pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn i 

Falköpings kommun 

Beslut och rapporter 

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:416

Innehåll 

Kommunbeslut 

Verksamhetsrapporter 

Förskoleverksamhet 

Skolbarnsomsorg 

Obligatoriska särskoleverksamheten 

Vuxenutbildning 

Skolrapporter 

Centralskolan 

Dotorpsskolan 

Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan och Broddetorpsskolan 

Gustaf Dalénskolan och Stenstorpsskolan 

Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan 

Kyrkerörsskolan 

Mössebergsskolan 

Odensbergsskolan och Floby skola 

Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola 

Vindängens skola 

Åttagårdsskolan 

Ållebergsgymnasiet

Falköpings kommun 

S:t Sigfridsgatan 9 

521 81 Falköping 

Skolinspektionen, Kungsgatan 20, 411 19 Göteborg 

Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 

www.skolinspektionen.se 

Beslut 

2009-06-16 

1 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Genomförd regelbunden tillsyn i Falköpings kommun 

Inledning 

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falköpings kommun av förskoleverksamheten, 

skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas 

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 

den 20 januari till och med den 31 mars 2009. 

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten 

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de 

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna 

ställer på verksamheten. 

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, 

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att 

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande 

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur 

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. 

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna 

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels 

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna 

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas 

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis 

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falköpings kommun genomfördes intervjuer 

med representanter för Barn- och utbildningsnämnden samt skolchef och andra 

centrala tjänstemän samt med Kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltningschef. 

Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen 

har besökts, men inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har 

intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. 

Vidare har intervjuer genomförts med chefer och representanter för föräldrar och 

personal i förskoleverksamheten samt chefer och representanter för elever och personal 

i skolbarnsomsorgen.

Beslut 

2009-06-16 

2 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter 

på sakuppgifter i beslutet. 

Verksamhetens omfattning och 

organisation vid den regelbundna tillsynen 

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande 

Förskoleverksamhet 1 434 

Skolbarnsomsorg 951 

Förskoleklass 344 

Grundskola 3 163 

Obligatorisk särskola 57 

Gymnasieskola 1 196 

Gymnasiesärskola 33 

Kommunal vuxenutbildning 674 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 17 

Svenskundervisning för invandrare 117 

Källa: Falköpings kommun våren 2009 

Falköpings kommun ligger i Västra Götalands län och klassificeras av Sveriges kommuner 

och landsting som en övrig kommun, över 25 000 invånare. Kommunen är till 

ytan den största kommunen i regionen och folkmängden uppgick i slutet av 2008 till 

31 349 personer enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). 

Utbildningsväsendet i Falköpings kommun är indelat i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden 

är styrelse för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, 

grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kompetens- 

och arbetslivsnämnden är styrelse för vuxenutbildningen. 

Barn- och utbildningsnämnden leder verksamheten genom en förvaltning som leds av 

en skolchef. Verksamheten är indelad i 11 enheter, som omfattar förskola samt förskoleklass, 

skolbarnsomsorg och grundskola för årskurserna 1–9 eller 10 (särskola). Vid 

varje enhet arbetar ett ledningsteam bestående av rektor och biträdande rektor. 

Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola och familjedaghem. Av kommunens 

samtliga barn i åldrarna 1-5 år är 79 procent inskrivna i förskoleverksamhet. Sammanlagt 

finns 21 kommunala förskolor och ett familjedaghem. I kommunen finns också 10 

enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar över och som inte omfattas av 

Skolinspektionens regelbundna tillsyn.

Beslut 

2009-06-16 

3 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

I Falköpings kommun finns 18 grundskolor. Därutöver finns tre särskilda undervisningsgrupper 

Lilla Fredriksberg, Kompassen och Studiegården som är kommunövergripande, 

där eleverna har klasstillhörighet i någon av grundskolorna. 

Förskoleklass och fritidshem är integrerade i grundskolans verksamhet och finns i anslutning 

till skolorna. 71 procent av barnen i åldrarna 6-9 år är inskrivna i fritidshem, 

medan motsvarande siffra för barn i åldern 10-12 år är 11 procent. 

Inom den obligatoriska särskolan finns klasser lokaliserade till tre av de kommunala 

grundskolorna som är Vindängens skola, Mössebergsskolan och Kyrkerörsskolan. Det 

förekommer också att elever som är mottagna i särskolan är integrerade i grundskoleklasser 

på andra skolor i kommunen. Ansvarig rektor för särskolans elever är rektor 

vid den skola där eleven går, med undantag av träningsskolans elever som har en egen 

rektor. 

I kommunen finns en fristående grundskola, Vårkullens skolveckohem. Huvudmannen 

för denna skola erhåller egen rapport och tillsynen av densamma ingår inte i denna 

rapport. 

I Falköpings kommun finns en extra stödresurs, Specialpedagogiskt centrum (SPC). 

SPC leds av en samordnare som tillika är rektor för träningsskolan och de kommunövergripande 

särskilda undervisningsgrupperna. Samordnaren är dock inte rektor för 

de elever som är placerade i de särskilda undervisningsgrupperna, eftersom eleverna är 

klassplacerade i någon av kommunens grundskolor. 

Ållebergsgymnasiet är Falköpings enda kommunala gymnasieskola. Skolan erbjuder 13 

nationella program, individuella programmet, samt det specialutformade programmet 

Företagarprogrammet, närliggande det samhällsvetenskapliga programmet. Inom ramen 

för Industriprogrammet finns också inriktningen Träförädlare vilken erbjuds som 

lärlingsutbildning. I kommunen finns också Volleybollgymnasiet med riksintag. 

Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program: 

verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets 

individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande 

kommuner. 

Kompetens- och arbetslivsnämnden leder verksamheten genom en förvaltningschef. 

Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för vuxenutbildning och övriga 

utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser och integration 

där sfi ingår. Vuxenutbildningen utgör en del av verksamheten vid kommunens Lärcenter. 

Vuxenutbildningen erbjuder svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande 

och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning samt vuxenutbildning 

för utvecklingsstörda, särvux. Lärcenter erbjuder dessutom uppdragsutbildning, 

kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsenhet samt universitets- och högskoleutbildning.

Helhetsbedömning 

Beslut 

2009-06-16 

4 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Kommunens verksamheter har i huvudsak en inriktning som överensstämmer med 

den som läroplanerna pekar ut. 

Eleverna i kommunens grundskolor når enligt nationell statistik resultat som är något 

lägre än genomsnittet i riket. Variationen i resultat är dock stor mellan skolorna. Andelen 

elever som når målen för samtliga ämnen i årskurs 9 varierar i kommunens skolor 

från 65 till 96 procent år 2008. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen 

på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta 

åtgärder för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar att detta brister på flera nivåer i 

kommunen. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av 

lärarna, men utifrån denna utförs i samtliga skolformer sällan någon analys så att undervisningsmål 

och metoder kan prövas och utvecklas. På skolnivå saknas i många fall 

en analys av de resultat som redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Analysen är en 

förutsättning för varje skolas kvalitetsarbete och en central del av rektorns ansvarsområde. 

Inom vuxenutbildningen används inte tillgänglig statstik för att identifiera de faktorer 

som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande och aktuell 

kvalitetsredovisning saknas. 

För att kunna nå goda kunskapsresultat är en viktig förutsättning att som elev känna 

till målen för lärandet. En annan viktig förutsättning för att öka skolornas måluppfyllelse 

är att utveckla och öka elevernas inflytande. I skollagen och läroplanerna formuleras 

elevernas rätt till inflytande. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 

m.m., Lpo 94 ska eleverna kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar, 

men skolan ska också sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära och 

att eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära. Tillsynen visar att eleverna i kommunens 

grundskolor sällan ges ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer vilket också 

gör det svårt för eleverna att själva ta ansvar för sina studier. Det är angeläget att olika 

arbetssätt och arbetsformer i skolan blir föremål för en ständigt pågående pedagogisk 

diskussion som utgår från elevernas och skolans måluppfyllelse. Elevernas möjligheter 

till inflytande behöver även förbättras inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 

Rektorn har ett särskilt ansvar för detta. 

Av delmålen i Barn- och utbildningsnämndens måldokument framgår, ” att verksamheterna 

ska arbeta med helhetssyn för barn från 1 till 19 år och skapa förutsättningar 

för progression i lärandet, genom samarbete inom och mellan enheter med eleven i 

centrum”. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att lärare i skolor för årskurserna 

1–5 inte på ett systematiskt sätt har kännedom om resultaten vid betygssättningen 

i årskurs 8 och 9 samt nationella ämnesprov i årskurs 9. Dessa avstämningspunkter 

borde användas som ett av flera verktyg för att utvärdera den undervisning eleverna 

erbjuds, som ett instrument i utvecklingen av det pedagogiska arbetet genom samtliga

Beslut 

2009-06-16 

5 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

årskurser i grundskolan. Tillsynen visar att erfarenhets- och kunskapsutbytet såväl 

inom grundskolans olika årskurser samt mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan 

behöver förbättras i syfte att eleverna ska få en bättre kontinuitet i sitt lärande 

och i sin utveckling. 

Alla jämförelser och analyser av kunskapsresultat inom kommunen, kommungruppen 

och riket bygger på att bedömningar och betyg är likvärdiga. Den regelbundna tillsynen 

visar att det inom varje skola förs bedömningsdiskussioner mellan lärare. Lärarna 

vid de betygssättande skolorna samverkar dock i liten omfattning mellan skolorna. 

Centralt i kommunen har betygsdiskussioner initierats. Mellan skolor för elever i årskurserna 

1–5 förs inga systematiska diskussioner om hur elevernas kunskapsresultat 

bedöms i relation till mål att uppnå i årskurs 5. Inte heller genomförs mellan skolorna 

någon kvalitetssäkring av de bedömningar av nationella ämnesprov i årskurs 5 som 

lärarna gör. Tillsynen visar att kommunen bör ge skolorna ytterligare stöd i arbetet 

med att kvalitetssäkra betyg och bedömningar. I kommunen används lokala tolkningar 

av betygskriterier som i vissa fall inte har stöd i nationella kriterier, varför tillsynen 

visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning enligt läroplan och 

kursplaner. 

Skollagen föreskriver utbildningens omfattning i grundskolan genom en nationell timplan. 

Kommunen fördelar undervisningen i de olika ämnena mellan årskurserna. 

I Falköpings kommun skiljer sig timplanen mellan enheterna, vilket exempelvis får 

konsekvenser för elever placerade i kommunens särskilda undervisningsgrupper. Vid 

kontroll av elevernas scheman konstaterar Skolinspektionen att avsatt tid för respektive 

ämne inte alltid är i överensstämmelse med fördelning enligt timplan, samt att någon 

elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen föreskriver. Tillsynen visar att 

kommunen inte kan försäkra att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden. 

I det statliga uppdraget för utbildningsväsendet ingår att verka för att barn, elever och 

vuxenstuderande utvecklar de normer och värden som är grunden för ett demokratiskt 

samhälle. Inom detta område har kommunen ett särskilt ansvar för att det finns planer 

för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna samt att det sker en kontinuerlig 

utvärdering av detta. En del i detta arbete är att barn, elever och vuxenstuderande ska 

behandlas med respekt och inte utsättas för diskriminering eller andra former av 

kränkningar. Tillsynen visar att de flesta verksamheter bedriver ett målmedvetet arbete 

med att förebygga och förhindra kränkande behandling. Trots detta förekommer 

kränkningar vilket inte är acceptabelt. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter 

bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 

Det finns brister i alla verksamheters planer mot kränkande behandling. 

Tillsynen visar att skolorna i flera fall leds av rektorer och biträdande rektorer. Delar i 

rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av 

en biträdande rektor. Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. 

Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom 

olika utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de 

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna. Flera av de områden som

Beslut 

2009-06-16 

6 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

behöver åtgärdas i skolor och verksamheter i Falköpings kommun ingår i rektors ansvar. 

Kommunen måste förvissa sig om att rektorerna vidtar åtgärder mot konstaterade 

brister och utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen samt att förutsättningar 

ges för att vidta erforderliga åtgärder. 

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta 

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter 

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för 

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 16 september 

2009 ska Falköpings kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg 

vilka åtgärder som vidtagits.

Bedömningar 

Beslut 

2009-06-16 

7 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen 

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en 

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 

1 Kunskaper, utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och 

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter 

Kommentar och bedömning: 

Förskola och skolbarnsomsorg 

I förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det inte enskilda barns prestationer 

som ska bedömas. I de verksamheterna bedöms resultat utifrån hur väl verksamheterna 

lever upp till styrdokumentens krav vad gäller att ge barnen förutsättningar för en 

utveckling i riktning mot målen. 

Skolinspektionen bedömer att det i förskolorna bedrivs en verksamhet som ger barnen 

förutsättningar för utveckling och lärande. Arbetet för att medverka till att barn med 

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål måste dock förbättras. 

Även fritidshemmen har en verksamhet som i allt väsentligt ger barnen möjligheter 

till utveckling och lärande. Vid skolbesök säger en majoritet av barnen att de har 

roligt och känner sig trygga på sina fritidshem. Det finns dock anledning för kommunen 

att utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om 

insatserna fungerar i skolbarnsomsorgens verksamhet. 

Grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning 

Utbildningen i grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 

ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter som eleverna behöver 

för att vara väl förberedda för fortsatta studier eller arbete samt delta i samhällslivet. 

I läroplaner, gymnasieskolans programmål och kursplaner finns närmare angivet 

vilka kunskaper som eleverna ska ha förvärvat.

Beslut 

2009-06-16 

8 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Verksamhetsbesök och intervjuer i såväl grund- som gymnasiesärskolan visar att undervisningen 

i stor utsträckning är individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen 

tar delvis tillvara elevernas önskemål men inslaget av alltför stor betoning av 

omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att ta ansvar. 

I kommunens kvalitetsredovisning redovisas en samlad bild av elevernas resultat i 

relation till mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 samt resultat vid nationella ämnesprov. 

Falköpings elever i årskurs 5 når jämförelsevis bättre resultat i de nationella 

ämnesproven i svenska och matematik men sämre i engelska än Skolverkets jämförelseskolor. 

Störst skillnad mellan könen framträder i ämnet svenska där flickorna i betydligt 

högre grad når kravnivån. Från och med läsåret 2007/08 gör skolorna en uppföljning 

av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Skolorna redovisar dock ingen analys av 

resultaten i sina kvalitetsredovisningar. Vid analys på kommunnivå framkommer att 

måluppfyllelsen är lägst i engelska, matematik och svenska och att eleverna når bäst 

resultat i bild, hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd och teknik. 

Kunskapsresultaten år 2008 i form av betyg för kommunens elever i grundskolan ligger 

något under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Kunskapsresultaten 

ligger vid samtliga skolor, utom Kyrkerörsskolan och Vartoftaskolan, under snittet för 

riket. Statistik för år 2004-2007 visar dock att grundskoleelevernas kunskapsresultat 

avseende genomsnittligt meritvärde har legat något över snittet för riket under perioden. 

När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och andel behöriga till gymnasieskolans 

nationella program är resultaten i nivå med genomsnittet för riket år 2008. 

En analys av de enskilda skolornas resultat visar variation i resultatnivåerna mellan 

kommunens sju betygssättande skolor. Denna variation har inte minskat under den 

senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som variationen mellan skolorna är 

kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt, 

enligt kommunens tjänstemän. Differenser i kunskapsresultat visar att flickorna 

når bättre resultat än pojkarna. Falköpings kommun skiljer sig i detta fall inte från 

rikets genomsnitt, men Skolinspektionen vill peka på vikten av att kommunen analyserar 

orsakerna till dessa skillnader och arbetar för att förändra undervisningen så att 

både pojkar och flickor ges förutsättningar att öka sin måluppfyllelse. 

Det genomsnittliga betygsvärdet vid gymnasieskolan är i nivå med riket och kommungruppen 

år 2008. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitets- 

och högskolestudier är något lägre än i kommungruppen och i riket. Detsamma 

gäller andelen som fullföljer utbildningen inom fyra år. 

Inom vuxenutbildningen visar tillgänglig statistik att andelen studerande som slutför 

kurser på grundläggande och gymnasial nivå konsekvent är något lägre eller lika stort i 

Falköpings kommun som i andra jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i svenska 

för invandrare (sfi) motsvarar i stort både riket som helhet och kommungruppens 

resultat.

Beslut 

2009-06-16 

9 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Skolinspektionen bedömer att kommunens grundskolor inte genomför en systematisk 

analys av elevernas kunskapsresultat. Kommunen behöver vidta åtgärder så att alla 

elever ges förutsättningar för att öka sin måluppfyllelse. Kommunens gymnasie- och 

vuxenutbildning arbetar heller inte i tillräcklig utsträckning för en ökad måluppfyllelse. 

Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 

Genomsnittligt 

meritvärde 

Andel (%) som ej 

nått målen i samtliga 

ämnen 

Andel (%) behöriga 

till nationellt program 

Källa: Skolverkets statistik 

Falköpings kommun 1 Samtliga 

skolor i 

kommunen 2 

Kommungrupp 

3 

Riket 4 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

210,3 208,5 208,6 212,0 203,6 203,1 204,3 209,3 

19 21 22 19 23 23 24 23 

90 90 91 92 90 90 89 89 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 

Andel (%) elever 

som uppnått minst 

Godkänt i: 


skolor i 

kommunen 6 

Kommungrupp 

7 

Beslut 

2009-06-16 

10 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Riket 8 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Engelska . 93 93 96 93 93 . 96 

Matematik 89 86 85 86 85 85 . 83 

Svenska . 94 96 97 96 96 . 97 

Svenska som 

andraspråk 


. = Uppgift saknas 

. 85 81 60 82 82 . 83 

5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 




Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår 

Genomsnittlig 

betygspoäng 

Andel (%) med 

grundläggande 

behörighet till 

universitets- och 

högskolestudier 

Andel (%) som 

fullföljde utbild- 

ningen inom fyra 

år 13 



skolor i 

kommunen 10 

Beslut 

2009-06-16 

11 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Kommungrupp 

11 

Riket 12 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

14,3 14,3 14,7 14,4 13,9 13,9 13,8 14,0 

92 90 92 91 85 85 90 89 

72 76 74 68 71 71 76 76 

1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande. 

Bedömningspunkter 

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen. 

Styrdokumentens mål och 

krav uppfylls huvudsakligen 

X 

Åtgärder behövs 

9 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 



12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

13 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs 

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trend- 

brott.

2 Normer och värden 

Beslut 

2009-06-16 

12 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge 

eleverna en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. 



Motivering 


X 

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten inom skolan främja aktning för 

varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska 

den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka 

alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. 

Vid den regelbundna tillsynen av kommunens grundskolor framkommer att det 

finns elever som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är 

kända av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår. Kommunen uttrycker 

att det finns mycket att arbeta med eftersom det ser olika ut när det gäller 

kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen bedriver dock ett 

övergripande arbete för att motverka diskriminering genom utbildning, stödverksamhet 

via genuspedagoger och genom implementering av likabehandlingsplanen. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning stödjer 

de skolor där problem finns. 

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett 

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 




X

Motivering 

Beslut 

2009-06-16 

13 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Enligt 14 a kap. 6 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för 

varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande 

behandling av barn och elever. Vidare ska enligt 14 a kap. 7 § huvudmannen 

se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och 

elever utsätts för kränkande behandling. 

Vid flertalet skolor och verksamheter i Falköpings kommun bedrivs ett målmedvetet 

och systematiskt arbete för att motverka att barn och elever utsätts för 

kränkande behandling. Dock visar tillsynen att Gudhemsskolan måste stärka sitt 

målinriktade arbete mot kränkande behandling för att förebygga och förhindra 

att kränkningar förekommer. Samtliga intervjuade uppger att det finns fungerande 

system för hur skolorna ska agera då kränkningar uppstår. Dock brister 

det förebyggande arbetet för att förhindra och förebygga att kränkningar uppstår. 

Se vidare bedömningspunkt 2.1.3. 

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med 

författningarna i varje särskild verksamhet. 



Motivering 


X 

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn 

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns 

bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande 

behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. 

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. 

Enligt 14 a kap. 6 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för 

varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande 

behandling av barn och elever. Enligt 8 § samma lag ska huvudmannen se 

till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs 

för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 

Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att 

påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de 

planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Beslut 

2009-06-16 

14 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Samtliga verksamheter och skolor i Falköpings kommun har upprättat likabehandlingsplaner 

som innehåller en plan mot kränkande behandling. Planerna är 

i huvudsak kända bland de personal- och elevrepresentanter som intervjuas och 

upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever. 

Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förbyggande arbete mot 

kränkningar över längre tid. Planerna bygger oftast inte på en kartläggning av 

den enskilda verksamhetens behov. Beskrivna åtgärder är dessutom inte preciserade 

i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna åtgärderna 

har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av planer mot kränkande 

behandling har barnen och eleverna i verksamheterna medverkat i liten 

omfattning. 

Skolinspektionen bedömer att verksamheternas planer mot kränkande behandling 

inte uppfyller kraven i skollagen. 

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas 

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg. 



Motivering 

Se bedömningspunkt 2.1.3. 


3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete 

X 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande 

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare 

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal 

liksom hur kommunen följer bestämmelserna.

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning 


Beslut 

2009-06-16 

15 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, 

elever och studerande har rätt till. 



Motivering 


X 

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga 

skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna 

i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. 

Garanterad undervisningstid 

Enligt 4 kap. 3 a § skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan 

(timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen. 

Enligt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid, 

den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas. 

De timplaner Skolinspektionen tar del av visar att det skiljer sig åt mellan kommunens 

enheter hur man fördelar tiden mellan ämnen. Skolinspektionen konstaterar 

vidare att avsatt tid för respektive ämne inte alltid är i överensstämmelse 

med skolans fördelning enligt timplan och det finns elevgrupper som inte erbjuds 

det antal timmar som timplanen föreskriver. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte erbjuder eleverna den garanterade 

undervisningstiden i hela kommunen. 

Hem- och konsumentkunskap 

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. 

I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och 

det nionde skolåret. 

På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hem- och 

konsumentkunskap för elever i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte i tillräcklig 

utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i ämnet före utgången av 

årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att några skolor inte bedriver undervisning i ämnet 

hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5.

Språkval 

Beslut 

2009-06-16 

16 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Enligt 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar 

för språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, 

spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 § samma förordning ska som språkval för en 

elev i stället för språk enligt 17 § till exempel erbjudas svenska och/eller engelska 

för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och 

elevens vårdnadshavare önskar det. 

Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar 

med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor 

inför prov och liknande. Detta innebär att dessa elever inte har ett språkval, 

vilket de har rätt till. Enligt såväl elever som lärare förekommer det att eleverna 

inte erbjuds svenska eller engelska som språkval. 

Skolinspektionen bedömer att språkval inte erbjuds enligt bestämmelserna. 

Elevens val 


för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens 

kunskaper i ett eller flera ämnen. 

Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter 

om samtliga elever i Falköpings kommun erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. 

Elev- och lärarintervjuer visar att elevens val inte tydligt erbjuds på några 

skolor. Få elever känner till syftet med elevens val. Den tydlighet kring elevens 

val som krävs för att eleverna ska veta när och i vilka ämnen elevens val erbjuds 

saknas. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte följer förordningens krav gällande 

elevens val. 

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och 

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. 



Motivering 


X 

Styrelsen för utbildningen får enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen besluta 

om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen 

inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte 

tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma 

i gymnasieskolan på nationella, specialutformade och individuella program.

En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen 

som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt 

fastställd inriktning. 

Beslut 

2009-06-16 

17 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan 

och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för 

lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier. 

Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för 

att eleven ska få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl 

godkänt. 

I samband med skolbesök har inspektörerna tagit del av kursplanerna för en 

mängd lokala kurser i gymnasieskolan. Bland dessa återfinns kurser där betygskriterier 

inte är formulerade för alla betygsteg. Det finns också lokala kurser vars 

innehåll behandlar mål som ska prägla all undervisning i enlighet med läroplanens 

intentioner. Vidare återfinns kurser vilka i praktiken inte är valbara för 

andra elever än de som deltar i elevfackligt arbete. Se vidare i inspektionsrapporten 

för Ållebergsgymnasiet i Falköpings kommun. 

Skolinspektionen bedömer att det finns lokala kurser i gymnasiet som inte uppfyller 

författningarnas krav. Falköpings kommun måste göra en översyn av de 

lokala kursernas utformning. 

3.2 Resurser 


3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, 

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. 



Motivering 


X 

Enligt 2 kap. 3 § skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda 

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för 

den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om 

personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat 

särskilt skäl med hänsyn till eleverna. 

Vid organisering av undervisningen i några grundskolor utnyttjas dock inte 

lärarnas ämneskompetens när de fördelas på klasser och undervisningsgrupper. 

Rektorerna har valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare i hög 

grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel

Beslut 

2009-06-16 

18 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande 

ämnen undervisar i matematik och naturorienterande ämnen. Detta trots att 

lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolorna. Skälen är enligt 

rektorerna dels traditionen dels att det är bra att eleverna har så få lärare som 

möjligt. 

Skolinspektionen bedömer att ett flertal skolor inte använder lärare som har en 

utbildning för den undervisning de bedriver, trots att förutsättningarna härför 

finns. 

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensut- 

veckling utifrån respektive verksamhets behov. 



