Förflyttningar

Förflyttningar

För att kunna hjälpa en person med funktionsnedsättning att göra en förflyttning
behöver man veta hur en frisk person går tillväga. Var är tyngdpunkten och hur förflyttas
den? Hur placeras händer, fötter och hur är huvudet vridet?
De flesta förflyttningar kräver inte jättestor muskelstyrka hos vårdtagaren men däremot
teknik, mod och vilja.
Generella principer vid förflyttningar:
Förvänta dig att det går! Positiva förväntningar avspeglas i vårt kroppsspråk och
gör att chansen ökar för att vi ska lyckas! En av de viktigaste funktionerna som
hjälpare är att ”peppa” vårdtagaren – ge denne en tilltro på att han klarar det själv.
Förvänta dig att han klarar mer än du tror.
Informera alltid vårdtagaren om vad som ska hända. Förvissa dig också om att
han har förstått.
Utgå från det naturliga rörelsemönstret, dvs hur du själv gör.
Vänta ut! Tillräckligt med tid är en förutsättning för att vårdtagaren ska kunna
medverka i förflyttningen. En äldre människa behöver längre tid än en yngre för
att kunna följa instruktioner.
Planera förflyttningen. Innan du genomför en förflyttning måste du ha klart för
dig hur förflyttningen ska utföras. Vart ska personen? Var ska eventuella hjälpmedel
placeras?
Om ni är flera som ska hjälpas åt är det viktigt att ni har samma mål och tanke
med förflyttningen.
Vad är det för person du har framför dig? Behöver du stå en bit ifrån för att
personen ska försöka själv eller behöver du vara nära för att han/hon ska våga?
Vad klarar denne av?
Arbeta i lugnt tempo - det går oftast inte bättre för att vi gör det snabbt. Många
förflyttningar kan ske i etapper.
Instruera
Ögonkontakt
Tydliga kommandon är viktigt om brukaren har nedsatt kognitiv förmåga
(hjärnskada, demens etc.) eller för att samordna förflyttningen om ni är fler.
Bestäm vem som instruerar.
Kortfattade instruktioner kring varje förflyttning. För mycket eller otydliga
instruktioner kan försvåra förflyttningen. En person instruerar.
Använd ”energisnåla” ord som hasa istället för att hoppa.
”Räkna in”. Vårdtagaren kan själv vara delaktig och räkna in för att ha kontroll
och veta när förflyttningen kommer att ske. Annars kan du som personal räkna in.
Bestäm på vilket ord/siffra förflyttningen ska ske.
Guida vid behov

Se till att vårdtagaren känner sig trygg
Om det inte fungerar – fundera på vad det kan bero på, förstår vårdtagaren inte
vad som skall hända, har han ont eller finns andra orsaker?
Var rädd om din egen kropp:
Undvik lyft, förflytta istället
Minska/öka friktionen. Att minska friktionen med tex glidlakan under tunga
kroppsdelar underlättar förflyttningen. Tunga kroppsdelar = axlar, säte och hälar.
Att lägga antihalk under fötterna eller att hålla i fötterna när någon ska flytta
högre upp i säng kan hjälpa denne att ta spjärn.
Använd gångställning/tyngdöverföringar
Utnyttja benstyrka och kroppstyngd
Arbeta i balans och flytta fötterna
Undvik sneda arbetsställningar, vrid ej kroppen
Anpassa höjden om det är möjligt. Om två hjälpare – anpassa efter den
kortaste
Avlasta, luta mot, ta stöd
Eftersträva raka handleder och flexibla grepp
Använd stora grepp. Tänk på att det är viktigt hur och var vi tar i vårdtagaren.
Vilka är de förbjudna zonerna vid en förflyttning?
Nacke/hals: kan göra ont och vara obehagligt, risk för skador. (Låt inte heller
vårdtagaren ta runt din nacke. Använd istället ett vårdbälte runt midjan som
denne kan ta i).
Armhålor: smärtsamt för vårdtagaren, risk för skador.
Knäveck: kan göra ont och kännas obehagligt för vårdtagaren.
Hemiplegiarm: en redan skör arm kan skadas.
Kläder: kan kännas som ett intrång på integriteten hos vårdtagaren. Risk att
kläder går sönder. Kan kännas obehagligt.
Använd hjälpmedel vid behov

Vanliga förflyttningar
Högre upp i säng:
• Böj på benen så de kan hjälpa till/avlasta tyngden.
• Lyft huvudet.
• Lyft bäckenet och skjut ifrån med fötterna.
Användbara hjälpmedel:
Sänk huvudändan, glidlakan, antihalk, readyslide, dävert, draglakan.

