Livskvalitet i vardagen 2010 - Falköpings kommun

Livskvalitet i vardagen 2010
Ett genombrottsarbete med fokus på demenshandikapp

© Socialförvaltningen, Falköpings kommun 2010
Foto och text: Annelie Sandström
Formgivning och tryck: Smart Design & Illustration AB

LIVSKVALITET I VARDAGEN
Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg
är en färskvara som ständigt måste underhållas. ”En
bra dag” måste skapas dag för dag om och om igen. I
detta ligger det svåra och det kompetenskrävande men
samtidigt en stimulerande utmaning.
Genombrottsmetoden ger förutsättningar för att
personalen skall få redskapen som behövs för att höja
livskvaliteten i den dagliga omsorgen om och för den
enskilde individen.
Livskvalitet är ett begrepp med många innebörder
som för de flesta ger positiva associationer. Livskvalitet
handlar om det värde vi människor upplever att tillvaron
kan ge oss. Det kan förknippas med fysiskt och psykiskt
välbefinnande. Livskvalitet kanske framförallt handlar
om en inre upplevelse av mening och livsglädje.
ÖVERGRIPANDE SYFTE
• Att öka livskvaliteten för de äldre i hemtjänst, äldreboende
och demensboende med fokus på demenshandikapp.
Särskild vikt ska läggas vid kvinnors och
mäns olika behov.
• Att personalen från de olika verksamheterna ska få ökad
metodkunskap om förbättringsarbete men även ökad kunskap
om demenshandikapp. Det skall också tas tillvara
de tidigare erfarenheter och arbeten som påbörjats.
• Att metodkunskapen ska implementeras inom
kommunens äldreomsorg.
VAD ÄR GENOMBROTTSMETODEN
Här beskrivs kort vad genombrott är för
något, hur ett genombrottsprojekt kan
vara upplagt samt två viktiga delar av
arbete som kännetecknar metoden.
Genombrott
Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt
förbättringsarbete som har sin förebild i ”Breakthrough
series” utarbetat vi The Institute för Healthcare
Improvement (IHI) i Boston USA. Metoden
har bearbetats för att passa till svenska förhållanden
och introducerades i Sverige av landstingsförbundet
1997.
Genom att fastställa tydliga, vårdtagarfokuserade
mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt
testa förändringar i liten skala sker ett lärande
av vilka förändringar som leder till förbättringar. Metoden
bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas
i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom
äldreomsorgen.
En av utgångspunkterna är att team från olika
arbetsplatser, med ett gemensamt förbättringsfokus,
träffas under en begränsad period för att lära av andra
och av varandra hur de kan utveckla och förbättra sin
verksamhet. Det handlar om att med vårdtagarens
bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning,
ja allt som görs och kanske inte görs.

BAKGRuND
Falköpings kommun har blivit beviljade stimulansmedel
för att öka kvaliteten i äldreomsorgen. Ett av de prioriterade
områdena för stimulansmedel är demensvård.
Arbetet med Genombrottsmetoden påbörjades 2008
genom att 9 team utbildades. Under 2009 och 2010 har
ytterligare 7 team utbildats. Planeringen är att ytterligare
team ska utbildas framöver så att metoden implementeras
inom äldromsorgens samtliga enheter.
De verksamheter som deltar i utbildning inom
Genombrottsmetoden är hemtjänst, äldreboende och
demensboende. Varför vi inte enbart har valt att koncentrera
projektet på demensboende är det flera skäl
till. Det första är att det finns många personer med
demenshandikapp i hemtjänsten och på äldreboendena.
Det andra skälet är att vi skall öka samarbetet
mellan kommunens olika verksamheter och ta del av
varandras erfarenheter.
Ett av huvudsyftena med Genombrottsmetoden är
att nå ett tvärprofessionellt samarbete. Detta innebär
att man är fler yrkesgrupper som samverkar kring
den enskilda individen. När man sätter personer med
demens och närstående i centrum skapas förutsättningarna
för ett tvärprofessionellt arbetssätt.
DELTAGARE
I den utbildning som genomförts 2009–2010 har 7
team deltagit. Varje team består av 3–5 undersköterskor
och önskvärt hade varit ett tvärprofessionellt sammansatt
team.
Av dessa team representerar:
• 2 team hemtjänst: Hjorten/Grönleund,
Gudhem/Torbjörntorp
• 3 team äldreboende: Trädgårdsgatan 21 B
för förståndshandikappade äldre, S:t Olofsgatan
11 plan 3, Ranliden avd 8
• 2 team demensboende: Katarinagården avd 2,
Trädgårdsgatan 21 A
En viktig förutsättning för att delta är att det finns ett
stort engagemang och förändringsvilja på enhetschefsoch
områdeschefsnivå, men naturligtvis även hos personalen.

Ökad glädje och
välbefinnande
Det lilla extra i vardagen kan ha stor betydelse. Som till
exempel att få hjälp att lägga make-up eller att få naglarna
målade. Eller få sitta ner en stund tillsammans
och titta i ett fotoalbum.
– Det är olika för varje individ vad de önskar och längtar
efter. Vi har försökt att leta fram sådant som var
och en tycker om, berättar personalen och tillägger att
både glädjen och välbefinnandet har ökat.
Någon som brukar ha kalla händer har fått handmassage.
Andra har uppskattat att få fotmassage. Det har även blivit
skönare att gå in och ur duschen sedan personalen har
börjat att ställa in värmeelement i badrummen.
Personalen har även testat att göra ett lite senare kvällsbesök
hos en brukare för att förkorta nattfastan och
det har upplevts som positivt. Hos en annan har man
justerat tiden för städning.
Att genomföra tester och nya idéer tycker personalen
har gått bra.
- I början var det en del att sätta sig in i vad gäller dokumentationen,
konstaterar teamet men efter hand har
också det blivit en vana att arbeta med.
HEMVÅRDEN HjORTEN/GRÖNELuND
Ett 30-tal brukare
Teammedlemmar: Åsa Hjalmarsson,
Maria Petersson, Eva Gunnarsson och
Elsy Höglund (saknas på bilden).
TEAM I PROjEKTET | HEMVÅRD
HEMVÅRDEN GuDHEM/TORBjÖRNTORP
17 brukare
Teammedlemmar: Maria Andersson,
Gun Samuelsson och Rickard Gustavsson.
Större genomslagskraft
för nya ideer
– Något av det bästa med genombrottsmetoden är att
alla arbetar på samma sätt. Om en idé kommer upp
så testar vi den. Med det sättet att arbeta så får man
betydligt större genomslagskraft att göra förändringar,
tycker personalen.
Det har varit lätt att få alla engagerade och delaktiga
och välmåendet har ökat hos brukarna.
– Egentligen har det handlat om förändringar som kan
tyckas vara småsaker, men som har betytt mycket för
den enskilde personen.
Ett lyckat åtgärd var att sätta upp bilder på tjänstgörande
personal hemma hos en brukare.
– En brukare ville gärna veta vem som skulle komma
på nästa besök. Men hon hade svårt att komma ihåg,
därför blev det ett orosmoment. När vi satte upp foton
blev det bättre. Även de anhöriga uppskattade att se
vilken personal som skulle komma dit.
Digital almanacka, korsordslösning, gemensam diskning
ihop med personalen, stickning, taktil massage,
gåträning och tidningsläsning är exempel på några av
de andra tester som fallit väl ut.

TEAM I PROjEKTET | ÄLDREBOENDE
Vi har fått en helt
ny arbetsgrupp
Snabba, mätbara och synliga resultat med den nya
arbetsmetoden gav en positiv start.
– Därför var det lätt att jobba vidare och få alla med
sig, att bli delaktiga och berörda. Vi har fått ett nytt tänk
och lärt oss jättemycket. Vi har fått en helt ny arbetsgrupp
samtidigt som vi ser att det blivit bättre för de
boende, säger teamet.
29 nya idèer har testats, varav 27 har blivit permanenta.
En del förändringar har berört alla, en del har varit individuella.
Måltiderna har blivit trevligare. De boende äter
bättre sedan man medvetet satsat på en lugnare inramning.
Att sitta ner tillsammans och vänta med disken
tills efteråt har bidragit till en trevligare stämning. På helgerna
dukar man med finare porslin och servetter.
En boende har helt kunnat sluta med nattmedicin. Vid
oro har personalen testat att ge ett litet nattmål istället
för sömntablett. Det har fungerat lika bra samtidigt
som vederbörande har blivit piggare på dagtid.
Dämpad belysning på kvällstid, varma riskuddar och
dockor på demensavdelningen är annat som höjt trivseln
och välbefinnandet.
RANLIDEN, AVD. 8
Äldreboende, 13 boende
Teammedlemmar:
Kerstin Carlsson, Gunilla Skoog,
Azra Akgun och Jasna Idrizovic.
KATARINAGÅRDEN, TORBjÖRNTORP
Äldreboende med 34 boende, en
demensavdelning med sju boende
Teammedlemmar: Ann-Christin Svensson,
Theresia Wilson, Ulla-Britt Johansson
och Inga-Lill Fock.
Vi är stolta och nöjda
över förbättringarna
– Att möblera om i matsalen och ändra bordsplaceringen
är något av det största vi har gjort. Det har
bidragit till en stor positiv förändring, berättar personalen
som numera turas om att sköta serveringen medan
de andra sitter ner. Det har blivit mindre spring och
slamrande med porslin, en lugnare miljö och ökad matlust.
Den tidigare osämjan som ibland kunde uppstå
har minskat i och med en medveten bordsplacering.
De som trivs tillsammans får sitta ihop, de som vill
sitta lite för sig själva får göra det.
Man har märkt mycket goda effekter av att använda
musik. En boende som brukade ringa mycket på larmet
har blivit lugnare av att lyssna på musik på rummet. Även
vid avslappning och omläggning av bensår har musik
haft en positiv inverkan. Gymnastikstunderna har förgyllts
med färgglada sjalar att svänga i takt till musiken.
Välmåendet på avdelningen har även ökat genom kortare
nattfasta (senareläggning av kvällsmaten) och servering
av smoothie. Även handtvätt på mornarna, massage och
fruktstund har slagit väl ut. En skylt med fotografier på
personal som är i tjänst, dagens matsedel och namnsdag
har givit ökad struktur åt de boende.

