Hälsa på lika villkor - Statens folkhälsoinstitut

7 Provanställd
8 Annan anställning
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 46
Osäkerhet och brist på kontroll har kunnat identifieras som betydelsefulla förhållanden
bakom människors stressreaktioner och ohälsa. En västeuropeisk studie (75) har visat att
muskelsmärta och trötthet var vanligare bland dem med mer osäkra anställningar
(tidsbegränsad och uthyrningspersonal) än bland fast anställda. Däremot var stress
vanligare bland fast anställda, egenanställda och småföretagare än bland dem med
osäkra jobb. En studie av Arbetslivsinstitutet (76) uppvisade snarlika resultat som den
västeuropeiska vad gäller symtomförekomst. Arbetslivsinstitutets studie poängterade
även en jämställdhetsaspekt nämligen att kvinnor var överrepresenterade i de två
anställningsformerna som var mest problematiska (behovs- och vikarieanställning) samt
underrepresenterade i den mer gynnsamma formen projekt- och objektsanställning. I
Sverige har andelen personer med olika slag av tidsbegränsade anställningar ökat från
10 till 16 procent under 1990-talet.
Frågan om anställningsform syftar till att följa upp anställningsformens (fast eller
tidsbegränsad anställning) betydelse för hälsan. Frågan var med i 2004 års nationella
folkhälsoenkät (HLV) och har tidigare använts i Stockholm, Skåne, Norrland och Västra
Götaland, dock med något varierande svarsalternativ.
Svarsalternativen i HLV har utarbetats utifrån analyser av Stockholms datamaterial där
frågan konstruerades med flervalsalternativ. Analysen visade en mängd svårdefinierade
sammansättningar av olika anställningsformer, vilket delvis kanske kan förklaras av att
vissa respondenter verkade ha svårigheter med definitionen av ”tillsvidareanställd”. I
HLV har vi därför poängterat ”fast anställning” och lagt in instruktionen att endast ett
alternativ får anges.
Bland dem som förvärvsarbetar (anställda, företagare, 18-64 år) var det interna bortfallet
2,8 procent i HLV år 2004. Kvinnor var överrepresenterade i formen vikarie (5,4
respektive 1,9 procent bland män) och män var överrepresenterade bland egenföretagare
(11,6 procent respektive 4,9 procent bland kvinnor).
Arbetsmiljö
I befolkningen finns stora yrkesmässiga och socioekonomiska skillnader i både
sjuklighet och dödlighet (77). En stor del av dessa skillnader kan på olika sätt associeras
till ergonomiska och psykosociala (78) förhållanden i arbetsmiljön. Det är framförallt tre
psykosociala exponeringsdimensioner som har visats vara relevanta för hälsan, nämligen
socialt stöd, psykologiska krav och kontroll (79). Det är sedan länge känt att
kombinationen av höga psykologiska krav och liten kontroll på arbetsplatsen är
förknippad med en sämre såväl kroppslig som psykisk hälsa (80). Flera studier tyder på
att stöd från arbetskamrater och/eller arbetsledning också påverkar effekten av krav och
kontroll (81). Resultat från MOA-studien 1999 (MOderna Arbets- och livsvillkor för
kvinnor och män, Annika Härenstam) talar för att det finns ytterligare aspekter som är
viktiga för sambanden mellan arbetsmiljö och hälsa såsom anställningsform, möjlighet
till återhämtning och möjligheten att kombinera förvärvsarbete med familj och fritid
(82).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT