arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Intervjuer

och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser

och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som

uppnåtts. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas

heller inte. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på

skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen.

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven

i förordningen.

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar

som avser 2009.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om