TRÄDGÅRDSGATAN 21 B
Äldreboende för förståndshandikappade
med 8 boende
Teammedlemmar: Kent Persson, Helene Fransson,
Marianne Brage och Desirée Ekberg.
Matglädje, kökssysslor
och helgmys
Maten är ett viktigt inslag i tillvaron på Trädgårdsgatan
21 B. Med Genombrottsmetoden har måltiderna kommit
än mer i fokus och trevnaden har höjts på olika sätt.
De boende har involverats i dukning och andra sysslor i
köket. De som vill och kan får hjälpa till att baka till helgmyset
som också är en nyhet på avdelningen. En kväll
på helgen är det extra festligt med cider, snacks och
frukt. Eller också gör man varma mackor, våfflor eller
något annat gott. På helgerna är det också festligare
dukning med servetter, levande ljus och fina glas.
– Att skilja på vardag och helg är viktigt, så det inte
bara rullar på hela veckan på samma sätt, säger personalen.
Helgmyset blir något att se fram emot och samlas
kring, en höjdpunkt på veckan.
Underhållningen är också populär. Det kan handla om
att sjunga allsång, höra på ett radioprogram, se en
film eller att få besök av någon kommer och framträder
med sång och musik. Personalen och de boende
har även tidningsläsning tillsammans. Horoskopet och
teveprogrammen är uppskattade inslag.
Även en rad andra trivselhöjande åtgärder har införts.
Till exempel får de boende svepa in sig i varma handdukar
efter duschen.
TEAM I PROjEKTET | ÄLDREBOENDE

TEAM I PROjEKTET | ÄLDREBOENDE
Att alla i personalen har jobbat på samma sätt med
tester och förändringar upplevs som något positivt.
– Det är egentligen först då som det går att göra förändringar
och att få alla delaktiga, menar personalen
som också tycker att de har fått ett annat, gemensamt
”tänk”.
– Allt går inte längre bara på rutin, konstaterar de.
Både dag- och nattpersonalen har varit involverade i
genombrottsmetoden och säger sig ha haft ett mycket
bra samarbete. Även anhöriga har varit uppmuntrande.
Att kunna mäta och se resultatet på papper har varit
tillfredsställande, även om personalen anser att det
varit mycket jobb med dokumentationen.
S:T OLOFSGATAN 11, PLAN 3
Äldreboende med 14 boende
Teammedlemmar: Gunilla Johansson,
Yvonne Ekh, Katarina Bolund, Eva Albi
och Carina Jacobson.
Gemensamt engagemang och nytt tänk
En av de största förändringarna som berört alla boende
på avdelningen är förändringar kring måltiderna.
– Förut sprang alla i personalen runt och hjälpte till vid
maten. Det var i välmening förstås, men det blev rörigt.
Nu turas vi om med att vara två personer som serverar
och sköter köket. Det fungerar jättebra, tycker alla.
Annan bordsplacering har också ökat trivseln och
helgdukningen, med servetter och fint porslin, sätter
guldkant. I en avskärmad myshörna kan de boende
numera spela sällskapsspel, handarbeta eller bara sitta
och prata. Daglig rakning för herrarna, gåträning, massage
och fredagsträff är annat som införts. Kulturlådan
med minnessaker har varit ett roligt inslag som väckt
många minnen och startat samtal.