X 

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 



Motivering 



X 

Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för 

eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel 

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta 

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också 

förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 

Av intervjuer med elever, lärare och rektorer vid Ållebergsgymnasiet framgår 

att eleverna åker på språkresor som de bekostar själva. Företrädare för skolan 

framhåller dock att de elever som inte följer med på resorna är kvar på skolan. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasieskolan inte är avgiftsfri för eleverna.

3.3 Styrning och ledning 


Beslut 

2009-06-16 

19 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter- 

na. 



Motivering 


X 

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen 

i skolorna. Vissa delar i rektorsuppdraget fullgörs av grundskolans rektor medan 

andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. 

Skolinspektionen konstaterar att de biträdande rektorerna till viss del tar ansvar 

för de rektorsfunktioner som beskrivs i läroplanen. 

Detta är inte i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna, av vilka det 

framgår att det är skolans rektor som ska ha ansvaret. Skolinspektionen bedömer 

att kraven i författningarna inte uppfylls avseende grundskolornas rektorsorganisation. 

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna 

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. 



Motivering 

Betyg 


X 

Enligt 7 kap. 8 § grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter det att ett 

ämne eller ett ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av de mål 

som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan och de betygskriterier 

som har fastställs för ämnena och ämnesblocken. Av läroplanen för det 

obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, framgår bl.a. 

följande. Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål 

som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för 

betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa 

betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Läraren ska bl.a. utifrån 

kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling.

Beslut 

2009-06-16 

20 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

I Falköpings kommun används lokala tolkningar av betygskriterier som i vissa 

fall inte har stöd i nationella kriterier eller är svåra att härleda till de nationella, 

varför tillsynen visar att kommunen inte följer nationella kriterier för betygssättning 

enligt läroplan och kursplaner. 

Skolinspektionen bedömer att kommunens grundskolor inte följer nationella 

kriterier för betygssättning. 

Individuella utvecklingsplaner 

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i 

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt 

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

I Falköpings kommun har en arbetsgrupp bestående av rektorer och tjänstemän 

utarbetat en modell för individuell utvecklingsplan (IUP) innehållande bland 

annat betygsliknande omdömen i fyra nivåer som tydligt knyter an till de nationella 

betygen. Samtliga rektorer i Falköpings kommun har enats om att använda 

modellen. Omdömen får vara betygsliknande om rektorn så beslutar. Betygsliknande 

omdömen skiljer sig dock från betyg på flera punkter. Bland annat är 

betyg en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett 

nationellt system. Betygssättning är också till sin karaktär summativ, d.v.s. en 

avslutad verksamhet som värderas i efterhand. Kommunen använder sig av en 

standardiserad modell som alltför tydligt knyter an till de nationella betygen och 

därför kan de betygsliknande omdömen jämställas med betyg. 

Skolinspektionen bedömer att kommunens modell för individuella utvecklingsplaner 

med skriftliga omdömen inte är förenlig med bestämmelserna. 

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser 

att vidta för att uppnå de nationella målen. 



X 


3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar 

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta. 



X 

Åtgärder behövs

Beslut 

2009-06-16 

21 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksam- 

het, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 



X 


3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 



X 

3.4 Kvalitetsarbete 



3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer 

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 



Motivering 


X 

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska 

varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig 

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen 

av verksamheten. Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för 

utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser 

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens 

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund 

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas 

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att 

det sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella 

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver 

att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och

att nya metoder prövas och utvecklas. 

Beslut 

2009-06-16 

22 (22) 

Dnr: 43-2008:416 

Tillsynen visar att kvalitetsarbete pågår i kommunens samtliga verksamheter. På 

central nivå sker uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna. Kommuncentrala 

grupper analyserar resultaten för att förbättra måluppfyllelsen. 

Motsvarande systematiska kvalitetsarbete är inte synligt i skolornas kvalitetsredovisningar. 

Grundskolornas kvalitetsredovisningar saknar oftast analyser och 

föreslagna åtgärder. Kvalitetsarbetet tar inte i tillräcklig utsträckning sin utgångspunkt 

i elevernas kunskapsresultat och undervisningens effekt analyseras 

eller värderas inte. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig omfattning stödjer det 

systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordning- 

ens krav. 



X 

På Skolinspektionens vägnar 

Carina Abréu 

Avdelningschef 


Ulla-Britt Norin 

Undervisningsråd 

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Magnus Haglund, 

avdelningsjurist Malin Rothlin, jurist Alf Johansson samt undervisningsråd Roland 

Fallström. 

Bilagor 

Skol- och verksamhetsrapporter

Regelbunden tillsyn i Falköpings kommun 

Förskoleverksamheten 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Falköpings kommun under 

våren 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 31 mars 2009. I slutet 

av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens 

webbplats (http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 16 september 2009. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om 

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig 

ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes 

intervjuer med representanter från kommunens samtliga förskolor och föräldrar 

med barn i verksamheten. Inspektörerna har inte genomfört några verksamhetsbesök. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamheten 

Beskrivning av verksamheten 

Förskoleverksamheten Antal barn 

Förskola i kommunal regi 1 428 

Förskola i enskild regi 297 

Familjedaghem 6 

Källa: Falköpings kommun 2009-04-01

2 (14) 

Skolinspektionen 

Förskoleverksamheten i Falköpings kommun ingår i Barn- och utbildningsnämndens 

ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i enheter där rektorn och en eller två 

biträdande rektorer ansvarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och 

grundskola inom ett geografiskt område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten 

innehas av rektorer eller biträdande rektorer. 

Enligt uppgifter från Falköpings kommun finns det 21 kommunala förskolor, 1 familjedaghem 

och 1 öppen förskola samt 10 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda förskolor 

omfattas inte av Skolinspektionens regelbundna tillsyn.


Bedömningar 

3 (14) 




1 Utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar 

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är 

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder 

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll 

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar 

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens 

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den 

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten 

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till 

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. 

Styrdokumentens mål och krav 

uppfylls huvudsakligen 

X 


1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. 



Motivering 


Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan, varhelst den anordnas, arbeta för att nå 

de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. Detta innebär att 

verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser 

därför inte ska fördelas lika. 

Vid intervjuer med ledningspersonal och förskollärare framkommer att det vid 

samtliga förskolor pågår ett planeringsarbete, men att detta behöver utvecklas. 

Ledningspersonalen anser att förskolorna kan lösa detta genom att organisera 

verksamheten på ett mer flexibelt sätt. Samtliga är överens om att förskollärarna 

idag har lite tid för planeringsarbete. Barn- och utbildningsförvaltningen anser 

X

4 (14) 

att förskolorna har goda rutiner för planeringsarbetet. 


Eftersom det finns olika syn på huruvida verksamheten i kommunens förskolor 

är målinriktad och planerad bedömer Skolinspektionen att Falköpings kommun 

inte kartlägger om förskolorna har tillräckliga förutsättningar att genomföra en 

god planering. 

1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan. 



X 


1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och 

åsikter. 



X 


1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att 

påverka och ta ansvar. 



X 


1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns 

goda rutiner för säkerheten. 



X 


1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, 

förskoleklasser, skolor och fritidshem. 



X 

Åtgärder behövs


1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med 

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. 



X 


1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat 

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som 

det svenska språket. 



Motivering 


Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål 

än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt 

modersmål. 

I Falköpings kommun finns förskolor som har goda förutsättningar att genomföra 

detta arbete med hög kvalitet, men det finns också förskolor som inte har 

motsvarande förutsättningar trots att behoven finns. Dessa förskolor har därför 

svårt att genomföra detta arbete. 

Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun inte säkerställt att samtliga 

förskolor där behov finns, har förutsättningar att medverka till att barn med 

annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket 

och sitt modersmål. 

1.2 Individanpassning och särskilt stöd 


X 

5 (14) 

1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd 

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. 



X 

Åtgärder behövs

6 (14) 


1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie 

verksamheten. 



X 




för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt 

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga 

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i 

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete 

för att ge barnen en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. 



X 


2.1.2 I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella 

könsmönster. 



Motivering 


Enligt avsnitt 1 i Lpfö 98 ska förskolan motverka traditionella könsmönster och 

könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva 

och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa 

könsroller. 

X


Enligt allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 29) är det viktigt att personalen 

aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska 

verksamheten och analyserar sina egna föreställningar om manligt och 

kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka 

jämställdhetsarbetet. 

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal sker ett förbättringsarbete 

avseende att motverka traditionella könsmönster. Vid samtliga förskolor finns 

exempelvis genuspedagoger. Vissa förskolor har kommit långt i detta arbete 

medan andra nyligen startat varvid ett fortsatt utvecklingsarbete krävs. Flera 

förskollärare säger att utvecklingsarbetet har bidragit till att förskolorna blivit 

medvetna om att utvecklingsbehovet är stort. 

Skolinspektionen ser positivt på att kommunen startat detta utvecklingsarbete, 

men vill samtidigt peka på vikten av att utvecklingsarbetet fortsätter så att samtliga 

förskolor ser en utvecklingsprogression. 

7 (14) 

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet 

med författningarnas krav. 



Motivering 







Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild 

verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en 

översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande 

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av 

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande 

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i 

efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen 

gäller ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med 

planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, 

uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. 

Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska 

anpassas efter deras ålder och mognad. 

Enligt både intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor 

i Falköpings kommun aktuella planer mot kränkande behandling. Inspektö- 

X

8 (14) 


rerna har tagit del av ett urval av dessa och konstaterar att planerna till stora 

delar uppfyller de krav som ställs, men de kan inte anses motsvara en sådan 

plan mot kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en 

specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning 

som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under 

det kommande året. Några förskolor har dock genomfört en kartläggning som 

redovisas i planen. 

Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun måste säkerställa att samtliga 

likabehandlingsplaner inom förskoleverksamheten uppfyller de krav som 

ställs på sådana. 

3 Ledning och kvalitetsarbete 


för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens 

ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas 

ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och 

utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten 

i förskoleverksamheten. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. 

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå 

Andel (%) årsarbetare 

med pedagogisk hög- 

skolexamen 


Falköpings kommun 1 Kommungrupp 

2 

Riket 3 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

75 74 73 71 71 56 52 

1 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi 

2 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i kommungruppen 

3 Uppgifter baserade på förskolor i kommunal regi i riket




X 


3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 


3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga 

arbetet i förskolan. 



X 


3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och 

skolbarnomsorg iakttas. 



X 

3.3 Tillgång till plats 



9 (14) 

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). 



X 


3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. 



X 

Åtgärder behövs

10 (14) 


3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till 

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats. 



3.4 Grupper 

X 



3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. 



Motivering 


Se punkt 3.4.2 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning 

och storlek. 

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar 

förskolegruppernas storlek/sammansättning. 



Motivering 

X 


Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en 

lämplig storlek och sammansättning. I Lpfö 98 anges att verksamheten inte kan 

utformas på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar 

och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska 

fördelas lika. I allmänna råd för kvalitet i förskolan (s. 14) anges dessutom att 

kommunen bör redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning 

har anpassats till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen 

bör följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt 

barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten 

att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. 

Bortsett från att barngrupper för barn i åldrarna 1-3 år är något mindre än barngrupper 

med barn i åldrarna 3-5 år menar de intervjuade förskollärarna och 

ledningspersonalen att kommunen inte genomför någon konsekvensutredning 

inför sammansättningen av en barngrupp. Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen 

genomförs konsekvensbeskrivningar inför beslut i nämnden. Konse- 

X


kvensbeskrivningen görs som en del i budgetprocessen och synliggörs i förvaltningens 

verksamhetsplan. 

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal blir barngrupperna allt 

större eftersom kommunen inte har något tak för hur stora barngrupperna ska 

vara. Vissa barngrupper har 27-28 barn inskrivna, men trots detta fungerar det 

pedagogiska arbetet bra enligt förskollärarna. De menar att det hade fungerat 

ännu bättre om grupperna varit mindre. Enligt föräldrar innebär de stora barngrupperna 

att det blir svårt för personalen att se och ha en relation till varje barn. 

I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där 

barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär 

större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår 

från antalet inskrivna barn varje månad. Här viktas bidraget utifrån om barnet 

är på förskolan mer eller mindre än 21 timmar i veckan. Mindre än 21 timmar 

räknas barnets plats som en halv plats. Under tre veckor varje termin mäts barnens 

närvaro på förskolan och förvaltningen följer upp närvaron. Dessa mätningar 

visar att det är ytterst sällan samtliga barn är på plats samtidigt. Kommunen 

har ett långsiktigt mål att höja personaltätheten. Ett medvetet arbete 

pågår med utökning av antalet avdelningar i kommunen och årets resultat är 

något bättre än föregående år. 

Eftersom förskollärare och ledningspersonal inte känner till de konsekvensbeskrivningar 

som sker på förvaltnings/politiskt nivå bedömer Skolinspektionen 

att Falköpings kommun bör se över detta arbete. 

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. 



Motivering 


Se punkt 3.4.2 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning 

och storlek. 

X 

11 (14)

12 (14) 

3.5 Lokaler 


3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



Motivering 


X 


Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska lokalerna vara ändamålsenliga. Enligt allmänna 

råden för kvalitet i förskolan (s. 20) bör kommunen se till att förskolans utemiljö 

och lokaler är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom att dessa är 

utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer 

både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser. Såväl inne- som 

utemiljö bör vara utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt 

över de barn de har ansvar för samt kontinuerligt följa upp och utvärdera om 

inne- och utemiljö är ändamålsenlig. 

Vid intervjuer framkommer att lokalerna är små i förhållande till det antal barn 

och vuxna som vistas i dem. Flera av de synpunkter personalen har rör den fysiska 

arbetsmiljön vilken Skolinspektionen inte tillser, men det finns även vissa 

synpunkter på ändamålsenligheten. Vid någon förskola i kommunen har man 

utvecklat sin utomhuspedagogik vilket lett till framgångar i det pedagogiska 

arbetet. 

Skolinspektionen bedömer att Falköpings kommun bör kartlägga om lokalerna 

är ändamålsenliga. 



3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsar- 

bete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara 

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 



X 

Åtgärder behövs


3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 



Motivering 



bl.a. varje kommunalt bedriven förskola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning 

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av 

verksamheten. 

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja förskolornas 

kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas 

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om 

verksamheten och dess måluppfyllelse. 

Enligt 3 § samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning 

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats 

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive förskolan avser 

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens 

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 

Vidare ska enligt 4 § samma förordning ska barn och föräldrar ges möjlighet att 

delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

Enligt intervjuade förskollärare och ledningspersonal har samtliga förskolor i 

Falköpings kommun upprättat kvalitetsredovisningar. Dessa skrivs av personalen 

på förskolorna. Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar 

från olika delar av kommunen. I dessa redovisas verksamhetens 

måluppfyllelse och vilka åtgärder som förskolorna ämnar genomföra för ökad 

måluppfyllelse. Förutsättningarna för arbetet och arbetet i verksamheten redovisas 

marginellt. I den kommunövergripande kvalitetsredovisningen avseende år 

2007 redovisas förskoleverksamheten på ett ambitiöst sätt. 

Skolinspektionen bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna 

och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar 

och arbetet i verksamheten. 

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. 

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande 

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft 

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar 

som avser 2009. 

X 

13 (14)

14 (14) 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. 



X 

2009-06-16 Göteborg 

Erik Bergeå 



Skolinspektionen

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen 

Inledning 


Skolbarnsomsorgen 

Dnr 43-2008:416 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under perioden 

den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och genomfört kommunövergripande 

intervjuer den 30-31 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens 

webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 16 september 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om 

kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 


I Falköpings kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig 

ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom 

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem och med barn 

i verksamheten. Enstaka fritidshem har besökts under tillsynsperioden. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorgen 


Skolbarnsomsorgen Antal barn 

Fritidshem i kommunal regi 964 

Fritidshem i enskild regi (mätning nov 2008) 51 

Barn 6-12 år i familjedaghem 11 

Källa: Falköpings kommun

2 (11) 


Falköpings kommun tillhandahåller skolbarnsomsorg i form av fritidshem i kommunal 

regi, i enskild regi och i familjedaghem för barn i åldrarna 6-12 år. 

Den kommunala förskole- och skolverksamheten i Falköpings kommun är organiserad 

i 11 enheter. Samtliga 16 skolor som undervisar barn/elever från 6-12 år har fritidshem 

integrerade i sin verksamhet under läsåret 2007/2008. Från och med läsåret 2008/2009 

övergår ett av kommunens mindre fritidshem till enskild regi. Sedan tidigare bedrivs 

fritidshemsverksamhet kombinerat på två av kommunens tio enskilda förskolor. Under 

2008 var 67 procent av barnen i åldrarna 6-9 år och 16 procent av barnen i åldrarna 

10-12 år inskrivna i skolbarnsomsorgen enligt mättillfället den 15 oktober.


Bedömningar 

3 (11) 




1 Utveckling och lärande 


för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder 

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen 

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen 

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt 

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens 

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emo- 

tionella utveckling. 



Motivering 


X 

Enligt 2 a kap. 3 § första och tredje stycket i skollagen är skolbarnsomsorgens 

uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd 

i utvecklingen. Skolbarnsomsorgen ska utgå från varje barns behov. 

I samband med intervjuer säger fritidshemspersonal att de många gånger känner 

sig otillräckliga, då personaltäthet och gruppstorlekar till vissa delar begränsar 

möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens 

behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman 

grupper där hänsyn tas till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt 

stöd etc. Se bedömningspunkt 3.4.1. 

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att utgå från varje barns behov vid planering 

av fritidshemmens verksamhet.

4 (11) 

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. 



X 



1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka 

och ta ansvar. 



X 


1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och 

det finns goda rutiner för säkerheten. 



X 


1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarns- 

omsorgen i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar 

övergångar. 



X 


1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möj- 

lighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verk- 

samheten i stort. 



X 

Åtgärder behövs


1.2 Särskilt stöd 


5 (11) 

1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella 

behov kräver. 



Motivering 


X 

Enligt 2 a kap. 3 § sista stycket skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller 

andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella 

behov kräver. 

I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 30) påpekas att kommunen bör utgå 

från synsättet att barns behov av särskilt stöd relateras till omgivningen och den 

miljö barnet vistas i, strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i 

den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta, 

fortlöpande utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga 

och om insatserna fungerar. 

Inspektionen visar att särskilt stöd till barn som behöver det framförallt är riktat 

till skolverksamheten. I samband med intervjuerna framkommer att personalen 

är insatt i barnens behov och att de har ett samarbete med skolan. Fritidshemspersonalen 

deltar vid behov i elevvårdskonferenser, har ett nära samarbete med 

lärarna och på flera fritidshem utvärderar de barnens utveckling. Det är emellertid 

inte självklart att fritidshemmen får hjälp med det stöd barnen behöver trots 

att en del barn behöver stöd i båda verksamheterna. Insatser av stöd består mest 

i att omfördela resurser eller anpassa arbetssätt. Intervjuade rektorer anser dock 

att fritidshemmens verksamhet har bättre förutsättningar att ta hand om barn i 

behov av särskilt stöd. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig grad utvärderar om 

resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna fungerar.

6 (11) 




för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles 

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till 

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors 

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för 

att ge barnen en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga 

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter. 



X 


2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka 

traditionella könsmönster. 



X 


2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan 

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 



Motivering 


X 




behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskrimine-


ring. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. 







efterföljande års plan. 

Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 § 

förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering 

och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen 

och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen 

och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras 

ålder och mognad. 

I Falköpings kommun är flertalet av fritidshemmens likabehandlingsplaner 

framtagna tillsammans med respektive skola. Planerna uppfyller till stora delar 

de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot 

kränkande behandling som lagen kräver då de bland annat saknar en specifik 

redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som 

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det 

kommande året. Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha 

en egen plan mot kränkande behandling. 

Skolinspektionen bedömer att samtliga fritidshem inte har årliga planer mot 

kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan enligt 

författningarna. 


7 (11) 


för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning 

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling 

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i 

skolbarnsomsorgen.

8 (11) 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 



3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller 

erfarenhet. 



X 


3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet 

i fritidshemmen. 



X 


3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol- 

barnomsorg iakttas. 



X 

3.3 Tillgång till plats 



3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) 

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av bar- 

nets eget behov. 



X 


3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år. 



X 

Åtgärder behövs


3.4 Grupper 


9 (11) 

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och stor- 

lek. 

Tabell 2: Antal barn per avdelning 

Antal inskrivna barn per 

avdelning 

Källa: Skolverket 



Motivering 

Falköpings kommun 1 Kommungrupp 

2 

Riket 3 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

30 33 35 35 37 33 34 


X 

Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning 

och storlek. 

I allmänna råd för kvalitet i fritidshem (s. 17) påpekas att kommunen bör anpassa 

gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov 

och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i behov 

av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets 

sociala karaktär osv. 

Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten 

mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att 

gruppernas utveckling i Falköpings kommun följer samma mönster som i de 

flesta andra kommuner både inom kommungruppen och i riket. 

Personaltätheten var 22,4 inskrivna barn per årsarbetare i Falköpings kommun 

jämfört med 19,8 i kommungruppen och 19,5 i riket år 2007. Personaltätheten 

var således lägre i kommunen än i kommungruppen och i riket. 

I samband med intervjuer säger personalen att de många gånger känner sig 

otillräckliga, då personaltätheten och gruppstorlekarna till vissa delar begränsar 

möjligheterna att bedriva en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens 

1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 



10 (11) 


behov. På flera fritidshem har man således inte möjlighet att sätta samman 

grupper som tar hänsyn till barnens behov, ålder, andel barn i behov av särskilt 

stöd etc. Intervjuade rektorer är medvetna om den låga personaltätheten och att 

grupperna är stora. De menar dock att personalen är duktig på att tänka kreativt 

med anpassning och att de inte oroas över att gruppstorlekarna ska äventyra 

kvaliteten i den pedagogiska verksamheten. 

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att kommunen försäkrar sig om att 

gruppernas sammansättning och storlek samt personaltätheten anpassas till 

barnens behov och säkerhet. 

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets 

gruppstorlek och gruppsammansättning. 



X 

3.5 Lokaler 



3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



X 




3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitets- 

arbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar 

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 



X 


3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 



X 

Åtgärder behövs


3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen. 



X 


Roland Fallström 

Lina Bennehult 


11 (11)


Obligatorisk särskola och gymnasiesärskola 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn i den obligatoriska särskolan och 

gymnasiesärskolan 

Obligatoriska särskolan årskurserna 1–10 

Gymnasiesärskolan 

Inledning 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt särskolans verksamhet den 17 

februari, 3-6 mars samt 17 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 

ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning 

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens 

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. 

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen 

och rektorn för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast den 16 september 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och 

skolorna, dels den information som samlats in under besöken. I den obligatoriska särskolan 

och gymnasiesärskolan intervjuades rektorer, lärare, annan personal och elever. 

Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten.

2 (16) 

Tabell 1: Antal elever i särskolans verksamhet 



Särskolan Antal elever 

Obligatoriska särskolan, träningsskolan 13* 

Obligatoriska särskolan, grundsärskolan 37** 

Elever som är mottagna i särskolan och får sin 

undervisning i grundskolan 

9 

Gymnasiesärskolan, nationella och specialutformade 

program 

0 

Gymnasiesärskolan, individuellt program 33*** 

Källa: Falköpings kommun 

* varav 1 elev från Karlsborgs kommun och 1 elev från Göteborgs kommun 

** varav 8 elever i grupper för elever med funktionshindret autism 

*** varav 4 elever från Tidaholms kommun och 1 elev från Skövde kommun 

Den Obligatoriska särskolan i Falköpings kommun är lokaliserad till flera skolor. 

Grundsärskola finns vid Mössebergsskolan för årskurserna 1–6 och vid Kyrkerörsskolan 

för årskurserna 6–10. I kommunens övriga grundskolor finns elever som är mottagna 

i särskolan men integrerade i grundskolans verksamhet. För elever med funktionshindret 

autism finns vid Vindängens skola en särskolegrupp för årskurserna 1–6 och 

vid Ållebergsskolan för årskurserna 6–10. 

Träningsskola för elever med grav utvecklingsstörning finns vid Regnbågens skola i 

anslutning till Mössebergsskolan. Träningsskolan för årskurserna 1–10 är en heldagsverksamhet 

och omfattar skola samt fritidsverksamhet. 

Gymnasiesärskola finns vid Ållebergsgymnasiet med individuellt fyraårigt program: 

verksamhetsträning och yrkesträning samt elever som integrerat följer Ållebergsgymnasiets 

individuella program. Övriga program inom gymnasiesärskolan erbjuds i närliggande 

kommuner. 

Särskoleverksamheten i Falköpings kommun samordnas av verksamhetsansvarig för 

Specialpedagogiskt Centrum som också är rektor för träningsskolan.


Bedömningar 

3 (16) 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och 

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i 

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att 

nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 


I många avseenden svarar särskolans verksamheter i Falköpings kommun mot det 

nationella uppdragets krav. Den stora spännvidden mellan elevernas förutsättningar 

och behov medför att det är svårt att få en samlad bild på skolnivå av elevernas resultat 

i förhållande till de nationella kursplanernas mål. De elever Skolinspektionen samtalat 

med uttrycker dock att de lär sig mycket i skolan. Verksamheterna redovisar inte 

någon sammanställning av kunskapsresultat på verksamhetsnivå. 

Skolinspektionen bedömer att särskolan inte gör någon systematisk uppföljning och 

utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen 

som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde 

skolåret eller för elever i gymnasiesärskolan. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden och kurser i 

förhållande till styrdokumentens krav. 

Skolform Styrdokumentens mål och krav 



Obligatorisk särskola X 

Gymnasiesärskola X

4 (16) 

Motivering 


Enligt 2 kap. 2 § särskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne i grundsärskolan 

och för varje ämnesområde i träningsskolan. I kursplanen anges de 

mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna i grundsärskolan 

ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret och de mål som eleverna i 

träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. 

Enligt Lpo 94 avsnitt 2.7 ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera 

varje elevs kunskapsutveckling. 

Personal- och rektorsintervjuer visar att det i grundsärskolan inte görs någon 

tydlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande 

till de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde 

skolåret. Lärarna har en bild på individuell nivå av elevernas kunskapsresultat 

som i viss mån dokumenteras och delges elevernas vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet. 

Skolinspektionen bedömer att uppföljning av elevernas kunskapsresultat inte 

sker i samtliga ämnen inom grundsärskolan. 

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om elevens kunskapsutveckling och 

sociala utveckling och upprättar en individuell utvecklingsplan (obligatoriska sär- 

skolan) och informerar eleven fortlöpande om dennes skolsituation och kunskaps- 

utveckling med den individuella studieplanen som grund (gymnasiesärskolan). 





Gymnasiesärskola X 

Motivering 

Enligt 7 kap. 1 § särskoleförordningen (ny lydelse från den 15 juli 2008) ska läraren 

fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. 

Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare 

samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan 

stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering 

av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid 

utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig utvecklingsplan ge omdömen om 

elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får 

undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå 

målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och 

kursplanerna. 

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tar del av redovisar inte elevens 

kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning 

i. Matematik och svenska är vanligt förekommande, men även Oä (Ori-


enteringsämnen) förekommer i individuella utvecklingsplaner daterade år 2008. 

Orienteringsämnen är en rest från tidigare läroplan (Lgr 80) och ska sedan införandet 

av Lpo 94 inte förekomma i skolans verksamhet. Av de individuella 

utvecklingsplaner inspektörerna tar del av framgår inte alltid att elevernas mål 

är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål, 

att eleven ska använda lektionerna till att jobba. Inspektörerna ser också mål 

som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. Vid intervjuer och övriga 

samtal i samband med besök vid de olika verksamheterna framträder en osäkerhet 

när det gäller särskolans kursplaner. Någon lärare uttrycker att skillnaden 

mellan grundskolans och särskolans kursplanemål är obetydlig. 

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte är utformade 

i enlighet med förordningens krav. 

1.3 Bedömning och betygssättning 


1.3.1 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna och från betygskriterier. 






1.3.2 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt 

författningarnas krav. 






Motivering 

Enligt 7 kap. 2 § särskoleförordningen ska eleven efter avslutad skolgång få intyg 

om den utbildning eleven gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär 

det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet 

ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Enligt 3 § samma förordning ska 

betyg sättas om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär 

det. 

Vid någon verksamhet för grundsärskolans elever sätts inte betyg. Enligt intervjuade 

lärare har vårdnadshavare inte efterfrågat betyg, men de har heller inte 

informerats om möjligheten, enligt lärare. Det finns också exempel på lärare som 

5 (16)

6 (16) 

informerar föräldrar om att de kan begära betyg, men menar att föräldrarna 

ändå inte begärt detta. 


Skolinspektionen bedömer att elever och vårdnadshavare inte informerats angående 

betyg i tillräcklig utsträckning. 

1.4 Genomförande av utbildningen 


1.4.1 Undervisningen strävar mot mål i läroplanerna och kursplanerna samt, inom 

gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program, även mot 

programmålen för utbildningen. 






Motivering 

Enligt Lpo 94 avsnitt 2 anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. 

Enligt 2 kap. 2 § särskoleförordningen finns för varje ämne i grundsärskolan och 

för varje ämnesområde i träningsskolan en kursplan. 

I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, de mål som eleverna 

i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret 

och de mål som eleverna i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde 

skolåret. 

I grundsärskolan har detta ännu inte fått ett tydligt genomslag i undervisningen. 

Det framkommer i intervjuer med lärare att det råder en osäkerhet kring läroplanens 

och kursplanernas mål att sträva mot. 

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för grundsärskolans 

utbildning. 

1.4.2 Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga i den 

obligatoriska särskolan och sin självkännedom och sin förmåga till individuell 

studieplanering i gymnasiesärskolan. 





Åtgärder behövs


1.4.3 Eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till 

att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 






Motivering 

Enligt 6 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning 

utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas 

efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för 

elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och 

vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den 

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning 

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. 

Verksamhetsbesök och intervjuer visar att undervisningen i stor utsträckning är 

individualiserad och anpassad till varje elev. Personalen är lyhörd för elevernas 

önskemål men inslaget av omsorg medför att eleverna inte aktivt utmanas till att 

ta ansvar. Enligt såväl lärare som rektorer är detta ett prioriterat arbete. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna i grundsärskolan inte ges möjlighet till 

inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs 

av skollagen och Lpo 94. 

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra 

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 






Motivering 

Enligt Lpo 94 avsnitt 2.2 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan 

till en god miljö för lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet 

för att nå utbildningsmålen. 

Av intervjuer framkommer att samverkan mellan särskola och grundskola är 

begränsad. Ett ökat samarbete är önskvärt enligt såväl rektorer som lärare och 

elever, dels för att stimulera och stödja särskoleelevernas utveckling och lärande 

men också för att skapa ökad trygghet genom tätare kontakter mellan eleverna. 

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan skolformerna inte sker i tillräcklig 

omfattning. 

7 (16)

8 (16) 

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 



1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter 

och tänkande. 





1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 







1.5.3 Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas alltid åtgärds- 

program som uppfyller författningarnas krav. 






Motivering 

Enligt 5 kap. 1 § särskoleförordningen och 8 kap. 1 a § gymnasiesärskoleförordningen 

ska rektorn se till, att en elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds. 

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett 

åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur 

de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och upprättas. Eleven och 

elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Intervjuer med personal samt dokumentstudier visar att behov av åtgärdsprogram 

inte utreds, att rutinerna när åtgärdsprogram ska upprättas inte är kända 

bland personalen samt att uppgifter om hur behoven ska tillgodoses i särskolan 

är knapphändiga. Vid intervjuer med lärare och rektorer framkommer att åtgärdsprogram 

inte alltid upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder, 

utan vid behov söks stöd från exempelvis kommunens centrala resursenheten, 

Specialpedagogiskt centrum (SPC). Alla elever som är i behov av särskilt stöd får 

det enligt lärare och rektorer, men åtgärdsprogram upprättas sällan.


Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogram inte alltid upprättas för elever 

som är i behov av särskilt stöd. 


9 (16) 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka 

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta 

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en 

trygg miljö. 



2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 






Motivering 

Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt 

arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger 

trygghet, vilja och lust att lära. 

Vid någon skola upplever grundsärskolans elever att det kan vara svårt att bli 

accepterade av grundskolans elever. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte i tillräcklig utsträckning arbetar för 

att utgöra en trygg miljö för särskolans elever. 

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 






Motivering 

Se punkt 2.1.1

10 (16) 


2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning- 

arna. 






Motivering 



















Vid inspektionstillfället har skolorna en likabehandlingsplan som innehåller en 

plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan inte anses motsvara en sådan 

plan mot kränkande behandling som lagen kräver då det ibland framkommer 

att en kartläggning av verksamhetens behov genomförts men i planen redovisas 

inte vad kartläggningen resulterat i eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande 

av planen. I andra fall redovisas ingen kartläggning. Vidare anges inte 

vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planerna 

gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för särskolans 

elever är inte tydliggjort. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas planer mot kränkande behandling inte 

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.



11 (16) 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för 

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra 

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 

3.1 Tillgång till utbildning 


3.1.1 Barn och ungdomar tas emot enligt författningarna. 






Motivering 

Enligt skollagen 1 kap. 1 § anordnar det allmänna utbildning för barn och ungdomar 

i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande 

skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola. 

Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att barn som tillhör förskoleklass 

är inskrivna i särskolan och deltar i dess verksamhet. 

Skolinspektionen konstaterar att förskoleklass inte finns för barn i särskolan. 

Dessa barn bör delta i den ordinarie förskoleklassen inom grundskolan. 

3.1.2 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. 






3.1.3 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt 

utbildning i årskurs 10. 




Åtgärder behövs

12 (16) 


3.1.4 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer 

särskolans kursplaner. 





3.1.5 Skolan erbjuder eleverna modersmålsundervisning, elevens val i den obligatoriska 

särskolan, valbara kurser och individuella val i gymnasiesärskolan. 






Motivering 

Enligt särskoleförordningen 2 kap. 7 § anges ett visst antal timmar för elevens 

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett 

eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och inriktning vara förenlig 

med målen i de kursplaner som gäller för de ämnen som utgör elevens val. 

Ett allsidigt urval av ämnen ska erbjudas som elevens val. I träningsskolan kan 

samtliga ämnesområden i timplanen och praktisk arbetsorientering förekomma 

som elevens val. 

Enligt rektorer och lärare erbjuds inte elevens val, med undantag av vid Ållebergsskolan. 

Skolinspektionen bedömer att särskolan inte anordnar elevens val enligt förordningen. 

3.1.6 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och 

antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. 




3.1.7 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 


Gymnasiesärskola 

Motivering 

Ej relevant. 



Åtgärder behövs


13 (16) 

3.1.8 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, 

boende och fritid i vuxenlivet. 






3.1.9 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för enstaka inslag som kan 

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 





3.2 Personalens utbildning 



3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver. 






Motivering 

Enligt 2 kap. 19 § i skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda 

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd 

för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om 



Samtliga lärare inom särskolan har förskollärar- eller grundskollärarutbildning, 

enligt rektorerna, men undervisar i ett flertal fall i ämnen som de inte har behörighet 

för. 

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven 

kompetens. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att lärarna har kompetens 

att möta eleverna och deras individuella behov men även att de har relevant 

utbildning för de ämnen de undervisar i. 

Skolinspektionen bedömer att rektorerna bör analysera och bedöma hur särskolans 

organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre.

14 (16) 

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 





3.3 Rektors ansvar 




3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella 

målen. 






Motivering 


i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det 

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Enligt intervjuer med personal och rektorer är intrycket att rektorer har svårt att 

hinna med grundsärskolans verksamhet i förhållande till den övriga verksamhet 

som rektorn ska leda. Det finns även verksamheter inom särskolan där rektorn i 

stor utsträckning håller sig förtrogen med det dagliga arbetet. 

Skolinspektionen bedömer att rektorer inte är förtrogna med grundsärskolans 

verksamhet. 

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 






3.3.3 Rektorn fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn 

till undervisningens uppläggning i grundskolan. 




Åtgärder behövs


3.3.4 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skol- 

barnsomsorg iakttas. 







3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 

15 (16) 

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åt- 

gärder för att förbättra måluppfyllelsen. 






3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens 

krav. 






Motivering 


bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt 

bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led 

i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. 

Enligt 2 § samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas 






och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan 

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna 

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens 

måluppfyllelse redovisas.

16 (16) 


Vidare ska enligt 4 § samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka 

i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet 

med kvalitetsredovisningen. 

De kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/08 som upprättats för särskolans 

verksamhet innehåller i stora delar det som förordningen kräver. Dock saknas i 

samtliga en redovisning av resultat och måluppfyllelse i såväl träningsskola som 

grundsärskola och gymnasiesärskola. Som tidigare nämnts gör inte lärarna någon 

tydlig resultatuppföljning i alla ämnen i förhållande till målen. 

Skolinspektionen bedömer att Obligatoriska särskolans kvalitetsredovisningar 

inte uppfyller kraven i förordningen. 

3.5 Styrelsens ansvar 


3.5.1 Styrelsen fattar beslut enligt bestämmelserna. 







Kjell Ahlgren 

Sven-Olof Lundin 

Lena von Platen 

Åtgärder behövs

Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen 

Kommunal vuxenutbildning (komvux) 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 

Inledning 


Vuxenutbildningen 

Dnr 43-2008:416 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under våren 2009 

och besökt Vuxenutbildningen den 31 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår 

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 







och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast den 16 september 2009. 



Underlag 


vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen 

intervjuades rektorn, lärare och studerande. Även annan information om 

kommunen och vuxenutbildningen från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 


Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 


Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildningen 

Vuxenutbildningen Antal studerande 

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 66 

Komvux, gymnasial vuxenutbildning 

(individer och utbildningsplatser heltid) 

608 

Komvux, påbyggnadsutbildning 0 

Grundläggande särvux 0 

Gymnasial särvux 17 

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 

Källa: Vuxenutbildningen i Falköping 

117

2 (13) 


Vuxenutbildningen finns i trivsamma och studievänliga lokaler i de centrala delarna av 

Falköping på gångavstånd från stationen. Tillsammans med uppdragsutbildning, kvalificerad 

yrkesutbildning, arbetsmarknadsenheten samt universitet och högskoleutbildning 

samlas verksamheterna under det gemensamma namnet Lärcenter. Lärcenter är 

en mötesplats för vuxna som vill studera i Falköpings kommun. Här kan elever höja sin 

kompetensnivå eller skaffa behörighet till högre studier. Lärcenter lyder under Kompetens 

och Arbetslivsnämnden (KAN). Kompetens- och arbetslivsförvaltningen leds av en 

förvaltningschef. Förvaltningen är organiserad i en del som ansvarar för Vuxenutbildning 

och övriga utbildningar för vuxna och en del som ansvarar för arbetslivsinsatser 

och integration där sfi finns.


Bedömningar 

3 (13) 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat 

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet 

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten 

ger de studerande att nå målen. 


Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska, 

matematik och svenska. 

Engelska A 

Matematik 

A 

Svenska A 

Icke god- 

känt 

Falköping Kommungrupp 1 Riket 2 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

1 11 11 37 46 19 17 

Godkänt 24 24 19 27 18 27 31 

Väl godkänt 47 37 46 15 16 28 29 

Mycket väl 

godkänt 

Icke god- 

känt 

28 28 24 22 20 26 22 

3 . 3 41 47 20 21 

Godkänt 23 . 27 14 24 36 37 

Väl godkänt 22 . 22 17 17 26 27 

Mycket väl 

godkänt 

Icke god- 

känt 

53 . 47 28 12 18 16 

0 2 14 19 36 17 16 

Godkänt 17 22 23 10 14 26 27 

Väl godkänt 48 43 32 36 43 30 32 

Mycket väl 

godkänt 





35 33 32 36 7 27 25

4 (13) 


Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning 

som slutfört eller avbrutit kurs. 

Grundläggande vuxen- 

utbildning 

Falköping Kommun- 

grupp 3 

Riket 4 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

Slutfört kurs 66 61 48 57 77 69 66 

Avbrutit kurs 31 37 48 43 23 28 27 

Fanns i pågående utbild- 

ning 

Gymnasial vuxenutbildning 

3 2 4 0 0 3 7 

Slutfört kurs 74 67 70 65 73 73 75 

Avbrutit kurs 2 30 28 35 27 21 20 

Fanns i pågående utbild- 

ning 


16 4 2 0 1 5 5 

Tabell 4: Studieresultat för elever i svenska för invandrare (sfi) som två år tidigare påbörjat sin 

utbildning. 

Andel (%) 

elever som 

börjat i sfi 

och god- 

känts senast 

efter 2 läsår 

enligt stu- 

Sfi 3 (kurs 

D) 

Sfi 2 (kurs 

C) 

Sfi 1 (kurs 

B) 

Avbrutit 

dieväg… utbildningen 



Falköping Kommun- 

grupp 5 

Riket 6 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

33 34 14 33 27 38 33 

0 7 7 6 5 6 7 

0 2 0 1 2 2 2 

27 34 51 41 30 28 35 

Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera 

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis avviker 

antalet elever med icke godkänt betyg i engelska A, matematik A och svenska A jäm- 






5 (13) 

fört med både riket och kommungruppen. Enligt skolans ledning och de lärare som 

undervisar i dessa ämnen beror avvikelsen exempelvis på att anmälda elever som inte 

börjar kursen eller avslutar innan betyg sätts registreras som om de fått betyget icke 

godkänt. Denna avvikelse innebär också att övriga siffror påverkas, vilket gör underlaget 

svårbedömt. Resultatet har inte analyserats och faktorer som är av betydelse för 

verksamhetens utveckling har inte identifierats. 

Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande 

och gymnasial nivå är något lägre eller lika stor i Falköpings kommun som i andra 

jämförbara kommuner och i riket. Resultaten i sfi motsvarar i stort både riket som helhet 

och kommungruppens resultat. Rektorn för komvux har organiserat ämnesgrupper 

där exempelvis elevernas resultat diskuteras. 

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte använder tillgänglig statistik 

som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet eller ur denna statistik 

identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för 

de studerande. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i 

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. 



X 


1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och 

resultat i studierna. 



X 


1.2.3 De studerande har en individuell studieplan. 



X 

Åtgärder behövs

6 (13) 




1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna 

och från betygskriterierna. 



X 


1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas 

krav. 



X 




1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen. 



X 


1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. 



Motivering 


Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf) är det inte tillräckligt att i 

undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. 

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas 

förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. 

Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar 

för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll 

och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. 

Vuxenutbildningen erbjuder de studerande möjlighet till ett flexibelt lärande 

varför studerande kan anpassa sina studier efter sina behov inom vuxenutbildningen 

i Falköpings kommun. Lärarna uppger att de har försökt få eleverna att 

X


bli mer intresserade av att få inflytande över utbildningen, men de anser att 

eftersom undervisningen är så flexibelt utformad är det svårt att få tid och engagemang 

för inflytande. Eleverna anger att de sällan träffas och pratar inflytande. 

Flera elever är inriktade på att prestera och saknar motivation för inflytandefrågor. 

Detta innebär att lärarna i stor utsträckning planerar och genomför undervisningen 

utan att eleverna ges möjlighet att ha inflytande. 

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte ger eleverna möjlighet till 

ansvar och inflytande över sin utbildning. 

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. 



X 


7 (13) 

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda 

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller 

gymnasiesärskolan. 



X 


1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov 


1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, 

erfarenheter och livssituation. 



X 


1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. 



X 

Åtgärder behövs

8 (13) 



Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att 

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar 

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete 

för att ge de studerande en trygg miljö. 



2.1.1 Inom vuxenutbildningen är miljön trygg och inriktad på lärande. 



X 


2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Det finns planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 




Motivering 


och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari finns bestämmelserna 

i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, 

dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. 

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen. 

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet 

och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska 

innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra 

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en 

redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra 

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har 

genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 

Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den 

årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska 

X


upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument. 

Elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt förordningen om 

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 

medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga 

planen mot kränkande behandling enligt skollagen. 

Lärcenter har en likabehandlingsplan för alla verksamheter. Planen kan inte 

anses motsvara de krav som ställs på en sådan plan mot kränkande behandling. 

Inspektörerna vill särskilt framhålla att varje verksamhet ska ha en egen plan 

mot kränkande behandling samt att dessa planer ska innehålla en specifik redovisning 

av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt 

för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande 

året. 

Skolinspektionen bedömer att Vuxenutbildningen inte har en årlig plan mot 

kränkande behandling som uppfyller de krav som enligt författningarna ställs 

på en sådan plan. 


9 (13) 


verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att 

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till 

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna 

för verksamheten. 

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning 


3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande 

särvux och sfi enligt författningarna. 



X 


3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande 

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. 



X 

Åtgärder behövs

10 (13) 


3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges 

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. 



X 


3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med 




X 

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning. 



X 



3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger, 

avgiftsfri. 



X 




3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för 

den undervisning de i huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. 



Motivering 

Se även 3.4.1 

X 

Åtgärder behövs


3.3 Styrelsens ansvar 


11 (13) 

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 



X 





det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 



Motivering 


I 2 kap. 2 § första stycket skollagen står att det för ledningen av utbildningen i 

skolorna ska finnas rektorer. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet 

i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

För ledningen av skolorna ska det finnas rektorer. 

Ledningsorganisationen för vuxenutbildningen i Falköpings kommun innebär 

att verksamheten i Lärcenter delats upp i två delar. I en del ingår all utbildning 

utom Sfi och där håller sig rektorn förtrogen med verksamheten, fattar beslut 

enligt delegation osv. I den andra delen finns arbetsmarknadsinsatser samt Sfi. 

Vid intervjuer framkommer att samverkan med utbildningsdelarna försvåras. 

Nuvarande organisation medför exempelvis att det är svårt att på ett flexibelt 

sätt byta från svenska på komvux till Sfi. I samtal med ledningen framkommer 

att den huvudsakliga inriktningen på avdelningen med Sfi är arbetsmarknadsåtgärder 

vilket gör att Sfi kommer i skymundan. Ledaren för Sfi benämns verksamhetsansvarig. 

Skolinspektionen bedömer att ledningen för Sfi inte är förtrogen med verksamheten 

och att det inte finnas en rektor. 




X 

X 

Åtgärder behövs

12 (13) 

Motivering 

Se även 3.4.1 


Bedömningsområden 


3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, 

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




Motivering 

Enligt Lpf måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att 

en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål 

och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. 

Med hänvisning till exempelvis de brister som finns i vuxenutbildningens kvalitetsredovisning 

bedömer inspektörerna att det finns utrymme att förbättra kvalitetsarbetet. 

En nödvändighet i arbetet för att de studerande ska nå kunskapsmålen 

är att skolan har information om de studerandes kunskapsresultat, inte bara 

på individnivå utan också för studerandegrupper och vuxenutbildningen som 

helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka 

resultat de studerande når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, 

stödinsatser och andra förutsättningar för lärande. 

Inspektionen visar att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete 

där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt 

ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat 

och prövar nya metoder. Den nuvarande rektorn har inlett ett sådant arbete 

genom att upprätta en arbetsplan för vuxenutbildningen (inte sfi). Men ännu 

följer vuxenutbildningen inte på ett systematiskt sätt upp att undervisningen 

ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. 

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte bedriver ett systematiskt 

kvalitetsarbete. 

X 

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 




X


Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning 

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge 

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan 

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

Den kvalitetsredovisning som vuxenutbildningen redovisat är för år 2007 någon 

kvalitetsredovisning för 2008 är inte gjord. Redovisningen för 2007 ger en begränsad 

bild av verksamheten och dess måluppfyllelse. Även analyser kopplade 

till nationella mål görs i begränsad utsträckning. 

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisning inte 

uppfyller förordningens krav. 








Kjell Ahlgren 

13 (13)

Regelbunden tillsyn i Centralskolan 

Förskoleklass 

Grundskola årskurserna 1–9 

Inledning 


Enhet Central 

Dnr 43-2008:416 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Centralskolan den 20-21 januari 

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna 

tillsynen. 







och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 16 september 2009. 



Underlag 


Centralskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Centralskolan 

intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även 

annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 



rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Centralskolan 

Beskrivning av skolan 

Centralskolan Antal elever 


Grundskola 378 

Källa: Centralskolan

2 (15) 


Enhet Central består av förskolan Urd, Centralskolan och fritidsgården Blå Vinkeln. 

Enhet Central leds av en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn ansvarar för förskolan, 

fritidshemmet samt förskoleklass och årskurserna 1–3. En av de biträdande 

rektorerna ansvarar för fritidsgården samt årskurserna 7–9 och den andra biträdande 

rektorn ansvarar för årskurserna 4–6 samt skolans engelskprofil för årskurserna 6–9. 

Centralskolan är Falköpings Folkskola sedan början av 1900-talet, men är renoverad 

och ombyggd till en modern F–9 skola i kommunens centralort Falköping. 

Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9 samt ett profilspår i engelska 

för årskurserna 6–9. Undervisningen organiseras i åldershomogena grupper från förskoleklass 

till årskurs 9. 

Engelskprofilens mål är att ge möjlighet till såväl fördjupning som breddning för elever 

med särskilt intresse för engelska. 

Centralskolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. 

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Centralskolan är en skola där 40 procent av eleverna har annat modersmål än svenska 

och 25 nationaliteter är representerade. Nyanlända elever undervisas i förberedelseklasser, 

som är mindre undervisningsgrupper med kompetens att möta elever som 

saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att delta i ordinarie undervisning. Eleverna 

har en klasstillhörighet och deltar så mycket de kan i hemklassens undervisning. 

Inför årskurs 6 kommer elever från Dotorpsskolan samt elever från andra skolor som 

söker engelskprofilen till Centralskolan. 

Vid Centralskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en 

separat verksamhetsrapport.


Bedömningar 

3 (15) 




1 Kunskaper 




nå målen. 




som nått kravni- 

vån på samtliga 

delprov på de 

nationella äm- 

nesproven 

Central 

skolan 

2007 2008 

Riket Central 

skolan 

Riket 

Engelska 90 85 76 87 

Matematik 90 72 79 73 

Svenska 90 71 72 72 

Svenska 

som and- 

raspråk 

. 56 . 61 

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-01-22. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från 

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. 

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. 

