Inför provet i svenska tisdagen den 31 januari 2012 Ordkunskap

Man sätter då in ordet ”inte” i satsen och ser var det hamnar. I en huvudsats hamnar ”inte” till höger
om det första verbet. Huvudsats – Höger (t.ex. Längdhopparen jublade ”inte”...)
i en bisats hamnar ordet ”inte” till vänster om det första verbet. (t.ex. … när siffrorna ”inte” kom
upp på resultattavlan.)
Man kan också tänka på ordet ”BIFF” = Bisats ”Inte” Före Första verbet.
Huvudsatsen och bisatsen kan byta plats, men då ändras ordföljden i huvudsatsen. (När siffrorna
kom upp på resultattavlan, jublade längdhopparen.)
TRÄNA!
1. Pröva att låta huvudsats och bisats byta plats i meningarna. Hur förändras ordföljden i
huvudsatsen?
a) Solen sken från en klarblå himmel, när vi kom fram till semesterorten i Syditalien.
b) För att undvika den starkaste solhettan, satte vi oss i skuggan under träden.
c) Vi tog på oss shorts och T-shirt, eftersom vi inte ville bränna sönder oss.
d) Om vi inte drack ett par flaskor mineralvatten varje dag, kände vi oss helt uttorkade.
2. Skriv 4-5 enkla meningar och pröva att sätta ihop dem i olika sammansatta meningar.
3. Skriv 2-3 sammansatta meningar och markera sedan vad som är huvudsats och vad som är
bisats.
FACIT:
1.
a) När vi kom fram till semesterorten i Syditalien, sken solen från en klarblå himmel.
(huvudsats)
b) Vi satte oss i skuggan under träden, för att undvika den starkaste solhettan.
(huvudsats)
c) Eftersom vi inte ville bränna sönder oss, tog vi på oss shorts och T-shirt.
(huvudsats)
d) Vi kände oss helt uttorkade, om vi inte drack ett par flaskor mineralvatten varje dag.
(huvudsats)
Satsdelar
Orden i en sats eller en mening har olika uppgifter. Några ord kan t.ex. tala om vad som händer i
satsen (någon som köper, ser eller gör något) och andra ord talar om vem som gör så att det händer
något. (Maria köper, Hunden äter, Boken ligger...). Ordets uppgift i satsen bestämmer vilken satsdel
ordet är.
En fullständig sats måste alltid innehålla ett predikat och ett subjekt.
Predikatet talar om vad som händer i satsen. För att ta reda på vilket ord som är predikat i en sats
kan man fråga så här: ”Vad är det som händer i satsen?”
(Predikatet är alltid ett verb!)
Subjektet talar om vem eller vad som utför handlingen (gör något) i satsen. För att ta reda på
subjektet kan man fråga så här: ”Vem (vad/vilka) är det som gör något?”
Exempel: Annika skriver en sammanfattning.
1: Vad händer i satsen? Svar: Någon skriver – ordet skriver är då predikat och markeras med ett ”p”.