En påtagligt bättre arbetsmiljö och lugnare avdelning.
Personalen ser stora förbättringar. Och de säger sig
själva ha fått ett annat förhållningssätt.
– Man kan inte vara likadan mot alla. Var och en är
individer och reagerar olika. Ett vanligt fel som är lätt
att göra är att hjälpa för mycket. Det skapar irritation
hos den som kanske inte är i behov av att få hjälp med
en viss syssla. Det kan till exempel handla om att ta på
sig kläderna eller andra praktiska saker.
De har gjort många förändringar för en brukare och
har sett mycket goda effekter.
– Det är som en helt annan människa i dag, konstaterar
de.
TEAM I PROjEKTET | DEMENSBOENDE
TRÄDGÅRDSGATAN 21 A
Demensboende med 8 brukare
Teammedlemmar: Mia Mulic Mendic,
Sofia Södergren, Monica Alm och Christina
Lundgren (saknas på bilden).
Små saker har lett till stora förändringar
Vederbörande har bland annat fått ett eget, lite mindre
matbord att sitta vid under måltiderna. I samband
med maten har personalen börjat att sitta ner och äta
tillsammans med de boende på avdelningen och upplever
att det har blivit mycket lugnare.
De har infört ett uppskattat fredagsmys och fotbad en
gång i veckan. Dagligt elvakaffe, hårvård, varma vetekuddar
och ballongkastning är annat som ökat trivseln.
Dokumentationen, som kändes omfattande att sätta
sig in i, har dock lett till en tydlighet. Det går att mäta
förbättringarna och arbetsmetoden gör att alla arbetar
med samma mål.

Deltagande team
S.t Olofsgatan 11 plan 3
STÖDPERSON: Carina H Gustavsson
Yvonne Ekh
Gunilla johansson
Katarina Bolund
Carina jacobsson
Eva Albi
Trädgårdsgatan 21 B
STÖDPERSON: jeanette johansson
Kent Persson
Marianne Brage
Desiree Ekberg
Helene Fransson
Gudhem/Torbjörntorp
STÖDPERSON: Birgitta Gustafsson/Annvor Stam
Rickard Gustavsson
Gun Samuelsson
Maria Andersson
Trädgårdsgatan 21 A
STÖDPERSON: Chatarina Wersén
Christina Lundgren
Monica Alm
Sofia Södergren
Mia Mehdic Mulic
Ranliden avd 8
STÖDPERSON: Susanne Lindroos
Gunilla Skoog
jasna Idrizovic
Azra Akgun
Kerstin Carlsson
Grönelund/Hjorten
STÖDPERSON: Annika Robinsson
Eva Gunnarsson
Maria Persson
Elsy Höglund
Åsa Hjalmarsson
Katarinagården avd 2
STÖDPERSON: Lise-Lott Alfvén
Theresia Wilsson
Inga-Lill Fock
Ulla-Britt Johansson
Ann-Christin Svensson

Styrgrupp
Gunilla Balutia
Biträdande Socialchef
0515–88 53 46
0706–74 50 26
gunilla.balutia@falkoping.se
Gunilla Hård
Områdeschef
Gemensamma området äldre- och handikappomsorg
0515–88 52 03
0730–81 29 15
gunilla.hard@falkoping.se
Marie Gustafson
Områdeschef
Västra äldreomsorgsområdet
0515–88 55 55
0702–69 73 95
marie.gustafson@falkoping.se
Monica Ohlsson
Områdeschef
Östra äldreomsorgsområdet
0515–88 55 56
0706–74 50 56
monica.ohlsson@falkoping.se

Arbetsgrupp
Anetthe Jovanovic Karlsson
Enhetschef Ranliden avd 1-5
0515–88 55 25
070–355 22 31
anetthe.jovanovic.karlsson@falkoping.se
Eva Printzell
Enhetschef Bergsliden 1 A
0515–88 62 35
070–249 05 65
eva.printzell@falkoping.se
Heléne Andersson
Enhetschef Almen Floby och hemtjänst
0515–88 66 02
076–842 29 20
helene.andersson@falkoping.se
Diana Lod
Enhetschef Elvagården demens och hemtjänst
0515–77 62 80
070–231 57 99
diana.lod@falkoping.se
smartdesign.se | 2010