Vända sig i sängen:
• Dra ut kudden mot sängkanten.
• Vårdtagaren tittar åt det håll vändningen sker och för fram övre armen åt samma
håll.
• Böj på benen.
• Rulla över ordentligt på sidan.
Användbara hjälpmedel:
Stöd- och vändhandtag, glidlakan, readyslide, draglakan, turnsheet.

Sätta sig upp i säng:
• Våga ligga tillräckligt nära sängkanten, på sidan.
• Låt övre axeln tippa framåt ordentligt.
• För ut benen över sängkanten.
• Skjuta ifrån med armarna.
Användbara hjälpmedel:
Höjd huvudända, stöd- och vändhandtag, repstege, draglakan.
Vid höjning av huvudändan, se till att vårdtagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen.

Sittande till stående (gångare):
• Placera fötterna under eller lite bakom knäna.
• Våga luta sig tillräckligt framåt (sätet lättar då automatiskt från stolen).
• Ta stöd med händerna mot knän eller armstöd och skjut ifrån.
Användbara hjälpmedel:
Stöd- och vändhandtag, vårdbälte, fleximove, elgåbord.
Rollatorn kan placeras en bit ifrån för att stimulera till uppresning men ger ingen
armstyrka. Det är bättre att skjuta ifrån med en arm bakom sig och hålla en arm på
rollatorn.

Säng till rullstol (ej gångare):
• Lås rullstolen.
• Ta bort arm- och benstöd närmast sängen.
• Luta fram överkroppen, ta tag i rullstolens armstöd.
• Skjut ifrån med händerna samtidigt som man hasar i sidled.
Användbara hjälpmedel:
Vårdbälte, fleximove, glidbräda, easyglide, turner, twist, return, stålyft, golv/taklyft.

Förflyttning med lyft:
• Vid användning av golvlyft måste man alltid vara två personer.
• Planera förflyttningen – ha rullstolen nära.
• Placera selen enligt utprovningsprotokoll.
• Se till att vårdtagaren ligger tillräckligt högt upp i sängen och höj sedan
huvudändan.
• Kontrollera i början av lyftet att alla selens öglor är påhakade och se till att
vårdtagaren är med på noterna.
• Sänk sängen först och höj sedan lyften, inte båda samtidigt.
• Vid lyftet sköter en personal lyften och en följer vårdtagaren.
• Tippa rullstolen lite bakåt för att få vårdtagaren tillräckligt långt bak i rullstolen.
• Kör lyften så kort sträcka som möjligt.

Förflyttningar med lyft
Lyftet ska vara värdigt, tryggt, säkert och smärtfritt!
• Läs bruksanvisningen som följer lyftselen.
• Läs bruksanvisning om hur golvlyft eller stålyft skall användas.
• Följ lokala anvisningar i MTP-pärm.
• Följ det individuellt utformade utprovningsprotokollet.
• Genomför kontroll av lyftselen efter varje tvätt
• Arbeta alltid urkrokningssäkert.
• Flytta rullstolen istället för lyften.
• Att bromsa lyften på ena sidan kan underlätta manövrering.
• Vid transport med lyft kan vårdtagaren placera sina fötter på underredet.
• Backa lyften vid transport.
• Vid placering i rullstol tryck försiktigt på vårdtagarens knän för att stussen ska
komma närma ryggen på rullstolen. Tippa rullstolen bakåt.
Fungerar inte lyften?
• Kontrollera att nödstoppknappen inte är intryckt.
• Dra ur sladden - lyften går ej att använda under laddning .

Högre upp i rullstol/stol:
Alternativ 1:
• Lås hjulen på rullstolen före förflyttningen. Vrid de små hjulen framåt för större
understödsyta.
• I första hand uppmana vårdtagaren att placera fötterna på golvet. I andra hand
behåller denne sina fötter på fotplattorna.
• Uppmana vårdtagaren att förflytta sig längre bak i stolen med hjälp av skinkgång.
Be denne föra över tyngden till höger och dra vänster ben bakåt och sedan föra
över tyngden till vänster samt dra höger ben bakåt och så vidare.
Alternativ 2:
• Be vårdtagaren att dra in fötterna och luta sig framåt
• Håll dina händer på vårdtagarens skulderblad och följ med i rörelsen så att sätet
lättar från underlaget.
• Be vårdtagaren skjuta sätet bakåt genom att ta spjärn med fötterna och hjälpa till
med armarna.
Användbara hjälpmedel:
One way slide, readyslide, antihalk under fötterna, fotpall.