. = Uppgift saknas

4 (15) 



meritvärde 

Andel (%) som 

nått målen i 

samtliga ämnen 

Andel (%) be- 

höriga till natio- 

nellt program 

Centralskolan Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommun- 

grupp 2 


Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

193,2 195,7 199,6 200,6 192,1 203,1 204,3 209,3 

69 63 58 65 65 77 76 77 

83 74 71 88 86 90 89 89 

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-02-02 


Centralskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i engelska, 

matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt 

tabell 2 att skolans resultat år 2007 är över genomsnittet i riket. År 2008 är resultaten i 

engelska under, matematik över och svenska i nivå med riksgenomsnittet. 

Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga 

ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Från och med läsåret 2007/2008 

gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Någon analys av 

resultaten presenteras dock inte. 

Vid Centralskolan är såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som 

andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen år 

2004 – 2008, lägre än den nivå som gäller för riket, vilket framgår av tabell 3. Flickornas 

resultat är högre än pojkarnas. När det gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år 

2008 är flickornas meritvärde 214 och pojkarnas 171. 

Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA, som innebär att hänsyn bland annat tas till 

antal elever med utländsk bakgrund samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå, 

framträder att elevernas genomsnittliga meritvärde och andelen elever som uppnått 

målen är högre än det modellberäknade värdet. 





5 (15) 

Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att kunna förbättra 

elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till 

de metoder man använder i undervisningen. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla 

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. 



X 


1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas. 



X 


1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 




Motivering 

Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen i 





Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens 

utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser 

mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet 

ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om 

utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. 

De individuella utvecklingsplaner för skolans yngre elever som Skolinspektionen 

tagit del av är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, 

matematik och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen 

sällan ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i 

X

6 (15) 

olika hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid 

utvecklingssamtalen. 


I de individuella utvecklingsplanerna är elevernas mål inte alltid kopplade till 

läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. ”att bli godkänd på 

nästa spanskprov” eller ”att inte prata så mycket på lektionerna”. Inspektörerna 

ser också exempel på mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. 

Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte svarar 

mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 



1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers 

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 



X 



kursplanerna och från betygskriterierna. 




X 

Motivering 

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks 

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen 

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier 

anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och 

betyg. 

På Centralskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de 

nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa 

ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen 

årskurs 9. Kommunens lokala tolkningar skiljer sig åt mellan ämnen. Några 

betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att 

härleda till de nationella. I några ämnen finns det däremot lokala kriterier som 

stämmer väl med de nationella.


Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer nationella kriterier för betygssättning 

enligt läroplanen och kursplanerna. 

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs 

enligt grundskoleförordningens krav. 



X 




1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans 

utbildning. 



X 


1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. 




X 

Motivering 







för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är 

inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. 

Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social 

och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och 

undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och 

mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och 

tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 

Det framkommer vid intervjuer med lärare och elever att det varierar mellan 

lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen 

och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna 

7 (15)

8 (15) 


och i viss mån kopplade till undervisningen. Vid verksamhetsbesöken ser inspektörerna 

däremot inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att 

eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Elevernas 

medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad 

grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna 

är svårare att finna. Lärare uttrycker att de inte är tillräckligt bra på att uppmärksamma 

eleverna på det inflytande de i realiteten har. Lärarna anser att skolan 

borde bli duktigare på detta. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och 

ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen 

och Lpo 94. 

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att 

arbeta i demokratiska former. 



X 







Motivering 

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo 94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra 

skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med 

andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. 

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans 

resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen i årskurserna 

8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 

upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella 

proven och betygssättningen utgör inte används som ett redskap för att 

reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga årskurser. Resultaten 

tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna 

och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. 

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan lärare som arbetar med olika 

åldrar inte är tillräcklig för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling 

och lärande. 

X


1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och 

ligger till grund till fortsatt skolgång. 



X 




9 (15) 

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 




X 


1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. 



X 


1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller 




X 






trygg miljö.

10 (15) 






X 





X 



2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 


















ålder och mognad.


Vid inspektionstillfället har Centralskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan 

och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan 

kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen 

kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamhetens 

behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som 

avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I den plan inspektörerna 

tar del av framkommer inte om eleverna varit delaktiga i framtagande av 

planen. Planen gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov 

och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. 

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller 

lagens krav . 


11 (15) 





3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 





X 


3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i 

enlighet med författningarna. 



X 


3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med 




X 

Åtgärder behövs

12 (15) 

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 



X 



3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan 




X 





bedriver. 




Motivering 






X 

Vid Centralskolan förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande 

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. 

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven 

kompetens. 

Skolinspektionen bedömer att skolan och rektorn vid organisering av undervisningen 

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser och 

undervisningsgrupper. 




X 

Åtgärder behövs




13 (15) 






Motivering 




X 

Centralskolan leds av en rektor och två biträdande rektorer. I rektorns och biträdande 

rektorers arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar. Intervjuer 

visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan andra delar i 

praktiken fullgörs av en biträdande rektor. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Central organiserar ledningen av utbildningen 

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. Den som uppehåller befattningen 

som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå 

bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. 

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar 

som framgår av författningarna. 




Motivering 

Se bedömningspunkt 3.3.1 



skolbarnsomsorg iakttas. 



X 

X 

Åtgärder behövs

14 (15) 





och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i 

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 



X 


3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller 

förordningens krav. 



X 


Motivering 














måluppfyllelse redovisas. 




Centralskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen 

tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna 

bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används huvudsakligen 

uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den 

kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall och 

hur personalen uppfattar att den ska användas snarare motverkar än understödjer 

skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar


också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare 

genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar 

skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid upprättandet 

av kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven 

i förordningen. 










15 (15)

Regelbunden tillsyn i Dotorpsskolan 



Inledning 


Enhet Dotorp 

Dnr 43-2008:416 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Dotorpsskolan den 22 januari 


tillsynen. 






Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen 






Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Dotorpsskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Dotorpsskolan intervjuades 

rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan 

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 



rapporten. 

Tabell 1: Antal elever vid Dotorpsskolan 


Dotorpsskolan Antal elever 



Källa: Dotorpsskolan

2 (13) 


Dotorpsskolan ligger centralt i Falköping och är en skola för elever i åldrarna 6-11 år. 

Verksamheten är organiserad i en förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–5. Skolan 

har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens 

fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. 

33 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska och så sent som i augusti 

2008 tog skolan emot nyanlända elever. 

Enhet Dotorp består av två förskolor, Paletten och Sörgården samt Dotorpsskolan med 

tillhörande fritidshem. Enhetens verksamhet leds av en rektor och en biträdande rektor.


Bedömningar 

3 (13) 




1 Kunskaper 




nå målen. 




som nått kravnivån 

på samtliga 


nationella ämnesproven 

Dotorps- 

skolan 

2007 2008 

Riket Dotorps- 

skolan 

Riket 

Engelska 68 85 88 87 


Svenska 68 71 96 72 

Svenska 

som andraspråk 

. 

56 

. 61 

Källa: Uppgifter från Dotorpsskolan 2009-01-22. Uppgifter på riksnivå för variabeln 

nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, 

från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella 

ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och 

delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. 



Vid Dotorpsskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp kontinuerligt i ämnena 

engelska, svenska och matematik bland annat med hjälp av nationella ämnesprov i 

årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska i 

årskurs 5 år 2007 visar att det finns elever som inte når kravnivån i samtliga delprov. 

Nationella ämnesprov år 2008, visar på förbättrade resultat med undantag av resultat i 

matematik. Skolans statisktik visar att pojkar uppnår ett lägre resultat. Skolan har i sin 

egen analys av kunskapsresultaten bland annat pekat på behovet av studiehandledning 

i matematik för de elever som har annat modersmål än svenska.

4 (13) 


Tidigare års satsning på specialundervisning i ämnet engelska samt skolans satsning på 

undervisning i svenska som andraspråk har enligt skolans kvalitetsredovisning bidragit 

till en högre måluppfyllelse. Skolans analys är att organisation och resursutnyttjande 

när det gäller svenska som andraspråk och modersmål kan förbättras. 


ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Skolans kvalitetsredovisning 

för år 2007/08 innehåller en sammanställning avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen. 

Sammanställningen visar att eleverna når måluppfyllelse i de flesta ämnen med 

undantag av ämnena engelska och matematik. Någon analys av resultaten presenteras 

inte. 

Skolinspektionen bedömer att Dotopsskolan inte analyserar elevernas kunskapsutveckling. 







Motivering 


Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, 

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt 

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen 

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges mål som undervisningen 

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och 

nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska 

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det 

tredje skolåret. 

Varje lärare vid Dotorpsskolan följer upp resultat för de elever de undervisar. 

Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt 

upp i matematik och svenska i relation till nationella mål. Vid samtal med 

lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs 

upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att lärarna inte följer upp elevernas kunskapsutveckling 

och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. 

X


5 (13) 

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och soci- 

ala utveckling bäst kan stödjas. 



X 


1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamta- 

let. 




Motivering 











Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan. 

Inspektörerna noterar dock att eleverna har en svag uppfattning 

om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling. 

Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas 

lärande. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av 

varierande kvalitet och fokuserar främst på elevens sociala utveckling, matematik 

samt svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Enligt skolans personal 

kommer ett arbete med skriftliga omdömen att påbörjas under vårterminen 

2009. 

X 



Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.

6 (13) 

1.3 Bedömning 




kunskapsutveckling. 



X 


1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 



X 





utbildning. 



X 






X 

Motivering 










och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och





Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens innehåll 

och upplägg förekommer men kan bli bättre. Klassrumsbesök och intervjuer 

visar att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna 

om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål 

är inte generellt kända av eleverna. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges 

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad 

som föreskrivs av skollagen och Lpo 94. 





X 


7 (13) 

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja 

elevernas utveckling och lärande. 



X 






X 




1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande. 



X 

Åtgärder behövs

8 (13) 




X 







X 






trygg miljö. 






X 





X 


2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författning- 

arna. 




X


Motivering 



















Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan vid Dotorpsskolan. Likabehandlingsplanen 

innehåller också en plan mot kränkande behandling. Inspektörerna 

konstaterar att planen inte beskriver vilka insatser skolan avser att 

arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av skolans behov. Planen saknar en 

redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det 

kommande året. 

Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta 

barn och elever för kränkande behandling framgår inte av planen. 

Elevinterjuver visar att elever inte varit delaktiga i framtagandet av skolans 

plan. Förskoleklassens verksamhet är dessutom inte tydliggjord i skolans likabehandlingsplan. 

Skolinspektionens bedömning är att skolans årliga plan mot kränkande behandling 

inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 


9 (13) 




resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

10 (13) 






X 








X 

Motivering 

I timplanen finns avsatt ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen 

inom elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller 

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och till sin inriktning vara förenlig 

med målen i den kursplan eller kursplaner som regeringen fastställt för det 

ämne eller de ämnen som utgör elevens val (2 kap. 19 § grundskoleförordningen). 

Det måste vara tydligt för eleven vilka val som finns och när valmöjligheten 

finns. 

Dotorpsskolan har ett temainriktat arbetssätt. Temaarbete "Hälsa" är schemalagt 

och innehåller både fysisk och psykisk hälsa. Den tid som eleverna arbetar med 

teamarbete tas ur timplanens avsatta timmar för elevens val samt skolans val. 

Skolinspektionen bedömer att Dotorpsskolan inte erbjuder i elevens val i enlighet 

med grundskoleförordningen. 





X 



föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 



X 

Åtgärder behövs




3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 

huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 




11 (13) 


det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella må- 

len. 



X 





X 






X 

Åtgärder behövs

12 (13) 






åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 



X 







X 

Motivering 


















Dotorpsskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. I 

redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade 

mål. Kvalitetsredovisningen innehåller en sammanställning av kunskapsresultat 

i relation till mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen. I kvalitetsredovisningen 

redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. 

Skolinspektionen konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i 

skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen vill även påpeka att elever och


elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionens bedömning är att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller 

kraven i förordningen. 









Kjell Ahlgren 

13 (13)


Enhet Gudhem 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn i Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan 

och Broddetorpsskolan 



Inledning 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan 

och Broddetorpsskolan den 25-27 februari. I slutet av denna rapport framgår 













Underlag 


skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gudhemsskolan, Torbjörntorpsskolan 

och Broddetorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, 

annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna 

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat 

sätt, har använts. 


rapporten. 

Beskrivning av rektorsområdet 

Enhet Gudhem består av Gudhems förskola, Gudhems fritidsgård, Gudhemsskolan, 

Broddetorps förskola, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan. 

Denna rapport avser Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan samt Torbjörntorpsskolan. 

Enheten leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret 

samt ansvar för Gudhemsskolan och Torbjörntorpsskolan. Biträdande rektor 

ansvarar för Broddetorpsskolan.

2 (16) 

Tabell 1: Antal elever på Gudhemsskolan, Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan 


Gudhemsskolan Antal elever 



Källa: Gudhemsskolan 

Gudhemsskolan ligger i utkanten av Gudhem. De yngre eleverna från förskoleklass till 

årskurs 5 går i den gamla skolan och f.d. lärarbostaden. Ett arbetslag arbetar runt dessa 

elever. Det andra arbetslaget arbetar med elever från årskurs 6 – 9 och eleverna går i 

den nyrenoverade och utbyggda skolan. Inför årskurs 4 kommer elever från Torbjörntorpsskolan 

och inför årskurs 6 kommer elever från Broddetorpsskolan. År 2007 gick de 

första eleverna i årskurs 9 ur skolan på Enhet Gudhem. Gudhemsskolan har nära till 

naturen och har en mycket stor och varierad skolgård. 

Broddetorpsskolan Antal elever 


Grundskola 62 

Källa: Broddetorpsskolan 

Broddetorpsskolan ligger i närheten av Hornborgasjön, cirka 2 mil från Falköping. 

Lokalerna inrymmer även idrottshall och bibliotek. Skolan arbetar åldersblandat F–1, 

2–3 samt 4–5. Eleverna går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 6. 

Torbjörntorpsskolan Antal elever 


Grundskola 29 

Källa: Torbjörntorpsskolan 

Torbjörntorpsskolan ligger i Torbjörntorp cirka 3 km från Gudhem. Skolan som är nyrenoverad 

har stora och rymliga lokaler samt en stor skolgård. Ett arbetslag som består 

av tre pedagoger samverkar kring alla barn från förskoleklass till årskurs 3. Eleverna 

går vidare till Gudhemsskolan i årskurs 4. 

Enhet Gudhem har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. 

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolorna har få elever 

med utländsk bakgrund. Vid skolorna bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet 

bedöms i en separat verksamhetsrapport.


Bedömningar 

3 (16) 




1 Kunskaper 




nå målen. 







nationella ämnes- 

proven 

Gudhems- 

skolan 

2007 2008 

Brodde- 

torpsskolan 

Riket Gudhems- 

skolan 

Brodde- 

torpsskolan 

Engelska 69 92 85 75 100 87 

Matematik 69 83 72 75 100 73 

Svenska 81 75 71 80 100 72 

Källa: Uppgifter från skolorna, 2009-02-27. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, 

från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. 

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och 

delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. 

Riket

4 (16) 



meritvärde 

Andel (%) som 



Andel (%) be- 


nellt program 

Gudhemsskolan Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 


Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

. . . 232,6 207,5 203,1 204,3 209,3 

. . . 88 73 77 76 77 

. . . 100 86 90 89 89 

Källa: Gudhemsskolan/Skolverkets skoldatablad, 2009-02-25 



Gudhemsskolan redovisar år 2008 resultat i form av andelen elever som nått målen i 

samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka ligger 

under genomsnittet i riket. Skolans meritvärde ligger däremot över genomsnittet för 

kommunen och kommungruppen. Resultatet visar inga stora skillnader mellan pojkar 

och flickor. Flickornas meritvärden 2008 ligger under kommunens och rikets snitt medans 

pojkarnas ligger över. År 2007 redovisade skolan ett resultat som ligger mycket 

över kommun och riksnitt. 

I Gudhemsskolans kvalitetsredovisning 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i samtliga 

ämnen i årskurs 9 i vilken det framgår att alla elever når målen i engelska, matematik 

och svenska. Däremot visar resultaten att eleverna har svårt att nå målen i exempelvis 

fysik och kemi. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten 

avvikelse. 

Skolan gör ingen djupare analys av ämnesuppföljningen utan konstaterar att de goda 

resultaten i engelska, matematik och svenska beror på insatta resurser under ”målveckan” 

samt genomförd sommarskola. 





5 (16) 

Skolorna följer upp elevernas måluppfyllelse i matematik och svenska i årskurs 2 samt 

genomför de nationella proven i årskurs 5. Tabell 2 visar att Gudhemsskolan når lägre 

resultat i engelska och matematik i jämförelse med Broddetorpsskolan och riket. I skolornas 

egen sammanställning för de senaste fem åren över andelen elever som nådde 

kravnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 5 kan man tydligt se en tendens till 

att måluppfyllelsen totalt har ökat. Däremot visar resultaten för 2007/08 att ett stort 

antal flickor på Gudhemsskolan inte når målen, vilket även visar sig i skolans redovisning 

av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Gudhem inte analyserar elevernas resultat i tillräcklig 

utsträckning. 







X 






X 






Motivering 








mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utveck- 

X

6 (16) 


lingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om 


På samtliga skolor upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare 

individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella 

utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierad 

kvalitet. På alla tre skolorna saknas omdömen om elevens kunskapsutveckling i 

relationen till målen i varje ämne. Exempelvis kan det stå att eleven ska träna 

mer, bli bättre eller jobba på. Broddetorpsskolans elever uppger att de varken 

känner till sina mål eller vad en individuell utvecklingsplan är. På Gudhemsskolan 

uttrycker elever i de äldre åldrarna att dessa mål endast är aktuella när 

skolan arbetar med ”målvecka”, en vecka då dessa elever koncentrerar sig på de 

ämnen de riskerar att inte nå målen i. Vidare visar intervjuer med eleverna i 

årskurs 2 och 5 på Gudhemsskolan att eleverna har svag kännedom om sina 

mål. På Torbjörntorpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta i elevernas 

skåp och eleverna är medvetna om sina mål. Skolinspektionen finner dock även 

här brister i de individuella utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje 

ämne. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas individuella utvecklingsplaner inte 

svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner. 







X 







X 

Motivering 



finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-


terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och 

betyg. 

På Gudhemsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 







stämmer väl med de nationella. 







X 





utbildning. 




Motivering 

I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De 

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen 

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de 

mål som undervisningen ska sträva mot. 

X 

I skolornas arbetsplaner synliggörs strävansmålen under varje rubrik. De verksamhetsbesök 

och intervjuer som genomförts i samband med inspektionen visar 

dock att det är mål att uppnå och betygskriterier som i huvudsak styr verksamheten. 

Intervjuer visar att lärarna har svag kännedom om strävansmålen och att 

man på skolorna inte arbetar med dessa på ett tydligt sätt. Strävansmålen är inte 

tydliggjorda för eleverna och anger heller inte inriktningen för skolornas arbete. 

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna. 

7 (16)

8 (16) 






X 

Motivering 














Vid samtal med elever och lärare på Gudhemsskolan, vid verksamhetsbesök och 

i dokumentstudier framkommer att lärarna tydliggör mål att uppnå samt betygskriterierna 

i början av varje termin. Inspektionen visar däremot att eleverna 

ges små möjligheter till reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens 

innehåll. Vidare menar både elever och lärare att möjligheten för 

eleverna att planera och utvärdera undervisningen kan variera beroende på 

årskurs, ämne och lärare. 

Intervjuer och verksamhetsbesök på Broddetorpsskolan och Torbjörntorpsskolan 

visar även här att eleverna har små möjligheter till reellt inflytande över 

arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. 

Skolinspektionen konstaterar att elevernas möjlighet till inflytande varierar mellan 

ämne, lärare och årskurs. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolorna 

inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet 

enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo 94. 





X 

Åtgärder behövs






X 






X 




9 (16) 





X 





X 






X 






trygg miljö.

10 (16) 







X 


Motivering 

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Förståelse och medmänsklighet. 

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder 

eller för annan kränkande behandling. 

Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande. 

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska 

sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och 

lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan 

ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande 

och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i 

hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i 

skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse 

som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 


skolan till en god miljö för utveckling och lärande. 

Gudhemsskolan har under en tid arbetat med elevgrupper som har tagit mycket 

kraft av lärarna. I grupperna finns elever som är i behov av särskilt stöd. Rektorn 

och även personal uttrycker att de har kommit in i en konfliktsituation och 

negativ spiral då de har olika åsikter kring hur skolan bör arbeta med dessa 

elever. Detta är något som har kommit fram vid intervjuer och även varit synligt 

vid verksamhetsbesök. Inspektörerna uppfattar vid ett flertal samtal med elever 

att det är en situation som påverkar eleverna negativt i flera åldrar och då även 

elever längre ner i åldrarna. Vidare framkommer att skolans fysiska miljö påverkar 

skolans situation. Skolan arbetar aktivt med kontinuerliga värdegrundsamtal, 

med att elever kartlägger områden som är otrygga, förändrar dessa samt att 

skolan även arbetar aktivt med ”skyddsänglar”. Trots detta uttrycker elever vid 

intervjuer och samtal i korridorer att det finns elever som inte mår bra. Vid intervjuer 

med elever framkommer dessutom exempel då lärare har kränkt elever. 

Barnen vid Torbjörnstorpsskolan uttrycker även de en oro för att gå vidare till 

Gudhemsskolan. 

Skolinspektionen konstaterar att Gudhemsskolan inte utgör en trygg miljö för 

lärande och att åtgärder behövs så att alla som arbetar i skolan samverkar för att 

göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.





Motivering 



X 

11 (16) 





X 

Motivering 



















Vid inspektionstillfället har Enhet Gudhem ett gemensamt dokument som benämns 

likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. 

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte 

anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då 

den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån 

en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses 

påbörjas och genomföras under det kommande året. Inte heller följs den upp och 

utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i området 

samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna

12 (16) 

är inte tydliggjort. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas plan mot kränkande behandling inte 

uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 













Motivering 

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 6 § finns en kursplan för varje ämne. I 

kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och 


Eleverna på Broddetorpsskolan läser inte ämnet hem- och konsumentkunskap, 

vilket bekräftas av personal och rektor. Detta medför att eleverna inte har möjlighet 

att nå de nationella målen för ämnet i årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna på Broddetorpsskolan inte ges förutsättningar 

att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. 

X 






Motivering 

Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 19 och 20 §§ ska styrelsen erbjuda eleverna 

ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att 

fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen 

ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan 

eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens 

val. 

X


Eleverna på Broddetorpsskolan har inte elevens val vilket bekräftas av personal 

och rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att Broddetorpsskolan inte erbjuder elevens val enligt 






X 





X 


13 (16) 





X 





bedriver. 



X 





X 

Åtgärder behövs

14 (16) 









X 

Motivering 

Enligt 2 kap. 2 § ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. 

Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor 

att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Enhet Gudhem leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande 

rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar 

och befogenhet delas mellan rektorn och biträdande rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Gudhem organiserar ledningen av utbildningen 

på ett felaktigt sätt vilket måste åtgärdas. 

Den som uppehåller befattningen som rektor ska benämnas rektor. Det är således 

inte möjligt att kringgå bestämmelserna om rektors uppdrag genom olika 

utformningar av skolorganisationen. Någon annan skolledare kan inte ta över de 

befogenheter och ansvar som framgår av författningarna. 




Motivering 







X 

X 

Åtgärder behövs









X 







X 

Motivering 















Skolornas kvalitetsredovisningar bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen 


bilden av att skolans kvalitetsredovisning är ett aktivt dokument. Skolorna har 

också en vision om att göra den bättre. Personalen uttrycker att de vill synliggöra 

arbetet mer, arbeta med uppföljning av arbetsplan och kvalitetsredovisning 

mer fortlöpande. Dokumentstudier visar däremot att resultat, analyser och 

utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts 

är av varierande kvalitet och i vissa fall saknas. Under rubrikerna resultat och 

analys är det mer ett uppräknande av vad man gjort och nu gör. Uppföljning 

och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte. 

15 (16)

16 (16) 

Torbjörntorpsskolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning ännu då 

verksamheten endast varit igång i ett år i nuvarande form. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller 











Lina Bennehult


Enhet Stenstorp 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn i Gustaf Dalénskolan och 

Stenstorpsskolan 



Inledning 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Gustaf Dalénskolan samt Stentorpsskolan 

den 10-11 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 

ansvariga för den regelbundna tillsynen. 












Underlag 


skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Gustaf Dalénskolan och 

Stentorpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal 

och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets 

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Beskrivning av skolorna 

Tabell 1: Antal elever på Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan 

Gustaf Dalénskolan Antal elever 



Källa: Gustaf Dalénskolan

2 (17) 


Stentorpsskolan Antal elever 


Källa: Stentorpsskolan 

Enhet Stenstorp består av förskolan Fyren, Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan 

samt en fritidsgård. Enhet Stentorp leds av en rektor och två biträdande rektorer där 

rektorn ansvarar för Stentorpsskolan och en biträdande rektor för Gustaf Dalénskolan. 

Denna rapport avser Gustaf Dalénskolan där utbildningen omfattar förskoleklass och 

årskurserna 1–5 samt Stentorpsskolan för årskurserna 6–9. Undervisningen organiseras 

i åldershomogena grupper från förskoleklass till årskurs 9. 

Vid Gustaf Dalénskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i 

en separat verksamhetsrapport.


Bedömningar 

3 (17) 




1 Kunskaper 




nå målen. 








nesproven 

Gustaf 

Dalénsko- 

lan 

2007 2008 

Riket Gustaf 

Dalénsko- 

lan 

Riket 

Engelska . 85 91 87 

Matematik . 72 84 73 

Svenska . 71 80 72 

Svenska 

som and- 

raspråk 

. 56 . 61 






. = Uppgift saknas

4 (17) 



meritvärde 

Andel (%) som 



Andel (%) be- 


nellt program 

Stentorpsskolan Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommun- 

grupp 2 


Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

205,0 176,1 201,7 194,3 199,7 203,1 204,3 209,3 

76 60 80 73 75 77 76 77 

88 79 100 94 93 90 89 89 



Gustaf Dalénskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i 

engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt 

tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i engelska, matematik 

och svenska. 





Vid Stentorpsskolan är det genomsnittliga meritvärdet år 2008 lägre än den nivå som 

gäller för riket. Andel behöriga elever till nationellt program på gymnasiet är dock högre 

än nivån för riket, vilket framgår av tabell 3. Detta förhållande kan indikera att Stentorpsskolan 

tenderar att vara en treämnesskola, dvs. en skola som prioriterar ämnena 

engelska, matematik och svenska. Flickornas resultat är högre än pojkarnas. När det 

gäller till exempel genomsnittligt meritvärde år 2008 är flickornas meritvärde 220 och 

pojkarnas 181. De små elevgrupperna i respektive årskurs innebär att resultat från ett 

fåtal elever påverkar skolans resultat i stor omfattning, enligt rektorn. 





5 (17) 










X 






X 






Motivering 











X 

De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av från Gustaf Dalénskolan 

är i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik 

och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan 

ges utrymme. Den individuella utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika

6 (17) 


hög grad. Några elever och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen. 

För Stentorpsskolans elever i årskurserna 7–9 används ett IT-baserat system, 

benämnt Unikum. Inspektörerna får ta del av några exempel och konstaterar att 

elevernas mål ibland saknar koppling till kursplanernas kunskapsmål. 



Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för den individuella utvecklingsplanen 

med skriftliga omdömen. 







X 







X 

Motivering 





betyg. 

På Stentorpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 







stämmer väl med de nationella.


Skolinspektionen bedömer att Stentorpsskolan inte följer nationella kriterier för 

betygssättning enligt läroplanen och kursplanerna. 





X 





utbildning. 




Motivering 


anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. 

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. 

I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. 

Enligt förordningen om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot 

den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. 

De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. 

Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och 

sätter inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling. 

X 

Vid samtal med lärare framkommer osäkerhet kring betydelsen av mål att sträva 

mot. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen beror på den 

enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att det är betygskriterierna 

som används för att tydliggöra målen på lektionerna för de äldre eleverna. I 

dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för att nå de högre betygen. 

Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna om betygskriterierna 

och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg, men inte vad strävansmålen 

innebär. De förväxlas exempelvis med uppnåendemål. Vid närmare 

förklaring av betydelsen menar lärarna att strävansmålen, som lusten att lära, 

elevinflytande, ansvar och nyfikenhet på sätt och vis är självklara, men att de 

inte diskuterat dem djupare och fört samtal om hur de ska arbeta utifrån dem. 

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen för Stentorpsskolans 

utbildning. 

7 (17)

8 (17) 






X 

Motivering 














Verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever visar att elevernas medverkan 

i planering och genomförande av undervisningen sker i liten grad. Ett 

målstyrt arbete som innebär inflytande för eleverna är svårt att finna. Kursplanernas 

mål är delvis kända av eleverna och i viss mån kopplade till undervisningen. 

Elever och vissa lärare menar att ramarna för elevernas inflytande sätts 

av respektive lärare, men inspektörerna uppfattar också att lärarna generellt inte 

bjuder in eleverna att diskutera utbildningen. Inspektörerna ser inte att målen är 

tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera 

och reflektera över sitt lärande. 



och Lpo 94. 






Motivering 

Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § skollagen utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. 

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla 

kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska 

X


bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i 

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. 

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska 

enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och 

sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet 

och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. 

Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska 

arbetsformer (1 kap. 2 §). 

Eleverna vid Stentorpsskolan uppger att det var länge sedan de hade något elevrådsmöte, 

vilket även bekräftas av rektorn. Enligt eleverna har elevrådet ingen 

viktigt funktion för skolan eller betydelse för elevernas delaktighet. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Stentorpsskolan inte ges kunskap om 

demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 






Motivering 




X 

Enligt lärare, rektorn och biträdande rektorn finns ingen samverkan för att följa 

upp och analysera skolans resultat vid nationella prov i årskurs 9 och vid betygssättningen 

i årskurserna 8 och 9. Inte heller följs resultaten vid nationella 

ämnesprov i årskurs 5 upp på ett systematiskt vis. Detta innebär att de avstämningstillfällen 

som nationella proven och betygssättningen utgör inte används 

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga 

årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar 

i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte utvecklat systematisk samverkan 

mellan lärare som arbetar med olika åldrar. 





X 


9 (17)

10 (17) 








Motivering 


Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar 

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare 

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar 


X 

Vid intervjuer med såväl lärare som elever på Stentorpsskolan framkommer att 

elever i behov av utmaningar sällan får det i sin undervisning. Elever i behov av 

särskilt stöd har på olika sätt möjlighet att få detta inom skolan. Det framkommer 

dock att undervisningen för övriga elever i stor utsträckning genomförs 

utan hänsyn till elevernas individuella förutsättningar. 

Skolinspektionen bedömer att Stentorpsskolans undervisning inte anpassas till 

elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning 

som läroplanen föreskriver. 




X 







X 

Motivering 

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av 

särskilda stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt 

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska 

det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska 

följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet


att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt 

stöd. Inspektörerna har i samband med besöket granskat ett urval av åtgärdsprogram. 

Dessa är av skiftande innehåll och kvalitet. Bland annat saknas åtgärder 

på gruppnivå samt uppgift om vem som ansvarar för planerade åtgärder. 

Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas 

krav. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram. 


11 (17) 




trygg miljö. 






X 





X 






Motivering 



bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående krän- 

X

12 (17) 


kande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. 















Vid inspektionstillfället har Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan ett gemensamt 

dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot 

kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot 

kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik 

redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som 

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det 

kommande året. I den plan inspektörerna tar del av framkommer inte om eleverna 

varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola, 

fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna 


Skolinspektionen bedömer att skolornas gemensamma plan mot kränkande 

behandling inte uppfyller lagens krav. 












X 







X 

Motivering 



spanska och tyska. Enligt 2 kap. 18 § samma förordning ska som språkval för en 

elev i stället för språk enligt 17 § till exempel erbjudas svenska och/eller engelska 

för elever som i övrigt får undervisning i svenska och engelska om eleven och 

elevens vårdnadshavare önskar det. 

Vid lektionsbesök framkommer att elever som valt engelska och svenska arbetar 

med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, instuderingsfrågor 

inför prov och liknande. 

Skolinspektionen bedömer att alla elever vid Stentorpsskolan inte har tillgång 

till språkval. 





X 





X 


13 (17)

14 (17) 






X 





bedriver. 




Motivering 






Vid Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan har skolledningen fördelat lärarnas 

olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som 

också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1–7 i 

svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande 

ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare 

undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna och rektorn vid organisering av undervisningen 

bör ta större hänsyn till lärarnas utbildning vid fördelning av klasser 

och undervisningsgrupper. 




X 

X 

Åtgärder behövs




15 (17) 






Motivering 




Gustaf Dalénskolan och Stentorpsskolan leds av en rektor och en biträdande 

rektor. I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personal- 

som elevansvar. Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans 

rektor medan andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Stenstorp organiserar ledningen av utbildningen 









Motivering 


X 






X 

X 

Åtgärder behövs

16 (17) 









X 







Motivering 



bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett 

led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. 











X 









Gustaf Dalénskolans och Stentorpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den 

mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och doku-


mentstudier får inspektörerna bilden av att skolornas kvalitetsredovisningar 

genom den mall som används huvudsakligen uppfattas som en redovisning av 

hur skolorna arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Av intervjuer 

framgår också att förvaltningens mall och hur personalen uppfattar att den ska 

användas snarare motverkar än understödjer skolornas systematiska kvalitetsarbete. 

Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis 

görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat 

som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig 

personal på skolorna endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningarna. 











Kjell Ahlgren 

17 (17)


Enhet Kinnarp 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn i Kinnarpsskolan och Åsarps- 

skolan 



Inledning 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan 

den 5-6 februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för 

den regelbundna tillsynen. 












Underlag 


Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. 

I Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, 

annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från 

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har 

använts. 


rapporten. 


Enhet Kinnarp består av Kinnarps förskola, Kinnarps fritidsgård, Kinnarpsskolan, 

Åsarps förskola samt Åsarpsskolan. 

Denna rapport avser Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan.

2 (16) 

Tabell 1: Antal elever på Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan 


Kinnarpsskolan Antal elever 



Källa: Kinnarpsskolan 

Kinnarpsskolan med 241 elever från förskoleklass till årskurs 9 togs i bruk i januari 

2001. Skolan som präglas av öppen planlösning ligger söder om Falköping. Skolan har 

många klassrum med hög teknisk utrustning. Eleverna och lärarna är indelade i två 

arbetslag, årskurserna F–6 där samarbetet sker i ett F–2 och 3–6 perspektiv samt årskurserna 

7–9. 

Åsarpsskolan Antal elever 


Grundskola 85 

Källa: Åsarpsskolan 

Åsarpsskolan med 99 elever från förskoleklass till årskurs 6 ligger söder om Kinnarp. 

Skolan består av tre huvudbyggnader för undervisning i vilka klasserna har sina hemklassrum. 

Skolans äldsta byggnad är från 1927. I årskurs 7 går eleverna vidare till Kinnarpsskolan. 

Åsarpsskolan har en för särskolan individintegrerad elev som följer särskolans 

kursplan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Skolorna har få elever med utländsk bakgrund. 

Skolorna leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektor har det övergripande ansvaret 

för Enhet Kinnarp samt ansvar för Åsarpsskolan och Kinnarpsskolans äldre årskurser. 

Biträdande rektor har ansvar för Kinnarpsskolans lägre årskurser. 

Båda skolorna erbjuder fritidshemsverksamhet som även den behandlas i en separat 

verksamhetsrapport.


Bedömningar 

3 (16) 




1 Kunskaper 




nå målen. 




meritvärde 

Andel (%) som nått 

målen i samtliga 

ämnen 




Kinnarpsskola Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommun- 

grupp 2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

202,4 209,2 204,1 203,6 201,3 203,1 204,3 209,3 

.. 74 76 .. 77 77 76 77 

87 81 83 92 84 90 89 89 

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 


Kinnarpsskolan redovisar resultat i form av meritvärden, andel elever med fullständiga 

slutbetyg och andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilka alla ligger under 

eller i nivå med genomsnittet i riket. Elevernas meritvärden ligger år 2008 under kommunens 

och rikets snitt. Statistiken visar en liten differens mellan pojkars och flickors 

meritvärden i förhållande till kommunen och riket. 




4 (16) 

Pojkarna klarar sig sämre än flickorna trots att de ligger i nivå med riket. 


I Kinnarpsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen av 

samtliga ämnen i årskurs 9 i vilken redovisar att ett stort antal elever inte når målen i 

ett flertal ämnen. Sådana ämnen är exempelvis naturorienterande ämnen, engelska, 

svenska samt idrott och hälsa. Skolan redovisar även måluppfyllelsen i årskurs 5 där 

pojkar har svårt att nå målen i bl.a. svenska. Kinnarpsskolan gör ingen analys av resultaten 

som redovisas i rapporten. 

Även i Åsarpsskolans kvalitetsredovisning redovisar en tendens till att pojkarna har 

svårare att nå målen i framförallt engelska, matematik och svenska. Inte heller 

Åsarpsskolan gör någon analys av skolans resultat. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte systematiskt följer upp och analyserar elevernas 

kunskapsutveckling för att öka måluppfyllelsen. 







X 






X 






Motivering 






X







På båda skolorna upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare 

individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. De individuella 

utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är av varierad kvalitet. 

De är inte alltid kopplade till mål samt handlar i huvudsak om engelska, 

svenska, matematik och elevens sociala situation. Vidare saknas omdömen om 

elevens kunskapsutveckling i relationen till målen i varje ämne. Intervjuer med 

elever i årskurserna 7 och 9 på Kinnarpsskolan visar att de inte känner till vilka 

mål som styr verksamheten samt att elevernas mål i den individuella utvecklingsplanen 

endast är aktuella vid utvecklingssamtalen. De yngre eleverna vet 

inte riktigt varför de har den eller vad den innehåller. 

På Åsarpsskolan sitter elevernas mål tydligt uppsatta och eleverna är medvetna 

om sina mål. Dock finner Skolinspektionen även här brister i de individuella 

utvecklingsplanernas anknytning till målen i varje ämne. 



Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 



5 (16) 





X 







X 

Motivering 



finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskri-

6 (16) 

terier anges i anslutning till respektive kursplan. Lpo 94, 2.7 Bedömning och 

betyg. 


På Kinnarpsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 














X 





utbildning. 




Motivering 





X 

På Kinnarpsskolan vittnar både lärare och elever om att strävansmålen inte är 

tydliga i undervisningen. Rektorn menar att strävansmålens tydlighet i undervisningen 

beror på den enskilde läraren. I intervju med lärare framkommer att 

det är betygskriterierna som används för att tydliggöra målen på lektionerna för 

de äldre eleverna. I dessa kommer strävansmålen in i de kriterier som gäller för 

att nå de högre betygen. Detta bekräftas även av de äldre eleverna som är medvetna 

om betygskriterierna och vad som krävs för att nå upp till ett visst betyg, 

men inte vad strävansmålen innebär.


För de elever som går på Åsarpsskolan är målen i läroplanen och kursplaner 

desto mer kända. Det framgår i intervjuer med lärare och elever hur man på 

olika sätt arbetar för att tydliggöra målen i läroplan och kursplaner. Detta bekräftas 

även vid lektionsbesök. Ju yngre eleverna är desto större är deras kännedom 

om målen. Skolinspektionen ser dock att man framförallt fokuserar på 

uppnåendemålen, medan strävansmålen inte är lika synliga. 

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Kinnarpsskolan 

och Åsarpsskolan. 





X 

Motivering 














Vid Kinnarpsskolan uppger både rektorn och lärare liksom elever att det varierar 

mellan lärare hur mycket inflytande eleverna har över undervisningen. Vid 

intervju uppger eleverna i årskurs 7–9 att de vid vissa tillfällen får planera uppgifter 

som läraren gett dem. Varken lärare eller elever uppger att eleverna är 

med vid planeringen av hur kursplanernas mål ska nås. Vid verksamhetsbesök 

och ytterligare samtal med elever och lärare bekräftas dessa utsagor om att elevernas 

inflytande varierar och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering 

av redan givna uppgifter. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges möjlighet till 

inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs 

av skollagen och Lpo 94. 

7 (16)

8 (16) 







X 

Motivering 






arbetsformer (1 kap. 2§). 

3 kap. 6 § grundskoleförordningen föreskriver att i varje klass eller undervisningsgrupp 

ska eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor 

som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen ska 

anges i arbetsplanen. 

På Kinnarpsskolan finns elevråd. I intervju med elever i årskurserna 7–9 framkommer 

dock att formen för elevrådet är bristfällig. Bland annat uttrycker elever 

att elevrådsmötena är rätt så flummiga. Det verkar inte som om elevråden används 

för att eleverna ska få ett reellt inflytande på utbildningens utformning. 

Varje vecka har eleverna på Kinnarpsskolan samling där klassen diskuterar gemensamma 

frågor. Enligt eleverna fungerar dock samlingen inte som ett forum 

för gemensamma frågor som rör eleverna, utan snarare som ett tillfälle för läraren 

att informera klassen om aktuella händelser. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kinnarpsskolan inte ges kunskap om 

demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja 

elevernas utveckling och lärande. 



X 






X 

Åtgärder behövs




9 (16) 





X 





Motivering 


Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i 

skolarbetet. 

X 

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektorn, 

om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare 

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, 

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt 

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det 

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas 

upp och utvärderas. 

Såväl Kinnarpsskolan som Åsarpsskolan satsar på att ge stödinsatser i engelska, 

matematik och svenska. Det är endast för dessa ämnen som lärare och specialpedagog 

skriver åtgärdsprogram (se vidare avsnitt 1.5.3). Lärare i andra ämnen 

än svenska, engelska och matematik uttrycker viss frustration över att inte kunna 

sätta in de stödinsatser som i vissa fall behövs. Lärarna ser att det finns en 

risk för att elever som behöver stöd i andra ämnen än svenska, engelska 

och/eller matematik hamnar utanför skolans analys och blir utan stöd. 

Skolinspektionen bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte analyserar 

behov av stödinsatser i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. 






X

10 (16) 


Motivering 







upp och utvärderas. 

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet 

utarbetas. 

Vid Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan upprättas endast åtgärdsprogram i ämnena 

engelska, matematik och svenska. Vid inspektionen framkommer att elever 

på Kinnarpsskolan som saknar betyg i ett ämne även saknar åtgärdsprogram i 

det aktuella ämnet. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av håller 

dock god kvalitet. 

Skolinspektionen bedömer att Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan inte upprättar 

åtgärdsprogram i den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 





trygg miljö. 






X 





X 

Åtgärder behövs


2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 



















Vid inspektionstillfället har Enhet Kinnarp ett gemensamt dokument som benämns 







utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för grundskolorna i enheten 

samt skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är 

inte tydliggjort. 


uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 

11 (16)

12 (16) 












X 






X 






X 





X 






X 

Åtgärder behövs




13 (16) 


bedriver. 



X 


3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 









X 

Motivering 




Kinnarpsskolan och Åsarpsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. 

I rektorns och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. 

Rektorns ansvar och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande 

rektorn. Personalen på Åsarpsskola uttrycker att de under en längre tid saknat 

ledning och att den pedagogiska utvecklingen leds av lärare och specialpedagog. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Kinnarp organiserar ledningen av utbildningen 





befogenheter och ansvar som framgår av författningarna.

14 (16) 




Motivering 







X 



X 





åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar 

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga 

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar 

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen 

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder 

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan 

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det 

omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande 

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat 

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i 

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. 

Skolorna arbetar inte systematiskt med uppföljning och analys av elevernas 

resultat. Se 1.1 Kommentar och bedömning i denna rapport samt bedömningspunkt 

3.4.2. Skolornas arbetsplan redovisar visserligen hur skolorna arbetar, 

men enligt lärarna innehåller den inte allt skolorna gör och ger därför ingen bra 

bild av skolan. Arbetsplanen följer en mall som är utarbetad centralt i kommunen. 

Enligt skolornas ledning har det systematiska kvalitetsarbetet blivit bättre,


men behöver utvecklas mer. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte följer upp och utvärderar elevernas 

kunskapsresultat och att det systematiska kvalitetsarbetet inte uppfyller de krav 

som ställs i Lpo 94. 






X 

Motivering 


















Kinnarpsskolans och Åsarpsskolans kvalitetsredovisningar bygger på den mall 

barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer och dokumentstudier 

får inspektörerna bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen 

uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i den kommunala 

skolplanen. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast 

undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder 

och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar 

och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. 



15 (16)

16 (16) 










Lina Bennehult 

Ulla-Britt Norin

Regelbunden tillsyn i Kyrkerörsskolan 


Inledning 


Enhet Kyrkerör 

Dnr 43-2008:416 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Kyrkerörsskolan den 4-5 mars 


tillsynen. 












Underlag 


Kyrkerörsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I skolan intervjuades 

rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 



rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Kyrkerörsskolan 


Kyrkerörsskolan Antal elever 


Grundsärskola 17 

Källa: Kyrkerörsskolan

2 (14) 


Kyrkerörsskolan är belägen i centrala delarna av Falköping. Eleverna kommer inför 

årskurs 3 från Mössebergsskolan, Åttagårdsskolan och Vindängens skola. 

Läsåret 2008/09 omfattar Kyrkerörsskolan 421 elever. Till varje elevgrupp om cirka 15 

elever finns en mentor. Skolan har organiserat sig i två arbetslag med elever i årskurserna 

7–9. 

En profilklass med inriktning matematik och naturorienterade ämnen finns på enheten 

och omfattar vid inspektionstillfället 26 elever i årskurs 9. Skolan har för avsikt att fasa 

ut profilen på grund av att för få elever har sökt sig dit. 

På skolan finns också två särskoleklasser för de senare åren. Särskolans verksamhet 

bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Skolans ledning består av en rektor och en biträdande rektor.


Bedömningar 

3 (14) 




1 Kunskaper 




nå målen. 




meritvärde 

Andel (%) som 



Andel (%) be- 


nellt program 

Kyrkerörsskolan Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommun- 

grupp 2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

217,3 218,5 216,7 222,3 211,1 203,1 204,3 209,3 

88 86 79 83 83 77 76 77 

92 94 95 91 96 90 89 89 





4 (14) 



som uppnått minst 

Godkänt i: 

Kyrkerörsskolan Samtliga 

skolor i 

kommunen 4 


Riket 5 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 

Engelska . 93 97 100 98 96 96 

Matematik 90 89 88 83 91 83 83 

Svenska . 97 97 97 97 98 97 

Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, 2009-03-25 



Kyrkerörsskolan redovisar år 2008 resultat i form av meritvärden, andelen elever som 

nått målen i samtliga ämnen och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan 

vilka alla ligger över genomsnittet för kommunen och riket. Det genomsnittliga meritvärdet 

har sjunkit det senaste året vilket skolan förklarar med att antalet klasser ökade 

från fyra till sex. I skolans kvalitetsredovisning och i Skolverkets statistikdatabas redovisar 

att det skiljer mellan pojkars (196,5)och flickors (222,2) meritvärden, vilket är en 

något större differens än riket, men mindre än genomsnittet av samtliga skolor i kommunen. 

I Kyrkerörsskolans kvalitetsredovisning år 2008 redovisar skolan måluppfyllelsen i 

samtliga ämnen i årskurs 9 där det framgår att eleverna har svårt att nå målen i naturorienterande 

och samhällsorienterande ämnen. Däremot visar resultaten i tabell 3 att 

eleverna klarar de nationella proven i engelska, matematik och svenska bra. Relationen 

mellan nationella prov och slutbetyg visar endast en liten avvikelse gentemot kommunen 

och riket. 

Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan har en god måluppfyllelse och att skolan 

arbetar bra med resultat och analys av elevernas kunskapsresultat. 










X 


5 (14) 





X 






Motivering 











På skolan upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella 

utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. Vid inspektionstillfället 

påbörjades arbetet med att genomföra utvecklingssamtal enligt de nya 

kraven. I det arbetet använder sig skolan av mallar som har utformats av en 

arbetsgrupp i kommunen. Inspektörerna fick vid inspektionstillfället ta del av 

skriftliga omdömen skrivna för elever i årskurs 7 och studierna visar att få av 

dessa omdömen är kopplade till målen i respektive ämne. Exempelvis kan det 

stå att eleven jobbar bra, är pigg och glad samt kämpar på. Lärarna uttrycker att 

det kan vara svårt att formulera mål för de elever de sett lite av i verksamheten. 

X

6 (14) 


Lärarna och rektorerna är även medvetna om att det kan förekomma uttryck i de 

skrivna omdömena som inte är acceptabla. Vidare innehåller mallen ett graderingssystem 

från 1-4 i vilken mån eleven förväntas nå betyget G, VG eller MVG. 

I samtal med elever förekommer det att eleverna pratar om hur många tvåor 

respektive treor de har fått. 

Studier av de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av 

visar att elevernas mål i de individuella utvecklingsplanerna är av varierande 

kvalitet. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling 

i relation till målen i läroplan och kursplaner men det finns även exempel 

på planer som inte uppfyller förordningens krav. Exempelvis kan det stå att 

eleven ska träna och läsa mer. 










X 







X


Motivering 





betyg. 

På Kyrkerörsskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat 

de nationella målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i 

vissa ämnen utarbetat kriterier för betygsättning i årskurs 8, samt höstterminen 




stämmer väl med de nationella. Vidare uttrycker elever på Kyrkerörsskolan att 

det kan vara svårt att nå högsta betyget i musik om de inte deltar i kören eller 

uppträder inför hela skolan. 







X 





utbildning. 



X 


7 (14)

8 (14) 






X 

Motivering 














Inför varje nytt ämnesområde presenterar lärarna vilka mål gruppen ska arbeta 

med och inför varje nytt läsår presenterar lärarna vilka kriterier som krävs för de 

olika betygsnivåerna. Intervjuer med elever visar att detta hålls aktuellt under 

läsåret. Däremot visar intervjuer och verksamhetsbesök att eleverna inte får ett 

reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Verksamhetsbesök 

visar att eleverna får delta i detta arbete i större utsträckning i de 

praktisk estetiska ämnena. Vidare framkommer det i intervjuer med elever men 

också med lärare att det kan variera mellan ämne och lärare om eleverna får 

delta i planeringen av undervisningen. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande 

och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av 

skollagen och Lpo 94. 