Upp från golv:
• Hämta en kudde om vårdtagaren har ramlat och låt honom ligga kvar tills du har
förvissat dig om att han inte har skadat sig. Om vårdtagaren inte själv kan hjälpa
till måste hjälp tillkallas. Gör det bekvämt för denne på golvet medan ni väntar på
hjälp.
• Följ de rutiner som finns om fall och fallskador.
• Om vårdtagaren inte har skadat sig, be denne rulla över på sidan och resa sig på
alla fyra.
• Placera en stol framför vårdtagaren, så kan denne resa sig genom att stödja
armarna på stolen.
• Börja med att sätta upp det starkaste benet vid uppresningen. Använd vårdbälte
om det behövs.
• Skjut in en stol bakom vårdtagaren så kan han sätta sig utan att behöva resa sig
helt.

Rullstolar
Det finns tre typer av rullstolar som vårdtagare inom äldreomsorgen vanligtvis använder.
Dessa är:
• Transportrullstolar
• Aktiva/manuella rullstolar
• Komfortrullstolar
Transportrullstolar används då vårdtagaren kan gå men inte orkar förflytta sig längre
sträckor. Den är tänkt för transport och är inte lämplig att sitta i kontinuerligt.
Justeringsmöjligheterna är få, oftast kan endast höjden på arm- och benstöd ställas in.
Aktiva/manuella rullstolar ger vårdtagaren ett aktivt sittande och möjligheter att flytta
sig självständigt genom att sparka sig fram eller att rulla på drivhjulen med armkraft.
Denna modell har fler justeringsmöjligheter så att rullstolen kan anpassas till personen.
Komfortrullstolar används då vårdtagaren inte klarar av att förflytta sig själv med hjälp
av rullstolen, har nedsatt bålstabilitet eller någon annan form av nedsatt aktivitetsförmåga.
Komfortrullstolen ger personalen möjlighet att justera vårdtagarens sittställning
beroende på aktivitet genom att kunna tilta sitsen och justera nack- eller huvudstödet.
Olika krav på en god sittställning:
• Ge stöd och stabilitet
• En bäckenposition som håller kroppen i en upprätt ställning
• Maximal rörelsefrihet för huvud armar och överkropp
• Undvika utveckling av trycksår
• Sittställningen ska tillåta brukaren att utföra sina aktiviteter
Viktigt att tänka på för att skapa en god sittställning i rullstolen:
• Sittbredd
• Sittdjup
• Benstödens inställning
• Val av dyna
• Ryggstödets höjd och vinkel
• Val av nackstöd eller huvudstöd
• Vadstöd
• Bålstöd
Även då rullstolen är bekväm och väl anpassad för vårdtagaren är det bra om sittandet
kan varieras, genom att exempelvis flytta till karmstol i matsalen eller till en bekväm
fåtölj då vårdtagaren inte kan förflytta sig själv.

Att tänka på:
• Om rullstolen har tippskydd: se till att de är rättvända och nedfällda.
• Lyft aldrig rullstolen i de avtagbara armstöden eller benstöden. Undantag är
transportrullstol Transit som är godkänd för att lyfta i benstöden.
• Se till att eventuell bygel på baksidan av ryggstödet sitter fast ordentligt.
• Bromsa alltid rullstolen före förflyttning i/ur rullstolen.
• Stå aldrig på fotstöden eftersom risk finns att rullstolen då kan välta.
• Se till att körhandtagen är ordentligt fastskruvade.
• Om dynan i rullstolen vill glida, kontakta ansvarig arbetsterapeut.
• Se till att rullstolshjulen är ordentligt pumpade, i annat fall fungerar inte
bromsarna.
• Kontrollera att bromsarna fungerar, om inte kontakta hjälpmedelstekniker.
• Om drivhjulet har varit avtaget, se till att det blir ordentligt fastsatt och att spärren
låser.
• Backa rullstolen vid körning över hög tröskel, trottoarkant eller liknande för att
minska tipprisken.
• Lägg inte flera dynor ovanpå varandra i rullstolen om det inte är ordinerat av
arbetsterapeut eller sjukgymnast. Tyngdpunkten kan ändras och därmed kan
tipprisken öka.
• Rengör rullstolen regelbundet.