X 

Åtgärder behövs






X 




9 (14) 





X 





X 







X 

Motivering 

Enligt 5 kap. 1 § tredje och fjärde stycket grundskoleförordningen ska rektor om 

det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare 

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder 




upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att 

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Skolan utarbetar åtgärdsprogram på olika nivåer. Varje ämneslärare utarbetar 

åtgärdsprogram om det finns risk att eleven inte når målen. Mentor som är ytterst 

ansvarig får sedan prioritera i dessa tillsammans med elev och vårdnadshavare. 

Det kan innebära att en elev och vårdnadshavare kan få upp till åtta 

åtgärdsprogram på sitt bord vid ett samtal innan man är delaktig i utformandet. 

Detta bekräftas i intervjuer med lärare och elevhälsopersonal. Dokumentstudier

10 (14) 


visar även att åtgärdsprogrammen är av varierande kvalitet. De som utformats i 

ett tidigt skede av ämneslärarna är av olika kvalitet och ibland bristfälliga. De 

som däremot utarbetats tillsammans med elevhälsan håller en högre kvalitet där 

åtgärder på individ, grupp och organisation har en lika stor del. 

Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan inte upprättar åtgärdsprogram i 

den utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25)för arbetet med åtgärdsprogram. 





trygg miljö. 






X 





X 






X 

Motivering 





Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimine-


ringslagen. 














Vid inspektionstillfället har Kyrkerörsskolan ett gemensamt dokument som 

benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. 

Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan 

inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver 

då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, 

utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses 

påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för skolan och 

särskolan men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. 


de krav som ställs på en sådan plan. 


11 (14) 










X 

Åtgärder behövs

12 (14) 






X 






X 





X 






X 





bedriver. 



X 





X 

Åtgärder behövs




13 (14) 






X 

Motivering 




Kyrkerörsskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns och biträdande 

rektorns arbetsuppgifter ingår personal- och elevansvar. Rektorns ansvar 

och befogenhet delas mellan rektorn och den biträdande rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att Kyrkerörsskolan organiserar ledningen av utbildningen 





befogenheter och ansvar som framgår av författningarna. 




Motivering 







X 

X 

Åtgärder behövs

14 (14) 









X 






X 




Åtgärder behövs

Regelbunden tillsyn i Mössebergsskolan 



Inledning 


Enhet Mösseberg 

Dnr 43-2008:416 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Mössebergsskolan den 17 februari 


tillsynen. 












Underlag 


skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Mössebergsskolan intervjuades 





rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Mössebergsskolan 


Mössebergsskolan Antal elever 




Källa: Mössebergsskolan

2 (14) 


Enhet Mösseberg består av två förskolor, Mössebergsskolan och grundsärskola. Enheten 

leds av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret 

för enheten, men har delegerat en del av sina arbetsuppgifter till biträdande rektorn. 

Rektorn ansvarar för skolan och särskolan medan biträdande rektorn ansvarar för förskolorna 


Denna rapport avser Mössebergsskolan som är belägen på Mössebergs sluttning i 

kommunens centralort Falköping. Utbildningen omfattar förskoleklass och årskurserna 

1–6 samt grundsärskola för årskurserna 1–7. 

Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan. 

Vid Mössebergsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en 



Bedömningar 

3 (14) 




1 Kunskaper 




nå målen. 








nesproven 

Mösse- 

bergsskolan 

2007 2008 

Riket Mösse- 

bergsskolan 

Riket 



Svenska . 71 84 72 

Svenska som 

andraspråk 

. 56 . 61 








Mössebergsskolans kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i 


tabell 2 att skolans resultat år 2008 är över riksgenomsnittet i svenska och ungefär i 

nivå med riket i engelska och matematik. 




resultaten presenteras dock inte.

4 (14) 











X 






X 






Motivering 











De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är i huvudsak avgränsade 

till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt 

elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. Den individuella 

utvecklingsplanen är känd av eleverna i olika hög grad. Några elever 

och lärare uttrycker att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen. 

X



läroplanens och kursplanernas mål. Till exempel anges som mål att eleven ska 

kunna fler ord i engelska. Inspektörerna ser också mål som är relaterade till läroplanen 

och kursplanerna. 






5 (14) 





X 


1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna. 



X 





utbildning. 



X 






X

6 (14) 


Motivering 














Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar att några elevgrupper 

arbetar på ett föredömligt sätt med sina mål, men att skolans elever 

vanligtvis inte har inflytande över innehållet och hur undervisningen läggs upp. 

I intervjuer ger både lärare och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får 

göra val och ta eget ansvar. Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt 

från sin kunskap om målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens 

innehåll och upplägg. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är 

läraren som gör planeringen och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan 

påverka. Intervjuer visar också att man vid skolan inte har planerat hur elevernas 

ansvar och inflytande över det egna lärandet ska tränas för att successivt öka 

under skoltiden. 









Motivering 

Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 § skollagen utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. 

X 

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla 

kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska 

bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i 

samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.







arbetsformer (1 kap. 2 §). 

Vid Mössebergsskolan har det funnits elevråd och klassråd. Eleverna berättar att 

det var länge sedan de hade något elevrådsmöte, vilket även bekräftas av rektorn. 

Rektorn påpekar att förändringar av skolans ledningsorganisation har orsakat 

ett uppehåll i skolans elevrådsarbete från november 2008 till mars 2009. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges kunskap om demokratins principer 

och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 






Motivering 

Enligt avsnitt 2.2 i Lpo94 ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra 



X 


resultat. Inte heller följs resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 upp 

på ett systematiskt vis. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare 

som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat 

eleverna. 

Detta innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används 

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i 

samtliga årskurser. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat systematisk samverkan mellan 

lärare som arbetar med olika åldrar. 





X 


7 (14)

8 (14) 








X 





X 






X 






trygg miljö. 






X 





X 

Åtgärder behövs


9 (14) 





X 

Motivering 



















Vid inspektionstillfället har Mössebergsskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan 


kan inte anses motsvara en sådan plan som lagen kräver då det bland annat inte 

framkommer om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller hur 

eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Planen gäller för grundskola, 

fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna 









10 (14) 






Motivering 

Garanterad undervisningstid 


X 


Enligt 4 kap. 3 a § skollagen föreskrivs utbildningens omfattning i grundskolan 

(timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 3 till skollagen. 

Enligt 1 kap. 2 § grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid, 

den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas. 

Vid kontroll av elevernas scheman konstaterar inspektörerna att avsatt tid för 

respektive ämne inte är i överensstämmelse med skolans fördelning enligt timplan, 

samt att någon elevgrupp inte erbjuds det antal timmar som timplanen 

föreskriver. 

Skolinspektionen bedömer att Mössebergsskolan bör säkerställa att elevernas 

scheman överensstämmer med skolans timplan så att eleverna får sin garanterade 

undervisningstid under tiden i grundskolan enligt skollagen. 

Hem- och konsumentkunskap 

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I 

kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och 


Elever i årskurserna 1–5 vid Mössebergsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i 

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål 

att uppnå för årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Mössebergsskolan inte ges förutsättningar 

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. 





X 

Åtgärder behövs






X 


11 (14) 





X 





bedriver. 




Motivering 






Vid Mössebergsskolan har arbetslagen på ett föredömligt sätt fördelat lärarnas 

olika kompetenser så att eleverna i stor utsträckning undervisas av lärare som 

också har utbildning i det aktuella ämnet. Det förekommer dock att lärare 1–7 i 

svenska och samhällsorienterande ämnen eller i matematik och naturorienterande 

ämnen arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare 

undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. 

X 



undervisningsgrupper.

12 (14) 




X 









X 





X 






X 









X 

Åtgärder behövs







X 

Motivering 


















Mössebergsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen 

tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen 

utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan. 

I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån 

för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom 

redovisas i kvalitetsredovisningen en samlad bild av skolans resultat i 

övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för årskurs 5. I kvalitetsredovisningen 

redovisas dock ingen utvärdering eller analys av resultaten. Enligt intervjuer 

medverkar skolans elever, föräldrar och övrig personal endast marginellt vid 

upprättandet av kvalitetsredovisningen. 








13 (14)

14 (14) 





Skolinspektionen


Enhet Floby 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn i Odensbergsskolan och 

Floby skola 


Grundskolan årskurserna 1–9 

Inledning 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Odensbergsskolan den 23 januari 

2009 samt Floby skola den 3 och 4 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår 













Underlag 


skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Odensbergsskolan och 

Floby skola intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, elevvårdspersonal samt 

elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella 

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 


Tabell 1: Antal elever på Odensbergsskolan och Floby skola 

Odensbergsskolan Antal elever 



Källa: Odensbergsskolan

2 (19) 


Odensbergsskolan ligger strax utanför Falköpings centralort. Skolan består av en enplanslänga 

som ligger naturskönt med goda möjligheter att nyttja kringliggande miljöer. 

Flera av eleverna åker skolskjuts till skolan. 

Verksamheten vid Odensbergsskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 

1–6. Vid skolan finns en elev mottagen i den obligatoriska grundsärskolan. Särskolans 

verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolans elever har sin 

fortsatta skolgång vid Floby skola som tillsammans med Odensbergsskolan bildar Enhet 

Floby. 

Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten vid kommunens 

fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. 

Floby skola Antal elever 



Källa: Floby skola 

Floby skola ligger strax utanför Falköpings centralort. Floby skola är organiserad i förskoleklass 

och grundskola för årskurserna 1–9. Vid skolan finns en elev mottagen i den 

obligatoriska grundsärskolan. Särskolans verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Skolan är uppdelad i tre byggnader där skolans tre arbetslag arbetar i varsin byggnad. 

Ett arbetslag arbetar med förskoleklass och årskurserna 1–3, ett med årskurserna 4–6 

samt ett med årskurserna 7–9. Samverkan mellan skolans olika årskurser förekommer i 

begränsad omfattning. Uppdelningen uppfattas som tre skolor i skolan. 

Genom skolans val arbetar alla elever inom områdena hälsa och rörelse, EQ samt kost 

och miljö. Floby skola har ett internationaliseringsprojekt med en skola i Kenya. 

Enhet Floby består av förskolorna Mandelblomman och Kråketorp samt Odensbergsskolan 

med förskoleklass samt grundskola årskurserna 1–5 och Floby skola med förskoleklass 

samt grundskola årskurserna 1–9. För ledning av verksamheterna vid Enhet 

Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer.


Bedömningar 

3 (19) 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Andel (%) 

elever som 

nått kravni- 

vån på samt- 

liga delprov 

på de natio- 

nellaämnes- proven 

2007 2007 2008 2008 

Odensbergs- 

skolan 

Floby 

skola 

Riket Odensbergs- 

skolan 

Floby 

skola 

Riket 

Engelska 82 82 85 100 57 87 

Matematik 73 84 72 100 71 73 

Svenska 68 73 71 80 62 72 

Svenska 

som and- 

raspråk 

. 

56 . 

Källa: Uppgifter från skolorna 2009-04-20. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 






61

4 (19) 



meritvärde 


målen i samtliga 

ämnen 





Floby skola Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 


Kommungrupp 

2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

212,5 212,1 197,1 203,2 196,0 203,1 204,3 209,3 

80 81 74 72 69 77 76 77 

91 97 89 91 83 90 89 89 

Odensbergsskolans kunskapsresultat baserat på andel elever som nått kravnivån i engelska, 

matematik och svenska vid nationella ämnesproven i årskurs 5, visar enligt tabell 

2 att skolans resultat år 2007 är i nivå med och 2008 över riksgenomsnittet. 

Vid granskning av skolans sammanställning av resultaten vid nationella ämnesprov 

under åren 2004–2007 framstår pojkars respektive flickors resultat med stora variationer. 

Vid inspektionstillfället diskuterades sammanställningen med rektorn och lärare. 

Skolan ger ingen förklaring eller analys av resultaten. 





Kunskapsresultaten vid Floby skola baseras dels på andelen elever som nått kravnivån 

i engelska, matematik och svenska vid nationella ämnesprov i årskurs 5, tabell 2 samt 

kunskapsresultat redovisade i tabell 3. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 

visar att endast 57 procent av eleverna har nått kravnivån vid samtliga delprov i ämnet 

engelska, vilket är lägre än riket, 87 procent. I ämnet svenska är motsvarande andel 62 

procent jämfört med 72 procent i riket. I ämnet matematik ligger Floby skola i nivå med 

riket. 


ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. 





Från och med läsåret 2007/2008 gör skolan en uppföljning av kunskapsresultaten i 

samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras dock inte. 

5 (19) 

Skolinspektionen kan konstatera att Floby skola har ett resultat för elever i årskurs 9, 

tabell 3, som är något lägre i jämförelse med kommunens övriga skolor samt riket. Ämnena 

svenska och matematik år 2007 avviker vilket enligt skolans kvalitetsredovisning 

kan bero på att skolan under föregående år satsat på matematikundervisningen. Vid 

Floby skola saknas dock system och rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera 

elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Floby inte följer upp och analyserar resultaten i 

samtliga ämnen eller genomför åtgärder för att nå en ökad måluppfyllelse. Dessutom 

analyseras inte pojkars och flickors resultat för att relaterar dessa till de metoder man 

använder i undervisningen. Se vidare 1.2.1 samt 1.2.3. 








X 

Motivering 

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i Lpo 94, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera 

varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen 

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen 

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte 

och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska 

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det 

tredje skolåret. 

Varje lärare vid Odensbergsskolan och Floby skola följer upp resultaten för elever 

de undervisar. Med hjälp av diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling 

kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska i relation till nationella 

mål. 

Skolinspektionen bedömer att lärarna inte fortlöpande följer upp elevernas kunskapsutveckling 

och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens 

krav. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport.

6 (19) 






X 






Motivering 











X 

För eleverna vid båda skolorna upprättas en individuell utvecklingsplan i samband 

med utvecklingssamtalet. En av kommunen framtagen mall för individuell 

utvecklingsplan används. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna 

tar del av är av varierande kvalitet. Elevernas mål är inte alltid kopplade 

till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges t.ex. ”skriva mer” ”allt är 

bra”. Inspektörerna noterar att eleverna överlag har en svag uppfattning om 

varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens kunskapsutveckling. 

Elevernas utvecklingsplaner är inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande. 



Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) för individuella utvecklingsplaner.




7 (19) 






Motivering 

Ämnesprov ska enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen användas i svenska, 

svenska som andraspråk, engelska och matematik i slutet av årskurs 5 för att 

bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet. 

Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska 

och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling 

och som stöd för betygssättning. 

X 

Som tidigare nämnts finns varken vid Odensbergsskolan eller Floby skola system 

eller rutiner för att följa upp och analysera skolornas resultat vid nationella 

prov i årskurserna 5 och 9. Lärare och rektorn bekräftar att lärarna inte använder 

ämnesproven som underlag för analys eller konkretisering av undervisningen. 

Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar i de 

aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. 

Skolinspektionen konstaterar att lärarna inte använder resultaten från de nationella 

ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. 






X 

Motivering 





betyg. 

Vid Floby skola använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 

centralt i kommunen. Arbetsgrupper med lärarrepresentanter har tolkat de nationella 

målen samt betygskriterierna för årskurs 9. Lärarna har också i vissa 



betygskriterier har inte stöd i nationella kriterier och andra kriterier är svåra att

8 (19) 










X 





utbildning. 




Motivering 




I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Enligt förordningen 

om kursplaner för grundskolan uttrycker mål att sträva mot den inriktning 

undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. 

De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa 

mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen och sätter 

inte någon gräns för elevens kunskapsutveckling. 

X 

Elev- och lärarintervjuer samt lektionsbesök på skolorna visar att skolans arbete 

med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte fått det utrymme 

som personalen själva önskat. Intervjuer med lärare och elever visar att läromedel 

alltför ofta styr undervisningen. Både lärare och rektorn har ambitionen att 

aktualisera läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i det dagliga pedagogiska 

arbetet. På Floby skola finns ett påbörjat arbete med att diskutera strävansmålen 

i matematik och svenska. 

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid skolorna.






X 

Motivering 














Verksamhetsbesök vid Odensbergsskolan och Floby skola visar att eleverna 

generellt har en vag uppfattning om de mål som finns i skolan. Dock finns ett 

fåtal exempel där eleverna kan relatera till kursplanemål. Kursplanernas mål är 

inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen. 

Elever och lärare vid Odensbergsskolan uppger att elevernas inflytande över 

undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Vid skolan 

är eleverna sällan delaktiga i planering och utvärdering av olika kunskapsområden. 

Klassrumsbesök visar att lektionernas upplägg inte ger utrymme för 

elevinflytande. 

Vid samtal med lärare vid Floby skola ges exempel på hur eleverna erbjuds inflytande 

i val av arbetssätt. Eleverna vid skolan upplever, att det mesta är på 

förhand bestämt och att få tillfällen till inflytande erbjuds. Lektionsbesök och 

elevintervjuer ger få exempel på hur eleverna ges inflytande och ansvarstagande 

över sitt lärande. Intervjuer visar att skolan inte har någon gemensam strategi 

för hur eleverna ska ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det 

egna lärandet. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges 

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad 

som föreskrivs av skollagen och Lpo 94. 

9 (19)

10 (19) 






X 







X 

Motivering 

Enligt avsnitt 2.2 i läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra 


andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. 

Vid inspektionen framkommer det att lärarna på Odensbergsskolan har i liten 

utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin fortsatta skolgång på Floby 

skola. Den information som ändå når lärarna bygger oftast på informella kontakter. 

Intervjuer visar att lärarna inte följer upp hur eleverna lyckas med måluppfyllelsen 

i årskurs 9 och ställer det i relation till sin egen verksamhet. 

Verksamheten vid Floby skola är som tidigare nämnts uppdelad i tre hus och 

kan uppfattas som tre skolor. Intervjuer med personal och elever visar att samverkan 

mellan årskurserna inte förekommer. Lärarna i de yngre åldrarna vet 

inte hur det går för elever i de senare åren trots att de är på samma skola. Elevernas 

kunskapsresultat blir en angelägenhet för de lärare som undervisar i de 

aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. Lärarna 

har dessutom i liten utsträckning kännedom om hur eleverna klarar sin 

fortsatta skolgång. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas lärare inte samverkar i den omfattning 







Motivering 

Enligt 2 b kap. 1 § skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje 

barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. 

Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle 

närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskan- 

X


de, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är 

en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens 

mål. 

Vid verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att det finns få samarbetsformer 

mellan förskoleklassen och skolan både vid Odensbergsskolan och vid 

Floby skola. Personalen samverkar varken kring elevernas progression eller 

kring arbetssätt och fortsatt skolgång. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte utvecklat samarbetsformer mellan 

förskoleklass och skola för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. 



11 (19) 






X 

Motivering 

Enligt avsnitt 1 i läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar 

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare 

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, 


Av de lektionsbesök samt elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört på 

Odensbergsskolan framkommer att skolan endast i begränsad omfattning anpassar 

undervisningen för att möta elevernas intresse och behov. Som tidigare 

beskrivits är lektioner som Skolinspektionen besökt upplagda på ett sätt som 

begränsar elevernas möjligheter till inflytande (se avsnitt 1.4.2). De insatser som 

ges för stöd respektive utmaning, bygger på att eleven får öva mer, alternativt 

upprepa det hon eller han redan kan. De insatser som ges bidrar ibland enligt 

eleverna till att göra lektionerna långtråkiga. 

Av de lektionsbesök, elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört vid Floby 

skola framkommer att skolan endast i viss omfattning anpassar undervisningen 

för att möta elevernas intresse och behov. Eleverna uppger att det är 

sällan som deras erfarenheter ligger till grund för exempelvis planering av undervisning, 

”vi följer lärarens schema”. Endast ett fåtal klasser arbetar exempelvis 

med utvärdering av vad eleverna lärt sig. 

Några elever uppger vid intervjuer att de inte får tillräckliga utmaningar i undervisningen. 

Som exempel nämner elever att de blir informerade om hur de vid

12 (19) 

prov ska nå en godkänd nivå men sällan hur de ska komma längre i sin kunskapsutveckling. 


Skolinspektionen bedömer att skolornas undervisning inte anpassas till elevens 

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen 

föreskriver. 





Motivering 

Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i 

skolarbetet. 

X 

Vid Floby skola finns enligt rektorn och skolans elevhälsoteam rutiner för arbetet 

med elever i behov av särskilt stöd. Regelbundna träffar genomförs med skolans 

elevhälsoteam då behovet av insatser aktualiseras. Vid samtal med lärare 

samt rektorn framkommer det att särskilt stöd i första hand ges i ämnena engelska, 

matematik och svenska. 

Skolinspektionen bedömer att Floby skola inte erbjuder särskilt stöd till samtliga 

elever som är i behov av detta. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt 

stöd inte är begränsad till vissa ämnen. 






X 

Motivering 





följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet 


Vid Odensbergsskolan och vid Floby skola upprättas åtgärdsprogram för elever 

med behov av särskilda stödåtgärder. Enligt lärarinterjuver är det klasslärarens 

uppgift att upprätta åtgärdsprogrammen och elever och deras vårdnadshavare 

ges möjlighet att delta. 

Av de åtgärdsprogram inspektörerna tar del av på Odensbergsskolan framgår 

att särskilda stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att 

föreslagna åtgärder företrädesvis är på individnivå och med insatser från speci-


allärare eller specialpedagog. Få eller inga föreslagna åtgärder beskrivs på organisations- 

eller gruppnivå. 

Åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av på Floby skola visar att särskilda 

stödåtgärder ges främst i engelska, matematik och svenska samt att föreslagna 

åtgärder företrädesvis är på individnivå och ofta mer av det som redan är svårt. 

Inspektörerna ser också stödåtgärder där ansvaret för genomförandet läggs på 

föräldrar. Det framgår inte tydligt hur skolans undervisning ska anpassas utifrån 

elevens behov. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte upprättar åtgärdsprogram i den 

utsträckning som skollagen och läroplanen föreskriver. 



13 (19) 




trygg miljö. 






X 





X 






X

14 (19) 


Motivering 



















För Enhet Floby finns en gemensam likabehandlingsplan. Planen är upprättad år 

2007 och innehåller en beskrivning av det förebyggande arbete som pågår vid 

skolan. Då planen är mer än ett år gammal och inte tar sin utgångspunkt i en 

kartläggning av den egna verksamheten samt saknar de olika verksamhetsformernas 

specifika behov bedömer Skolinspektionen att skolorna saknar en aktuell 

plan mot kränkande behandling. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna inte har en aktuell plan mot kränkande 

behandling som motsvarar lagens krav. 













Motivering 


I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter femte och 

nionde skolåret. 

X 

Eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola erbjuds undervisning i ämnet 

hem- och konsumentkunskap först i årskurs 6. Detta innebär att eleverna inte 

ges möjlighet att nå målen i kursplanen för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Odensbergsskolan samt Floby skola 

inte ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- 

och konsumentkunskap. 






Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen 

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. 

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller 

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt 

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne 

eller ämnen som utgör elevens val. 

X 

Elev- och lärarintervjuer vid båda skolorna visar att elevens val inte tydligt erbjuds. 

Eleverna vid Odensbergsskolan uppger att elevens val ”får vi i sjuan” och 

enligt lärarna ingår elevens val troligtvis i temaarbetet. 

Vid Floby skola finns ett system där skolan årskursvis erbjuder eleverna ett antal 

ämnen. Exempelvis erbjuds i årskurserna 4–5 bild, idrott och hälsa samt trä- och 

metallslöjd, i årskurserna 6–7 erbjuds bild, hem- och konsumentkunskap, idrott 

och hälsa, trä- och metallslöjd samt extra studietid och i årskurserna 8–9 erbjuds 

bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, trä- och metallslöjd, teknik, 

samhällsorienterande ämnen samt extra studietid. 

Skolinspektionen bedömer att Odensbergsskolan och Floby skola inte erbjuder 

elevens val i enlighet med styrdokumentens krav. 

15 (19)

16 (19) 





X 





X 







X 





bedriver. 




Motivering 






Vid skolorna undervisar lärare i årskurserna 1–6 i huvudsak som klasslärare. 

Detta innebär i vissa fall att lärare undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet. 

Vid intervjuer med lärare och rektorn bekräftas detta. 




X





X 




17 (19) 






X 

Motivering 

Enligt 2 kap. 2 § skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas 

en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det 

åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt läroplanen 

har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan 

det övergripande ansvaret för att verksamheten i sin helhet inriktas på att nå 

de nationella målen. 

För ledningen av Enhet Floby finns en rektor samt två biträdande rektorer. Rektorn 

har sin huvudsakliga tid vid Floby skola och för daglig ledning av Odensbergsskolan 

ansvara en biträdande rektor. Arbetsfördelningen betyder att ansvarig 

rektor inte finns på plats vilket, enligt rektorn, skapar svårigheter i att 

hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet på skolan samt att leda verksamheten. 

Lärarna betraktar biträdande rektorn som sin rektor. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Floby organiserar ledningen av utbildningen 


som rektor ska benämnas rektor. Det är således inte möjligt att kringgå bestämmelserna 

om rektors uppdrag genom olika utformningar av skolorganisationen. 

Någon annan skolledare kan inte ta över de befogenheter och ansvar som framgår 

av författningarna. 




Motivering 



X

18 (19) 





X 










X 







X 

Motivering 


















I Falköpings kommun finns en gemensam mall framtagen för kvalitetsredovisningen. 

I kvalitetsredovisning för respektive skola redovisas andelen elever som


uppnått kravnivån för de nationella ämnesproven i engelska, matematik och 

svenska i årskurs 5 och 9. Skolorna redovisar också en samlad bild av resultaten 

i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål. I kvalitetsredovisning för båda skolorna 

saknas dock utvärdering eller analys av resultaten. 

Skolinspektionen konstaterar att förskoleklassens verksamhet inte tydliggjorts i 

skolornas kvalitetsredovisningar. Skolinspektionen vill även påpeka att elever 

och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar inte 

uppfyller kraven i förordningen. 










Kjell Ahlgren 

19 (19)


Enhet Vartofta 

Dnr 43-2008:416 

Regelbunden tillsyn i Vartoftaskolan, Yllestadskolan, 

Åsle skola 


Grundskolan årskurserna 1–9 

Inledning 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vartoftaskolan, Yllestadskolan 

och Åsle skola den 25-26 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som 

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 












Underlag 


skolorna, dels den information som samlats in under besöket. I Vartoftaskolan, Yllestadskolan 

och Åsle skola intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elevvårdspersonal 

och elever. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets 

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har 

använts. 


rapporten. 


Tabell 1: Antal elever på Vartoftaskolan, Yllestadskolan och Åsle skola 

Vartoftaskolan Antal elever 



Källa: Vartoftaskolan

2 (17) 


Yllestadskolan Antal elever 


Grundskola 19 

Källa: Yllestadskolan 

Åsle skola Antal elever 


Grundskola 34 

Källa: Åsle skola 

Vartoftaskolan är belägen cirka en och en halv mil utanför kommunens centralort Falköping 

och leds av en rektor samt två biträdande rektorer. Till Enhet Vartofta hör också 

Åsle skola och Yllestadskolan, två mindre landsortsskolor. 

Utbildningen i enheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1–9. Undervisningen 

organiseras i åldershomogena och åldersintegrerade grupper från förskoleklass till 

årskurs 9. 

Vartofta ligger en dryg mil utanför Falköping och har cirka 550 invånare. Samhället 

plus landsbygden runt om utgör skolans upptagningsområde, till de senare åren tillkommer 

även elever från Yllestad och Åsle. 

Åsle förskola och skola ligger på landsbygden cirka en mil nordost om Falköping, nära 

utflyktsmålet Åsle Tå. Skolan har stor betydelse för bygden. Upptagningsområdet för 

Åsle skola är Åsle, Mularp, Skörstorp, Tiarp och delar av Falekvarna. 

Yllestadskolan ligger cirka två mil från Falköping i en liten by. De flesta eleverna kommer 

från den närliggande byn Kättilstorp där områdets stora industri finns. Skolan har 

två åldersintegrerade grupper dels förskoleklass och årskurs 1, dels årskurserna 2 och 

3.


Bedömningar 

3 (17) 




1 Kunskaper 




nå målen. 


Tabell 2: Resultat i procent på nationella ämnesprov i årskurs 5 






nesproven 

Vartofta- 

enheten 

2007 2008 

Riket Vartofta- 

enheten 

Riket 

Engelska 63 85 83 87 


Svenska 69 71 90 72 

Svenska 

som and- 

raspråk 

. 56 . 61 

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-26 Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 





. = Uppgift saknas

4 (17) 



meritvärde 


målen i samtliga ämnen 

Andel (%) behöriga till 

nationellt program 



Vartoftaskolan Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 


Kommun- 

grupp 2 

Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

210,1 204,8 199,6 217,6 215,0 203,1 204,3 209,3 

82 76 83 85 96 77 76 77 

85 95 93 88 96 90 89 89 

Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 under år 2007 låg 

under riksgenomsnittet men år 2008 låg resultaten i engelska under, i matematik och 

svenska över nivån med riksgenomsnittet. 





Vid Vartoftaskolan har såväl det genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg som 

andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen från 

år 2004 till 2008, varit högre än den nivå som gällt för riket, vilket framgår av tabell 3 

ovan. 

Vid en jämförelse av betygsresultaten i alla ämnen år 2008 visar det sig att flickorna har 

ett betydligt högre meritvärde än pojkarna men att 100 procent av pojkarna når behörighet 

till gymnasiet. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör analysera resultaten och relatera dessa till de 

metoder som används i undervisningen. 











X 


5 (17) 





X 






Motivering 











X 

Eleverna har en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet. 

Arbetet med utvecklingsplanerna har kommit olika långt. Det finns planer 

som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen 

i läroplan och kursplaner. Enligt både lärare och skolornas ledning varierar kvaliteten 

i utvecklingsplanerna och planerna används inte alltid som ett verktyg 

för elevens utveckling. De planer inspektörerna tar del av är i huvudsak avgränsade 

till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik och svenska samt elevens 

sociala utveckling medan övriga ämnen sällan ges utrymme. 

Skolinspektionen bedömer att arbetet i enhet Vartofta med de individuella ut-

6 (17) 


vecklingsplanerna inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. 









X 







X 

Motivering 





betyg. 

På Vartoftaskolan använder lärarna ett material för betygssättning som utvecklats 









enligt läroplanen och nationella kursplaner.






X 





utbildning. 



X 






X 

Motivering 














Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att 

det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om 

målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Elevernas medverkan i planering 

och genomförande av undervisningen sker i varierad grad, men något 

målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att 

finna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna eller kopplade till undervisningen. 

Inspektörerna ser vanligtvis inte att målen är tydliggjorda i det dagliga 

arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt 

7 (17)

8 (17) 

lärande. 



och Lpo 94. 






X 







Motivering 




X 

Det finns exempel på ämnesövergripande undervisning men lärarna har ingen 

samlad idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Vartoftaskolan är uppdelad 

i en F–5 del och en 6–9 del. Enstaka exempel på samverkan finns men enligt 

både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans delar utvecklas. 

Skolinspektionen bedömer att arbetet med samverkan inom Vartoftaskolan inte 

sker i tillräcklig utsträckning. 






Motivering 

I 2 b kap. 1 § första stycket i skollagen står att utbildningen i förskoleklass ska 

stimulera varje barns utveckling och lärande och att den ska ligga till grund för 

fortsatt skolgång. 

Inom enhet Vartofta finns flera förskoleklasser med olika förutsättningar och 

olika sätt att arbeta. I någon av förskoleklasserna är förutsättningarna att stimulera 

varje barns utveckling och lärande begränsat. Gruppen är liten och delar av 

tiden är helt inriktad på inslag som är anpassat för elever i årskurs 1. Förutsätt- 

X


ningarna och miljön är enligt personal och ledning så begränsade att det är svårt 

att individualisera verksamheten. Detta inverkar också på den undervisning 

som ges i årskurs 1. 

Skolinspektionen bedömer att utbildningen inte stimulerar varje barns utveckling 

och lärande i en av förskoleklasserna. 



9 (17) 





X 






Motivering 

Enligt 4 kap. 1 § andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter 

i skolarbetet. 

Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriteras i 

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle 

behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärarna visar också att särskilt stöd i 

form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem 

behövs. Vidare framkommer att skolorna i Enhet Vartofta inte diskuterar och 

utvärderar vilken form av stöd de ska ge elever i behov av särskilt stöd eller 

utreder om alla elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd. Rektorn påpekar 

att en satsning på relativt små undervisningsgrupper möjliggör att särskilt stöd 

ges inom ramen för ordinarie undervisning. 

Skolinspektionen bedömer att Enhet Vartofta inte utreder om samtliga elever 

som är i behov av särskilt stöd får detta. 

X 






X

10 (17) 


Motivering 







För alla elever i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram 

inspektörerna tar del av håller en ojämn kvalitet. Det finns åtgärdsprogram 

där det inte framgår vilka behoven är, vad skolan ska göra eller hur programmet 

ska följas upp och utvärderas. Vissa åtgärdsprogram är mer inriktade 

på vad eleven ska göra än vad skolan ska hjälpa eleven med. 


krav. 






trygg miljö. 






X 





X 

Åtgärder behövs


11 (17) 





X 

Motivering 



















Vid inspektionstillfället har Enhet Vartofta ett gemensamt dokument som benämns 







utvärderas i kvalitetsredovisningarna. Planen gäller för alla grundskolor i enheten 

samt skolbarnsomsorgen men behov och rutiner för de olika verksamheterna 



uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

12 (17) 













X 

Motivering 

I 4 kap. 3 a § första stycket första meningen i skollagen föreskrivs utbildningens 

omfattning i grundskolan (timplan). En detaljerad beskrivning framgår av bilaga 

3. 

I 1 kap. 2 § första stycket grundskoleförordningen stadgas att garanterad undervisningstid 

är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas. 

Med undervisningstid menas arbete som planerats av lärare och elever tillsammans 

och som eleverna genomför under lärares ledning. 

Vid inspektionstillfället råder flera oklarheter kring Vartoftaskolans timplan. 

Vissa insatser som extra rörelsetid, eq m.m. finns inte med i timplanen och motsvarar 

inte heller den tid skolan avsatt som skolans val. Den tid som avsatts för 

elevens val motsvarar inte den tid som finns utlagd på elevernas scheman för 

elevens val m.m. 

Skolinspektionen bedömer att Vartoftaskolans timplan inte stämmer med utlagd 

tid på schemat. 






X 

Motivering 

I 2 kap. 17 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för 

språkval. Som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och 

tyska. I 19 § samma förordning anges i timplanen ett visst antal timmar för elevens 

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i 

ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare 

har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll


och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner 

som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. 

Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen 

ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter 

som finns inom ramen för gällande bestämmelser. 

En del av elevens val innebär att tiden används för att läsa läxor, jobba i kapp 

och liknande uppgifter. Detta innebär att en del av skolans elever inte har elevens 

val eftersom konstruktionen av detta val inte innebär att eleverna fördjupar 

eller breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen. 

Vid lektionsbesök framkommer att elever i gruppen som har förstärkt engelska 

och svenska arbetar med annat så som att komma ikapp i matematik, läxläsning, 

instuderingsfrågor inför ett prov och liknande. Detta innebär att dessa elever 

inte har ett språkval vilket de har rätt till. 

Skolinspektionen bedömer att alla elever på Vartoftaskolan inte har tillgång till 

elevens val och språkval. 





X 





X 


13 (17) 





X 

Åtgärder behövs

14 (17) 





bedriver. 




Motivering 






X 

Vid Vartoftaenhetens skolor förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande 

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som 

klasslärare. Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de 

saknar föreskriven kompetens. 

Skolinspektionen bedömer att skolornas pedagogiska personal inte har pedagogisk 

utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolinspektionen 

påpekar att skolornas organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där 

de saknar utbildning. 




X 









X


Motivering 


i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det 

åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Vartoftaenhetens skolor leds av en rektor och en biträdande rektor. I rektorns 

och biträdande rektorns arbetsuppgifter ingår såväl personal- som elevansvar. 

Intervjuer visar att delar i rektorsuppdraget fullgörs av skolans rektor medan 

andra delar i praktiken fullgörs av en biträdande rektor. 

Skolinspektionen bedömer att enhet Vartofta organiserar ledningen av utbildningen 









Motivering 







X 



X 







X 


15 (17)

16 (17) 






X 


Motivering 


















Vartoftaenhetens kvalitetsredovisning bygger på den mall Barn- och ungdomsförvaltningen 


bilden av att skolans kvalitetsredovisning genom den mall som används 

huvudsakligen uppfattas som en redovisning av hur skolan arbetat med målen i 

den kommunala skolplanen. Av intervjuer framgår också att förvaltningens mall 

och hur personalen uppfattar att den ska användas i vissa fall snarare motverkar 

än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier 

visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar 

av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Uppföljning 

och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas heller inte. Enligt intervjuer 

medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid 

upprättandet av kvalitetsredovisningen. 







som avser 2009.


Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) för kvalitetsredovisning. 


Kjell Ahlgren 


17 (17)

Regelbunden tillsyn i Vindängens skola 



Inledning 


Enhet Vindängen 

Dnr 43-2008:416 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Vindängens skola den 3 mars 


tillsynen. 












Underlag 


skolan, dels den information som samlats in under besöket. I Vindängens skola intervjuades 





rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Vindängens skola 


Vindängens skola Antal elever 




Källa: Vindängens skola

2 (15) 


Enhet Vindängen består av fyra förskolor och Vindängens skola. Enhet Vindängen leds 

av en rektor och en biträdande rektor. Rektorn har det övergripande ansvaret för enheten, 

men har delegerat arbetsuppgifter till biträdande rektorn. Rektorn ansvarar för 

Vindängens skola och en förskola medan biträdande rektorn ansvarar för tre förskolor 


Vindängens skola ligger i utkanten av kommunens centralort Falköping. Närheten till 

Ålleberg gör att skolan förlägger många utflykter och naturstudier dit. Utbildningen 

omfattar förskoleklass och årskurserna 1–6. Undervisningen organiseras i åldershomogena 

grupper från förskoleklass till årskurs 6. 

Vid skolan finns särskola för elever med funktionshindret autism för årskurserna 1–6 

och en elev mottagen i särskolan som deltar i grundskolan. Särskolans verksamhet 

bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Inför årskurs 7 fortsätter eleverna sin skolgång vid Kyrkerörsskolan. 

Vid Vindängens skola bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en 



Bedömningar 

3 (15) 




1 Kunskaper 




nå målen. 








nesproven 

Vindängens 

skola 

2007 2008 

Riket Vindängens 

skola 

Riket 



Svenska . 71 76 72 

Svenska 

som and- 

raspråk 

. 56 . 61 








Vindängens skolas kunskapsresultat, baserat på andelen elever som nått kravnivån i 


tabell 2 att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2008 är över riksgenomsnittet 

i matematik och svenska och ungefär i nivå med riket i engelska. 




resultaten presenteras dock inte.

4 (15) 











X 






X 






Motivering 











De individuella utvecklingsplaner inspektörerna tagit del av är av varierande 

kvalitet och i huvudsak avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, matematik 

och svenska samt elevens sociala utveckling medan övriga ämnen sällan 

ges utrymme. 

X



läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna noterar att flertalet elever har 

sina mål synliga vid sin arbetsplats. Som mål anges t.ex. ”skriva snyggare” eller 

”läs igenom uppgifterna noga”. Inspektörerna ser också mål som är relaterade 

till läroplanen och kursplanerna. 

Skolinspektionen bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner inte 





5 (15) 





X 



kursplanerna. 



X 





utbildning. 



X 






X

6 (15) 


Motivering 














Verksamhetsbesök och intervjuer visar att elever vanligtvis inte har inflytande 

över innehållet eller hur undervisningen läggs upp. I intervjuer ger både lärare 

och elever exempel på där eleverna vid aktiviteter får göra val och ta eget ansvar. 

Få exempel visar dock att eleverna med utgångspunkt från sin kunskap om 

målen tillsammans med läraren kan påverka undervisningens innehåll och upplägg. 

Utgångspunkten är i de flesta fall att det är läraren som gör planeringen 

och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan påverka. Intervjuer visar också 

att man vid skolan inte har planerat hur elevernas ansvar och inflytande över 

det egna lärandet ska tränas för att öka successivt under skoltiden. 








X 







X


Motivering 





resultat vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på ett systematiskt vis. Detta 

innebär att de avstämningstillfällen som nationella proven utgör inte används 

som ett redskap för att reflektera över och utveckla undervisningen i samtliga 

årskurser. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för de lärare som undervisar 

i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare som undervisat eleverna. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte utvecklat systematiskt samarbete mellan 

lärare som arbetar med olika åldrar. 






Motivering 

Enligt 2 b kap. 1 § skollagen ska utbildningen i förskoleklass stimulera varje 

barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. 

Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle 

närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskande, 

lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Förskoleklassen är 

en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens 

mål. 

Enligt lärarna vid Vindängens skola sker ytterst lite samverkan mellan förskoleklassen 

och skolans yngre elever. Det finns på så sätt inte möjlighet att tillvarata 

de olika verksamheternas möjligheter. 

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola inte 

utvecklats på skolan. 

X 

7 (15)

8 (15) 








X 





X 







X 

Motivering 







Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorn och lärare för elever i behov av särskilt 

stöd. Inspektörerna tar del av åtgärdsprogram av god kvalitet, men även åtgärdsprogram 

där skolan lägger ett stort ansvar för stödåtgärder på eleven och 

elevens vårdnadshavare. Fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar 

för. 


krav. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.



9 (15) 




trygg miljö. 






X 





X 






X 

Motivering 














förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimi-

10 (15) 


nering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen 




Vid inspektionstillfället har Vindängens skola ett dokument som benämns likabehandlingsplan 


kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen 

kräver då det bland annat framkommer att en kartläggning av verksamhetens 

behov genomförts men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i 

eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Vidare anges inte 

vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen 

gäller för grundskola och förskoleklass men behov och rutiner för de olika 

verksamheterna är inte tydliggjort. 














Motivering 


I kursplanen anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och 


X 

Elever i årskurserna 1–6 vid Vindängens skola erbjuds inte undervisning i ämnet 

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i 

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål 

att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Vindängens skola inte ges förutsättningar 

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap.






Motivering 

Språkval 




spanska och tyska. Enligt samma förordning 2 kap. 18 § ska som språkval för en 

elev i stället för språk enligt 17 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens 

vårdnadshavare önskar det: det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning 

i, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i 

svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i 

svenska, engelska, eller teckenspråk. En kommun är skyldig att anordna undervisning 

i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket. 

Enligt såväl elever som lärare kan eleverna inte välja svenska eller engelska som 

språkval. 

Elevens val 


för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens 

kunskaper i ett eller flera ämnen. 

Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter 

om samtliga elever erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. Få elever känner 

till syftet med elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder språkval enligt bestämmelserna 

och inte följer förordningens krav gällande elevens val. 





X 

X 


11 (15) 





X 

Åtgärder behövs

12 (15) 





bedriver. 




Motivering 






Vid Vindängens skola förekommer att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande 

ämnen eller i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare. 

Denna organisation resulterar i att lärare undervisar i ämnen där de saknar 

föreskriven kompetens. Intervjuer visar även att skolan saknar lärare med 

tillräcklig kompetens i ämnena engelska och musik. 

X 



undervisningsgrupper. 




X 








X 

Åtgärder behövs






Motivering 

Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna 

och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att verksamheten 

som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 

Enligt 5 kap. 5 § grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med 

behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom 

den klass eller grupp som eleven tillhör.Om det finns särskilda skäl, får sådant 

stöd istället ges i en särskild undervisningsgrupp. 

Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i 

fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. 

Vid Vindängens skola finns en särskoleklass för elever med funktionshindret 

autism i årskurserna 1–6. Av gruppens sex elever är två mottagna i särskolan. 

Skolinspektionen konstaterar att klassplacering samt beslut om placering i särskild 

undervisningsgrupp inte upprättats för de elever i gruppen, som följer 

grundskolans kursplaner. 





X 



X 







X 


13 (15)

14 (15) 






X 


Motivering 


















Skolans kvalitetsredovisning bygger på den mall Barn- och ungdomsförvaltningen 

tagit fram. I kvalitetsredovisningen bedömer skolan måluppfyllelsen 

utifrån de mål som finns i den kommunala skolplanen och skolans arbetsplan. 

I kvalitetsredovisningen redovisas andelen elever som uppnått kravnivån för de 

nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Dessutom redovisas 

en samlad bild av skolans resultat i övriga ämnen utifrån kursplanernas mål för 

årskurs 5. I kvalitetsredovisningen redovisas dock ingen utvärdering eller analys 

av resultaten. Enligt intervjuer medverkar skolans elever, föräldrar och övrig 

personal endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. 








Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.





15 (15)

Regelbunden tillsyn i Åttagårdsskolan 



Inledning 


Enhet Åttagård 

Dnr 43-2008:416 


den 20 januari till och med den 31 mars 2009 och besökt Åttagårdsskolan den 5 mars 


tillsynen. 












Underlag 


Åttagårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Åttagårdsskolan 

intervjuades rektorn, biträdande rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Åttagårdsskolan 


Åttagårdsskolan Antal elever 



Källa: Åttagårdsskolan

2 (16) 


Åttagårdsskolan är en skola för förskoleklass och årskurserna 1–6. Den ligger i ett område 

med både villor och hyreshus med grönytor runt omkring. Till Enhet Åttagårds 

område hör även två förskolor. Ungefär 30 procent av eleverna har annat modersmål 

än svenska. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. 

Vid Åttagårdsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en 



Bedömningar 

3 (16) 




1 Kunskaper 




nå målen. 








nesproven 

Åttagårds- 

skolan 

2007 2008 

Riket Åttagårds- 

skolan 

Riket 

Engelska 81 85 65 87 


Svenska 81 71 65 72 

Svenska 

som and- 

raspråk 

. 56 . 61 








Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 år 2007 låg över 

riksgenomsnittet i svenska men under riksgenomsnittet i engelska och betydligt under 

riksgenomsnittet i matematik. År 2008 låg resultaten under riksgenomsnittet i engelska, 

matematik och svenska. Resultatet påverkas av att elever med invandrarbakgrund med 

få eller inga kunskaper i svenska flyttar in. Med ett så litet underlag ger enskilda elevers 

prestationer stor effekt på statistiken. I samband med att kvalitetsredovisningen 

för 2008 skrevs sammanställdes resultat för övriga ämnen.

4 (16) 


Sammanställningen bygger dock på en uppskattning och gjordes, enligt lärarna, utan 

någon diskussion kring bedömning. Enligt lärarna är sammanställningen mer att betrakta 

som ett antagande. 





Skolinspektionen bedömer att skolan bör analysera resultaten utförligare för att nå en 

ökad måluppfyllelse. 








Motivering 

Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, 

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt 

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen 

finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen 

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det 

femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och 

svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet 

av det tredje skolåret. 

I det underlag som lärarna har inför utvecklingssamtalet gör undervisande lärare 

en bedömning av elevens prestation i respektive ämne. Dessa bedömningar 

kommuniceras med vårdnadshavarna och eleven vid utvecklingssamtalet. Bedömningarnas 

karaktär skiftar och i vissa fall bedöms saker som det inte finns 

stöd för i styrdokumentens mål. Enligt lärarna har frågor kring kunskapsuppföljning 

inte diskuterats i tillräcklig utsträckning. Det material som används för 

bedömning upplevs också som begränsande, och diskussioner om att förändra 

materialet har inletts. Enligt lärarna behöver de diskutera bedömningsfrågor 

mer innan ett fullgott material kan lämnas till rektorn. 

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolan inte följer upp elevernas kunskapsutveckling 

enligt vad som föreskrivs av grundskoleförordningen och läroplanen. 

X


5 (16) 





X 






Motivering 











X 

Vid Åttagårdsskolan upprättas individuella utvecklingsplaner i samband med 

elevernas utvecklingssamtal. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen 

tagit del av är av varierande kvalitet och handlar framförallt om engelska, 

svenska och matematik. Dokumentstudier visar att skrivningarna inte alltid är 

kopplade till mål samt att de i ett flertal fall bedömer elevens sociala utveckling. 











X 

Åtgärder behövs

6 (16) 


kursplanerna. 



X 






utbildning. 




Motivering 





X 

Flera elever har annat modersmål än svenska och har därmed i första hand behov 

av svenska. Skolan har också elever i behov av särskilt stöd vilket också 

bidrar till att lärarna fokuserar på uppnåendemålen. Enligt både skolans ledning 

och skolans lärare har strävansmålen inte prioriterats bland annat beroende på 

elevgruppen. Att strävansmålen inte anger inriktningen för skolan bekräftas i 

intervjuer med elever som uttrycker svag kännedom om dessa mål. Det finns 

dock exempel på insatser där strävansmålen kommit i fokus men sammantaget 

har skolan fokus på mål att uppnå. 

Skolinspektionen bedömer att strävansmålen inte anger inriktningen vid Åttagårdsskolan. 





X


Motivering 














Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att 

det varierar mellan lärare i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen 

och de nationella kursplanerna. Inspektörerna ser få exempel där målen 

är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller där eleverna ges möjlighet att utvärdera 

och reflektera över sitt lärande. Vid ytterligare verksamhetsbesök och 

samtal med elever och lärare bekräftas intrycket att elevernas inflytande varierar, 

och att de möjligheter som ges främst rör sig om planering av redan givna 

uppgifter. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen 

sker i varierad grad. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna ges små möjligheter till inflytande och 


och Lpo 94. 





X 







X 

7 (16)

8 (16) 


Motivering 

I Lpo 94, avsnittet 2.2 Kunskaper står att alla som arbetar i skolan ska samverka 

för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka 

med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. 

Vid verksamhetsbesök på Åttagårdsskolan finner inspektörerna ett fåtal exempel 

på ämnesövergripande undervisning. Lärarna ger i intervjuer inte heller 

uttryck för någon gemensam idé om hur samverkan mellan lärare ska ske. Samverkan 

mellan förskoleklass och övriga skolan har de senaste åren minskat. Man 

har dock goda erfarenheter av att ha arbetat ålders- och ämnesövergripande i 

skolans temaarbete. Enligt både lärare och ledning kan samverkan mellan skolans 

delar utvecklas. 

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolans lärare inte samverkar i den omfattning 







X 

Motivering 

I 2 b kap. 1 § första stycket skollagen sägs att utbildningen i förskoleklass ska 

stimulera varje barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt 

skolgång. 