Skötselråd för rullstolar
• Klädsel
Sits- och ryggklädsel torkas av med fuktig trasa eller tvättas i maskin i 40 grader.
Görs vid behov eller minst en gång/månad.
• Drivhjul/länkhjul
Kontrollera däcktrycket (se däcksida) och däckmönstret minst en gång/månad.
Rengör hjulaxlar från hår och smuts vid behov. Smörja med en droppe cykelolja.
• Bromsar
Funktionen är beroende av ordentligt pumpade däck. Hård nedsmutsning kan
också påverka bromsförmågan negativt. Kontrollera bromsarnas funktion en
gång/månad.
• Chassi
Det är viktigt både för egen trevnads skull och stolens hållbarhet att hålla stolen
ren. Tvätta med diskmedel och vatten vid behov eller minst en gång/månad.
• Tippskydd
Kontrollera att tippskydden fungerar en gång/månad. Se till att de alltid är
nedfällda.
• Dyna
Följ bruksanvisningen för den dyna som ligger i rullstolen.
HUR OFTA? Per vecka Per
månad
Klädsel x
Drivhjul/
x
länkhjul
Bromsar x
Chassi x
Tippskydd x
Dyna x
Kontollera
fel/skador tex
en spricka eller
om något fattas
x

Sittdynor
Rullstolsdynor:
De olika rullstolarna har originaldynor som består av skumgummi.
Förhöjningsdynor:
Sittdyna: Finns i tre olika tjocklekar, 5, 7.5 och 10 cm. De finns även som köksdynor.
Används till vårdtagare som behöver högre sitthöjd än normalt.
Coxitdynor: ½ och ¼. Finns i två tjocklekar, 7.5 och 10 cm, Används vid höftplastik
och frakturer, höftstelhet samt vid behov av avlastning i höftleden.
Tryckavlastande dynor: används när brukaren sitter länge och har svårt att ändra
sittställning eller har tendens att utveckla trycksår, för att fördela trycket.
Några vanliga dynor av denna typ:
➔ ROHO-dyna är en tryckavlastande, luftfylld dyna som anpassar sig efter
vårdtagarens form. Den kan användas både för tryckavlastning och positionering.
Dynan kan till exempel användas vid bäckenkorrigering och ger möjlighet till en
öppen höftvinkel. Lufttrycket måste kontrolleras regelbundet.
➔ Jay 2-dynan har temperaturreglerande egenskaper och har en sittgrop av
geléliknande material. Den förhindrar att vårdtagaren kanar fram på sitsen.
➔ RoHo Harmony och JayEasy är enklare varianter på ovanstående dynor och
kan användas i förebyggande syfte.
Att tänka på:
• Följ instruktionen som medföljer sittdynan.
• Dynan skall ligga ”rätt” i stolen, inte bak- och fram eller upp- och ned.
• Använd inte extra inkontinensskydd på dynan utan att kontrollera med
förskrivaren att det inte försämrar dynans egenskaper.
• Rengör dynan regelbundet enligt bruksanvisningen.
• Var noga med att placera dynan rätt i överdraget enligt bruksanvisningen, om den
tagits av för tvätt..

Många hjälpmedel som förut kunnat förskrivas av arbetsterapeut eller sjukgymnast finns
inte längre i sortiment. Dessa får man nu köpa själv.
I öppna handeln finns många bra, smarta ting och enkla hjälpmedel.
Exempel på inköpsställen:
Sköna Liv - Hjälpmedelsaffären i Falköping www.skonaliv.se
Apoteket
Clas Ohlson
Etac
GreppEtt
Ikea
Lundin & Schönberg
Rehabshop
Sakta
Swereco
Teknikmagasinet
Uri-Form
Varsam
Gå gärna in på Hjälpmedelsinstitutets hemsida (www.hi.se) för mera information.
Åkpåsar, regnkläder och specialsydda kläder finns att hitta hos:
UriForm www.uriform.se 08-7029774
Anatomic Sitt www.anatomicsitt.se 011-161800
Rolli Combino AB www.combino.se 031-136380
Sitting Feather www.sittingfeather.emarknad.se 031-575012
Porsi Syprodukter www.porsisy.se 0976-10610
Gumo 0325-52021

Litteraturlista
Arbeta med manuella förflyttningar, HjälpmedelsCenter Väst AB
www.hmcv.se
Arbeta med personlyft, HjälpmedelsCenter Väst AB
www.hmcv.se
Bilderna är hämtade från:
www.vardhandboken.se
Projekt Uraktiv
Vi som jobbat med det här heter:
Anneli Andersson
Anna-Lena Johansson
Åsa Johansson
Maria McElhinney
Vid frågor: Kontakta Rehabenheten, tel: 0515-885205