I samtal med lärare framkommer att samverkan mellan förskoleklass och 

årskurs 1 inte sker i samma utsträckning som tidigare. Det beror delvis på att de 

detta läsår har lokaler långt från varandra i skolbyggnaden. Enligt personalen 

beror det också på att arbetet med att få förskolegruppen att fungera ihop tagit 

så mycket energi att annat arbete fått stå tillbaka. Personalen påpekar dessutom 

att de trånga och svårdisponerade lokalerna försvårar verksamheten. 

Skolinspektionen bedömer att utbildningen i förskoleklassen vid Åttagårdsskolan 

inte stimulerar varje barns utveckling och lärande enligt vad som föreskrivs i 

skollagen.




9 (16) 






Motivering 

I Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning står att 

undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska 

med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper 

främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

X 

I Lpo 94, 2.2 Kunskaper stadgar att läraren ska utgå från varje enskild individs 

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra 

arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras 

att använda och utveckla hela sin förmåga. 

Enligt skolans lärare finns inte förutsättningar för att anpassa undervisningen 

till elevernas behov. Skolans lokaler begränsar såväl möjligheterna att dela elevgrupperna 

som till samverkan. Det finns även elever i behov av särskilt stöd 

som inte får det stöd de behöver vilket försvårar möjligheten att anpassa undervisningen 

för övriga elever. 

Skolinspektionen bedömer att skolans undervisning inte anpassas till elevens 

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande i den utsträckning som läroplanen 

föreskriver. 





Motivering 

Enligt 4 kap. 1 § andra stycket skollagen ska stöd ges till elever som har svårigheter 

i skolarbetet. 

X 

Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd prioriterats i 

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle 

behöva stöd i andra ämnen. Intervjuer med lärare visar också att särskilt stöd i 

form av speciallärarinsatser inte förekommer i den utsträckning som enligt dem 

behövs. Enligt lärarna ges inte stöd till alla elever i behov av stöd. Även skolans 

ledning anser att det kan finnas elever i behov av stöd som inte får det stöd de 

har rätt till, främst i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Det finns 

också en diskussion på skolan om vilka elever som faktiskt är i behov av särskilt

10 (16) 

stöd. 

Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till 

vissa ämnen och bedömer att Åttagårdsskolan bör utreda om skolan erbjuder 

särskilt stöd till samtliga elever som är i behov av detta. 







X 

Motivering 







upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att 

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

I intervjuer med lärare, ledning och specialpedagog framkommer att åtgärdsprogram 

inte alltid utarbetas för elever som är i behov av särskilt stöd. De åtgärdsprogram 

inspektörerna tagit del av håller ojämn kvalitet. Inspektörerna har 

exempelvis tagit del av åtgärdsprogram där det på organisationsnivå beskrivs 

vilka insatser eleven behöver vidta och inte vad skolan kan göra för att förbättra 

sin organisation utifrån elevens behov. Enligt lärarna behöver de handledning i 

att skriva åtgärdsprogram. 

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolans åtgärdsprogram inte uppfyller 

författningarnas krav samt att åtgärdsprogram inte skrivs för alla elever i behov 

av särskilt stöd. 






trygg miljö.







X 





X 


11 (16) 





X 

Motivering 



















Vid inspektionstillfället har Åttagårdsskolan en aktuell likabehandlingsplan. Det 

framgår dock inte av planen om en kartläggning av verksamhetens behov ge-

12 (16) 


nomförts eller huruvida eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. I likabehandlingsplanen 

går det därför inte att se de specifika behov som finns vid 

just Åttagårdsskolan. Man anger inte heller tydligt vilka åtgärder som ska 

genomföras på skolan kommande år. 

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte motsvarar 

lagens krav. 











X 







X 

Motivering 

I 2 kap. 19 § grundskoleförordningen anges i timplanen ett visst antal timmar för 

elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper 

i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte 

tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll 

och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner 

som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens 

val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. 

Styrelsen ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter 

som finns inom ramen för gällande bestämmelser. 

En del av skolans val innebär att tiden för elevens val används för så kallat 

målarbete vilket innebär att eleverna arbetar utifrån de mål som ställts i elevens 

individuella utvecklingsplan. Detta innebär att en del av skolans elever inte har 

elevens val eftersom denna konstruktion inte innebär att eleverna fördjupar eller


breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att Åttagårdsskolan inte erbjuder elevens val till alla 

elever enligt vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. 





X 


13 (16) 





X 





bedriver. 




Motivering 






Vid Åttagårdsskolan tillämpas ett klasslärarsystem. Det förekommer till exempel 

att lärare 1–7 i svenska och samhällsorienterande ämnen, eller i matematik 

och naturorienterande ämnen, arbetar som klasslärare. Denna organisation resulterar 

i att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven kompetens. 




X

14 (16) 




X 









X 





X 






X 










X 

Motivering 

Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar 

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga 

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar 

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisnings-


målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder 

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan 

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det 

omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande 

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat 

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i 

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. 

Vid samtal med lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt 

följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i 

årskurs 5. Enligt lärarna har kvalitetsarbetet förbättrats men fortfarande finns 

det inget systematiskt kvalitetsarbete på skolan med syftet att förbättra utbildningen. 

Lärarna uppfattar kvalitetsarbetet som styrt av någon annan, och inte 

som ett arbete för att förbättra skolans resultat. Den respons de fått av central 

förvaltning har snarare styrt arbetet bort från skolans egna behov mot ett mer 

redovisande arbete. Ledningen menar att diskussionerna kring kvalitetsarbetet 

har förbättrats men att det systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras. 

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning 

och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas 

kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 

i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar 

och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ- och klassnivå. 

Skolinspektionen bedömer att ett systematiskt kvalitetsarbete inte sker enligt 

vad som föreskrivs av läroplanen. 






X 

Motivering 









15 (16)

16 (16) 











Åttagårdsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen 

tagit fram. Av intervjuer framgår att det finns oklarheter kring hur 

mallen ska användas som snarare motverkar än understödjer skolans systematiska 

kvalitetsarbete. Genom intervjuer och dokumentstudier får inspektörerna 

bilden av att skolans kvalitetsredovisning huvudsakligen uppfattas som en redovisning 

av hur skolan arbetat med målen i den kommunala skolplanen. Intervjuer 

och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser 

och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som 

uppnåtts. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas 

heller inte. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på 

skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. 










Kjell Ahlgren 

Lina Bennehult

Regelbunden tillsyn i Ållebergsgymnasiet 

Gymnasieskola 

Inledning 


Ållebergsgymnasiet 

Dnr 43-2008:416 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falköpings kommun under våren 2009 

och besökt Ållebergsgymnasiet den 17-19 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår 













Underlag 


Ållebergsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Ållebergsgymnasiet 

intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan 



Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Ållebergsgymnasiet 


Ållebergsgymnasiet Antal elever 

Gymnasieskola 1 199 


Ållebergsgymnasiet är enda kommunala gymnasieskolan i Falköpings kommun. Skolan 

erbjuder 13 nationella program, individuella programmet samt det specialutformade 

programmet Företagarprogrammet som är näraliggande Samhällsvetenskapsprogrammet. 

Inom ramen för Industriprogrammet finns också inriktningen Träförädlare 

vilken erbjuds som lärlingsutbildning. I kommunen finns också Volleybollgymnasiet 

ett riksidrottsgymnasium med riksintag. Volleybollgymnasiet är knutet till Ållebergsgymnasiet 

och är öppet för cirka 20 elever per årskull med dokumenterad talang för 

volleyboll från hela landet.

2 (17) 


Huvuddelen av verksamheten är inrymd i A-, B-, C- och F-husen. I Kinnarp, cirka 15 

kilometer från Ållebergsgymnasiet, ligger Industriprogrammets inriktning Träteknik. 

För skolans ledning finns fem rektorer med ansvar för olika program eller rektorsområden. 

En av rektorerna är s.k. 1:e rektor och har ansvar för samordningsfunktioner i 

skolan. Det finns dessutom en biträdande rektor med vissa övergripande ansvarsområden 

såsom bibliotek, internationella kontakter och caférådet. 

I varje rektorsområde är lärarna indelade i ett antal programarbetslag där målsättningen 

är att lärarna i ett arbetslag ska ha så stor andel som möjligt av sin tjänstgöring inom 

ramen för det aktuella programmet.


Bedömningar 

3 (17) 




1 Kunskaper 



läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för eleverna 

att nå målen. 


Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre som erhållit slutbetyg. 

Barn- och fritidsprogrammet 

(BF) 

Genomsnittlig betygspoäng 

Andel (%) med 

grundläggande behörighet 

till universitets- 

och högskolestudier 

Byggprogrammet 

(BP) 


Andel (%) med 




Elprogrammet (EC) 


Andel (%) med 




Ållebergsgymnasiet Kommun- 

grupp 1 

Fristående 

skolor 

Riket 

Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

12,6 13,7 12,1 13,7 12,1 12,7 14,4 12,7 

71 100 .. .. .. 83 93 84 

11,5 14,2 13,7 12,9 13,9 11,8 11,7 12,3 

100 100 100 100 93 93 85 92 

12,4 12,7 12,3 11, 13,0 12,2 12,0 12,2 

91 100 .. 86 .. 86 78 89 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen

4 (17) 

Fordonsprogrammet 

(FP) 


Andel (%) med 




Handels- och administrationsprogrammet 

(HP) 


Andel (%) med 




Hantverksprogrammet 

(HV) 


Andel (%) med 




Hotell- och restaurangprogrammet 

(HR) 


Andel (%) med 




Industriprogrammet 

(IP) 


Andel (%) med 





grupp 

Fristående 

skolor 

Riket 


Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

.. 10,7 14,1 11,0 11,3 10,9 11,7 11,6 

.. .. .. .. .. 65 85 83 

16,0 14,2 14,0 13,6 13,8 12,5 12,9 12,8 

91 100 96 80 94 78 84 82 

11,2 12,5 14,1 14,2 13,5 13,2 14,2 14,1 

.. .. .. .. .. 95 95 92 

13,7 14,8 15,4 14,1 14,6 13,1 12,9 12,8 

100 .. .. .. .. 90 88 84 

13,2 13,6 13,6 13,6 11,0 12,0 14,7 11,7 

100 73 .. 76 45 85 93 78


Medieprogrammet 

(MP) 


Andel (%) med 




Naturvetenskapsprogrammet 

(NV) 


Andel (%) med 




Omvårdnadsprogrammet 

(OP) 


Andel (%) med 




Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) 


Andel (%) med 




Teknikprogrammet 

(TE) 


Andel (%) med 





grupp 

Fristående 

skolor 

Riket 

Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

14,2 13,2 14,2 13,4 13,7 13,7 13,2 13,5 

100 100 .. 87 85 89 84 87 

15,8 16,1 16,6 15,9 16,2 16,3 16,6 16,2 

96 98 96 98 96 97 95 96 

13,0 14,1 14,2 12,1 12,4 13,2 13,5 13,1 

89 95 92 .. 94 94 89 86 

15,4 15,2 14,9 15,2 14,1 14,5 15,1 14,7 

99 95 96 95 87 93 91 92 

15,5 14,6 14,3 15,8 14,3 13,7 13,7 14,0 

92 88 88 100 88 89 89 90 

5 (17)

6 (17) 

Specialutformade 

program 


Andel (%) med 




Totalt 


Andel (%) med 







grupp 

Fristående 

skolor 

Riket 


Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

.. 16,4 13,7 14,5 14,1 13,9 . 14,4 

.. 100 95 94 90 89 . 91 

14,3 14,3 14,7 14,4 13,9 13,7 14,2 14,0 

92 90 92 91 85 90 88 89 

.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas 


Av statistiken framgår att den genomsnittliga betygspoängen ligger i nivå med riksgenomsnittet. 

Fram till år 2006 hade den genomsnittliga betygspoängen en stigande utveckling 

men sedan dess har den sjunkit från 14,7 till 13, 9. Enligt skolans rektorer beror 

detta till större delen på att skolan fram till och med läsåret 2005/06 gav elever möjlighet 

att vänta med att ta ut sina betyg för att i stället via särskilda prövningar höja dem. 

Från och med läsåret 2006/07 är detta inte längre möjligt. Eleverna får betyg direkt efter 

avslutad kurs varför statistiken bättre speglar skolans resultat. 

Nedbrutet på program varierar förhållandet mellan riksgenomsnittet och Ållebergsgymnasiet. 

Hotell- och Restaurangprogrammet (HR) och Byggprogrammet (BP) når 

bäst resultat i förhållande till riksgenomsnittet, 14,6 (12,8 för riket) respektive 13,9 

(12,3). Även Handels och Administrationsprogrammet (HP) med 13,8 (12,9) och Elprogrammet 

(EC) med 13,0 (12,2) avviker positivt från riksgenomsnittet. Barn- och Fritidsprogrammet 

(BF), Fordonsprogrammet (FP), Hantverksprogrammet (HV), Industriprogrammet 

(IP), Omvårdnadsprogrammet (OP) och Samhällsprogrammet (SP) 

avviker negativt från riksgenomsnittet med 0,4 till 0,8 betygspoäng. 

Officiell statistik visar att skillnaderna i betygspoäng mellan elever med svensk bakgrund 

och elever med utländsk bakgrund är större än för riket. På Ållebergsgymnasiet 

når elever med svensk bakgrund i genomsnitt betygspoängen 14,0 medan elever med 

utländsk bakgrund når 12,4, en skillnad på 1,6. Motsvarande värde för riket är 14,1


7 (17) 

respektive 13,2 vilket ger en skillnad på 0,9. Enligt skolans rektorer beror skillnaden på 

att skolan har förhållandevis många elever vilka inte haft med sig skolgång från sitt 

hemland. Det finns bland elever med utländsk bakgrund de som är analfabeter. 

Skolinspektionen bedömer att då inte alla elever når målen i alla kurser måste Ållebergsgymnasiet 

öka sina ansträngningar att förbättra kunskapsresultaten vid skolan. 

Skolan bör därvid särskilt uppmärksamma elever med utländsk bakgrund. Skolan behöver 

också utreda varför resultaten mellan de olika programmen skiljer sig så kraftigt. 

Av skolans kvalitetsredovisning framgår inte resultaten för elever med individuella 

programmet. Det finns heller ingen annan sammanställning av dessa elevers kunskapsresultat 

varför en bedömning av resultaten inte låter sig göras. 




kurser i förhållande till styrdokumentens krav. 



X 


1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den 

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens 

kunskapsutveckling och studiesituation. 



X 




1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers 




X 

Åtgärder behövs

8 (17) 

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i 




X 



1.3.3 Betyg sätts och utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. 



X 




1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen 

för skolans utbildning. 



X 


1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att 

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 



Motivering 


X 

Enligt 5 kap. 2 § i skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning 

utformas. 

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 avsnitt 2.3 ska skolan 

bland annat sträva mot att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och 

sin arbetsmiljö samt aktivt utövar inflytande över sin utbildning. De demokratiska 

principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla 

elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras 

inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. 

Det finns ett elevråd på Ållebergsgymnasiet. Detta arbetar främst med frågor om 

skolmiljön såsom gemenskapen mellan elever i skolans olika hus och elevcafé i


C-huset. Elevrådet uppger att de känner stöd från skolans ledning, men också 

att deras arbete i någon mån försvinner då det finns ett antal andra elevföreningar 

vilka också hanterar frågor gemensamma för hela eller delar av skolan. 

Av intervjuer med elever och lärare framgår att inte alla klasser har klassråd. 

Av intervjuer med lärare och elever samt av besök i verksamheten framgår att 

eleverna ges möjlighet till inflytande i varierande grad. Intervjuerna ger vid 

handen att elevernas möjlighet till inflytande är som störst i karaktärsämnen 

medan inflytandet är begränsat i fråga om kärnämnesundervisningen. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna inte i tillräcklig grad ges möjlighet att 

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och 

en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 



X 


1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det 

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling 

och lärande. 



X 




1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, 




Motivering 


X 

Enligt Lpf 94 avsnitt 2.1 Kunskaper, ska läraren utgå från den enskilda elevens 

behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera arbetet så att 

eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att 

använda och utveckla hela sin förmåga. 

9 (17)

10 (17) 


Av intervjuer med såväl lärare som elever framgår att undervisningen ofta utgår 

från en normalnivå. Enligt intervjuade lärare utgår dessa ibland från en låg nivå, 

vilket medför att det finns elever som inte blir tillräckligt utmanade. De verksamhetsbesök 

inspektörerna gör indikerar också att individanpassningen varierar 

mellan lärare och mellan ämnen. Lärarna framhåller att de har större möjligheter 

att individualisera undervisningen i de fall det är få elever i undervisningsgrupperna. 

Inom IV individanpassar lärarna undervisningen i hög grad. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte anpassar undervisningen i tillräcklig 

utsträckning till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och 

tänkande. 

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 



X 






X 


1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på 

ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 



X 






trygg miljö..







X 





X 


11 (17) 




Motivering 


X 

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas 

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra 

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse 

för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under 

det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts 

ska tas in i efterföljande års plan. 

Ållebergsgymnasiet har en plan mot kränkande behandling. Skolans elevråd har 

varit delaktig i arbetet med denna plan. Planen innehåller emellertid inte en 


behandling. Den innehåller heller inte en redogörelse för vilka av dessa åtgärder 

som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Enligt planen 

ska en uppföljning utifrån planen göras inom respektive programarbetslag i 

slutet av varje termin. Under april månad ska en webbaserad elevenkät angående 

trivsel genomföras. 


de krav som ställs på en sådan plan.

12 (17) 









3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna 

undervisningstiden kan redovisas. 



X 


3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. 



Motivering 


X 

Enligt 5 kap. 1 § gymnasieförordningen består ett nationellt program inom gymnasieskolan 

av kärnämneskurser, för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, 

i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, 

valbara karaktärsämneskurser, kurser inom det individuella valet och 

projektarbete. 

Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka valbara kurser som ska erbjudas 

inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval 

av kurser som tillsammans kan ge en breddning och fördjupning av elevernas 

kunskaper. 

Av skolans poängplaner framgår att skolan i vissa fall minskat elevernas möjlighet 

att göra val inom ramen för valbara kurser genom att erbjuda skolans val. 

Skolans val innebär att alla elever oavsett inriktning på EC utöver de programgemensamma 

kurserna också ska läsa kurserna Elinstallation grundkurs 

(ELI1203), Kraftelektronikkretsar (ENK1206), och Säkerhetssystem (TEI1205). 

Eleverna på HP läser utöver de programgemensamma kurserna också Information 

och layout B (ADM1206) och Företagsekonomi A (FE1202). För elever på SP 

gäller att kursen Datorkunskap (DAA1201) ingår i alla elevers studieplan och för 

eleverna på TE ingår kursen Programmering A (DTR1207) på motsvarande sätt i 

studieplanerna.


Skolinspektionen bedömer att eleverna på ovanstående program inte ges möjlighet 

till val av valbara kurser i enlighet med författningarnas krav. 

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. 



X 


3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 



Motivering 


Styrelsen för utbildningen får enligt gymnasieförordningen besluta om att inrätta 

lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett 

bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom 

en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs kan förekomma på nationella, 

specialutformade och individuella program. En lokal kurs får inte ersätta 

kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för 

ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Enligt 

gymnasieförordningen ska en kurs omfatta minst 50 gymnasiepoäng och bör 

inte omfatta mer än 200 gymnasiepoäng. Poängantalet ska vara jämnt delbart 

med 50. Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får förekomma i gymnasieskolan 

och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier 

för lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier. 

Inspektörerna har fått ta del av kursplanerna för en mängd lokala kurser. Bland 

dessa återfinns kurser vilka inte är utformade i enlighet med författningarnas 

krav. Som exempel kan nämnas kursen FOR1503 Fordonsteknik redskap/verktyg 

(50 p) vilken saknar kriterier för betyget MVG. Det kan också ifrågasättas 

om inte kursens mål kan nås via nationella kurser. Kursen HUS1500 

Hus/Anläggning/Byggplåt (50 p) omfattar mål vilka kan nås via nationella kurser. 

Kurserna Antidrogarbete 50 p (IDH1510), Samlevnad 50 p (IDH1511) och 

Antitobaksarbete 50 p (IDH1512) omfattar alla läroplansmål och betygskriterierna 

för kurserna kan inte sägas leva upp till de krav författningarna ställer på 

betygskriterier. Kursen Livskunskap 50 p (SOMS1500) omfattar mål som även 

återfinns i de lokala kurserna Antidrogarbete, Samlevnad och Antitobaksarbete. 

Kursen Verkstadsteknik fortsättning 100 p (VER1501) är inte korrekt utformad 

då betygskriterierna är allt för allmänt beskrivna. Det kan också ifrågasättas om 

det stora antalet kurser inom ämnet IDH är relevant för att tillförsäkra de studerande 

en tidsenlig utbildning på gymnasial nivå. Som exempel kan nämnas att 

det finns fyra olika, på varandra byggande kurser i Bollspel. 

X 

13 (17)

14 (17) 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att flera av skolans lokala kurser inte 

lever upp till författningarnas krav. 

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 



X 





X 



3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller 

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 



Motivering 


Enligt 5 kap. 21 § skollagen ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri för 

eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel 

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta 

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också 

förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 

Av intervjuer med elever, lärare och rektorer framgår att eleverna åker på språkresor 

vilka de bekostar själva. Företrädare för skolan framhåller dock att de elever 

som inte vill följa med kan stanna kvar på skolan och få undervisning. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte är avgiftsfri för eleverna. 



3.2.1 Skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 



X 


X


Motivering 

Enligt 2 kap. 3-4 §§ skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen 

använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak 

ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning 

inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. 

Behörig att anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning 

är den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdomspedagogisk 

examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § högskolelagen 

(1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, 

med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller den 

som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis för en utländsk lärarexamen. 

Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det 

saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande 

har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och 

det dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen. 

Av offentlig statistik framgår att andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning 

vid Ållebergsgymnasiet är 67,8 procent. Detta ska jämföras med genomsnittet 

för rikets kommunala gymnasieskolor som är 77,8 procent. Skolans 

ledning är medveten om sakförhållandet och uppmuntrar lärare att komplettera 

sina utbildningar så att de blir behöriga. Det förhållandevis stora inslaget av 

upphandlad utbildning, vilken bedrivs av företag inom det lokala näringslivet 

gör emellertid att andelen obehöriga lärare är högre på Ållebergsgymnasiet än 

på andra jämförbara gymnasieskolor. 

Skolinspektionen bedömer att Ållebergsgymnasiet inte i tillräckligt hög grad 

lever upp till författningarnas krav att för undervisningen använda lärare som 

har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. 




X 


15 (17)

16 (17) 





det övergripande ansvaret för att utbildningen inriktas på att nå de nationella målen. 



X 





X 





och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder 

för att förbättra måluppfyllelsen. 



Motivering 


Enligt Lpf 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda 

mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina 

undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. 

Inspektörerna konstaterar att skolan i flera avseenden och på olika sätt bedriver 

ett utvecklingsarbete. Varje programarbetslag upprättar årligen en kvalitetsredovisning 

vilken utgör underlag till skolans kvalitetsredovisning. Varje programarbetslag 

upprättar också en arbetsplan med utgångspunkt i sin kvalitetsredovisning. 

Såväl kvalitetsredovisningar som arbetsplaner har fokus på läroplanens 

strävansmål. Elevernas kunskapsresultat framgår i mindre utsträckning 

vilket gör att undervisningens effekt i detta avseende inte värderas och analyseras. 

De åtgärder för förbättring som anges syftar inte i första hand till att öka 

elevernas kunskapsresultat. 

X


Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete inte i tillräcklig utsträckning 

tar sin utgångspunkt i elevernas kunskapsresultat. 

17 (17) 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 



Motivering 


Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning 

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge 

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan 

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

X 

Ållebergsgymnasiets kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av skolan 

liksom en beskrivning av skolans rutiner för kvalitetsarbetet. Vidare redovisas 

resultatet av skolans arbete med läroplansmål såsom normer och värden, hälsa 

och livsstil samt elevernas ansvar och inflytande. Kvalitetsredovisningen innehåller 

också en kunskapsöversikt där avgångselevernas betygsresultat i svenska, 

engelska och matematik redovisas på skolnivå och fördelat på flickor och pojkar. 

Skolan redovisar på samma sätt också antalet elever med slutbetyg, antal elever 

behöriga till högskolan och den genomsnittliga betygspoängen för elever med 

slutbetyg. Kvalitetsredovisningen innehåller ingen presentation av resultaten 

kopplade till enskilt program. Kvalitetsredovisningen anger åtgärder för utveckling 

vilket enbart består av en fortsatt satsning på arbetet med elever i behov av 

särskilt stöd. 

Skolinspektionen bedömer att Ållebergsgymnasiets kvalitetsredovisning inte 

uppfyller förordningens krav. 



Roland Fallström

Skollagen (1985:1100) 

Läroplan för förskola, Lpfö 98 

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 

Grundskoleförordningen (1994:1194) 

Särskoleförordningen (1995:206) 

Förordning (1996:1206) om fristående skolor 

Gymnasieförordningen (1992:394) 

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan 

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

för asylsökande barn m.fl. 

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med 

planer mot diskriminering och kränkande behandling.

pdf, nytt fönster - Skolinspektionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?